K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013

Transkript

1 K rnkraft och k rnvapen - Tv sidor av samma mynt Almedalen 3 juli 2013 I den p g ende milj debatten s f rs k rnkraften fram som det b sta alternativet f r att r dda v r jord. K rnkraftslobbyn driver offensiv f r mer k rnkraft. Men man talar inte om farorna med k rnkraften, de verkliga kostnaderna f r k rnkraften eller att k rnkraft och k rnvapen g r hand i hand. Och d rmed k rnvapenspridning till m nga fler l nder. Man s ger att k rnkraften inte sl pper ut koldioxid, allts m ste vi v lja den. Men det r det s kraste s ttet att hamna ur askan in i elden. S h r r det: F r det f rsta: K rnkraften avger inte koldioxid under sj lva driften. Men d remot slukar hela processen - uranbrytning, anrikning, transporter, br nsletillverkning, byggnad och rivning av reaktorer, avfallshantering - ofantliga m ngder fossila br nslen. F r det andra: Koldioxiden som s dan r inte det st rsta hotet. Det r uppv rmningen av biosf ren som den stadkommer. Och h r bidrar k rnkraften ven under drift. K rnkraftens verkningsgrad r bara procent, till och med s mre n f r kolkraftverk. Det mesta blir spillv rme. K rnkraftverken bidrar sj lva till uppv rmningen av vattnet i hav och floder genom att ta in kallt vatten f r kylning av avfall och reaktorh rdar och sen sl ppa ut hett vatten i hav och floder. F r det tredje: K rnkraften blir sj lv den mest l ngsiktiga faran i och med de klimatf r ndringar som vi vet kommer som det nnu ol sta slutf rvaret m ste kunna t la i en halv miljon r - drastisk h jning av havsniv n, extrem torka, versv mningar, jordskalv, tsunamin. Vad h nder d med k rnkraftverken? Vad skall man g ra med de reaktorer och avfallspapper som hamnar under vatten? Jag beh ver bara s ga Fukushima i Japan. Hur s kerheten ska kunna uppr tth llas i v r turbulenta framtid har inte tagits med i den positiva k ren f r k rnkraft. F rest llningen att k rnkraften skulle kunna hejda v xthuseffekten basera p partiell blindhet. K rnkraften svarar f r 15 % av jordens energif rs rjning s gs det, men det r fel! Det g ller 15 % av elf rs rjningen. Av den totala energianv ndningen st r k rnkraften f r bara 2-3 %. ven om reaktorerna skulle f drivas i 40 r, s skulle det, f r att bara uppr tth lla dagens 439, beh va planeras, byggas och startas upp en och en halv reaktor varje m nad till 2015, och d refter en reaktor var 18:e under dag n sta decennium. De resurser och den energi tg ng som skulle kr vas bara f r detta g r allt prat om k rnkraften som utv g i milj debatten till i b sta fall nsket nkande. Framtida

2 generationer m ste d rtill ha resurser f r rivning och dekontaminering av alla dessa reaktorer och deras avfall. K rnkraftens avfallsproblem s gs vara l sta, h vdar en del debatt rer. Det sa man redan p 70-talet. Sanningen r den att n got slutf rvar har nnu inte genomf rts n gonstans i v rlden, eftersom man inte hittat n got s tt att garantera den isolering fr n liv, luft och vatten, som kr vs i minst en halv miljon r. Vi har el verskott, enorma m jligheter till hush llning och effektivisering, och b de vindkraft och solceller kan nu framst llas billigare n ny k rnkraft. Ska v gen f r alternativa energik llor n en g ng f blockeras av k rnkraften och dess lobbyister? Jag har inte ens snuddat vid den kanske v rsta aspekten: kopplingen k rnkraft/k rnvapen och spridningen av k rnvapen i en v rld med of ruts gbara f r ndringar och konflikter nya k rnkraftverk kan ju inte bara byggas i s.k. demokratiska och s kra l nder. Det r viktigt att komma ih g att k rnkraft och k rnvapen r tv sidor av samma mynt. Icke-spridningsf rdraget av k rnvapen f rbjuder spridning av k rnvapen, men till ter utbyggnaden av k rnkraft. Detta var en kompromiss, som band ris t egen rygg. Denna dubbelhet speglar sig tydligt i fr gan om Iran. Iran har utsatts f r stark diplomatisk press f r att stoppa en del av sin k rnkraftsindustri. USA har allt tydligare skramlat med hot om milit rt ingripande. Vad anklagas Iran f r? Iran har inte fullf ljt sina f rpliktelser i icke-spridningsf rdraget genom att en del rapporter inte varit kompletta eller f rsenade. Denna kritik r formellt korrekt men verdriven. 31 av de 185 medlemsl nderna har varit f rsenade i flera r med sina rapporter. Den andra kritiken r att de skaffar sig kapacitet f r att upparbeta uranet och en k rnreaktor, som drivs med naturligt uran och producerar tungt vatten f r en s dan reaktor, enligt kritiken f r att kunna producera k rnvapen. Tv andra ickek rnvapenl nder; Tyskland och Holland, har haft denna upparbetningskapacitet i flera r och inte utsatts f r kritik och en ny s dan installation byggs nu i Brasilien. Hela k rnkraftsindustrin i Canada baseras p naturligt uran och tungvattenreaktorer. Omkring 50 ton av verskottsplutonium lagras i Japan. Men dessa fakta har inte lett till n gra reaktioner fr n k rnvapenmakterna. Irans k rnkraft r uppenbart substitut f r andra politiska ambitioner. Om USA s tydligt markerat att man vill f rhindra Iran fr n att skaffa sig k rnvapen, hur skall man d reagera n r 1500 nya k rnkraftverk skall produceras runt om i v rlden med tf ljande risk f r att k rnvapen utvecklas? Inter armas silent leges. N r v ldet talar, tiger lagarna. Och ju brutalare v ldet r, desto tystare blir lagarna som n r vergreppen p Hiroshima och Nagasaki begicks. N r oskyldiga civila m nniskor i flera

