kretsen och terv nder, ges den terv ndande signalen av d1 = G p G c è,1èd. Men denna st rning g r i sin tur runt kretsen och terv nder, och den terv n

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kretsen och terv nder, ges den terv ndande signalen av d1 = G p G c è,1èd. Men denna st rning g r i sin tur runt kretsen och terv nder, och den terv n"

Transkript

1 Kapitel 5 Inst llning av regulatorer I detta avsnitt skall vi i korthet betrakta problemet att st lla in regulatorer s att den slutna kretsen f r nskade egenskaper. Situationen illustreras av reglerkretsen i gur 5.1, d r G p r systemet som skall regleras och G c r regulatorn. Vi skall i denna kurs endast behandla enkla standardregulatorer, dvs P-, PI- och PID-regulatorer. Vi s g i avsnitt 2.4 att genom att ka f rst rkningen hos en P-regulator kunde den transienta responsen hos ett system av f rsta ordningen g ras godtyckligt snabb. Det visar sig emellertid att det i praktiken r viktigt att beakta stabiliteten hos den slutna kretsen, vilket s tter gr nser f r hur stora regulatorf rst rkningar som kan till tas. Man b r ven beakta att systemmodellen i praktiken alltid endast ger en approximation av det verkliga systemets dynamiska beteende. Den slutna kretsens stabilitet b r d rf r kunna garanteras ven i det fall att man har modelleringsfel. 5.1 Slutna kretsens stabilitet Det r l tt att inse att alltf r stora f rst rkningar i den slutna kretsen i gur 5.1 kan ge upphov till instabilitet. Antag att det kommer in en st rning d. D st rningen g r runt d r + e u y e -, 6 e G c G p +? Figur 5.1: Sluten krets. 48

2 kretsen och terv nder, ges den terv ndande signalen av d1 = G p G c è,1èd. Men denna st rning g r i sin tur runt kretsen och terv nder, och den terv ndande komponenten efter tv varv ges av d2 = G p G c è,1èd1 = è,g p G c è 2 d, osv. Om nu den terv ndande signalen,g p G c d r s dan att summan dètè +d1ètè+d2ètè+æææ = 1,G p G c +è,g p G c è 2 +æææ dètè è5.1è divergerar, v xer den ursprungliga signalen dètè ver alla gr nser, och kretsen i gur 5.1 r instabil. Stabiliteten kan enkelt unders kas genom att betrakta vad som h nder med sinusformade signaler. Dessa r speciellt enkla att studera, eftersom endast deras amplitud och fas èmen ej frekvensenè p verkas av systemen. Dessutom kan varje signal representeras med hj lp av sinus- och cosinusfunktioner, varf r det ej inneb r n gon begr nsning att unders ka enbart dessa signaltyper. Betrakta allts st rningen dètè = sinè!tè è5.2è St rningen ger upphov till f ljande signaler i kretsen èjfr gur 5.1, antas r =0è e1ètè =,dètè=,sinè!tè = sinè!t, è è5.3è u1ètè =,G c d = A Gc è!è sinè!t, + ' Gc è!èè è5.4è d1ètè =,G p G c d = A GcGp è!è sinè!t, + ' GcGp è!èè è5.5è d r A GcGp è!è = A Gc è!èa Gp è!è ' GcGp è!è = ' Gc è!è +' Gp è!è è5.6è è5.7è r f rst rkningen respektive fasf rskjutningen hos seriekopplingen G p G c. Om nu den totala fasf rskjutningen r,2 =,360 æ, vilket g ller om èjfr è5.5è ' GcGp è!è =,=,180 æ è5.8è f s att d1ètè = A GcGp è!è sinè!t, 2è è5.9è = A GcGp è!è sinè!tè è5.10è dvs signalen r i fas med den inkommande st rningen efter att den g tt runt kretsen, och summan è5.1è divergerar. Villkoret f r att summan è5.1è inte divergerar r att A GcGp è!è =A Gc è!èa Gp è!èé1 è5.11è 49

3 skall g lla vid den frekvens d r è5.8è h ller. Denna frekvens, f r vilken den totala fasf rskjutningen hos den slutna kretsens element èexklusive teckenbytetè r, =,180 æ,kallas ibland kretsens kritiska frekvens, och brukar betecknas! c. Vi f r f ljande villkor f r stabilitet, som g ller f r det fall att G c och G p r stabila system. Bodes stabilitetskriterium Den slutna kretsen i gur 5.1 r stabil om f rst rkningen hos seriekopplingen G p G c r mindre n ett vid den kritiska frekvensen! c, vid vilken fasf rskjutningen hos seriekopplingen G p G c r,180 æ. A(ω) A(ω c ) φ(ω) ω c Figur 5.2: Bodes stabilitetskriterium. Den slutna kretsens stabilitet kan avl sas ur ett Bodediagram f r det seriekopplade systemet G p G c. Den slutna kretsen r stabil om f rst rkningen uppfyller Aè! c è é 1 vid den kritiska frekvensen! c, vid vilken fasf rskjutningen r,180 æ. Med hj lp av Bodes stabilitetskriterium kan den slutna kretsens stabilitet direkt avl sas utg ende fr n ett Bode-diagram f r seriekopplingen G p G c : f rst rkningen vid den frekvens d r fasf rskjutningen r,180 æ b r vara mindre n ett f r stabilitet. Situationen illustreras gur 5.2. En konsekvens av stabilitetskriteriet r att regulatorns f rst rkning A Gc è! c è vid den kritiska frekvensen begr nsas av villkoret è5.11è. F r stabila system g ller d rf r, att det existerar en maximal f rst rkning som regulatorn kan ha f r att den slutna kretsen skall vara stabil. Fr n stabilitetskriteriet f ljer vidare, att ett system vars f rst rkning A Gp è! c è vid den kritiska frekvensen r liten i f rh llande till f rst rkningen vid frekvensen noll r i allm nhet l ttare att reglera n system vars f rst rkning r stor vid den kritiska frekvensen. I det 50

