Obstruktiv sömnapné. Obstruktiv So mnapne. Tillho r du. riskgruppen?

Transkript

1 Obstruktiv sömnapné Obstruktiv So mnapne Tillho r du riskgruppen?

2 Bedöm om du a

3 ar i riskgruppen OSA bedo mningsguide Vanliga tecken och symptom pa OSA Vad a r obstruktiv so mnapne (OSA)? Risker med obehandlad obstruktiv so mnapne Hur sta lls diagnosen? Vad a r na sta steg? Fra geformula r om so mn fo r att utva rdera risken fo r att ha OSA Vanliga tecken och symptom pa OSA De flesta vet inte om att de har OSA. Tillsta ndet detekteras ofta av sa ngkamraten, som ma rker symptomen. Symptom nattetid Högt ihållandesnarkning Pauser i andningen kan ma rkas Kvävning eller kippar efter luft Ga r ofta pa toaletten Orolig sömn Symptom dagtid Somnar under rutingo roma l Huvudvärk tidigt på morgonen So mnighet dagtid Da lig koncentration Laẗtretlighet

4 2 Vad a r obstruktiv so mnapne? Obstruktiv so mnapne (OSA) pa verkar cirka 4 % av den vuxna befolkningen. En stor andel av fallen a r ej diagnostiserade.

5 Tror du att du kan vara en av dem? De som har OSA slutar andas upprepade ga nger under so mnen eftersom deras luftva g kollapsar. Kollaps i o vre luftva gen kan bero pa minskad muskelaktivitet, o kad va vnad runt luftva gen eller strukturella egenskaper som leder till en tra ng luftva g. Detta medfo r att luft fo rhindras fra n att komma in i lungorna, koldioxidniva erna i blodet stiger och so mnen sto rs. O ppen o vre luftva g Fri och o ppen o vre luftva g la ter luften flo da fritt till och fra n lungorna Sta ngd o vre luftva g Snarkning och apne (andningspauser) kan observeras na r den o vre luftva gen kollapsar Dessa andningspauser kan intra ffa flera ga nger i timmen och orsakar uppvaknande fra n so mnen.

6 3 Potentiella risker med o Om du ka nner igen vissa av dessa symptom, kan det indikera att du verkligen lider av OSA. Du bo r diskutera dessa symptom med din so mnspecialist.

7 behandlad OSA Obehandlad OSA kan medfo ra risk fo r ett antal livshotande tillsta nd, bland annat: Kardiovaskula r sjukdom Diabetes Hja rtarytmi Stroke Ho gt blodtryck Det finns ocksa en o kad risk fo r olyckor vid bilko rning och arbete. Behandling av OSA kan begra nsa risken fo r att utveckla de livshotande tillsta nd som listas ovan och fo rbaẗtra din livskvalitet. Det finns flera tillga ngliga alternativ Vissa enkla a tga rder kan underlaẗta behandlingen av OSA, t.ex.: Viktminskning Undvika alkohol pa kva llen Sova pa sidan Dessa a tga rder kan dock inte helt a tga rda OSA. Positivt luftva gstryck (CPAP) a r en effektiv behandling av obstruktiv so mnapne. CPAP ger ett icke-invasivt mjukt flo de av luft genom na san med en mask fo r att fo rhindra att den o vre luftva gen kollapsar och go r att du kan andas laẗtare na r du sover.

8 4 Hur sta lls diagnosen? So mnspecialisten faststa ller vilket som a r den ba sta screening- eller diagnostestet fo r dig.

9 Screeningenheter kan anva ndas fo r att faststa lla sannolikheten fo r OSA och om du ska kallas till ytterligare testning. Fo r att fa en definitiv diagnos, bo r en so mnstudie under en natt utfo ras (polygrafi/polysomnografi), i ditt bekva ma hem eller pa na rmaste so mnklinik. Dessa studier under en natt a r sa kra och sma rtfria och o vervakar din so mn, dina andningsparametrar och din hja rtaktivitet. Screening Den objektiva screeningenheten fo r anva ndning i hemmet (RUSleeping RTS) registrerar kontinuerligt antalet fo rtra ngningar eller kollapser i luftva garna under so mnen. Din so mnspecialist kan genom den ha r informationen snabbt avgo ra om du a r en kandidat i behov av ytterligare tester. Polygrafi Den nya avancerade ba rbara enheten fo r so mndiagnostik (Alice PDx) registrerar andning, puls och blodets syreniva er under hela natten. Det ha r testet kan utfo ras pa ett sjukhus eller i hemmet. Polysomnografi Det senaste so mndiagnossystemet (Alice 6) a r en fullsta ndigare so mnunderso kning som a ven registrerar din hja rnaktivitet.

10 5 Vad a r na sta steg? Om din snarkning orsakar oregelbunden andning nattetid och go r att du a r mycket so mnig under dagen, eller om du ka nner igen na gra av symptomen som beskrivs i detta ha fte, kanske du bo r underso ka om du har OSA. Om din so mnspecialist ger dig diagnosen OSA och fo reskriver CPAP-behandling, kan det begra nsa den potentiella risken fo r att utveckla ett livshotande tillsta nd med OSA och fo rbaẗtra din livskvalitet.

11 6 Fra geformula r om so mn fo r att utva rdera risken fo r att ha OSA Anva nd detta fra geformula r om so mn fo r att ta reda pa om du eller din partner a r tillho r riskgruppen. 1 Ka nner du ofta att du inte a r utvilad, ens na r du vaknar efter att ha sovit hela natten? Ja Nej 2 Har du laẗt fo r att somna under arbetstid, na r du a r hemma eller pa jobbet? Ja Nej 3 Snarkar du ofta och ljudligt? Ja Nej 4 Har din sa ngpartner observerat att du kva vs, fla mtar eller ha ller andan na r du sover? Ja Nej 5 Lider du ofta av da lig koncentration eller uppma rksam- het, minnesfo rlust, a r laẗtirriterad eller pa da ligt humo r? Ja Nej Om du svarat Ja pa tva eller fler fra gor, kan du tillho ra riskgruppen fo r OSA eller andra so mnproblem.ta resultatet, och andra liknande funderingar, till din la kare fo r vidare diskussion. Mer information om OSA finns pa :

12 Kontakt Fax: Asien Philips Respironics 1010 Murry Ridge Lane Murrysville, PA USA Philips Respironics Sverige Europa, Sydva stasien,afrika Latinamerika Nordamerika (toll free, US only) Beso k Koninklijke Philips N.V. Alla raẗtigheter fo rbeha lles. Philips Healthcare fo rbeha ller sig raẗten att go ra a ndringar i specifikationer och/eller sluta sa lja en produkt na r som helst utan fo rega ende meddelande och utan fo rpliktelser och a r inte ersaẗtningsskyldigt fo r eventuella konsekvenser av anva ndningen av detta dokument. Broudy BN 2/23/15 MCI