Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska känna sig trygga och respekterade i förskola och skola. Diskriminering eller kränkande behandling accepteras inte i någon form, vare sig mellan elever eller mellan personal och elever. All verksamhet i Härryda kommuns förskolor och skolor skall genomsyras av ett jämlikt, solidariskt och demokratiskt förhållningssätt. Arbetsmiljön i förskola/skola skall präglas av respekt, trygghet och studiero. Välmående och kunskapsutveckling följer varandra. Varje barn och elev har rätt att gå till förskolan eller skolan med glädje och att känna ett välbefinnande i att få ta del av en social gemenskap och kunskapsinhämtning. I Härryda kommun ska alla barn och unga få starka rötter som hjälper dem att stå stadigt, men också vingar som bär ut i en omvärld och genom livet. Rötter och vingar är ledorden i kommunens visionsarbete och de bottnar i kärnvärden som demokrati, goda kunskaper, social kompetens, hållbar utveckling, goda lärmiljöer, mod och självkänsla. 1

2 1 Lunnekullens fo rskola besta r av 2 avdelningar da r det pa varje avdelning ga r barn mellan 1-5 a r. Under läsåret arbetar pedagogerna med ett ökat samarbete vilket innebär att barnen vistas i olika grupper /konstellationer på varandras avdelningar. Fo rskolans vision Lunnekullens fo rskola har Det goda mo tet som ledord fo r fo rskolan. Goda mo ten med alla ma nniskor som vi mo ter i va r verksamhet betyder att likabehandlingsplanen efterlevs. Detta lyfts ofta genom samtal om fo rha llningssa tt och i va rdegrundsarbetet. Fo rskolans prioriterade ma l : Fo rskolan ska stra va efter att varje barn utvecklar o ppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Fo rskolan ska ta till vara och utveckla barnens fo rma ga till ansvarska nsla och social handlingsberedskap, sa att solidaritet och tolerans tidigt grundla ggs. Arbetslaget ska fo rbereda barnen fo r delaktighet och ansvar och fo r de ra ttigheter och skyldigheter som ga ller i ett demokratiskt samha lle. La roplan fo r fo rskolan Lpfo 98Reviderad 2016 Fo r oss betyder det att vi ska jobba fo r att barnen ska fa fo rsta else fo r vad det inneba r att ett gott kamratskap a r viktigt och att vi beho ver hja lpas a t att ta ansvar fo r varandra och fo r material. Vi vill arbeta för att barnen ska få förståelse för och få uppleva hur det känns att må bra / dåligt, få förståelse för vilken nytta vi har av våra sinnen. Vi vill synliggöra de upplevelser som barnen har, bygga på och utveckla det. I år valde vi tema " Barn i balans". Läroplansmål: Förskolan ska sträva efter att -varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande -varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. La roplan fo r fo rskolan Lpfo 98Reviderad 2016 Syfte: att förbereda barn för ett liv i balans med sig själv och sin omvärld. För att barn ska kunna vara i balans med sig själva och vara empatiska krävs att de är medvetna om sin egen identitet, att jag är jag och du är du. Vi kommer arbeta med att barnen ska fa vara delaktiga i beslut i det som ro r deras vardag pa fo rskolan. I temaarbetet arbetar med barnens inflytande i demokratiska former. Det betyder att temat troligtvis kommer att se olika ut fo r olika arbetsgrupper, fo r att vi ska utga fra n barnens tankar och intressen och genom demokratiska former fo ra arbetet frama t. 2