4 senare fallet m ste regulatorn konstrueras s att den bidrar den fordrade d mpningen vid kritiska frekvensen. Detta r fallet f r d dtidssystem, eftersom en d dtid bidrar med endast fasf rskjutning men ger ingen d mpning èjfr frekvenssvaret, ekvationerna è4.37è och è4.38è. System med l nga d dtider r s ledes i allm nhet sv ra att reglera. Exempel 5.1 Unders k stabiliteten hos reglerkretsen i gur 5.1 d systemet G p r en ren d dtid L, dvs G p uètè = uèt, Lè, och regulatorn r en P-regulator, dvs G c eètè = K c eètè. Unders k vad som h nder d en kortvarig och verg ende st rning d kommer in. F r vilka v rden p K c r reglerkretsen stabil? J mf r slutsatserna med Bodes stabilitetskriterium, d man anv nder det faktum att frekvenssvaret hos ett d dtidselement ges av ekvationerna è4.37è och è4.38è. 5.2 Inst llning av standardregulatorer Vi skall till slut ge n gra enkla regler f r inst llning av standardregulatorer. M ls ttningen med regleringen r dels att ge god reglerprestanda, och dels att garantera stabiliteten hos reglerkretsen. Reglerprestandan inneb r i praktiken t.ex.: æ snabb respons vid f r ndringar i b rv rdet, dvs y skall snabbt f lja ndringar i r utan att sacka efter. æ snabb kompensation av st rningar, dvs inverkan av st rningarna d p utsignalen y skall snabbt elimineras av regleringen, æ fullst ndig eliminering av stegst rningar, dvs yètè! r efter stegformade st rningar, æ alltf r snabba variationer i styrsignalen u skall undvikas, t.ex. f r att ej n ta p apparaturen. Samtidigt som reglerprestandan skall vara god, b r man garantera stabiliteten hos den slutna kretsen. Stabiliteten b r kunna garanteras ven i det fall att systemmodellen G p inte r exakt utan inneh ller modelleringsfel. En regulator som garanterar stabilitet trots os kerheter i systemmodellen s gs vara robust. Bodes stabilitetskriterium ger ett enkelt kriterium f r robusthet. Om regulatorns f rst rkning v ljs s att A m æ A Gc è! c èa Gp è! c è=1; d r A m é 1 è5.12è vid den kritiska frekvensen! c,kan f rst rkningen hos G p till tas ka med faktorn A m utan att slutna kretsen blir instabil. Faktorn A m kallas kretsens f rst rkningsmarginal eller amplitudmarginal, och r ett m tt p regulatorns robusthet mot os kerheter i systemets f rst rkning. Kraven p god reglerprestanda och robusthet r i praktiken of renliga. Extremt god prestanda inneb r vanligen d lig robusthet mot modellos kerheter, eftersom regulatorn d tvingas ta i med kraftiga regler tg rder, vars inverkan p utsignalen kan best mmas med tillr cklig noggrannhet endast med en noggrann modell. God robusthet inneb r andra sidan d lig prestanda, eftersom regulatorn inte kan till tas g ra n got alls om stabilitet skall kunna garanteras f r mycket stora modellos kerheter. I praktiken inneb r regulatorsyntes 51

5 alltid en kompromiss mellan prestanda och robusthet, som beror p bl.a. noggrannheten hos den systemmodell som man har. Regulatorer som ger m jligast god prestanda under beaktande av givna robusthetskriterier kan ber knas med hj lp av s.k. optimal och robust reglerteori. Dessa metoder r emellertid ganska invecklade och deras till mpning r d rf r motiverad endast i kritiska och speciellt besv rliga reglerproblem. F r standardtill mpningar har man utvecklat ett antal enkla metoder f r inst llning av regulatorer av standardtyp. Metoderna r utvecklade s att de ger goda tumregler f r regulatorinst llning f r de esta 'normala' system. Man kan l st s ga att 99è av alla praktiska reglerproblem h r till dessa. D remot garanterar tumreglerna inte bra resultat f r mera komplicerade system. Vi skall h r betrakta en PID-regulator av den typ som diskuterades i avsnitt 2.4, jfr ekvation è2.28è. Man brukar vanligen skriva regulatorn i formen uètè =K c eètè+ 1 T i Z t =0 eè èd + T deètè d dt è5.13è d r K c r regulatorns f rst rkning, T i r den s.k. integrationstiden och T d r den s.k. deriveringstiden. Den enklaste metoden f r regulatorinst llning utnyttjar information enbart om den kritiska frekvensen och systemets f rst rkning vid den kritiska frekvensen. Flera metoder f r regulatorinst llning har f reslagits, men den b st k nda och vanligaste r en metod som ursprungligen presenterats av Ziegler och Nichols, och som kan sammanfattas enligt nedan. Ziegler och Nichols regulatorinst llning 1. Best m den kritiska frekvensen f r kretsen i gur 5.1 f r det fall d G c r en P-regulator èmed fasf rskjutningen nollè. Best m med andra ord den frekvens! c f r vilken ' Gp è! c è=,180 æ. 2. Ber kna den maximala f rst rkningen K c;max hos en P-regulator som man kan ha innan reglerkretsen blir instabil. Enligt stabilitetsvillkoret è5.11è ges K c;max av K c;max = 1 A Gp è! c è è5.14è 3. Ber kna regulatorparametrarna enligt f ljande tabell, d r P u anger perioden f r den od mpade sv ngningen med vinkelfrekvensen! c, dvs P u =2=! c. Regulator K c T i T d P 0:5K c;max - - PI 0:45K c;max 0:8P u - PID 0:6K c;max P u =2 P u =8 Observera att enligt rekommendationerna v ljs P-regulatorn s att f rst rkningsmarginalen r A m =2,medan f rst rkningarna hos PI- och PID-regulatorerna justeras n got p 52

