6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI

Transkript

1 6AD KOSTAR EN REN %N EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS 2APPORT TILL EXPERTGRUPPEN F R STUDIER I OFFENTLIG EKONOMI!V 3TAFFAN *OHANSSON OCH.ILS'USTAV,UNDGREN $S

2

3 & RORD %N AV %3/S VIKTIGASTE UPPGIFTER R OCH HAR VARIT ATT TA UPP SV RA OCH K NSLIGA FR GOR TILL DISKUSSION & POLITISKA FR GOR V CKER S MYCKET K NSLOR SOM DE SOM BER R DEN SAMISKA MINORITETEN I 3VERIGE & RHOPPNINGEN MED DENNA RAPPORT R ATT F TILL ST ND EN SANSAD DISKUSSION BASERAD P VEDERH FTIG ANALYS OCH RESPEKT F R SAMISKA KRAV P KULTURELLT UTRYMME I DET SVENSKA SAMH LLET & RFATTARNA 3TAFFAN *OHANSSON ADJUNKT I NATIONALEKONOMI OCH.ILS'USTAV,UNDGREN DOCENT I EKONOMISK HISTORIA B DA FR N )NSTITUTIONEN F R INDUSTRIELL EKONOMI OCH SAMH LLSKUNSKAP VID,ULE 4EKNISKA ( GSKOLA KOMBINERAR SINA RESPEKTIVE MNESKUN SKAPER I EN EKONOMISK OCH POLITISK ANALYS AV DEN SVENSKA SAME OCH RENN RINGSPOLITIKEN $E DISKUTERAR FRAMV XTEN AV DEN SVENSKA SAMEPOLITIKEN OCH DESS OFTA KONFLIKTERANDE M L OCH ST LLER DEM I RELATION TILL UTFALLET AV EN EKONOMISK ANALYS AV RENN RINGEN 2ENN RINGEN HAR ANSETTS VARA DEN SAMISKA KULTURENS FR MSTA F RUTS TTNING 3AMTIDIGT R DEN TILLSAMMANS MED SM VILTJAKTEN ETT AV DE MEST INFEKTERADE TVISTE MNENA I RELATIONERNA MELLAN SAMERNA OCH DET OMGIVANDE SAMH LLET -EN HUR P VERKAR RENN RINGEN DET VRIGA SAMH LLET & RFATTARNA HAR GJORT EN GROV UPPSKATTNING AV DEN EXTENSIVA RENSK TSELNS INVERKAN P ANDRA N RINGARS M JLIG HETER SAMT VILKA DIREKTA KOSTNADER OCH INT KTER RENSK TSELN DRAR MED SIG $ REFTER R KNAS I EN SK SAMH LLSEKONOMISK ANALYS FRAM HUR MYCKET EN REN EGENTLIGEN KOSTAR SAMH LLET VEN OM DE STATSFINANSIELLA UTGIFTERNA F R SVENSK RENN RINGS POLITIK R T MLIGEN SM S R OMR DET PRINCIPIELLT VIKTIGT $ET AN KNYTER TILL %3/S MOTTO 2 TTVISA OCH EFFEKTIVITET 3AMERNAS M JLIG HET TILL KULTURELL UTVECKLING R EN UPPENBAR R TTVISEFR GA -EN R

4 DET NUVARANDE ST DET TILL RENN RINGEN ETT EFFEKTIVT S TT ATT ST DJA DEN SAMISKA KULTUREN $ET R MIN F RHOPPNING ATT DENNA RAPPORT P ETT KONSTRUKTIVT S TT SKALL BIDRA TILL EN NYANSERAD OCH V LBEH VLIG DISKUSSION OM HUR R TTVISA OCH EFFEKTIVITET SKALL KUNNA F RENAS I SVENSK SAME OCH RENN RINGSPOLITIK 3OM VANLIGT I %3/SAMMANHANG SVARAR F RFATTARNA SJ LVA F R ANALYS OCH SLUTSATSER 3TOCKHOLM I FEBRUARI!NNA (EDBORG /RDF RANDE F R %3/

5 )NNEH LL 3AMMANFATTNING %FFEKTIVITET MORAL OCH OFFENTLIG POLITIK 3TUDIENS SYFTE OCH PROBLEM 0OLITIK BASERAD P COSTBENEFITANALYS 0OLITIK P MORALISK GRUND 3AMERNA OCH NATIONALSTATEN 3VERIGES POLITIK FR N HISTORIA TILL NUTID 2ENN RINGEN EN INTRODUKTION 2ENN RINGSSAKKUNNIGAS F RSLAG TILL F R NDRINGAR 2EN GARNAS INKOMSTER )NKOMSTUTREDNINGEN )NKOMSTER ENLIGT RS RENN RINGS KOMMITT 2IKSDAGSREVISORERNAS UNDERS KNING 3T DFORMER TALETS ST DFORMER 3T DENS UTFORMNING EFTER TALET "IDRAG TILL RATIONALISERING "IDRAG TILL INKOMSTF RST RKNING 3T D SOM AVSER KOMPENSATION F R SKADA

6 )NKOMSTER OCH BIDRAG )NKOMSTER "IDRAG 3AMMANST LLNING AV INKOMSTER OCH BIDRAG!NALYS AV INKOMSTERBIDRAG 5TBUD AV RENK TT 3AMH LLSEKONOMISKA KALKYLER 3AMH LLSEKONOMISK INT KT 3AMH LLSEKONOMISK KOSTNAD 2ENN RINGEN I EN SAMH LLSEKONOMISK KALKYL 2ENN RINGENS SAMH LLSEKONOMISKA INT KTER 2ENN RINGENS SAMH LLSEKONOMISKA KOSTNADER 2ENN RINGSF RETAGENS EXTERNA KOSTNADER P F RE TAGSNIV!RBETSKRAFTSKOSTNAD 3AMEBYARNAS KOSTNADER 3TATENS KOSTNADER )NDIREKTA KOSTNADER 3AMMANST LLNING AV SAMH LLSEKONOMISKA KOST NADERINT KTER +ALKYLENS ALTERNATIV )NT KTER +OSTNADER!NALYS AV DEN SAMH LLSEKONOMISKA KALKYLENS RESULTAT 3TATENS POLITISKA M L ATT UPPHANDLA MINORITETS KULTUR (UR BETRAKTA DEN SAMH LLSEKONOMISKA F RLUSTEN