3 Delaktighet fo r va rdnadshavare och barn Pedagogernas uppgift a r att arbeta fo r att fo rsta och respektera va rdnadshavarnas va rderingar och fo rha llningssa tt utifra n deras erfarenhet och bakgrund. Planen fo r har presenterats pa fo ra ldramo ten samt på brukarråd, da r har va rdnadshavare uppmanats att ta del av den. Genom att sta ndigt arbeta utifra n fo rskolans la roplan kring normer och va rden, sa uppma rksammas barnen pa allas ra tt att fa vara den man a r. 2 Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn a r lika mycket va rda. Inga barn fa r bli diskriminerade, det vill sa ga sa mre behandlade. Varje barn har ra tt att bli respekterad som den person den a r och har ra tt att bli lika behandlad och skyddas mot alla former av va ld och o vergrepp. Utva rdering: Vi utva rderar planen varje hösttermin. Genom samtal i personalgruppen har vi under la sa ret pratat om fo rha llningssa tt, vad och hur vi pratar med barnen och hur vi go r fo r att ha ett tilla tande klimat. I la rsamtal har vi diskuterat vad som kan upplevas vara kra nkande vid olika situationer och om hur vi bo r handla fo r att vara respektfulla mot varandra. Vi har a ven samtalat om hur vi fo rebygger fo r att sexuella o vergrepp inte ska kunna vara mo jliga. Hur vi pratar om barnen med va rdnadshavare och info r varandra och andra har lyfts liksom hur vi bemo ter barns olikheter. I vardagssituationer tillsammans med barnen har vi arbetat med att barnen ska visa empati, att de a r hja lpsamma mot varandra i olika sammanhang samt med hur man kan uttrycka sig till varandra. Arbetet utifra n fo rskolans prioriterade ma l visar resultat genom att barnen visar mer ha nsyn mot varandra i lekar och i vardagssituationer. Barnen har inte uttryckt att de visar ra dsla fo r na gon plats eller na got sammanhang. Att behandla barnen olika fo r att de a r unika a r viktigt i sammanhanget. Ba de barn och vuxna har olika behov och intressen, vilket pedagogerna bejakar. Detta leder till en tilla tande atmosfa r da r olikheter tillfo r nyfikenhet och ka nslan av att alla a r va rdefulla. Inga a renden da r barn eller vuxna bryter mot lagen har uppkommit under a ret. Fra mjande arbete Utifra n kommunens helhetside Ro tter och vingar, va rt ledord Det goda mo tet och va ra prioriterade ma l vill vi fortsa tta att arbeta fo r att 3

4 vara goda fo rebilder fo r barnen. ha ett respektfullt fo rha llningssa tt som grundla gger demokratiska va rderingar och ger barnen o kat inflytande vara engagerade i barnens samspel och aktivt samtala om allas lika va rde. vara na rvarande och lyho rda. respektera barnens o nskema l om integritet ha en trygg miljo ute och inne. samverka med va rdnadshavare. ha regelbunden kompetensutveckling och samtal om va rdegrundsfra gor. omedelbart agera mot kra nkande behandling. Kartla ggning Pedagogerna har samtalat med barnen om na r och var de kan uppleva otrygghet. Barnen har dock inte pekat pa na gra sa rskilda stunder eller platser da r de ka nner sig otrygga. Pedagogerna arbetar kontinuerligt med att observera och fo ra ndra i miljo n fo r att de ska vara mer attraktiva och utmanande och de a r lyho rda info r barnens olika behov och intressen. Fo rebyggande a tga rder Genom a rets tema om Barn i balans sa uppma rksammas barnen pa vikten fo r ett liv i balans med sig sja lv och sin omva rld. Detta kan ske i ro relselekar/lekar, samlingar, samtal, genom att la sa bo cker. Vi uppmuntrar barnen att leka med flera barn och i olika konstellationer. Vi kartla gger trygghet och trivsel genom att observera och sta mma av med barnen och deras va rdnadshavare. Vi vill vara goda fo rebilder genom ett positivt fo rha llningssa tt mot varandra och andra ma nniskor som vi mo ter. Rutiner fo r att uppta cka kra nkningar: Vi ska skapa ett tilla tande klimat som go r att barn, fo ra ldrar och personal va gar pa tala problem och uppta cka kra nkningar. vara na rvarande och lyho rda fo r sta mningar och relationer i barngruppen, t.ex. om ett barn inte vill sitta bredvid eller tar avsta nd fra n ett annat barn. observera barnens samspel. samtala med barnen samt ta deras ord och upplevelser pa allvar. 4