6 grund av att regulatorns integrator ger en extra negativ fasf rskjutning, medan deriveringstermen bidrar med en positiv fasf rskjutning. Observera ocks att det i litteraturen f rekommer ett antal varianter av Ziegler-Nichols rekommendationerna som skiljer sig n got fr n dem som ges i tabellen ovan. Rekommendationerna skall emellertid uppfattas som riktgivande, och i praktiken b r ofta en njustering av regulatorinst llningen g ras. Ziegler-Nichols regulatorinst llningar ger t.ex. i allm nhet en n got f r kraftig regulatorf rst rkning, vilket leder till en en oskillerande respons efter b rv rdesf r ndringar. Exempel 5.2 Best m en PI-regulator enligt Ziegler-Nichols rekommendationer f r reglering av ett system som best r av en ren d dtid L. 53

2 Bj rkfeltbjon d r k èk =;:::;pè betecknar A:s olika egenv rden och n k r den algebraiska multipliciteten hos egenv rdet k. Om multipliciteten hos et

2 Bj rkfeltbjon d r k èk =;:::;pè betecknar A:s olika egenv rden och n k r den algebraiska multipliciteten hos egenv rdet k. Om multipliciteten hos et 7. Egenv rden och egenvektorer L t A beteckna en n=n-matris. I vissa riktningar x 6= beter sig matrisen A enkelt i den meningen att x och Ax r kar vara parallella: Denition 7.. Talet s gs vara ett egenv

Läs mer

2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 tid

2 0 2 4 6 8 10 12 14 16 tid Kapitel 3 Dynamiska system 3. Enkla systemtyper och deras stegsvar F r att knna konstrera reglatorer f r dynamiska system b r systemens egenskaper vara k nda. Innan vi g r vidare till att behandla modeller

Läs mer

tid

tid Kapitel 4 Frekvensanalys 4.1 Allm nt En av de viktigaste signaltyperna vid studiet av dynamiska system r de periodiska sinusformade signalerna av formen yètè =Asinè!t + 'è è4.1è Orsakerna till att de sinusformade

Läs mer

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN

REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN REPETITION (OCH LITE NYTT) AV REGLERTEKNIKEN Automatisk styra processer. Generell metodik Bengt Carlsson Huvudantagande: Processen kan påverkas med en styrsignal (insignal). Normalt behöver man kunna mäta

Läs mer

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Övning 3 i Mät- & Reglerteknik 2 (M112602, 3sp), MT-3, 2013. Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem Som ett led i att utveckla en autopilot för ett flygplan har man bestämt följande

Läs mer

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27

Reglerteknik M3, 5p. Tentamen 2008-08-27 Reglerteknik M3, 5p Tentamen 2008-08-27 Tid: 08:30 12:30 Lokal: M-huset Kurskod: ERE031/ERE032/ERE033 Lärare: Knut Åkesson, tel 0701-749525 Läraren besöker tentamenssalen vid två tillfällen för att svara

Läs mer

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se

Reglerteknik 6. Kapitel 10. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se Reglerteknik 6 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 6 kap Reglersystemets egenskaper Stabilitet är den viktigaste egenskapen. Ett ostabilt system är oanvändbart. Stabilitet är

Läs mer

Kapitel 2 Grundbegrepp 2.1 Introducerande exempel F r att introducera den problematik och de fr gest llningar som r aktuella inom reglertekniken skall vi i det f ljande betrakta ett par enkla exempel p

Läs mer

Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5

Figur 2: Bild till uppgift 1 a) b) Figur 3: Bilder till uppgift 7 5 Tentamen 990416 Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: 0-29 3: 30-39 4: 40-49 5: 50-60 Svara p alla fr gor p nytt blad. M rk bladet med namn och fr genummer. Disponera tiden

Läs mer

2. Reglertekniska grunder

2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler och system 2.1 Signaler och system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som påverkar systemets beteende utsignaler, som beskriver dess beteende Beroende på sammanhanget

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra!

Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1 Besvara frågorna genom att sätta ett kryss i lämplig ruta. Kom ihåg att det alltid frågas efter, vad Du anser eller hur Du brukar göra! 1a Är Du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 1b Hur gammal är Du?