7 "ILAGA 2EFERENSER (OW MUCH DOES A REINDEER COST! 3UMMARY & RTECKNING VER %3/S TIDIGARE PUBLICERADE RAPPORTER

8

9 3AMMANFATTNING!TT BEDRIVA RENN RING R EN R TTIGHET SOM I 3VERIGE R EXKLUSIVT F RBEH LLEN DEN SAMISKA BEFOLKNINGEN $ET BEROR P ATT N RINGEN ANSES SPELA EN CENTRAL ROLL F R DEN SAMISKA KULTURENS VERLEVNAD ) DEN SVENSKA INDUSTRIALISERINGS OCH URBANISERINGSPROCESSEN P TALET HAR GIVETVIS RENN RINGEN LIKSOM ANDRA AREELLA N RINGAR F TT SINA PRODUKTIONSF RUTS TTNINGAR KRAFTIGT F R NDRADE P M NGA OLIKA S TT & RELIGGANDE RAPPORT ANALYSERAR RENN RINGENS EKONO MISKA UTVECKLING OCH HUR DEN INTERAGERAT MED ANDRA SAMH LLSSEK TORER 5NDERS KNINGEN BEHANDLAR PERIODEN EFTER MED FOKUS P SITUATIONEN I B RJAN AV TALET 2ENN RINGEN BEDRIVS P EN YTA SOM OMFATTAR N GOT MER N AV RIKETS LANDAREAL $EN BER KNAS OMFATTA CA M NNISKOR SOM DRIVER VERKSAMHETEN INOM CA ENSKILDA F RETAG $ESSA R I SIN TUR ORGANISATORISKT SAMMANF RDA TILL ETT FEMTIOTAL SAMEBYAR 2EN N RINGEN OMFATTAR NU F RRE M NNISKOR N VID TALETS B RJAN MEN PRODUKTIONSVOLYMEN R AVSEV RT ST RRE 2ENSTAMMEN VAR VID TALETS B RJAN P S H G NIV ATT MAN M STE G TILLBAKA TILL TALET F R ATT FINNA MOTSVARANDE ANTAL RENAR!NTALET RENSK T SELF RETAG HAR TIDIGARE MINSKAT UNDER L NG TID MEN HAR SEDAN TALET STABILISERATS P DEN NUVARANDE NIV N!TT ANTALET F RETAG INTE FORTSATT ATT MINSKA SYNES I F RSTA HAND HAND BERO P ATT TIDIGARE SAMMANH LLNA F RETAG SPLITTRATS UPP I FLERA OCH MINDRE ENHETER %TT GENOMG ENDE PROBLEM UNDER HELA DEN PERIOD VI GRANSKAT R RENN RINGENS SVAGA L NSAMHET 6ID MITTEN AV TALET UPPFATTA DES DEN SOM OACCEPTABELT L G VARF R ETT PAR STATLIGA UTREDNINGAR R OCH KARTLAGT N RINGENS INKOMSTF RH LLANDEN 5TRED NINGARNA HAR UTMYNNAT I F RSLAG VARS HUVUDSAKLIGA INNEB RD VARIT ATT KA OLIKA BIDRAG TILL N RINGEN FR N ALLM NNA MEDEL )NKOMST

10 NIV N R DOCK FORTSATT L G R VAR REN GARNAS MEDELINKOMST AV R RELSE OMR KNAT I RS PRISNIV DRYGT KRONOR 6ID EN INKOMSTUNDERS KNING SOM GENOMF RDES AV 226 R VAR MEDELINKOMSTEN KRONOR PER RENN RINGSF RETAG /M MAN BORTSER FR N DE MINSTA F RETAGEN OCH BARA BEAKTAR DE MED FLER N RENAR R L NSAMHETSUTVECKLINGEN B TTRE MEN NIV N FORTFARANDE R FORTFARANDE MYCKET L G $EN GENOMSNITTLIGA AVKASTNINGEN F R DESSA F RETAG F RDUBBLADES FR N CA KRONOR R TILL KRONOR R 6ID EN J MF RELSE MELLAN INKOMSTER OCH BIDRAG R KON STATERADES ATT RENN RINGEN F TT BIDRAG FR N STATEN MED KRONOR F R VARJE REDOVISAD KRONA I INKOMST /M MAN L GGER TILL MEDEL SOM TILLF RTS N RINGEN FR N INT KTSK LLOR UTANF R STATSBUDGETEN UPPG R ANDELEN BIDRAG TILL KRONOR F R VARJE KRONA I REDOVISAD INKOMST 6ID EN INKOMSTUNDERS KNING AVSEENDE R TILLF RDES N RINGEN MILJONER FR N STATSBUDGETEN OCH MILJONER FR N MEDEL UTANF R STATSBUDGETEN * MF RT MED REDOVISADE INKOMSTER BETYDER DET ETT STATSBIDRAG P KRONOR F R VARJE INTJ NAD KRONA /M MAN VEN INKLUDERAR BIDRAG SOM TILLF RTS N RINGEN UTANF R STATSBUDGETEN FR MST SAMEFONDEN OCH BYGDEMEDEL HAR N RINGEN TILLF RTS KRO NOR PER REDOVISAD KRONA INKOMST 0ROPORTIONERNA INKOMSTERBIDRAG HAR ALLTS VARIT OF R NDRADE SEDAN /M VEN SKADEERS TTNING F R BILD DADE T GD DADE ROVDJURSD DADE OCH CESIUMSKADADE RE NAR INR KNAS BLIR TILLF RSELN UTIFR N DVS INT KTER SOM INTE BEROR P F RS LJNING AV RENPRODUKTER TOTALT MILJONER DVS CA KRONOR PER F RETAG /MR KNAT HAR N RINGEN P S S TT TILLF RTS KRONOR F R VARJE REDOVISAD INTJ NAD KRONA R )NKOMSTERNA I N RINGEN SKALL SAMTIDIGT SES MOT BAKGRUNDEN ATT VOLYMEN S LT RENK TT I STORT SETT F RDUBBLATS UNDER PERIODEN &R N TON BUDGET RET TILL TON BUDGET RET /LIKA ST DINSATSERNA FR N STATEN TYCKS INTE P VERKA UTBUDET AV RENK TT P KORT SIKT 0 LITE L NGRE SIKT R DET SANNOLIKT ATT KATASTROF INSATSER UNDER KRITISKA R BIDRAGIT TILL ATT H LLA RENSTAMMEN P EN H G NIV 0 L NG SIKT R RENSTAMMENS STORLEK AVG RANDE F R SLAKT VOLYMEN $ET R V R BED MNING ATT RENSTAMMENS STORLEK BEROR P REN GARNAS F RV NTNINGAR OM L NSAMHETSUTVECKLING VID SIDAN AV BIOLOGISKA OCH KLIMATOLOGISKA FAKTORER

