PLANBESKRIVNING

Transkript

1 Handlä ggare: Katja Saranka, tfn Dnr ANTAGANDEHANDLING CENTRUM DETALJPLAN FÖ R ALINGSÅ S Bostäder vid FRITIDSVÄGEN mm. PLANBESKRIVNING

2 1. INLEDNING Syfte Planhandlingar Syftet med planä ndringen ä r att ge förslag på en ny tillfartsvä g till den ö stra delen av Lö vekulle och samtidigt se ö ver vägdragningen av Fritidsvä - gen och Ferievä gen i fö rhållande till terrä ngen. Planen syftar ä ven att se ö ver befintliga och komplettera med nya byggrä tter fö r villabebyggelse. Den juridiskt bindande handlingen ä r plankarta med bestä mmelser. Illustrationskartan ska underlä tta fö rståelsen av planen. Till detaljplanen fogas ä ven en planbeskrivning och en genomfö randebeskrivning. Dessa har ingen rättsverkan utan ska underlä tta fö rståelsen av planen och vara vä gledande vid tolkningen av den. Efter samrådsutstä llning av planen upprä ttas också ett samrådsutlåtande. Lä ge och areal Planområdet ligger i Lövekulle vid Mjö rn, ca 3 km väster om Alingsås centrum. Planen omfattar en yta på ca 10 ha. PLANOMRÅ DE Markä gare Kommunen ä ger fastigheterna Lö vekulle 1:26-1:27, 1:58 och 1:103. Ö vrig mark ä r privatä gd. 2. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Uppdrag Detaljplaner Kommunstyrelsen beslutade om en detaljplanebestä llning där uppdraget att upprä tta denna detaljplan ingår. Planen fö r Fritidsvä gen blev dä rmed ett av de detaljplanearbeten som prioriteras under 2008/2009. Fö r området gä ller fö ljande detaljplaner: - DP 63 Detaljplan fö r Alingsås Lö vekulle, Etapp 1 Alingsås kommun ( ) - DP 114 Detaljplan fö r Alingsås Fritidsvä gen 117 ( ) Genomfö randetiden har inte gått de ut fö r ovanstående planerna. När den nya detaljplanen vunnit laga kraft kommer den att upphä va de ä ldre planerna i berö rda delar. Vision Alingsås kommun har antagit Vision 2019 som en ledstjä rna fö r all planering. Bl.a. anges att Alingså s har en central roll i Vä stsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingså s har invå nare å r En av tre huvudstrategier fö r genomfö randet ä r Boende och i en bostadspolicy anges att bostadsformerna ska vara strandnä ra bo- 2

3 ende, innerstadsboende, lågbudgetboende, marknä ra boende samt boende på landet. Alingsås miljö mål Ö versiktliga planer och avvä gningar Kommunen har också antagit Alingsås miljö mål De mål som har direkt betydelse för detaljplaneringen ä r Begrä nsad klimatpåverkan, Frisk luft, Levande sjö ar och vattendrag samt God bebyggd miljö. I ö versiktsplanerna har avvä gningar gjorts mellan de motstående allmä nna intressena att bevara naturvä rden och rekreationsområden och att exploatera mark som ä r lä mplig fö r bebyggelse. I den kommuntä ckande ö versiktsplanen Ö P 95 (antagen ) har det aktuella området beteckningen Ny sammanhållen bebyggelse/stö rre anlä ggning. I fö rdjupning av ö versiktsplanen fö r staden Alingsås (ö verklagad) har området beteckningen Område med detaljplan/detaljplanearbete pågår. Planfö rslaget ö verensstä mmer med ö versiktsplanen. Program Enligt plan- och bygglagen ska en detaljplan grundas på ett program som anger utgångspunkter och mål fö r planen, om det inte ä r onö digt. Det nya fö rslaget på detaljplanen fö r området Lö vekulle utgår från samma syfte som den idag aktuella planen. Planen har ä ven stö d i den fö rdjupade ö versiktsplanenen fö r staden Alingsås. Ett program anses dä rfö r inte behö - vas. 3. FÖ RUTSÄTTNINGAR OCH FÖ RÄNDRINGAR Natur och kultur Mark och vegetation Naturen kring Lö vekulle består av vacker hedekskog med stort inslag av tall och bjö rk. Skogarna kring Lö vekulle har naturvä rdesklass 3 enligt lö v- skogsinventeringen som gjordes Klassningen av skogarna har gjorts i en tregradig skala dä r klass 1 utgö r det hö gsta naturvä rdet. Planbeteckningen NATUR står på de områden där naturen skall förbli orö rd. Det ä r naturområdet som finns nordost i planområdet och den skogsrand som blir kvar mellan det planerade bostadsmarken längst ner mot söder och den nya infartsvä gen. Här finns en särskild betydelse att naturen och de ekar som står dä r idag får så långt det ä r mö jligt finnas kvar fö r att bevara områdets karaktä r av den vackra lö vskogen. Planbestä mmelsen n 2 skogsrand skall bevaras, ä dellö vskogen med skogsbryn skall skyddas mot framtida avverkning, om goda skä l inte finns att trä d tas ned har dä rfö r satts ut i detta område fö r att hänsyn ska tas till naturen i samband med vägdragningen. Bestä mmelsen n 3 marklov krä vs fö r trä dfä llning har ä ven satts längst ut på den planerade kvartersmarken fö r bostad som ligger nä rmast naturområdet i sö der. Terrä ngen ä r starkt kuperad och den nya infartsvä gen till Lö vekulle kommer att behö va krypa upp fö r nivåkurvorna. Vä gen kommer att utnyttja de befintliga höjdnivåerna för att vara varsammare mot naturen och bevara den i så hö g utsträ ckning som det ä r mö jligt. Egenskapsbestä mmelsen n 1 naturpark, befintlig damm och dess närmiljö skall bevaras finns redovisad på kvartersmark fö r bostä der i den sydö stra 3