Läs mer

Kapitel 1 Grundbegrepp 1.1 Vad r reglerteknik? M ls ttningen med denna kurs r att ge en informell introduktion till reglertekniken. F r att svara p fr

Kapitel 1 Grundbegrepp 1.1 Vad r reglerteknik? M ls ttningen med denna kurs r att ge en informell introduktion till reglertekniken. F r att svara p fr BO AKADEMI KEMISK-TEKNISKA FAKULTETEN Laboratoriet f r reglerteknik DEPARTMENT OF CHEMICAL ENGINEERING Process Control Laboratory REGLERTEKNIKENS GRUNDER HANNU TOIVONEN Biskopsgatan 8 FINç20500 bo Finland

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 9 Sammanfattning av föreläsning 8 Prestandabegränsningar Robusthet Mer generell återkopplingsstruktur Sammanfattning av förra föreläsningen H(s) W(s) 2 R(s)

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 1 2014-10-16 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedjebackens förskola 2014 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre

Läs mer

Flytt av försäkringssparande

Flytt av försäkringssparande Finansutskottets betänkande 2006/07:FiU14 Flytt av försäkringssparande Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:26 Flytt av försäkringssparande. Regeringen föreslår att den

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7 Sammanfattning av föreläsning 6 Kretsformning Lead-lag design Labförberedande exempel Instabila nollställen och tidsfördröjning (tolkning i frekvensplanet)

Läs mer

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system Reglerteknik, IE1304 1 / 26 Innehåll Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering 1 Kapitel 18.1. Skillnad mellan analog och digital reglering

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8 Välkomna till TSRT19 Reglerteknik M Föreläsning 8 Sammanfattning av föreläsning 7 Kretsformning Lead-lag design Instabila nollställen och tidsfördröjning (tolkning i frekvensplanet) Sammanfattning av förra

Läs mer

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!) Uppgift 1 (4p) Figuren nedan visar ett reglersystem för nivån i en tank.utflödet från tanken styrs av en pump och har storleken V (m 3 /s).

Läs mer

2 Bj rkfeltçbjon Exempel.2. Systemet 2x + x 2, x 3 + x 4 =5 x 2 + x 3, x 4 =3 3x 3 +6x 4 =6 r inte triangul rt èdet r ju inte kvadratisktè. Ger vi d r

2 Bj rkfeltçbjon Exempel.2. Systemet 2x + x 2, x 3 + x 4 =5 x 2 + x 3, x 4 =3 3x 3 +6x 4 =6 r inte triangul rt èdet r ju inte kvadratisktè. Ger vi d r . Gausseliminering Vi skall till att b rja med s ka l sningen èl sningarnaè till ett s kallat linj rt ekvationssystem. Ett s dant system med m ekvationer och n obekanta èm; n 2 Z + è har formen a x + a

Läs mer

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K =, antages K > 0

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K =, antages K > 0 8. Frekvensanalys 8.2 Grafiska representationer av frekvenssvaret 8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K G ( s) =, antages K > 0 Ts + A R ( ω) = G( jω) = K + ( ωt ) ϕ( ω) = arg G( jω) = arctan(

Läs mer

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist Reglerteknik 7 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 7 kap Dimensionering av analoga reglersystem. umregelmetoder Bodediagram (Kompenseringsfilter) Simulering MALAB-programmet Simulink

Läs mer

2. Reglertekniska grunder

2. Reglertekniska grunder 2. Reglertekniska grunder 2.1 Signaler oc system Ett system växelverkar med sin omgivning via insignaler, som åverkar systemets beteende, oc utsignaler, som beskriver dess beteende. Beroende å sammananget

Läs mer

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist Reglerteknik 7 Kapitel Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Föreläsning 7 kap Dimensionering av analoga reglersystem. Tumregelmetoder Bodediagram (Kompenseringsfilter) Simulering MATLAB-programmet

Läs mer

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan

Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Stockholm 2013-01-08 Till de organisationer som undertecknat beslutet om samverkan Samordningsgruppen har under a ret 2012 vid ett antal tillfa llen bero rt fra gan om inriktningen fo r det kommande a

Läs mer

1.6 Exempel p terkoppling terkoppling r en mycket kraftfull metod f r att p verka systems beteende ven i s dana fall d systemets dynamik eller st rningarna r endast ofullst ndigt k nda. S som vi sett kan

Läs mer

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning TSIU6 Föreläsning 6 Gustaf Hendeby HT 206 / 7 Innehåll föreläsning 6 TSIU6: Reglerteknik Föreläsning 6 Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning Gustaf Hendeby ˆ Sammanfattning av föreläsning

Läs mer

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR

MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR MANUAL- PRODUCENT/LEVERANTÖR Innehåll Skaffa en licens... 2 Ö versikt ö ver mina prödukter... 4 Ansö k öm bedö mning... 6 Dökumentatiönskrav fö r bedö mning... 9 Kömplettera en bedö mning... 10 Publicera

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden!