11 & R ATT KARTL GGA N RINGENS BETYDELSE F R SAMH LLET I ETT BREDARE PERSPEKTIV HAR EN SAMH LLSEKONOMISK ANALYS F R BUDGET RET GENOMF RTS 3 DANA KALKYLER R ALLTID K NSLIGA F R OLIKA ANTAGANDEN MEN MED DE F RUTS TTNINGAR VI ARBETAT MED VISAR REN N RINGEN EN SAMH LLSEKONOMISK INT KT P MILJONER OCH EN SAM H LLSEKONOMISK KOSTNAD P MILJONER $ET GER S LEDES EN SAM H LLSEKONOMISK F RLUST P CA MILJONER KRONOR )NT KTERNA KOMMER FR N F RS LJNING AV RENK TT OCH RENPRODUK TER +OSTNADERNA KAN INDELAS I TRE HUVUDGRUPPER 2ENN RINGENS EGNA DRIFTSKOSTNADER P CA MILJONER STATENS KOSTNADER P MILJONER OCH VRIGA KOSTNADER MILJONER 4OTALT MILJONER $EN ST RSTA POSTEN UNDER RUBRIKEN VRIGA KOSTNADERNA UTG RS AV BILSKADOR SOM BER KNATS UPPG TILL MILJONER KRONOR & RUTOM OVAN ANGIVNA KOSTNADS OCH INT KTSPOSTER FINNS ANDRA POSTER AV OLIKA SLAG SOM KAN UTPEKAS MEN INTE N RMARE PRECISERAS I MONET RA TERMER &RAMF RALLT G LLER DET RENN RINGENS EFFEKTER P TURISMN RINGEN OCH OLIKA MILJ KOSTNADER /M MAN V LJER ATT BETRAKTA SKOGSBRUK VATTENKRAFTSUTBYGGNAD BILTRAFIK T GTRAFIK ROVDJURSF REKOMST CESIUMNEDFALL ETC SOM NORMALF RETEELSER OCH BED MER RENN RINGEN UTIFR N DETTA R DEN S LEDES UTOMORDENTLIGT OL NSAM /M D REMOT RENN RINGEN S TTS SOM DEN NORMERANDE VERKSAMHETEN SKULLE M NGA AV KOSTNADSPOS TERNA I ST LLET KUNNA PLACERAS HOS VRIGA AKT RER DVS HOS BILISMEN SKOGSBRUKET VATTENKRAFTEN ETC (UR MAN V LJER ATT TOLKA RESULTATET AV DEN SAMH LLSEKONOMISKA KALKYLEN BEROR S LEDES P I VILKET PERSPEKTIV MAN V LJER ATT BETRAKTA S V L DET HISTORISKA F RLOPPET SOM SITUATIONEN I DAG I NORDLIGASTE 3VERIGE %N SLUTSATS SOM D REMOT OAVSETT BETRAKTARENS PERSPEKTIV KAN DRAS R ATT MED DE F RUTS TTNINGAR SOM F REL G R OCH SOM RENN RINGEN HADE ATT VERKA UNDER UPPSTOD ETT SAMH LLSEKONOMISKT UNDERSKOTT P CA MILJONER KRONOR 4ROTS EVENTUELLA OS KERHETER I DENNA KALLKYL R DESS UTFALL S ENTYDIGT ATT DET BORDE P KALLA UPP M RKSAMHET OCH RESA GRUNDL GGANDE FR GOR OM HUR DE FRAMTIDA VILLKOREN F R N RINGEN SKALL UTFORMAS 6 R SLUTSATS R ATT M LET F R DEN OFFENTLIGT FORMULERADE REN N RINGSPOLITIKEN I H G GRAD M STE UPPFATTAS SOM SNARARE MINORI TETSPOLITISKT N N RINGSPOLITISKT /M RENN RINGEN SKALL UPPFATTAS

12 SOM DET B RANDE ELEMENTET I DEN SAMISKA MINORITETSKULTUREN M STE GIVETVIS OCKS DE POLITISKA VILLKOREN FORMULERAS S ATT DE OCKS I S H G GRAD SOM M JLIGT VERKAR I EN S DAN RIKTNING 3AMTIDIGT F RE FALLER DET SOM UPPENBART ATT RENN RINGEN HUR DEN N UTFORMAS BARA DELVIS KAN UTG RA EN PRODUKTIV BAS F R DEN SAMISKA KULTURENS FORT SATTA UTVECKLING OCH VERLEVNAD!V DET SK LET M STE RENN RINGENS F RUTS TTNINGAR UTFORMAS I ETT BREDARE MINORITETSPOLITISKT SAMMAN HANG D R TEX R TTEN ATT KOMMERSIALISERA ANDRA NATURRESURSER I NORDV STRA 3VERIGE M STE ING $ET HANDLAR D I F RSTA HAND OM JAKT OCH FISKETURISM MEN KAN OCKS VARA NATURV RD BEVAKNING MM

13 %FFEKTIVITET MORAL OCH OFFENTLIG POLITIK 3TUDIENS SYFTE OCH PROBLEM & RELIGGANDE STUDIE ANALYSERAR DEN SVENSKA RENN RINGEN OCH REN N RINGSPOLITIKEN I ETT SAMH LLSEKONOMISKT PERSPEKTIV $ETTA INNE B R ATT SVENSK SAMEPOLITIK I EN VIDARE MENING OCKS M STE BEAKTAS 6ALET AV EN EKONOMISK UTG NGSPUNKT F R EN S DAN GRANSKNING KAN M H NDA SKAPA EN VISS MISST NKSAMHET HOS M NGA M NNISKOR " R OCH KAN MAN VER HUVUD TAGET UTIFR N KOSTNADER OCH INT KTER V R DERA DVS F RS KA S TTA PRIS P EN MINORITETSKULTUR EN UR SPRUNGSBEFOLKNINGS IDENTITET R TT OCH EXISTENS -ED EN S DAN UT G NGSPUNKT I DISKUSSIONEN HAMNAR MAN I FUNDAMENTALA SAMH LLS VETENSKAPLIGA SNARAST SAMH LLSFILOSOFISKA FR GOR R RANDE OFFENT LIGT POLITIK 0 VILKA GRUNDER DENNA EGENTLIGEN R ALTERNATIVT B R VARA UTFORMAD OCH P VILKET S TT DEN KAN OCH B R ANALYSERAS $ EN CENTRAL DEL AV F RELIGGANDE RAPPORT UTG RS AV EN SAMH LLSEKONO MISK KALKYL VER RENN RINGEN FINNS DET SK L ATT INLEDNINGSVIS DIS KUTERA PROBLEMEN MED ATT N RMA SIG DET AKTUELLA OMR DET MED EN EKONOMISK INFALLSVINKEL DVS MED ETT SYNS TT SOM TAR SIN UTG NGS PUNKT I KOSTNADER OCH INT KTER