4 delen av planområdet. Marken ligger på kvartersmark fö r bostä der och ä r privatä gd och kommer ä ven fortsä ttningsvis vara det. Marken skall skö tas av fastighetsä garen. Geotekniska fö rhållanden Geoteknisk undersö kning har utfö rts fö r hela området Lö vekulle av Tellstedt Geoteknik AB under september Markfö rhållandena har i den geotekniska undersö kningen konstaterats som goda fö r bebyggelse. I stort sett utgö rs hela området Lövekulle av berg i dagen eller ett tunt morä ntä cke på berg. Området kring dammen i planområdets ö stra del undersö ktes särskilt med avseende på stabiliteten, se kartbilden nedan. Inom detta område utgö rs ytskiktet av torv till ett djup av 0-1 m intill dammkanten (borrhål 8) och under torvtä cket finns sand, torrskorpelera och lera med liten mä ktighet. Bild: Geoteknisk undersökning frå n Vid byggnation av hus inom detta område kan grundlä ggningen ske med plattor i naturlig mark eller packad uppfyllnad av makadam efter att torven schaktats bort. Totalstabiliteten avseende risken fö r skred har undersö kts med kombinerad analys och kan efter den geotekniska markundersö kningen klassificeras som tillfredsstä llande stabilt. Risk fö r ö versvä mning Planområdet ligger inte inom riskområdet fö r att drabbas av ö versvä m- ningsrisk. Området ligger ca 85 m ö h enligt RH2000. Risk fö r erosion Radon Det finns ingen erosionsrisk inom planområdet. En markundersö kning av den naturliga radioaktiviteten i berggrunden och bestä mning av radonrisk togs fram av Mark och Miljö kontroll AB augusti Markradonvä rdena har klassats som normala till låga. I slutrapporten från markundersö kningen har man fö rklarat att berggrunden och morä n klassificeras som normalradonmark medan lera klassificeras som lågradonmark. Bostadsbyggnad inom lågriskområde kan normalt utfö ras utan särskilda skyddsåtgä rder utan att hö gsta tillåtna radonhalt kommer att ö verskridas i byggnaden. Ansvaret för att bedö ma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillrä ckliga skyddsåtgä rder åligger dock den som ska bygga. 4

5 Bostadsbyggnad inom normalriskområde ska normalt utfö ras med radonskyddande konstruktion alternativt ska motsvarande åtgä rder vidtas så att hö gsta tillåtna radonhalt inte kommer att ö verskridas i byggnaden. Ansvaret fö r att bedö ma den faktiska radonrisken på varje byggplats och vidta tillrä ckliga skyddsåtgä rder åligger dock den som ska bygga. Inget byggnadsmaterial får anvä ndas som ä r radongenererande. Kunskap måste finnas om varifrån ballasten i betongen, makadamfyllningen till grundlä ggningen etc. hä rrö r. Fornlä mningar/kulturminnen Det finns inga kä nda fornlä mningar inom planområdet. Riksantikvarieä mbetet genomfö rde 1996 en arkeologisk utredning vid Lö vekulle då den aktuella detaljplanen togs fram. Utredningen bestod av en sö kschaktsgrä vning och en selektiv inventering. Inga lä mningar påträ f- fades som var av antikvariskt intresse. Om man vid grä vning eller annat arbete påträ ffar fornlä mning fö religger anmä lningsplikt enligt Lag om kulturminnen m.m. (2 kap. Fornminnen). Bebyggelseområden Bostä der Den bebyggda miljö n, som utmä rker sig som något typiskt fö r Lö vekulle och flera andra områden i Alingsås ä r att dessa ligger som ett pärlband av bebyggelse på en hö jd i terrä ngen. Området har under den senaste tioårsperioden haft en stö rre fö rändring vad gäller boendeformen som alltmer gått från fritidsboende till permanentboende. Även områdets karaktä r har fö rä ndrats då nya bostä der har tillkommit. Särskilt under de senaste fem åren har allt flera nya bostadshus tillkommit och området har en stor variation i byggnadsstil. Foton som visar bebyggelsens variation i Lövekulle; Ö vre raden ä ldre bebyggelse. Nedre raden nyare bebyggelse. Planen mö jliggö r fö r 23 nya byggnader mot vad det finns idag. Nio av de 23 byggrä tterna ligger på kommunal mark. De ö vriga byggrä tterna ä r redan befintliga eller som tillkommer på privata fastigheter via avstyckning. 5