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6. Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden! Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 6 Sammanfattning av föreläsning 5 Lite mer om Bodediagram Den röda tråden! Sammanfattning av förra föreläsningen 2 G(s) Sinus in (i stabilt system) ger sinus

Läs mer

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3. Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 3 Sammanfattning av föreläsning 2 PID-reglering Blockschemaräkning Reglerdesign för svävande kula Sammanfattning av förra föreläsningen 2 Vi modellerar system

Läs mer

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1) Projektuppgift 1: Integratoruppvridning I kursen behandlas ett antal olika typer av olinjäriteter som är mer eller mindre vanligt förekommande i reglersystem. En olinjäritet som dock alltid förekommer

Läs mer

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Reglerteknik AK. Tentamen kl Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 20 0 20 kl 8.00 3.00 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt

Läs mer

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik

Signaler och reglersystem Kapitel 1-4. Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik Signaler och reglersystem Kapitel 1-4 Föreläsning 1, Inledning Reglerteknik 1 Lärare Leif Lindbäck leifl@kth.se Tel 08 790 44 25 Jan Andersson janande@kth.se Tel i Kista 08 790 444 9 Tel i Flemingsberg

Läs mer

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa

1 3F 0 1rre kvinnliga f 0 2retagare vill v 0 1xa 1 3 Ingela Hemming, SEB:s F 0 2retagarekonom Tisdag den 8 mars 2011 SEB:s F 0 2retagarpanel om kvinnor som driver f 0 2retag: Kvinnor som driver f 0 2retag har f 0 2rsiktigare tillv 0 1xtplaner och mindre

Läs mer

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2

Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2 Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) Tentamen i Reglerteknik, 4p för D2/E2/T2 Tid: Måndagen den 28 maj kl.9.-13. 27 Sal: R1122 Tillåtna hjälpmedel: Valfri

Läs mer

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:...

Reglerteknik M3. Inlämningsuppgift 3. Lp II, 2006. Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Reglerteknik M3 Inlämningsuppgift 3 Lp II, 006 Namn:... Personnr:... Namn:... Personnr:... Uppskattad tid, per person, för att lösa inlämningsuppgiften:... Godkänd Datum:... Signatur:... Påskriften av

Läs mer

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se

Reglerteknik 1. Kapitel 1, 2, 3, 4. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist william@kth.se Reglerteknik 1 Kapitel 1, 2, 3, 4 Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln Reglerteknik 1. Givare för yttertemperatur 2, 3. Givare för inomhustemperaturer Behaglig innetemperatur med hjälp av reglerteknik!

Läs mer

TENTAMEN I REGLERTEKNIK M TSRT15 för M3. Lycka till!

TENTAMEN I REGLERTEKNIK M TSRT15 för M3. Lycka till! TENTAMEN I REGLERTEKNIK M TSRT5 för M3 TID: 9 april 006, klockan 4-9. ANSVARIG LÄRARE: Inger Klein, tel 8 665, alt 0730-96 99. TILLÅTNA HJÄLPMEDEL: Läroboken Glad-Ljung: Reglerteknik, grundläggande teori

Läs mer

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K

8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K 8.2.2 Bodediagram System av första ordningen K ( s) =, K > Ts + A R ( ω) = ( jω) = K + ( ωt ) ϕ ( ω) = ( jω) = artan( ωt ) Detta kan framställas grafiskt i ett Bodediagram, där det normerade amplitudförhållandet

Läs mer

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp Tid: Fredag 25 oktober 2013, kl. 13.00-16.00 Plats: Magistern Ansvarig lärare: Hans Norlander, tel. 018-4713070. Hans kommer och svarar på frågor ungefär kl 14.30. Tillåtna

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2016 Laboration 1

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2016 Laboration 1 ETE5 Ellära och elektronik, vt 206 Laboration Sammanfattning Syftet med denna laboration är att ge tillfälle till praktiska erfarenheter av elektriska kretsar. Grundläggande mätningar görs med hjälp av

Läs mer

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3

Industriell reglerteknik: Föreläsning 3 Industriell reglerteknik: Föreläsning 3 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 19 1 Sekvensstyrning: Funktionsdiagram, Grafcet. 2 Grundläggande

Läs mer

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för signaler och system Reglerteknik, automation och mekatronik ERE 02 Reglerteknik D Tentamen 202-2-2 4.00 8.00 Examinator: Bo Egar, tel 372. Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

SYMETRI KOMMUNDAGAR. Agenda 14-15 september 2016

SYMETRI KOMMUNDAGAR. Agenda 14-15 september 2016 SYMETRI KOMMUNDAGAR Agenda 14-15 september 2016 välkommen Välkommen till Symetri Kommundagar 14-15 september i Göteborg. Under dessa dagar fokuserar vi på nyheter, effektiviserande verktyg och metoder

Läs mer

Föreläsning 11, Dimensionering av tidsdiskreta regulatorer

Föreläsning 11, Dimensionering av tidsdiskreta regulatorer Föreläsning 11, Dimensionering av tidsdiskreta regulatorer KTH 8 februari 2011 1 / 28 Innehåll 1 Kapitel 19.2. Polplaceringsmetoden 2 3 4 5 6 2 / 28 Innehåll 1 Kapitel 19.2. Polplaceringsmetoden 2 3 4

Läs mer

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram

PID-regulatorn. Föreläsning 9. Frekvenstolkning av PID-regulatorn. PID-regulatorns Bodediagram PID-regulatorn Frekvenstolkning Inställningsmetoder Manuell inställning Ziegler Nichols metoder Modellbaserad inställning Praktiska modifieringar Standardkretsar Föreläsning 9 Rekommenderad läsning: Process

Läs mer

tala är silver dela är guld

tala är silver dela är guld En utvecklingsartikel publicerad för Pedagog Stockholm tala är silver dela är guld hur ett formativt arbetssätt kan lägga grunden för en mer likvärdig bedömning av den muntliga förmågan Författare: Marie

Läs mer

A

A Lunds Universitet LTH Ingenjorshogskolan i Helsingborg Tentamen i Reglerteknik 2008{05{29. Ett system beskrivs av foljande in-utsignalsamband: dar u(t) ar insignal och y(t) utsignal. d 2 y dt 2 + dy du