14 0OLITIK BASERAD P COSTBENEFIT ANALYS & RDELARNA MED ATT ANL GGA ETT SK COSTBENEFITPERSPEKTIV P SNART SAGT ALLA TYPER OFFENTLIG POLITIK BRUKAR MEST V LTALIGT F RF KTAS AV EKONOMER 5TG NGSPUNKTEN R D ATT OLIKA TYPER AV RESURSER B R UTNYTTJAS S EFFEKTIVT ELLER RATIONELLT SOM M JLIG 3AMH LLS MEDBORGARNAS NYTTA B R MAXIMERAS RELATIVT KOSTNADERNA $ET SYNES SOM RELATIVT L TT ATT ANSLUTA SIG TILL EN S DAN UPPFATTNING & OM ENS N GON TORDE V L INV NDA MOT ATT RESURSER AV OLIKA SLAG B R ANV N DAS S RATIONELLT DVS I MENINGEN F RNUFTIGT RATIO SOM M JLIGT 6 L VERENS OM DETTA LIGGER ETT PROBLEM I ATT FASTST LLA VAD SOM UTG R KOSTNADER RESPEKTIVE INT KTER I OLIKA SAMMANHANG ) FR GA OM NYTTIGHETER AV INDIVIDUELL NATUR SOM PRISS TTS P MARKNADER D R M NNISKOR M TS F R FRIVILLIGA BYTEN FRAMST R PROBLEMET OFTA SOM SIMPELT $ R KAN V RDET AV OLIKA TILLG NGAR OCH NYTTIGHETER S SOM DE FAKTISKT UPPFATTAS AV INDIVIDERNA DIREKT OBSERVERAS & LJDERNA UR RESURSHUSH LLNINGSSYNPUNKT AV EN POLITISK TG RD KAN D VAN LIGEN OCKS RELATIVT L TT BER KNAS DVS OM SUMMAN AV F RDELAR AV TG RDEN VERSTIGER SUMMAN AV DESS KOSTNADER 3EDAN L NG TID HAR EMELLERTID OLIKA TYPER AV MARKNADSMISS LYCKANDEN GNATS STOR UPPM RKSAMHET 5NDER DE SENASTE DRYGA REN HAR DET I H G GRAD HANDLAT OM OLIKA MILJ EKONOMISKA OCH MILJ POLITISKA FR GEST LLNINGAR &RITT TILLG NGLIGA NATURRESURSER AV OLIKA SLAG SOM LUFT OCH VATTEN TENDERAR TEX ATT VERUTNYTTJAS GENOM UTSL PP ELLER ANNAN P VERKAN +OLLEKTIVET DRABBAS AV OL GENHETER KOSTNADER SOM INTE ARTIKULERAS P MARKNADEN I FORM AV H GRE KOSTNADER F R PRODUCENTER OCH KONSUMENTER )NDIVIDUELL RATIONALITET P MARKNADEN UTMYNNAR I ETT SAMH LLSEKONOMISKT IRRATIONELLT RESULTAT ) BJ RT BELYSNING FRAMST R S DANA PROBLEM I SAMBAND MED OLIKA TYPER AV FRITT TILLTR DE TILL NATURRESURSER D R BEGREPPET ALLM NNINGARNAS TRAGEDI IBLAND F R SYMBOLISERA VAD DET HANDLAR OM - NGA M NNISKOR VILL UTNYTTJA EN FRITT TILLG NGLIG RESURS OCH KANSKE F RB TTRA EFFEKTIVITETEN I SITT NYTTJANDET VIA TEX TEKNISK UTVECKLING /M DET SAMTIDIGT F RELIGGER STORA SV RIGHETER ATT ORGANISERA HUSH LLNING MED RESURSEN DVS ATT BEGR NSA

15 UTNYTTJANDETS OMFATTNING BLIR VEREXPLOATERING F RR ELLER SENARE SLUTRESULTATET 0 S S TT BRUKAR SITUATIONEN INOM S V L DET INTERNATIONELLA SOM NATIONELLA FISKET BESKRIVAS -EN VEN NYTTJANDET AV DEN SVENSKA NATUREN GENOM ALLEMANSR TTEN MED KAD TURISM SN SKOTRAR FYRHJULINGAR OCH F RDER P VATTENDRAGEN MED NYA TYPER AV FARKOSTER ILLUSTRERAR I VARIERANDE GRAD OCH HASTIGHET EN UTVECKLING MOT EN ALLM NNINGARNAS TRAGEDI )NOM RENN RINGEN HAR S DANA UTVECKLINGSTENDENSER TERKOM MANDE KUNNAT OBSERVERAS & R VARJE REN GARE INNEB R ETT UT KAT RENANTAL ST RRE INKOMSTER OCH TRYGGHET MEDAN KOSTNADS KNINGEN F R YTTERLIGARE DJUR F R DEN ENSKILDE BARA R MARGINELL -EN D ALLA HAR SAMMA MOTIV ATT UT KA SITT RENANTAL KAN SAMEBYN SOM KOLLEKTIV HAMNA I EN OH LLBAR SITUATION MED VERBETNING OCH ANDRA PROBLEM SOM F LJD ) DAG HAR TMINSTONE I DELAR AV FJ LLV RDEN RENN RINGENS BETESTRYCK TILLSAMMANS MED SLITAGE FR N SKOTER OCH MOTORCYKEL K RNING KAD TURISM OCH INTENSIVARE JAKT OCH FISKE F RANLETT EN BETRAKTARE TILL DEN DRASTISKA SLUTSATSEN ATT EN TOTAL EKOLOGISK KOLLAPS KAN INTR FFA INOM LOPPET AV BARA N GOT ENSTAKA DECEN NIUM 3ITUATIONEN POCKAR D RMED P N GON TYP AV INGRIPANDEN VIA KOLLEKTIVA DVS OFTAST STATLIGA ORGAN )NSTITUTIONELLA ARRANGE MANG M STE SKAPAS D R KOSTNADER OCH INT KTER AV OLIKA TYPER AV NYTTJANDE SAMMANF RS $ET VORE DOCK EN MISSUPPFATTNING ATT TRO ATT ALLA TYPER AV KOLLEKTIVA TILLG NGAR ALLTID LEDER TILL EN ALLM NNINGARNAS TRAGEDI 4V RTOM FINNS M NGA EXEMPEL P ATT NYTTJANDET AV GEMENSAMMA TILLG NGAR KAN ORGANISERAS P ETT L NGSIKTIGT H LLBART S TT $ REMOT R S DANA INSTITUTIONELLA L SNINGAR VANLIGEN MYCKET K NSLIGA F R P VERKAN FR N EXTERNA KRAFTER AV OLIKA SLAG $ET KAN HANDLA OM SNABB BEFOLKNINGS KNING TEKNISKA GENOMBROTT ELLER PL TSLIGA PO LITISKA INGREPP I EN SEDAN L NGE ETABLERAD R TTIGHETSSTRUKTUR. RA TILL HANDS LIGGER ATT P MINNA OM DE RISKER SOM P TALATS I SAMBAND $S $S ELLER 3/5 +VIST,UNDH S -ER H ROM SE TEX $S 3E TEX /STROM ELLER 3WANSON"ARBIER S FF