6 Fö r att en avstyckning av fastigheter ska vara mö jligt gä ller planbestä mmelsen e 1 minsta tomtstorlek. Då storleken på fastigheterna skiljer sig kraftigt inom hela planområdet har stö rsta sammanlagda byggnadsarean reglerats till två nivåer. Dessa har anpassats till hur stora tomterna ä r och hur stor del av fastigheterna ä r bebyggda i dagslä get. Planbestä mmelserna e 2 och e 3 har dä rmed tagits fram. Dä r e 2 står fö r fö r fastigheter mellan 1000 m²och 1500 m²får stö rsta sammanlagda byggnadsarea uppta en yta på 200 m². En huvudbyggnad inklusive komplementbyggnader, såsom garage och fö rråd, får uppfö ras inom samma fastighet. och dä r e 3 står fö r fö r fastigheter som ä r 1500 m² och stö rre får stö rsta sammanlagda byggnadsarea uppta en yta på 240 m². En huvudbyggnad inklusive komplementbyggnader, såsom garage och fö rråd, får uppfö ras inom samma fastighet. Planbestä mmelsen e 4 Stö rsta sammanlagda byggnadsarea fö r huvudbyggnad får hö gst vara 240 m². Endast en friliggande huvudbyggnad får uppfö ras. Dä rutö ver får komplementbyggnader med en stö rsta sammanlagd byggnadsarea om 60 m²uppfö ras. avser endast fastighet Lö vekulle 1:42. Vid souterrä ngbyggnader kan trä dä ck rä knas utanfö r den totala byggnadsarean. Gestaltning Utformning byggnader En planbestä mmelse anger att fasader på nya byggnader ska i huvudsak utgö ras av trä. Vid tillbyggnad av ä ldre hus ska anpassning ske till husets nuvarande karaktä r. Hö gsta tillåtna byggnadshö jd ä r 5,0 meter fö r huvudbyggand och 3,0 meter fö r fö rråd, uthus, garage eller dylikt. Fö r att byggnader både ska kunna ha förhö jt väggliv och takkupor/frontespiser finns följande bestä mmelse: Utan hinder av byggnadshö jd får takkupor och frontespiser utfö ras längs hö gst en tredjedel av byggnads fasad. Minsta respektive stö rsta taklutning på huvudbyggnad samt komplementbyggnader bör ligga mellan grader. Markanpassning Marken ä r mycket kuperad inom planområdet, sä rskilt inom vissa fastigheter. De nya byggnaderna bö r anpassas till terrä ngen dä r marken ä r kuperad fö r att ingreppet i naturen ska bli mindre. I detaljplanen regleras att markhö jden inte får ä ndras mer ä n 0,5 meter. Stö rre nivåskillnader bö r tas upp med sockel eller souterrä ngvåning. Undantag kan prö vas dä r byggnadsnä mnden prö var det lämpligt. Undantag gäller ä ven vid ombyggnation av vä gen dä r marken behö ver hö jas. Enligt illustrerade sektioner redovisas byggnader som har anpassats i terrä ngen dä r det ä r något brantare. 6