Läs mer

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Tekniska Högskolan i Lund Institutionen för Elektrovetenskap Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007. Uppgifterna i tentamen ger totalt

Läs mer

Minsta kvadratfelet som funktion av packningst theten Packning (ggr)

Minsta kvadratfelet som funktion av packningst theten Packning (ggr) Bildkomprimering med JPEG, Fraktaler och Krusningar èwaveletsè Projektarbete i Bildanalys av Jacob Str m, D-91 Handledare: Sven Spanne maj 1994 1 1 Inledning F rgrika datorbilder av h g uppl sning tar

Läs mer

YoungTabl er och m nsterundvikande Sverker Lundin September 200 YoungTabl er och m nsterundvikande Examensarbete i matematik Sverker Lundin Examinator: Einar Steingr msson Matematik Chalmers tekniska

Läs mer

Vektorrum 43 Exempel 4.. M ngden E av alla m=n-matriser, f rsedd med vanlig matrisaddition och vanlig multiplikation av en matris med en skal r, r ett

Vektorrum 43 Exempel 4.. M ngden E av alla m=n-matriser, f rsedd med vanlig matrisaddition och vanlig multiplikation av en matris med en skal r, r ett 4. Vektorrum Tidigare har vi r knat upp en rad av r kneregler som g ller f r m=n-matriser. Dessa regler g ller inte bara f r varje matristyp m=n utan ocks f r m nga andra objekt som t.ex. funktioner, talf

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4 TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4 Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Föreläsningar 1 / 16 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson

Nr 1 Våren 2012. Foto: Håkan Nilsson L I N S LU S E N M e d l e m s t i d n i n g f ö r Ka r l s k ro n a F o t o k l u b b Nr 1 Våren 2012 Tromtö Foto: Håkan Nilsson Innehållsförteckning Ordfö randen har ördet 3 Ma nadsmö ten hö sten 2012

Läs mer

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A, Övning 8 Introduktion Varmt välkomna till åttonde övningen i Reglerteknik AK! Håkan Terelius hakante@kth.se Repetition Frekvenssvar Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens

Läs mer

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4 Föreläsningar 1 / 16 TSRT91 glerteknik: Föreläsning 4 Martin Enqvist glerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet 1 Inledning, grundläggande begrepp. 2 Matematiska modeller. Stabilitet.

Läs mer

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK

TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK TENTAMEN I TSRT07 INDUSTRIELL REGLERTEKNIK SAL: ISY:s datorsalar (Asgård) TID: 2016-08-17 kl. 8:00 12:00 KURS: TSRT07 Industriell reglerteknik PROVKOD: DAT1 INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANSVARIG

Läs mer

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F Kurskod: SSY 050, ERE 080, ERE 091 Tentamen 2007-05-29 Tid: 8:30-12:30, Lokal: M-huset Lärare: Knut Åkesson tel 3717, 0701-74 95 25 Tentamen omfattar 25 poäng, där betyg tre

Läs mer

Skalle Histogram

Skalle Histogram Tentamen 980603 Medicinsk Bildbehandling, 5p Skrivtid 9:00 15:00 Betygsgr nser U: 0-34 3: 35-46 4: 47-57 5: 58-70 Svara p alla fr gor p nytt blad. M rk bladet med namn och fr genummer. Disponera tiden

Läs mer

Laboration med MINITAB, Del 2 Om Fyris ns global uppv rmning

Laboration med MINITAB, Del 2 Om Fyris ns global uppv rmning Laboration med MINITAB, Del 2 Om Fyris ns global uppv rmning Silvelyn Zwanzig, Matematiska Statistik NV1, 2005-03-03 1. Datamaterial I de uppgifter som f ljer skall du l ra dig hur Minitab anv ndas f r

Läs mer

10. Kretsar med långsamt varierande ström

10. Kretsar med långsamt varierande ström 1. Kretsar med långsamt varierande ström [RMC] Elektrodynamik, ht 25, Krister Henriksson 1.1 1.1. Villkor för långsamt varierande I detta kapitel behandlas den teori som kan användas för att analysera

Läs mer

FRAMTIDEN A R REDAN HA R

FRAMTIDEN A R REDAN HA R 1 FRAMTIDEN A R REDAN HA R Va r tids sto rsta utmaning a r klimatfo ra ndringarna och att naturresurserna a r a ndliga Fo r att kunna sta lla om samha llet kra vs det att vi ser utmaningarna redan nu Hur

Läs mer

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet

INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014. EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet INSIGHTLAB: KOMPETENSKORT 2014 EXECUTIVE SUMMARY Gör dina val medvetet Föreläsningsanteckningar Raymond Ahlgren Stockholm, Oscarsteatern 18 november 2014 EXECUTIVE SUMMARY: Gör dina val medvetet INSIGHTLAB:

Läs mer

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2

Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2 Högskolan i Halmstad Sektionen för Informationsvetenskap, Data- och Elektroteknik (IDE) Tentamen i Reglerteknik, för D2/E2/T2 Tid: Torsdagen den 3 Juni kl.9.-13. 21 Sal: R1122 Tillåtna hjälpmedel: Valfri

Läs mer

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13 Institutionen för REGLERTEKNIK Reglerteknik AK Tentamen 6 mars 26 kl 8 3 Poängberäkning och betygssättning Lösningar och svar till alla uppgifter skall vara klart motiverade. Tentamen omfattar totalt 25