16 MED RIKSDAGENS BESLUT OM DEN UTVIDGADE JAKT OCH FISKER TTEN OVAN ODLINGSGR NSEN 3TARKA FARH GOR HAR FRAMF RTS ATT BESLUTET KOMMER ATT VISA SIG VARA MYCKET OF RST NDIGT UR EKONOMISK DVS RESURSHUSH LLNINGSSYNPUNKT %TT MYCKET RESTRIKTIVT TILLTR DE TILL JAKT OCH FISKERESURSERNA SEDAN L NG TID F RBEH LLET I F RSTA HAND SAMER MED MEDLEMSKAP I EN SAMEBY PPNADES H RIGENOM F R EN BETYD LIGT ST RRE GRUPP M NNISKOR $ESSA PROBLEM KOMPLICERAS EMELLERTID AVSEV RT JU MER F RDELAR OCH NACKDELAR HANDLAR OM NYTTIGHETER SOM INTE R DIREKT KOMMER SIELLT RELATERBARA DVS S DANT SOM INTE R F REM L F R MARK NADSTRANSAKTIONER $ET HANDLAR D TEX OM V RDET AV KOMMERSIELLT OINTRESSANTA V XTER OCH DJUR OM V RDET AV OP VERKADE NATUR SCENERIER ELLER DET RENT EMOTIONELLA V RDET AV ATT SLIPPA BO I N R HETEN AV EN POTENTIELLT FARLIG ANL GGNING EN DEPONI F R GIFTIGT AVFALL ELLER DYLIKT ( R HANDLAR DET S LEDES OM SK EXISTENSV RDEN EXISTENCE VALUES I KONTRAST TILL DIREKTA ELLER INDIREKTA V RDEN ELLER SK OPTIONSV RDEN DVS TILLG NGAR SOM MAN R KNAR MED SKALL F ETT DIREKT V RDE I FRAMTIDEN!TT I S DANA SAMMANHANG ANALYSERA OFFENTLIG POLITIK UTESLUTANDE UTIFR N KOSTNADER OCH INT KTER M TER D PROBLEM %MELLERTID KAN M NNISKORS BETALNINGSVILJA IBLAND IN DIREKT UPPSKATTAS GENOM DERAS K P AV UTRUSTNING DERAS TIDSANV ND NING OCH RESEKOSTNADER INDIREKTA EFFEKTER P FASTIGHETSV RDEN O DYL $ESSUTOM KAN MAN F RS KA SIMULERA MARKNADER GENOM FR GEFORMUL R ELLER INTERVJUER AV TYPEN HUR MYCKET R DU BEREDD ATT UPPOFFRA DVS BETALA F R ATT R DDA EXISTENSEN AV ELLER TOLERERA OL GENHETEN AV XXX DVS STUDIER MED EN SK CONTINGENT VALUA TION METOD $IREKTA EKONOMISKA EXPERIMENT KAN OCKS UTF RAS MED F RS KSPERSONER 3E $S 3E TEX 0EARCE MFL S FF ELLER 3WANSON"ARBIER S FF

17 0OLITIK P MORALISK GRUND %MELLERTID V XER S V L DE RENT METODOLOGISKA SOM LEGITIMITETS M SSIGA PROBLEMEN MED ETT S DANT ANGREPPSS TT P OFFENTLIG POLITIK. R BLIR ST LLNINGSTAGANDEN UTIFR N INDIVIDUELLA BESLUT TRANSFORMERADE TILL MONET RA ENHETER EN REN ABSURDITET $EN FR GA SOM F RR ELLER SENARE M STE RESAS R INOM VILKA GR NSER OCH P VILKA OMR DENA MAN SKALL ELLER B R F RS KA UTFORMA OFFENTLIG POLITIK P FAKTAUNDERLAG SOM H MTATS FR N BESLUTSSITUATIONER D R OLIKA FORMER AV INDIVIDUELL BETALNINGSVILJA BER KNATS ) SIN BOK 4HE %CONOMY OF THE %ARTH 0HILOSOPHY,AW AND THE %NVIRONMENT DISKUTERAR -ARK 3AGOFF S DANA FR GOR MED UTG NGS PUNKT I ETT ANTAL SK CONTINGENT VALUATION STUDIER %N AV DESSA STU DIER UTF RD I 7YOMING SYFTADE TILL ATT BER KNA M NNISKORS BETAL NINGSVILJA F R ATT UNDVIKA DEN SIKTF RS MRING SOM BYGGANDET AV KOLKRAFTVERK VID EN NATIONALPARK SKULLE F RORSAKA & RS KSPERSONER KONFRONTERADES MED OLIKA FOTOGRAFIER OCH TILLFR GADES OM SIN BETAL NINGSVILJA F R S MRE RESPEKTIVE B TTRE UTSIKT VER NATURSCENERIERNA 5NDERS KNINGEN KOM ATT P VISA HUR YTTERST K NSLIGA INDIVIDERS BJUDPRISER VAR F R INFORMATION OM VAD ANDRA I UNDERS KNINGSPO PULATIONEN BJUDIT $ESSUTOM V GRADE M NGA F RS KSPERSONER ATT VERHUVUDTAGET DELTA I DENNA TYP AV TRADEOFFSITUATION ANTINGEN GENOM ATT INTE ALLS AVGE N GRA SVAR ELLER GENOM ATT GE EXTREMT H GA PRISBUD SOM EN PROTESTHANDLING!TT TILLF RA YTTERLIGARE INFORMATION I SAKFR GAN UNDER INTERVJUPROCESSENS G NG HAR OCKS VISAT SIG HA STORA EFFEKTER P DEN HYPOTETISKA BETALNINGSVILJAN I OLIKA SAMMAN HANG 3AGOFF VILL MED DETTA OCH ANDRA EXEMPEL P SK #6-STUDIER ILLUSTRERA ATT ALL OFFENTLIG POLITIK VARKEN KAN ELLER B R HA ETT COST BENEFITSYNS TT SOM ENDA OCH SJ LVKLARA UTG NGSPUNKT (AN MENAR ATT I M NGA BESLUTSSITUATIONER FINNS EN ALLTF R STOR INKONSISTENS MELLAN HUR INDIVIDER AGERAR I EN MARKNADSSITUATION UTIFR N PRIVATA PREFERENSER OCH DE UPPFATTNINGAR OCH SIKTER DE SAMTIDIGT R BE REDDA ATT F RF KTA I EN KOLLEKTIV POLITISK BESLUTSPROCESS AV N GOT SLAG ) MORALISKA IDEOLOGISKA ELLER STARKT ETISKT PR GLADE FR GOR R M NNISKOR YTTERST OBEN GNA TILL ATT GNA SIG T N GON BUDGIVNING