7 Bild: Sektioner som redovisar de aktuella fastigheterna som få r utökad byggrä tt för att kunna dela fastigheten; överst till vä nster: Lövekulle 1: 40, Lövekulle 1:50, Lövekulle1: 43, Lövekulle1: 44. Friggebodar Befintlig service och verksamheter Kulturhistoriskt vä rdefull bebyggelse Vad gäller enbostadshus får man i bostadshusets omedelbara närhet utan bygglov sä tta upp en eller flera fristående komplementbyggnader (så kallade friggebodar), ä ven på mark som enligt planbestä mmelse inte får bebyggas, men inte nä rmare tomtgrä ns ä n 4,5 meter. De grannar som berö rs kan dock medge att friggebodar får placeras närmare grä nsen. Se plan- och bygglagen fö r aktuella regler fö r dessa byggnader. Det finns ingen befintlig service eller verksamhet inom planområdet. Ingen service planeras heller till området. Närmaste service finns inom Alingsås centrum. Regionmuseum Västra Gö taland har 2006 utarbetat rapporten Bebyggelsehistorisk inventering av Alingsås stad, utom stadskä rnan. Ingen byggnad inom planområdet har utpekats som en viktig kulturhistorisk miljö. Ingen av fastigheterna inom planområdet finns heller med på listan ö ver fastigheter med kulturhistoriskt vä rde som inte inventerats. Ö vrigt kan nämnas att det före 1950-talet på Lövekulle har funnits ett våffelbageri. Byggnaden finns inte längre kvar men ett tillhö rande bod står kvar på fastighet 1:56. Mö jligen har byggnaden från bö rjan varit en vagn av något slag, med tanke på det rundade taket, som flyttats hit och byggts om till ett litet hus då våffelbageriet fanns till. Foton som visar boden med det rundade taket på fastighet Lövekulle 1:56. Ljussä ttning Riktlinjer fö r ljussä ttning finns i Alingsås ljusguide (antagen 2004). Ljussä ttningen bör gestalta rummet, framhä va karakteristiska detaljer/miljö er och underlä tta orienteringen. 7

8 Enligt plan- och bygglagen 8:3 krä vs bygglov fö r att sätta upp ljusanordningar inom områden med detaljplan. Bygglov för belysningsarmaturer med opalglas eller fö r skyltar med ljuslådor kommer normalt inte att beviljas eftersom detta ger en blä ndningseffekt. Samfä llighetsfö reningen kommer att stå fö r beslutet om allmä n vä gbelysning kommer att sättas ut utmed Fritidsvä gen och Ferievä gen och val av belysningsarmatur. Samfä llighetsfö reningen kommer ä ven stå fö r kostnaden fö r kö p och uppsä ttningen av belysningsarmaturerna. Trygghet Trygghetsskapande aspekter ä r viktiga som god belysning både utomhus och inomhus i garage och trapphus. God ö verblick ö ver olika delområden ska finnas vilket t.ex. innebä r att hö ga buskar eller murar inte får skymma sikten längs gångstråk. Bilar som inte står i garage ska kunna ses från bostä derna. Trafikflö den med fordon och människor som rö r sig ger också trygghet. Manualen BoTryggt05 ger mer detaljerade anvisningar fö r planeringen. (se Området har idag ingen sä rskild belysning utmed Fritidsvä gen/ferievä gen. I samband med vä garbetet kommer dessa vä gar att belysas efter vä gsamfä l- lighetsfö reningens val av beslut. Tillgä nglighet Fö r nybyggnad av bostä der föreskriver gällande lag att markplaneringen skall utfö ras så att personer med nedsatt rö relse- eller orienteringsfö rmåga kan nå målpunkter som entré er m.m. utan problem. Fö reskrifter finns i Boverkets Byggregler, BBR. Undantag från tillgä nglighet till byggnad gä ller endast småhus men ramp ska kunna ordnas på tomten. En Policy fö r människor med funktionshinder i Alingsås kommun har upprä ttats som ä r vä gledande fö r arbetet med tillgä nglighetsfrågor. Tillgä ngligheten till nya bostä der ska kunna redovisas vid bygglovsansö - kan. Skyddsrum Sä rskilt utsatt område dä r skyddsrum bö r byggas har faststä llts av kommunstyrelsen , 205. Den nu aktuella detaljplanen ligger utanfö r detta område. Friytor Riksintresse Strandskydd Lö vekulle ligger vid Mjö rn som ä r ett riksintresseområde för naturvård. Det aktuella planområdet bedö ms inte skada riksintresset. Enligt miljö balken kapitel 7 råder strandskydd vid bl.a. insjö ar och vattendrag och syftet ä r att tillgodose allmä nhetens friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor fö r växt- och djurlivet. Undantag gö rs i områden med detaljplaner. Strandskydd finns inte inom nu aktuellt planområde. Ny bebyggelse enligt planfö rslaget kommer att ligga på 300 meters avstånd från Mjö rn. När en ä ldre detaljplan ersätts av en ny inträ der inte heller strandskyddet. 8