3 generationer blev offer f r milit ra teknologiska framg ngar. F rst m nga r senare b rjade sanningen n oss i v stv rlden och ett globalt arbete mot k rnvapen v xte fram. Vetenskapsm n, forskare, f rfattare, l kare anv nde sina erfarenheter i kampen mot atomvapen. Journalister avsl jade i vilka st der milit rer och politiker t nkte placera ut sk. medeldistansk rnvapen i Europa och i st, som p 5 minuter kunde n fienden. St der som skulle bli omedelbara m l f r fiendesidan. Journalisterna avsl jade neutronbomben; ett atomvapen som sparade byggnader och material och effektivt d dade levande varelser. Folkopinionen v xte och tals m nniskor i Europa stoppade s v l neutronbomben som utplaceringen av medeldistansk rnvapen. Nu r det tyst i folkopinionen och bland politikerna om k rnvapen. D lyckades vi allts att avskaffa k rnvapen? Eller?! Nej, tyv rr! K rnvapen r en oavslutad historia. Land skall med lag byggas. Det g ller ocks f r k rnvapen. K rnvapen kan bara minskas och helt f rsvinna genom internationella avtal och kontroll. Varje vapen som tillverkas kommer f rr eller senare att anv ndas. S v l USA som Ryssland har i icke-spridningsf rdraget utlovat att avskaffa alla k rnvapen, inte att l gga gamla k rnvapen i lager f r att utveckla nya. Risken r uppenbar att en strategi att anv nda k rnvapen normaliseras. Nato har en k rnvapenstrategi som g r ut p att fred och stabilitet i Europa ska garanteras genom en mix av konventionella vapen och k rnvapen. I Lissabonf rdraget finns en solidaritetsklausul som s ger att om ett medlemsland blir attackerat, s ska alla andra medlemsl nder ingripa med alla till buds st ende medel. Det st r ingenting om att k rnvapen r undantagna. NPT - icke-spridningsf rdraget - r det viktigaste internationella avtal vi har mot k rnvapen. I det f rdraget f rbinder sig icke-k rnvapenl nder att inte skaffa k rnvapen mot att k rnvapenmakterna f rbinder sig att steg f r steg avskaffa sina k rnvapen. Detta f redrag granskas vart femte r i s rskilda konferenser. K rnvapenmakternas l ften r som alla vet inte uppfyllda, men med emfas kr ver de att inga andra l nder skaffar sig k rnvapen. Den internationella domstolen i Haag klargjorde 1995 att hot om eller anv ndning av k rnvapen inte st r i verensst mmelse med internationell lag; dvs. det r f rbjudet att hota med eller anv nda k rnvapen. Hur lyckades vi f igenom ett s dant viktigt internationellt beslut? Det r ett utm rkt exempel p hur folkr relser med stor kunskap kan p verka politiska beslut. Olof Palme var den f rsta som vid FN:s 40- rsjubileum tog upp tanken att olagligf rklara k rnvapen. I b rjan av 90-talet arbetade Internationella Jurister mot K rnvapen fram f rslag till hur ett f rbund skulle formuleras. Vid tv tillf llen i FN:s generalf rsamling f rdes fr gan fram av alliansfria l nder; dock inte av Sverige.