18 ELLER TRADEOFF 3 DANA FR GOR B R OCH M STE ENLIGT 3AGOFF BE HANDLAS I ANNAN ORDNING DVS I EN OFFENTLIG POLITISK DISKUSSION GENOM MEDIA OPINIONSBILDNING OCHELLER VIA DET BEFINTLIGA R TTS MASKINERIET!LLT BEROENDE P DEN HISTORISKA SITUATIONEN DEN POLITISKA KULTUREN OCH DET KONSTITUTIONELLA SAMMANHANGET I OLIKA L NDER 3T LLNINGSTAGANDENA M STE I S DANA SITUATIONER BASERAS P OCH UTTRYCKA VAD M NNISKORNA ANSER VARA JUST DERAS SAMH LLES KULTURELLA IDENTITET DVS VAD SOM R VI OCH DET V RT SAMH LLE ST R F R $ET HAR TEX INGEN BETYDELSE ATT RELIGI SA FUNDAMENTALISTER I DELAR AV 53! B DE R V LDIGT M NGA OCH HAR EXTREMT STOR BETALNINGSVILJA $E F R ND INTE K PA SIG TILL R TTEN ATT OFFENTLIGT FINANSIERADE SKOLOR CENSURERAR UTVECKLINGSL RAN TILL F RM N F R BIBELNS SKAPELSEBER TTELSE I UNDERVISNINGEN $ET R ETT AV DE EXEMPEL 3AGOFF ANF R F R ATT BELYSA SIN UPPFATTNING & R ATT TERKNYTA TILL RAPPORTENS PROBLEMOMR DE SVENSK REN N RINGS OCH SAMEPOLITIK R DET UPPENBART ATT EN RENODLAD COST BENEFITANALYS HAR SVAGHETER OCH M TER PROBLEM AV JUST DENNA NATUR!TT TEX F RS KA FASTST LLA ETT MONET RT V RDE P SAMERNAS MINORITETSKULTUR DVS OM DE S ATT S GA L NAR SIG I ETT MER BEGR NSAT STATSFINANSIELLT ELLER BREDARE SAMH LLSEKONOMISKT PERSPEKTIV SKULLE NOG AV M NGA M NNISKOR UPPFATTAS SOM EN T M LIGEN BISARR VNING 3 SKULLE F RMODLIGEN OCKS EN INTERVJUUNDER S KNING BETRAKTAS OM DEN I ETT REPRESENTATIVT URVAL AV DEN SVENSKA BEFOLKNINGEN ST LLDE FR GOR AV TYPEN HUR MYCKET R DU BEREDD ATT BETALA F R ATT DEN SAMISKA MINORITETSKULTUREN SKALL GES M JLIGHET ATT VERLEVA 3AMTIDIGT SKALL DOCK UTAN OMSVEP FASTSL S ATT I PRAKTIKEN HAR EN I ALLT V SENTLIGT COSTBENEFITPR GLAD POLITISK OCH R TTSLIG BESLUTS SITUATION UTM RKT DE RESURSHUSH LLNINGSKONFLIKTER SOM OLIKA GRUP PER AV SVENSKAR OCH SAMER VARIT INBLANDADE I UNDER HISTORIENS G NG %TT S DANT EXEMPEL FR N R H RADSR TTENS BEHANDLING AV ETT M L FR N 0ITE LAPPMARK R RANDE SKOGSSAMERS FISKE SOM KOMMIT I KONFLIKT MED B NDERS INTRESSE AV KAD H PRODUKTION GENOM SJ S NKNING ) DOMSK LEN FRAMH LL H RADSR TTEN ATT DEN SKADA SKOGS SAMERNA SAMKADES VARA AV LITEN ELLER RINGA BETYDELSE MOT BAK GRUND AV DET VIDLYFTIGA LAND EMOT DEN RINGA SKATT HAN D RF RE TILL

19 +UNGL -AJT OCH KRONAN BETALAR 3J S NKNINGEN FICK ALLTS GENOMF RAS CITAT FR N "YLUND S FF 3E VEN,UNDGREN $ RMED KOM SUCCESSIVT R TTSORDNINGEN ATT OMDEFINIERAS TILL F RM N F R BONDE OCH JORDBRUKSINTRESSET MEN TILL NACKDEL F R SKOGSSAMERNAS N RINGSF NG OCH LIVSS TT 6I SKALL TERKNYTA TILL S DANA TYPER AV RESURSHUSH LLNINGKONFLIKTER N RMARE V R TID -EN F RST M STE SOM INTRODUKTION N GRA VERGRIPANDE DRAG SKISSERAS I UTVECKLINGEN AV RELATIONEN MELLAN DEN SVENSKA STATSMAKTEN OCH SAMERNA S DAN DEN SKILDRAS AV HISTORIEFORSKNINGEN I DAG 3AMERNA OCH NATIONALSTATEN 3VERIGES POLITIK FR N HISTORIA TILL NUTID %N LEDANDE SVENSK HISTORIKER P OMR DET 2OGER +VIST VID 5ME UNIVERSITET HAR I EN BETRAKTELSE VER DEN SVENSKA SAMEPOLITIKENS L NGSIKTIGA UTVECKLING TAGIT F LJANDE KONSTATERANDE SOM SIN UTG NGSPUNKT $EN SVENSKA SAMEPOLITIKENS HISTORIA KAN INTE UPPFATTAS ANNAT N SOM ETT UTTRYCK F R HUR UTOMST ENDE P TVINGAT DEN SAMISKA NATIONEN SIN VILJA $EN SAMISKA ERFARENHETEN AVVIKER D RF R I PRINCIP INTE FR N ANDRA KOLONISERADE FOLKS -EN VID EN J MF RELSE MED UTOMEUROPEISKA F RH LLANDEN R DET VIKTIGT ATT F RST ATT INGEN BEST MD TIDPUNKT F R EN F RSTA KONTAKT MELLAN SAMER OCH SKANDINA VER KAN FASTST LLAS ) SJ LVA VERKET SAMEXISTERADE SAMERNAS OCH SKANDINAVERNAS F RF DER UNDER TUSENTALS R OCH DE SAMISKA OCH SKANDINAVISKA ETNOGENESERNA GDE RUM UNDER MSESIDIGT KULTURELLT OCH GENETISKT UTBYTE 2ELATIONEN MELLAN SAMERNA OCH DEN STATSMAKT SOM UNDER TIDIG MEDELTID V XTE FRAM I M LARREGIONEN OCH SEDERMERA UTSTR CKTE SINA TERRITORIELLA ANSPR K TILL DE NORDLIGASTE DELARNA AV 3KANDINAVIEN DVS 3APMI SAMELAND HAR S LEDES EN MYCKET L NG OCH GIVETVIS VEN V XLANDE HISTORIA BAKOM SIG ) DEN SKILDRING SOM 2OGER +VIST GER FRAMH LLS ATT SAMERNA L NGE VARKEN BETRAKTADES SOM ETT S RSKILT +VIST S