9 Lä nsstyrelsens beslut om upphä - vande av strandskydd, , innefattar det markerade områ det. enligt den idag gä llande planen, lagakraftvunnen Gator och trafik Gator Till planområdets nordö stra del når man idag via Lö vekullevä - gen/badplatsvä gen innan man svä nger mot Lö vekulle och Fritidsvä gen. Till den sydvä stra delen av planområdet och Ferievä gen når man idag via Lö vekullevä gen/svallåsvä gen. Den nya infartsvä gen som fö reslås i planen utgår från en befintlig vä g från Lö vekullevä gen. Från denna vä g når man dä refter både Fritidsvä gen och Ferievä gen. Den nya infartsvä gen ska krypa uppfö r nivåkurvorna fö r att vara mer terrä nganpassad. Naturen utmed lö vskogsranden ska dä rmed kunna bevaras i stö rre utsträ ckning. Planfö rslaget tillåter två alternativa lä gen fö r den nya infartsvä gen dä r terrä ngen ä r som brantast. Det ena lä get mö jliggö r att VA-ledningar klarar sig med sjä lvfall och en pumpstation ä r dä rmed inte nö dvä ndigt. Det andra lä get, som ä r det primä ra valet, ä r mö jlig om berggrunden klara av en långhålsborrning fö r VA-ledningarna. Dä rmed bevaras sä rskilt de stö rre ekarna utmed skogsbrynet innan vä gen behö ver gå uppfö r i terrä ngen. Bilden visar den nya vägdragningen, i blå tt/rött, enligt planförslaget i förhå llande till den gä llande planen. Det blå a strä ckningen redovisar vä gen dä r spillvatten ledningarna klarar sig med sjä lvfall. Och det röda lä get redovisar om spillvattenledningarna dras genom en lå nghå lsborrning. 9

10 Slä nter behö ver anlä ggas sä rskilt på den sydö stra sidan av vä gen oavsett vilket av lä gen man vä ljer. Dessa kan anlä ggas så att de anpassas mer till naturens egna former genom att gö ra de mer bö ljande och planteras med vä xtlighet. Vä gens standard och bredden på vä gen bestä ms av samfä llighetsfö reningen. Vä gbredden kommer att variera mellan 3 och 5 meter. Mö tesplatser kommer att anlä ggas dä r det så krä vs. En pågående detaljplanelä ggning ö ver Mjö rnstranden kommer att se ö ver alternativ dragning av Badplatsvä gen ö ver ä ngen enligt Fö p staden Alingsås intentioner. Den nya strä ckningen kan i framtiden ä ven anslutas till Fritidsvä gens nya infart. Detta har setts ö ver i samband med vä gdragningen att det ä r mö jligt att ha en sådan framtida anslutning. Var vä gen ska gå ä r inte bestä mt eller planlagt i Detaljplanen fö r bostä der vid Fritidsvä gen. Bilden visar alternativa vä gdragningar, streckad linje, över Mjörnstranden som kan koppla samman Stadsskogsgatan med Fritidsvä gen. Trafik Rä ddningsvä gar Gång-, cykeloch mopedtrafik Lö vekullevä gen ä r huvudvä g som leder till bostadsområdena Lö vekulle och Skår. Trafikmä ngden på Lövekullevä gen uppmä ttes 2003 till 650 fordon/medelvardagsdygn. Den nya anslutningen av Stadsskogsgatan kan ha ö kat trafikmä ngden från det att man gjorde mä tningarna senast. Hastigheten på Lö vekullevä gen ä r begrä nsad till 50 km/h. Ett brandkrav vid utrymningshö jder hö gre ä n 11 meter ä r att tillrä ckligt breda rä ddningsvä gar eller uppstä llningsplatser anordnas fö r bilburen maskinstege. Ett alternativ ä r att byggnaderna utfö rs med trapphus enligt Tr2 utfö rande. Slä ckbil ska ha hö gst 50 meter till alla byggnader där insats ska gö ras. Om avståndet ä r mer ä n 50 meter från allmä n vä g eller vä ndplan till bygganders entré dö rr finns krav, samtidigt som bygglov beviljas, att rä ddningsvä g finns på den privata fastigheten. Befintliga gång- och cykelvä gar finns utmed Lö vekullevä gen och Lö vekullestigen fram till Campingen och bort till centrala Alingsås. Nya gång- och cykelvä gar finns planerade utmed Mjö rnstranden som ska gö ra gång- och cykeltrafiken säkrare och genare. Den befintliga Fritidsvä gen föreslås bli gång- och cykelvä g efter att en nya infarten byggts. På illustrationskartan finns en gång och cykelvä g illustrerad. Vägen kommer att faststä llas i den angrä nsande detaljplanen fö r Mjö rnstranden. Skolvä gar (årskurs 1-6) Befintligt gång-, cykel och mopedvä g. 10