5 ha god uppsikt o ver de platser da r barnen vistas. arbeta fo r god daglig kontakt med va rdnadshavare. Fo ra ldrar kan bidra till att uppta cka kra nkande behandling genom att vara uppma rksamma pa barnet i leksituationer i hemmet. vara lyho rda fo r barnets reaktion vid konflikter med andra barn -uppma rksamma om det egna barnet visar tecken pa nedsta mdhet. meddela personalen eller fo rskolechef sa snart man missta nker att na got a r fel. Vid missta nkt kra nkning och akuta situationer Vid missta nkt kra nkning anma ler personalen detta till fo rskolechef. Fo rskolechef anma ler vidare till huvudmannen. En la rare, fo rskolla rare eller annan personal som fa r ka nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt fo r kra nkande behandling i samband med verksamheten a r skyldig att anma la detta till fo rskolechefen eller rektorn. En fo rskolechef eller rektor som fa r ka nnedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt fo r kra nkande behandling i samband med verksamheten a r skyldig att anma la detta till huvudmannen. Huvudmannen a r skyldig att skyndsamt utreda omsta ndigheterna kring de uppgivna kra nkningarna och i fo rekommande fall vidta de a tga rder som ska ligen kan kra vas fo r att fo rhindra kra nkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap 10 ). Ansvar Varje hösttermin ga r vi igenom va r plan fo r likabehandling. Vi diskuterar och analyserar hur arbetet kring detta har varit och vad vi beho ver utveckla eller fo ra ndra. Det a r fo rskolechefens ansvar att planen ha lls levande och efterfo ljs. Rutiner fo r att utreda, a tga rda och dokumentera Alla fall av kra nkningar utreds, a tga rdas, dokumenteras och fo ljs upp utan dro jsma l. Vid behov ska a tga rdsprogram uppra ttas. Arbetsga ng barn - barn 5

6 Pedagoger samtalar med bero rda barn i syfte att fo rhindra fortsatta kra nkningar genom att uppma rksamma barnen pa ha ndelsen, att tydligt visa att kra nkande beteende inte a r acceptabelt. Vidare fo rskolechef informeras. va rdnadshavare informeras. fo rskolechef och pedagog har gemensamt ansvar fo r att dokumentation genomfo rs och att uppfo ljning sker med bero rda parter. vid behov kontaktas sto denheten eller annan instans. dokumentationen fo rvaras inla st. Observera: Pa ga ende utredning eller a tga rder skall inte diskuteras med barn eller fo ra ldrar som inte a r bero rda av kra nkningarna. Offentlighets- och sekretesslagen skall fo ljas. Arbetsga ng vuxen barn Na r en vuxen, personal eller fo ra lder, kra nker ett barn ma ste den som uppta cker detta agera utan dro jsma l. Ta den vuxne a t sidan och sta lla hur - fra gor samt ha nvisa till diskrimineringslagen. Fo rskolechef informeras. Fo rskolechef ansvarar fo r att utreda, a tga rda, dokumentera och fo lja upp kra nkningen. Vid behov kontaktar fo rskolechef sto dteam, o verordnad chef eller anma ler till myndighet. Fo rskolechef anma ler till huvudman Dokumentera, fo lja upp Dokumentationen a r ett viktigt sto d i arbetet med att fo lja upp a tga rderna och eventuellt fo ra ndra dem eller sa tta in nya a tga rder. Det a r a ven en ra ttsa kerhetsfra ga eftersom den ger bero rd personal, barn och va rdnadshavare mo jlighet till insyn. Fo ljande arbetsga ng a r avsedd att anva ndas som underlag fo r dokumentation och uppfo ljning av ha ndelser som kan relateras till planen mot diskriminering och kra nkande behandling. Vad har ha nt? Pa viket sa tt kan detta beteende kritiseras utifra n planen mot diskriminering och kra nkande behandling? Vem har anma lt? Vilka a tga rder har vidtagits med omedelbar verkan? Vad kommer att ske ytterligare? Tidpunkt. Bero rda som har informerats i a rendet: Personer. Tidpunkt. Pa vilket sa tt. Tid fo r uppfo ljning. Deltagare vid uppfo ljningen. Dokumentation la mnas till: Dokumenterat av: Datum. 6

7 Litteratur som anva nts som sto d: -Skolverkets allma nna ra d och kommentarer fo r att fra mja likabehandling och fo rebygga diskriminering, trakasserier och kra nkande behandling (2009). -Material fra n diskrimineringsombudsmannan: Lika ra ttigheter i fo rskolan (handledning). - Skollagen 6 och 10 -Fo rskolans la roplan (Lpfo 98, reviderad 2016) 6 7