20 FR MMANDE ELLER SPECIELLT EXOTISKT INSLAG I DET SVENSKA V LDET 6ISST VAR SAMERNA UR DEN STATLIGA BESLUTSFATTARENS SYNVINKEL ANNORLUNDA J MF RT MED DE MELLANSVENSKA SKATTEB NDERNA -EN DET VAR I H G GRAD OCKS DE FINSKA SVEDJEBRUKARNA LIKSOM TEX EST NISKA ELLER TYSKA LIVEGNA P ANDRA SIDAN STERSJ N I DET M NG KULTURELLA OCH FLERSPR KIGA SVENSKA V LDE SOM V XT FRAM FR N TALETS MITT OCH ETT PAR RHUNDRADEN FRAM T I TIDEN &R N MITTEN AV FEMTONHUNDRATALET TILL MITTEN AV ARTONHUNDRATALET VAR SVENSK SAME POLITIK D RF R EGENTLIGEN BARA EN LOKAL TILL MPNING AV EN VER GRIPANDE NATIONELL POLITIK $ET VAR F RST UNDER TALETS SENARE DEL SOM DET MAN KAN BETECKNA SOM EN MENTAL EXOTISERING AV SAMERNA B RJADE UTVECK LAS $ETTA SKEDDE UNDER INFLYTANDE AV DE MODERNA RASID ER SOM D VAR P STARK INTERNATIONELL VETENSKAPLIG FRAMMARSCH I DEN EURO PEISKA KOLONIALISMENS K LVATTEN $ET FICK TILL F LJD ATT EN KLART PATERNALISTISK OCH SEGREGATIONISTISK POLITIK GENTEMOT SAMERNA B R JADE TA FORM $ET INNEBAR ATT SAMERNA I PRAKTIKEN SATTES UNDER ETT DIREKT STATLIGT F RMYNDERI UNDER L NG TID &R N SLUTET AV TALET BRUKAR M LET F R DEN STATLIGA POLITIKEN SAMMANFATTAS I SENTENSEN LAPP SKALL VARA LAPP DVS RENSK TANDE 3AMERNA SKULLE D R IGENOM PRODUKTIVT UTNYTTJA DE FJ LLOMR DEN SOM ANNARS INTE I N GON H GRE GRAD SKULLE KOMMA TILL FOLKHUSH LLETS NYTTA "OFASTA SAMER HADE D REMOT ATT ASSIMILERAS ELLER HELT ENKELT D UT %N S DAN GENERELL KARAKT RISTIK AV STATENS POLITIK KAN I H G GRAD S TTAS ST RRE DELEN AV TALET TMINSTONE FRAM TILL RS RIKSDAGSBESLUT OM NY RENN RINGSLAG 5NDER EN S DAN POLITISK REGIM DVS FR N SLUTET AV TALET OCH L NGT IN P TALET HADE DEN SVENSKA INDUSTRIALISERINGEN SITT MEST INTENSIVA SKEDE $ESS EFFEKTER KOM STARKT ATT P VERKA F RUT S TTNINGARNA F R SAMISKA N RINGAR )NDUSTRIALISERINGEN I NORR DOMI NERADES AV SKOGSBRUK GRUVN RING OCH VATTENKRAFTSEXPLOATERING $AGENS POSTINDUSTRIELLA NATURRESURSUTNYTTJANDE DVS TURISM MED TF LJANDE KONKURRENS OM KNAPPA NATURRESURSER F R REKREATION DVS VANDRING SKOTER OCH SKID KNING JAKT OCH FISKE MM UTG R I ALLT +VIST AA S +VIST AA S

21 V SENTLIGT EN DIREKT FORTS TTNING P DEN LDRE INDUSTRIELLA UTVECK LINGEN ) SNART SAGT ALLA UNDERS KNINGAR AV KONFLIKTER MELLAN I F RSTA HAND RENN RINGEN OCH ANDRA ANSPR K P NATURRESURSER BRUKAR SKOGSBRUKET S DANT DET BEDRIVITS FR N TALET OCH FRAM T UT PEKATS SOM MEST PROBLEMATISKT UR RENN RINGENS SYNPUNKT $ REFTER BRUKAR VANLIGEN KONSEKVENSERNA AV VATTENKRAFTENS UTBYGGANDE N MNAS ALTERNATIVT DEN TILLTAGANDE TURISMEN INKLUDERANDE DE NY LIGEN BESLUTADE LAGARNA OM UT KAT TILLTR DET TILL SM VILTSJAKT OCH FISKE OVAN ODLINGSGR NSEN!VSIKTEN R INTE H R ATT G RA N GON ING ENDE PRESENTATION AV DESSA OLIKA RESURSHUSH LLNINGSKONFLIKTER OCH DERAS L SNING N MINDRE KAN DERAS R TTVISEASPEKTER ANALYSERAS 6AD G LLER MER GENERELLA JURIDISKA KONFLIKTER OM MARKUTNYTTJANDE OCH MARK GANDE BEHANDLADE I DOMSTOL HAR DE HITTILLS KULMINERAT I DET STORA SKATTE FJ LLSM LET I * MTLAND OCH I TVISTERNA OM R TTEN TILL VINTERBETES MARKERNA I ( RJEDALEN $OMSLUTEN I B DA DESSA FALL HAR I STORT SETT G TT INBLANDADE SAMEINTRESSEN EMOT SAMTIDIGT SOM FR GAN OM SAMERNAS GANDE OCH DISPOSITIONSR TT TILL MARK OCH VATTEN L NGRE NORRUT INTE NNU PR VATS I DOMSTOL SE "ENGTSSON -OT BAKGRUND AV DEN INLEDANDE DISKUSSIONEN SKALL H R BARA KONSTATERAS ATT I KOLLISIONEN MELLAN SAMISKT RESURSUTNYTTJANDE OCH INDUSTRIALISERINGENS OCH POSTINDUSTRIALISMENS RESURSANSPR K FINNS ETT GENOMG ENDE TEMA %N UR EKONOMISK SYNPUNKT L GPRODUKTIV RESURSANV NDNING DVS RENSK TSEL SAMT FISKE OCH JAKT F R HUSBEHOV ELLER AVSALU HAR ST LLTS MOT ETT H GPRODUKTIVT RESURSUTNYTTJANDE $ I PRAKTIKEN RESURSHUSH LLNINGSKONFLIKTEN L STS INOM RAMEN F R EN COSTBENEFITKALKYL R DE OLIKA UTFALLEN KNAPPAST F RV NANDE $ET SAMISKA RESURSUTNYTTJANDET HAR F TT VIKA OCH P GRUNDVAL AV MER ELLER MINDRE V L UNDERBYGGDA BESLUTSUNDERLAG ERH LLIT EKONOMISK KOMPENSATION F R F RLORADE UTKOMSTM JLIGHETER MERKOSTNADER I FORM AV ARBETSTID TRANSPORTER AV RENAR ETC 0 S S TT HAR DE DIREKTA OCH INDIREKTA V RDENA I VARIERANDE GRAD KOMPENSERATS -EN DEN UR SAMISK SYNVINKEL 3E TEX " CK