11 Parkering fö r bilar Kollektivtrafik Varje fastighetsä gare ansvarar för parkeringsplats alternativt garage eller carport på egen tomt. Busslinje 2 trafikerar bl a mellan Alingsåsterminalen-Stadsskogen med två turer/timme på vardagar och 1 turer/timme på helgerna. Ekdungsvä gen och Talluddsvä gen ä r de två närmaste busshållplatserna och dessa ligger ca 250 meter respektive 450 meter från planområdets mitt. Teknisk försörjning Vatten/avlopp Området ansluts till kommunalt vatten och avlopp. Nya VA-ledningar kommer att markfö rlä ggas till stor del under gatumark. I enstaka fall dras den genom naturmark eller genom kvartersmark fö r bostad, men då utmed fastighetsgrä ns. I kvartersmark anger planbestä mmelsen u att marken skall vara tillgä nglig fö r underjordiska ledningar och området får dä r- med inte bebyggas. En VA-utredning har gjorts av Vara Markkonsult AB under mars Utredningen gjordes för att säkerstä lla att spillvattenledningarna går att ordnas med sjä lvfall utmed den planerade vägens strä ckning. Ytterligare utredningar pågår om långhålsborrning. VA-ledningarna skulle därmed gå genom berget. Båda alternativen ä r mö jliga i plankartan. Alternativet med långhålsborrning ä r dock det primä ra valet om detta visar sig vara mö jligt. Dagvatten Dagvatten ska tas om hand lokalt. Vä rme Kommunfullmä ktige har i juni 2006 antagit Alingsås energiplan Målen ä r i huvudsak att effektivisera energianvä ndningen (dvs anvä nda mindre energi per invånare), fortsä tta konvertering till förnybara energikä llor - i första hand biobrä nsle, använda alternativa brä nslen vid transporter samt anvä nda el enbart till elspecifika ä ndamål. Kommunstyrelsen har ä ven tagit ett beslut att de kommunala tomterna som säljs ska klara kravet att den byggnaden ska klara sin uppvä rmning och varmvatten på hö gst 80 KWh per kvadratmeter och år. Utslä ppskraven på eldstä der för ved kommer att jämstä llas med de som gä ller fö r pelletseldstä der avseende partiklar och kolvä ten. Sårbarhets/beredskapsaspekter med avseende på elfö rsö rjning skall beaktas. Lokala eldstä der som uppfyller utslä ppskraven i Boverkets Byggregler får installeras. En planbestä mmelse anger att endast flexibla luft- eller vattenburna uppvä rmningssystem får finnas till vid all nybyggnation som uppfö rs efter planens antagande. Syftet ä r att undvika den bindning till el som direktverkande elradiatorer ger (el ska enbart anvä ndas till elspecifika ä ndamål). Anslutning av bostä der i planområdet till Alingsås Energis fjä rrvä rmenä t ä r i dagslä get inte mö jligt. Energieffektiva byggnader Fö r att uppmuntra till ett mer energieffektivt byggande finns fö ljande bestä mmelse: Energieffektiva byggnader (enligt definition under denna rubrik i planbeskrivning) får ha ytterligare 10 kvm byggnadsarea. Syftet ä r att bostadens area inte ska behö va minskas fö r att man väljer yttervä ggar med extra tjock isolering. De krav som ska klaras har Alingsås kommun angivit i Riktlinjer fö r energieffektiva byggnader. Det ö vergripande må- 11