Läs mer

Junior- och ungdomsta vlingar

Junior- och ungdomsta vlingar Junior- och ungdomsta vlingar Under veckorna 3-4 genomfo rdes fyra distriktsbeso k fo r att diskutera svensk innebandys junior- och ungdomsta vlingar. Samtliga 22 distrikt var representerade pa ett eller

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 2014-03-17 Sal (1) TER2,TER3 (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken

Läs mer

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK

EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120/1110 Reglerteknik AK Föreläsning 11: Implementering Kursinfo: Administration För frågor kring Bilda, labbanmälan, kurshemsida, etc.: kontakta Anneli Ström

Läs mer

Fjärde upplagan och tredje upplagan (båda 2006)

Fjärde upplagan och tredje upplagan (båda 2006) Hans Norlander, IT-inst., Uppsala universitet, 2007-01-25 Reglerteknik Grundläggande teori Torkel Glad och Lennart Ljung En jämförelse mellan fjärde upplagan (2006) och tredje (2006) respektive andra upplagan

Läs mer

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio

DIA S1. IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio DIA.170310.S1 IAB Sverige Certifiering av Onlinesäljare Digital Audio DEFINITION AUDIO Digitalt ljud kategoriseras ofta som musiktja nster, radio eller podcasts men skillnaderna blir allt mindre. Idag

Läs mer

Processidentifiering och Polplacerad Reglering

Processidentifiering och Polplacerad Reglering UmU/TFE Laboration Processidentifiering och Polplacerad Reglering Introduktion Referenser till teoriavsnitt följer här. Processidentifiering: Kursbok kap 17.3-17.4. Jämför med det sista exemplet i kap

Läs mer

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 2015 04 08, kl. 8.00 13.00 REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL000/EL0/EL0 Kortfattade lösningsförslag till tentamen 05 04 08, kl. 8.00 3.00. (a) Signalen u har vinkelfrekvens ω = 0. rad/s, och vi läser av G(i0.) 35 och arg G(i0.)

Läs mer

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet

Reglerteori, TSRT09. Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet. Torkel Glad. Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Reglerteori, TSRT09 Föreläsning 8: Olinjäriteter och stabilitet Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Sammanfattning av föreläsning 7 2(27) H 2 - och H - syntes. Gör W u G wu, W S S, W T T små. H 2

Läs mer

RSREDOVISNING. for. ledamot, ordf ledamot ledamot ledamot suppleant suppleant

RSREDOVISNING. for. ledamot, ordf ledamot ledamot ledamot suppleant suppleant GR NJESV LEN NR 4 RSREDOVISNING for BOSTADSR TTSF RENINGEN GR NJESV LEN NR 4 Styrelsen fr Bostadsr ttsf reningen Gr njesv len nr 4 f r h rmed avge redovisning fr f reningens verksamhet under r kenskaps

Läs mer

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K

Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K 1 : 6 Ba llstavikens Motorb t Klubb B M K Stadgar Klubben bildades 7:e oktober 1935 och har sin hemort i Bromma Ä1 Andam l Klubben a r en allma nnyttig ideell forening och har till a ndam l att lokalt

Läs mer

SNI + NA + TE = sant. Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Örnsköldsvik. Forsgren, Örnsköldsviks

SNI + NA + TE = sant. Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Örnsköldsvik. Forsgren, Örnsköldsviks SNI + NA + TE = sant Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Anna Lodén, Örnsköldsviks Dragonskolan, Umeå Helen gymnasium, Forsgren, Örnsköldsviks Örnsköldsvik

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet Datum för tentamen 24-4-22 Sal () TER2,TER3,TERF (Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in

Läs mer

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15

TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT15 TENTAMEN REGLERTEKNIK TSRT5 SAL: TER3+4 TID: 8 december 2, klockan 4-9 KURS: TSRT5 PROVKOD: TEN INSTITUTION: ISY ANTAL UPPGIFTER: 5 ANTAL BLAD: 3 exklusive försättsblad ANSVARIG LÄRARE: Johan Löfberg JOURHAVANDE

Läs mer

x - Px U = R(A) = R(P)

x - Px U = R(A) = R(P) 8. Ortogonala projektioner Antag att a (6= ) och b r tv vektorer i R n. Vi skall bilda den ortogonala projektionen av b p det endimensionella underrummet L = spn fag. Enligt resonemanget i beviset av Schwarz

Läs mer

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y (för Y och D) (TSRT) 008-06-0. (a) Vi har systemet G(s) (s3)(s) samt insignalen u(t) sin(t). Systemet är stabilt ty det har sina poler i s 3 samt s. Vi kan

Läs mer

1. Inledning. 1. Inledning

1. Inledning. 1. Inledning För de flesta människor är ett relativt okänt begrepp trots att var och en i det dagliga livet ständigt kommer i kontakt med och t.o.m. själv utövar. Reglerteknik är varje rationell metod att styra eller

Läs mer

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar

Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Pontus Va rmhed 2017 04 18 Skapa remissvar till regeringen, skicka för godkännande, godkänna, diarieföra och skicka svar Denna manual inneha ller en beskrivning av flo det fra n att skapa dokument skicka

Läs mer

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007-11-21, kl. 09:00-15:00

Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007-11-21, kl. 09:00-15:00 Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Staffan Grundberg Bo Tannfors Tentamen i elektronik: Hjälpmedel: Tillämpningar av fysik och dynamik i biologiska system 2007--2, kl. 09:00-5:00 Reglerteknikformelsamling,