4 Den f rsta g ngen s g jag sj lv hur USA:s representanter gick in i de alliansfrias m ten och bokstavligt talat hotade f rslagsl nderna med att dra tillbaka ekonomiskt st d. N sta r hade l nderna organiserat sig och lyckades driva genom ett beslut i generalf rsamlingen att fr gan skulle f ras till internationella domstolen i Haag. Nu var det politikernas sak att agera genom att driva p sina regeringar. Domstolen i Haag v nde sig till sina medlemsl nder med f rfr gan innan den sj lv skulle f lla utslaget och den svenska regeringen - Bildts regering - ville inte svara. Sj lv hade jag lagt en flerpartimotion i riksdagen, agerat i utrikesutskottet med hj lp av Jurister Mot K rnvapens promemoria och f tt hela riksdagen utom moderaterna att s ga att anv ndning av k rnvapen var ett brott mot internationell lag. N r endast tv dagar terstod till svaret skulle vara inne, v nde jag mig till Ingvar Carlsson, som gav mig i uppdrag att skriva ett brev till Carl Bildt som f r k nnedom skulle tillst llas de andra partiledarna. I brevet p mindes Bildt om riksdagens st llningstagande och f rutsattes svara i enlighet d rmed. S skedde ocks bara n gra timmar innan tidsfristen l pte ut. "Sveriges riksdag anser osv". Vi var uppenbart tillr ckligt m nga i olika l nder, som agerade och domstolen f llde utslaget att hot om eller anv ndning av k rnvapen st r inte i verensst mmelse med internationell lag. CANBERRA-KOMMISSIONEN M nga f rslag har f rts fram f r att minska men egentligen bara ett om att avskaffa alla k rnvapen av Canberrakommissionen, best ende av 16 m n och en kvinna; jag sj lv. Bland oss fanns f rre f rsvarsministern i USA Robert Mc Namara, som helt ndrat uppfattning, f rre statsministern i Frankrike Michel Rochard och professor Joseph Rotblat, grundare av Pugwash och tidigare fyrstj rnige generalen Lee Butler, tidigare ansvarig f r den amerikanska marinens k rnvapenarsenaler. Lee Butler r v rd sin egen m ssa. Genom sitt ansvar f r den amerikanske marinens k rnvapenarsenaler och den som hade tummen p avtryckaren, hade han bokstavligen talat insett hur fullst ndigt om jliga k rnvapen var. Han ber ttade hur vi flera g nger varit mycket n ra ett fullst ndigt k rnvapenkrig p grund av misstag. N r fiendes k rnvapen p v g i sista stund uppt cktes vara en m sflock eller n r uttr ttade soldater gjorde missbed mningar av f r dande art. Han var fullst ndigt vertygad om att alla k rnvapen m ste bort och talade starkt, ja n stan snubblande om varf r. Joseph Rotblat, fysiker och sj lv jude, flydde Polen och st llde upp p att utveckla atombomben f r att f rhindra Hitler att f v rldsherrav lde. N r det var klart att Hitler inte klarat att framst lla atomvapen, blev Rotblat den f rste k rnvapenmotst ndaren och kr vde att Manhattan-projektet skulle stoppas. Nu beh vdes inga atomvapen. Det ville varken milit rer eller politiker och Rotblat som enda vetenskapsman l mnade projektet, f rnekades amerikanskt medborgarskap och flyttade till England d r han omskolade sig till l kare. D rifr n f rde han hela sitt liv kampen med fakta och argument

5 mot k rnvapen. En underbar f rebild. Men s fick han ocks Nobels fredspris 1995, p f rslag av mig och den Internationella Fredsbyr n i Gen ve. Det skall bli intressant att imorgon se om det r en verklig fredspristagare som i r f r priset. Canberra-kommissionen fick nio m nader p sig att presenter sin "baby" och vi presenterade ett fullst ndigt realistiskt program f r totalt avskaffande av alla k rnvapen. De f rsta omedelbara stegen var: 1. Ta bort k rnvapen fr n omedelbar stridsberedskap (off alert). 2. Skilja k rnvapen fr n k rnvapenb rarna. 3. Sluta utplacering av taktiska k rnvapen. 4. Sluta med k rnvapenprov. 5. Starta f rhandlingar f r att minska USA:s och Rysslands k rnvapen. 6. verenskommelse mellan k rnvapenmakterna att aldrig anv nda k rnvapen f rst och att aldrig anv nda k rnvapen mot icke-k rnvapenmakter. D refter skulle en serie av tg rder vidtas; bl.a. stopp f r produktion av klyvbart material och framf r allt utarbetandet av ett avtal om en k rnvapenfri v rld. Ingen regering, inte ens den svenska, som hade tv representanter i kommissionen, har seri st drivit kraven vidare. Det gjorde emellertid Irland till 2000 rs granskningskonferens om NPT och lyckades f ra in Canberra-kommissionens f rslag i 13 punkter i ett handlingsprogram, som alla l nder st llde upp p, ven k rnvapenmakterna. Vi m ste kr va att regering och opposition verger sin passivitet och utarbetar program f r k rnvapennedrustning, att den svenska regeringen terupptar Sveriges aktiva roll mot k rnvapen och driver fram ett avtal som f rbjuder alla k rnvapen! Kr v att k rnkraften stoppas. Kr v att alla k rnvapen avskaffas. N r v ldet talar, tystnar lagarna. - Det r v r uppgift att inte tiga still. Tomas Transtr mer fick ntligen nobelpriset i litteratur. N gra strofer ur "En vinternatt": Natten r stilla ver v rt golv (D r alla f rklingade steg Vilar som sjunkna l v i damm) men d rute r natten vild! ver v rlden g r en mer allvarlig storm. Den s tter sin mun till v r sj l och bl ser f r att f ton. Vi r ds att stormen bl ser oss tomma.