12 let ä r att begrä nsa vår klimatpåverkan. Ett av kommunens miljö mål ä r att skapa fö rutsä ttningar fö r att bli den mest energieffektiva kommunen i regionen när det gäller elanvä ndning per invånare. Byggnadens behov av kö pt energi av olika slag ska räknas samman (fö r värme, varmvatten och driftel men exklusive hushållsel) och olika energislag viktas beroende på deras miljö påverkan. Eftersom tillkommande el i Sveriges energisystem huvudsakligen kommer från kolkondenskraftverk ska kö pt el till byggnaden räknas upp med en faktor 2,5. Eftersom fjä rrvä rme mö jliggö r utveckling av kraftvä rme premieras detta med att energimä ngden fjä rrvä rme till byggnaden ska multipliceras med 0,8. Energi från brä nsle som pellets m.m. har viktningsfaktorn 1,0. Grundprincip: Byggnaden har ett behov av kö pt energi, viktat enligt berä kningsmodellen, av maximalt 90 kwh/m 2 och år, eller uppfyller kriterierna fö r passivhus enligt kravspecifikation från Forum fö r energieffektiva byggnader. Exempel småhus med pelletseldning: Hö gst ca 65 kwh/m 2 biobrä nsle + ca 10 kwh/m 2 driftel (10 x 2,5 = 25) Exempel småhus med vä rmepump: Hö gst ca 36 kwh/m 2 el Arean som avses ä r golvarean i temperaturreglerade utrymmen avsedda att vä rmas till mer ä n 10 o C begrä nsade av klimatskä rmens insida (definition enligt BBR 9:12). Instruktioner fö r energiberä kningen finns i Fö rdjupningsmaterial till Riktlinjer fö r energieffektiva byggnader. Energikrav fö r kommunala tomter El Bredband Restprodukter/avfall Ett villkor fö r att få kö pa en kommunal tomt ä r att byggnaden blir mer energieffektiv ä n vad gällande byggnorm krä ver. Detta redovisas i den energibehovsberä kning som ska lä mnas till byggnadsnä mnden innan byggstart. I avvaktan på att ovanstående riktlinjer antas gäller tekniska nämndens beslut att energianvä ndningen fö r uppvä rmning och varmvatten får vara hö gst 80 kwh/m 2 och år. Elnä tet kan byggas ut från befintlig transformatorstation på Semestervä gen som ligger inom planområdet samt befintlig transformatorstation vid Lö - vekullevä gen. Alingsås Energi Nät AB ä r huvudman för eldistributionen inom Lö vekulle. I byggnaderna bö r femledarteknik anvä ndas fö r att minska elektromagnetiska fä lt. Det finns mö jlighet att vid elnä tets utbyggnad ä ven fö rlä gga ett fibernä t fö r anslutning till Alingsås Energis bredbandsnä t. Utrymmen inomhus fö r källsortering av restprodukter ska finnas. I dessa bö r också plats finnas för varmkompostering av biologiskt nedbrytbart avfall. Om lokal kompostering i slutna kä rl sker reduceras hä mtningsavgiften. Detta skall anmä las till miljö skyddskontoret. Utomhus ska plats finnas fö r kompostering av trä dgårdsavfall. 4. KONSEKVENSER Hållbar utveckling och miljö Hållbar utveckling Området ligger relativt nä ra centrala Alingsås med goda kommunikationer dä remellan fö r alternativ färdsä tt, såsom gång- och cykelvä gar samt kollektivtrafik. 12

13 Planfö rslaget innebä r en ny vä gdragning genom naturmark. Fö rslaget går dock mildare i terrä ngen ä n i den gä llande planen och naturmark kan bevaras i hö gre utsträ ckning. Naturmiljö Kulturmiljö Miljö kvalitetsnormer Planfö rslaget bedö ms vara fö renligt med de grundlä ggande bestä mmelserna om hushållning med mark- och vattenområden och skydd av naturen i miljö balken kapitel 3, 4 och 7. Det finns inga intressen vad gäller flora, fauna eller rödlistade arter registrerade inom planområdet. Området har inte bedö mts som ekologiskt sä rskilt kä nsligt i kommunens ö versiktsplan. Planen innebä r inte någon fö rändring av någon kulturhistorisk värdefull miljö. Miljö kvalitetsnormer finns fö r kvä vedioxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, bensen, partiklar (PM10) och ozon i utomhusluft. Miljö fö rvaltningen i Gö teborg har 2005 mätt och berä knat luftkvalitetsituationen i Alingsås stad. Den nya exploateringen medfö r endast en ringa ö kning av trafiken vilket innebä r att buller och avgaser inte kommer att ö ka nä mnvä rt. Planen kommer inte att innebä ra att någon miljö kvalitetsnorm enligt miljö balken ö verträ ds. Buller Riksdagen har 1997 fattat beslut om riktvä rden fö r bullernivåer från trafik och Boverket har 2008 utfä rdat allmä nna råd om bl.a. när avsteg bö r kunna ö vervä gas. Lö vekullevä gen ä r en huvudvä g som leder bort till bostadsområdena Lö vekulle, Skår och Stadsskogen. Trafikmä ngden avtar väsentligt från avfarten till Stadsskogsgatan och anses inte medfö ra stö rre bullervä rden från ö vrig trafik. Västra stambanan ligger ca två km sö der om planområdet och anses inte medfö ra stö rande bullernivåer. Riskbedö mning Planområdet ligger inte vid någon av de vägar (E20 och R42) som länsstyrelsen rekommenderat som färdvä gar för genomfartstransporter med farligt gods. I kommunens risk- och sårbarhetsanalys 2004 har vägvalsstyrning angivits fö r transporter mellan primä rnä tet och leverantö r/mottagare i industriområden i centralorten. Planområdet ligger inte heller vid någon av dessa vä gar. Behovsbedömning Stä llningstagande Motivering: - Platsen Kommunen har gjort en behovsbedö mning enligt PBL 5 kap 18 och MB 6 kap 11 fö r aktuell detaljplan. Kommunen har bedö mt att detaljplanen inte medfö r någon betydande miljö påverkan. Vid behovsbedö m- ningen har kriterierna i bilaga 4 till MKB-fö rordningen särskilt beaktats och ansetts vara uppfyllda. Kommunen har därmed bedö mt att en miljö - konsekvensbeskrivning inte behö vs fö r aktuellt planområde. a. Platsens betydelse: Nuvarande markanvä ndning har inte sådan betydelse att särskild hänsyn behö ver tas. Hushållningen med mark- och vattenområden enligt 3 kap Miljö balken bedö ms tillgodoses. b. Intensiv markanvändning: Platsen ä r inte så tätbefolkad att särskild 13