Läs mer

Enhetsr d Apen senheten 2012-05-03

Enhetsr d Apen senheten 2012-05-03 PROTOKOLL ENHETSR D Aspen senheten 2012-05-03 LERU M100, v 1.0, 08-07-25 L rande Aspen sskolan Enhetsr d Apen senheten 2012-05-03 Gemensam del 1.N rvarande: Ordf rande Christina Ottoson rektor F-2 Sekreterare

Läs mer

3AMMANFATTNING AV INKOMNA REMISSVAR

3AMMANFATTNING AV INKOMNA REMISSVAR 0ROMEMORIA!RBETSMARKNADSDEPARTEMENTET!RBETSLIVSENHETEN 2EMISSAMMANST LLNING AV BET NKANDET -EDLINGSINSTITUT OCH LµNESTATISTIK 3/5 )NLEDNING "AKGRUNDEN TILL UTREDNINGEN OM -EDLINGSINSTITUT OCH L NESTATISTIK

Läs mer

Reglerteknik, TSIU 61

Reglerteknik, TSIU 61 Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 8 Störningar, modellfel och svårstyrda system Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(15) 1. Sammanfattning av föreläsning 7 2. Känslighet mot störningar

Läs mer

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av föreläsning 8 (2/2) Andra reglerstrukturer. ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från störsignalen TSIU61 Föreläsning 9 HT1 2016 1 / 26 Innehåll föreläsning 9 TSIU61: Reglerteknik Föreläsning 9 Andra reglerstrukturer hendeby@isy.liu.se ˆ Sammanfattning av föreläsning 8 ˆ Framkoppling från referenssignalen

Läs mer

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006

ETE115 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 (2) 9 oktober 2006 Institutionen för elektrovetenskap Daniel Sjöberg ETE5 Ellära och elektronik, tentamen oktober 2006 Tillåtna hjälpmedel: formelsamling i kretsteori. Observera att uppgifterna inte är

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik UPPSALA UNIVERSITET AVDELNINGEN FÖR SYSTEMTEKNIK B Carlsson 9911. Senaste revision 15 februari 2006 Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Datorövning 1 - Reglerteknik Senaste inlämningsdag

Läs mer

Reglerteknik, TSIU 61

Reglerteknik, TSIU 61 Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 7 Regulatorkonstruktion i Bodediagram Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(18) 1. Sammanfattning av föreläsning 6 2. Hur ställer man in en PID-regulator

Läs mer

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06) Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT6) 216-1-15 1. (a) Känslighetsfunktionen S(iω) beskriver hur systemstörningar och modellfel påverkar utsignalen från det återkopplade systemet. Oftast

Läs mer

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman

Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Åtgärder för att motverka ett value gap. En ny syn på mellanhänders rättsliga ställning? Daniel Westman Nya skyldigheter för vissa lagringstjänster Rättslig och affärsmässig bakgrund Kommissionens policyproblem:

Läs mer

Lösningar till övningar i Reglerteknik

Lösningar till övningar i Reglerteknik Lösningar till övningar i Reglerteknik Stabilitet hos återkopplade system 5. Ett polynom av andra ordningen har båda rötterna i vänstra halvplanet (Res < ) precis då alla (3) koefficienterna har samma

Läs mer

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922

rsredovisning BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 rsredovisning f r BRF R da Stugans Smycke 769618-9922 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 213-1-1-213-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare.

Reglerteknik. Datum: 20/ Tid: Examinator: Leif Lindbäck ( ) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga, miniräknare. Tentamen i Reglerteknik (IE1304) 20/3-2014 ES, Elektroniksystem Reglerteknik Kurskod: IE1304 Datum: 20/3-2014 Tid: 09.00-13.00 Examinator: Leif Lindbäck (7904425) Hjälpmedel: Formelsamling, dimensioneringsbilaga,

Läs mer

EL1000/1120 Reglerteknik AK

EL1000/1120 Reglerteknik AK KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY EL1000/1120 Reglerteknik AK Föreläsning 6: Kompensering (forts.), robusthet och känslighet Kursinfo: Lab2 Lab2 betydligt mer krävande än Lab1. Noggranna förberedelser

Läs mer

Undersökning av inställningsmetoder för PID-regulatorer

Undersökning av inställningsmetoder för PID-regulatorer Undersökning av inställningsmetoder för PID-regulatorer A study of methods for tuning PID-controllers Examensarbete i Elektroingenjörsprogrammet SUSANNE LUNDELL Institutionen för Signaler och System CHALMERS

Läs mer

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna.

A. Stationära felet blir 0. B. Stationära felet blir 10 %. C. Man kan inte avgöra vad stationära felet blir enbart med hjälp av polerna. Man använder en observatör för att skatta tillståndsvariablerna i ett system, och återkopplar sedan från det skattade tillståndet. Hur påverkas slutna systemets överföringsfunktion om man gör observatören

Läs mer

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31.

rsredovisning BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. 1(11) rsredovisning f r BRF Skopan 716422-0159 Styrelsen f r h rmed l mna sin redog relse f r f reningens utveckling under r kenskaps ret 2013-01-01-2013-12-31. Inneh llsf rteckning Sida - F rvaltningsber

Läs mer

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1

Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1 Kompletterande anteckningar för Mät- & Reglerteknik 1 Matias Waller 12 september 2011 Föreliggande anteckningar skall tjäna som ett stöd för undervisningen i Mät- & Reglerteknik 1: Någon ambition att göra

Läs mer