22 MYCKET V SENTLIGA FR GAN DVS EXISTENSV RDET AV DEN EGNA KULTUREN OCH IDENTITETEN OCH DESS F RUTS TTNINGAR I EN PRODUKTIV BAS FORMULERAS S LLAN ELLER INTE ALLS I EN S DAN PARTIELL BEHANDLING $ET TORDE VARA BAKGRUNDEN TILL ATT ANALYSER AV DESSA KONKURRERANDE INTRESSENS RELATIONER TILL VARANDRA BRUKAR HAMNA I SLUTSATSEN ATT INBLANDADE SAMER UTTRYCKER MISSN JE MED OLIKA DOMSLUT F RHANDLINGAR OCH SAMR D $ERAS MOTST ENDE INTRESSEN D REMOT BRUKAR VARA RELATIVT TILL FREDS MED SITUATIONEN OCH M JLIGEN H VDA ATT SAMERNA TENDERAR ATT VERDRIVA PROBLEMEN!VSLUTNINGSVIS M STE P PEKAS ATT DET NOG FINNS EN RAK OCH I ALLT V SENTLIGT OBRUTEN LINJE I DET HISTORISKA H NDELSEF RLOPPET OCH I STATENS POLITIK FR N TEX DET OVAN BER RDA DOMSLUTET I H RADSR TTEN I 0ITE TILL RIKSDAGSBESLUTET OM DEN UT KADE SM VILTJAKTEN OCH FISKET OVAN ODLINGSGR NSEN ( RADSR TTENS DOM I 0ITE ANV NDER ETT SPR KBRUK SOM KANSKE F R NUTIDEN F REFALLER EN SMULA BRUTALT MED TEX DEN UTTALADE H NVISNINGEN TILL ATT STATEN VERORD NAR MAXIMERANDET AV SKATTEINT KTERNA ANDRA H NSYN -EN GIVETVIS R ETT VIKTIGT MOTIV F R STATENS AKT RER VEN I DAG ATT S KRA OCH UT KA SKATTEBASERNA TEX GENOM ATT OMDEFINIERA OLIKA GRUPPERS R TT ATT UTNYTTJA OLIKA RESURSBASER ) DAG M STE EMELLERTID DETTA SKE UNDER H NSYN TILL DEMOKRATINS SPELREGLER & R SIN EGEN VERLEVNAD M STE BESLUTSFATTARNA DVS YTTERST REGERINGS OCH RIKSDAGSLEDAM TERNA F RS KA AGERA S ATT TILLR CKLIGA R STUNDERLAG KAN S KRAS HOS OLIKA GRUPPER ) DET POLITISKA SPELET RUNT RIKSDAGENS JAKT OCH FISKEBESLUT FRAMTR DER H R EN TYDLIG BILD %N V LORGANISERAD OCH BLAND POLITI KERNA V L F RANKRAD LOBBYGRUPP I F RSTA HAND FRITIDSJ GARNA HADE STORA F RDELAR ATT VINNA F R EGEN DEL AV EN UT KAD JAKTR TT -ED GOD HJ LP AV BLA KUNSKAPSBRISTER HOS M NGA RIKSDAGSLEDAM TER OM S V L DE EKOLOGISKA EKONOMISKA SOM R TTSLIGA PROBLEM SOM FR GAN BER RDE KUNDE DETTA S RINTRESSE DRIVA IGENOM SIN SAK (ISTORIKERN 2OGER +VIST HAR P ETT R TTFRAMT S TT GETT SIN F R KLARING TILL RIKSDAGSBESLUTET $EN SOCIALDEMOKRATISKA POLITI KEN VAR I B RJAN AV TALET P VERKAD AV DEN STARKA ANTISAMISKA " CK S $S S FF OCH S 3E VEN "ENGTSSON

23 REAKTIONEN I NORR OCH V GLEDD AV EN NSKAN ATT INTE MISSHAGA EN V LJARK R SOM VANLIGEN ST DDE DERAS POLITIK MEN NU K NDE SIG ALIENERAD P GRUND AV F R NDRINGAR I SKATTESYSTEMET -AN KAN F RMODA ATT DEN BORGERLIGA REGERINGEN ANV NDE KONFISKERINGEN AV SAMISKA R TTIGHETER F R ATT LOCKA TILL SIG ARBETARKLASSV LJARE I NORRA 3VERIGE $EN BORGERLIGA REGERINGEN HOPPADES KUNNA ANV NDA DE SAMEFIENTLIGA ST MNINGARNA F R ATT KUNNA G RA INBRYTNING I EN V L JARK R SOM VANLIGEN R FIENTLIGT INST LLD TILL ICKESOCIALISTISKA ID ER 3OCIALDEMOKRATERNA HAR IDEOLOGISKT TAGIT ST LLNING F R J MLIKHET OCH BRODERSKAP MEDAN DE BORGERLIGA PARTIERNA TROR P R TTEN TILL EGENDOM -EN I F RH LLANDE TILL DE SAMISKA R TTIGHETERNA HAR B DE V NSTERN OCH H GERN P DEN POLITISKA SKALAN SVIKIT K RNAN I SINA IDEOLOGISKA V RDERINGAR F R ATT F RS KA MAXIMERA SINA R STER $EN POLITISKA SITUATIONEN B DDADE S LEDES F R PL TSLIGA F R ND RINGAR I R TTSORDNINGEN S RSKILT SOM DE POLITISKA RISKERNA F R DE INBLANDADE POLITIKERNA VAR SM 3AMERNA REPRESENTERAR EN F RSVIN NANDE LITEN DEL AV V LJARK REN OCH HAR SOM DET FRAMH LLS I EN NY PUBLICERAD DOKTORSAVHANDLING I STATSVETENSKAP INTE VARIT SKICKLIGA P ATT ETABLERA KOALITIONER MED OLIKA ICKESAMISKA GRUPPER ) DET SK $EMOKRATIR DETS RAPPORT UPPM RKSAMMADES OCKS DETTA POLITISKA H NDELSEF RLOPP 2APPORTENS F RFATTARE FYRA ETABLERADE STATSVETARE MENAR ATT JAKT OCH FISKEFR GANS HANTERING P VISAR ALLVARLIGA SVAGHETER I HELA DET SVENSKA POLITISKA OCH KONSTITUTIONELLA SYSTEMET -AN SKRIVER ATT OVANAN OCH OVILJAN ATT T NKA I TERMER AV PRINCIPER OCH REGLER KOMMER TILL UTTRYCK I POLITIKERNAS OKLARA OCH OGENOMT NKTA ROLLUPPFATTNING $EN SVENSKA MODELLENS PRAGMATISM MED DESS NAIVA BETONING AV PERSONKEMI OCH INFORMELLA KONTAKTER VISAR SIG HA EN M RK BAKSIDA $ET SAKNAS I DAG FUNGERANDE REGLER F R POLITIKERNAS J V SIDOUPPDRAG OCH INTRESSE KONFLIKTER 3LUTSATSEN BLIR ATT N GON FORM AV MAKTDELNING I EN MER FEDERALT PR GLAD KONSTITUTIONELL ORDNING KANSKE KR VS F R ATT +VIST S F %RIKSSON S 3.3 AA SID