14 hä nsyn behö ver tas. c. Miljökvalitetsnormer: Platsen tillhö r inte område dä r miljö kvalitetsnormer har ö verträ tts eller riskerar att ö verträ das. d. Kulturarv: Planen innebä r inte någon fö rä ndring av någon kulturhistoriskt vä rdefull miljö. e. Särdrag i naturen: Platsen ä r inte en del av ett stö rre opåverkat område. Området har inte bedö mts som ekologiskt särskilt känsligt i kommunens ö versiktsplan. f. Skyddade områden: Området ä r inte skyddat enligt 7 kap miljö balken. Området ä r inte av riksintresse. - Påverkan a. Påverkans storlek och fysiska omfattning: Planfö rslaget fö reslår samma markanvä ndning som i den gällande planen vilket ä r bostadsä ndamål. Planen föreslår 22 nya bostä der vilket ö verrensstä mmer i stora drag den gällande planen. De nya byggrä tterna genererar en något ö kad trafik till och från området. Avståndet på 3 km till Alingsås centrum och med planerade cykelvä gar utmed Mjö rnstranden erbjuder alternativ kommunikationssä tt. b. Påverkans gränsöverskridande art: Projektet påverkar inte grannkommuner. c. Sannolikheten, varaktigheten och frekvensen av påverkan och möjligheten att avhjälpa den: Påverkan kommer att minska i takt med att andelen miljö anpassade bilar ö kar samt bättre gång- och cykelvä gar byggs utmed Mjö rnstranden. d. Riskerna för människors hälsa eller för miljön: Geotekniska fö rhållanden, markfö roreningar och radon se sid. 4 Ö versvä mningsrisk se sid. 4 Transporter med farligt gods se sid. 10 Buller se sid. 13 e. Påverkans totaleffekt: Påverkan på människors hälsa eller miljö n blir inte betydande. - Planens karaktä r a. Förutsättningar för verksamheter eller åtgärder: Planområdet ligger bara 3 km från Alingsås centrum dä r allmä n service finns. Betydelse fö r andra planers miljö påverkan: Ingen direkt betydelse. b. Integrering av miljöaspekter, särskilt hållbar utveckling: Nya cykelvä - gar håller på att planeras utmed Mjö rnstranden vilket kommer att gö ra cykelvä garna genare. c. Planens egna miljöproblem: Inga betydande miljö problem. 5. ADMINISTRATIVA FRÅ GOR Genomfö randetid Handlä ggning Planens genomfö randetid ä r tio år från den dag då beslutet att anta planen vinner laga kraft. Planlä ggningen sker med enkelt förfarande då förslaget bedö ms vara av begrä nsad betydelse och saknar intresse fö r allmä nheten (utö ver samrådskretsen). Planen antas av byggnadsnä mnden. Skillnaden mot normalfö rfarandet ä r att kommunen direkt efter samrådskedet kan besluta om antagande av detaljplanen. Om det inkommer allvarliga synpunkter mot fö rslaget eller om samrådskretsen behö ver utö kas så kan kommunen ö vergå till ett normalt fö rfarande och gö ra en formell 14

15 utstä llning innan planen antas. Planavgift Medverkande Kostnaderna fö r upprä ttandet av detaljplanen tas ut dels som planavgift fö r privatä gda fastigheter enligt gä llande taxa i samband med bygglov/bygganmä lan och dels som ett planavtal som ä r upprä ttats mellan plan- och byggkontoret och tekniska kontoret för den kommunä gda marken som berö rs av planlä ggningen. Fördelning av kostnader för planarbetet och planavgift kommer dä rfö r inte att tas ut vid bygglov/bygganmä lan. Detaljplanen har utarbetats under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från plan- och byggkontoret, kommunledningskontoret, tekniska kontoret, miljö skyddskontoret samt från arkitektkontor. PLANAVDELNINGEN Planarkitekt Katja Saranka Antagandedatum: Lagakraftdatum: