Inspektion av Studsvik Nuclear AB:s uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT Process: Inspektera Vår referens: Tillståndshavare: Studsvik Nuclear AB Objekt: Studsvik Nuclear AB Förrättningsdatum: augusti 2012 Arbetsgrupp: Ingela Thimgren SB, Ulf Andersson SB, Mathias Leisvik RD, Emil Jorpes RD Författare: Ingela Thimgren SB Samråd: Svante Ernberg crd Fastställd: Lynn Hubbard csb Inspektion av Studsvik Nuclear AB:s uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde den augusti 2012 en inspektion av Studsvik Nuclear AB:s (SNAB) uppfyllande av krav på beredskapsverksamhet. SSM:s samlade bedömning är att SNAB, inom inspekterat område, uppfyller kraven i SSMFS 2008:1 2 kap. 8, 9 punkt 3 och 6, samt 13 genom att SNAB har styrande dokument och rutiner för planering av beredskapsverksamheten. I stort bedöms också praxis av verksamheten vara tillfredsställande. Följande förbättringsbehov har dock identifierats: SNAB bör följa upp, på individnivå, att den personal som ingår i beredskapsorganisationen får regelbunden övning i tillräcklig omfattning, i den funktion som personen ska verka i under en händelse. Bakgrund SSM beslutade i verksamhetsplanen för 2012 att inspektera SNAB:s system för planering av beredskapsverksamheten. SNAB och AB SVAFO (SVAFO) har avtalat om att ha en gemensam beredskapsverksamhet och en gemensam Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (13) beredskapsplan för hela Studsvikområdet. Detta innebär att SNAB tillhandahåller SVAFO med viss verksamhet som ligger inom kraven på beredskap vid kärntekniska anläggningar, den kopplingen granskades särskilt under inspektionen. Inspektionen är ett led i SSM:s tillsyn för att få en heltäckande bild av hur kärntekniska anläggningar uppfyller tillämpliga krav i SSMFS 2008:1 (1) angående beredskapsplanering. Syfte Syftet med inspektionen var att få en välgrundad och heltäckande bild av hur SNAB bedriver planeringen av beredskapsverksamheten. Inriktningen var att bedöma om SNAB har en planerad beredskapsverksamhet, och en beredskapsorganisation som utbildas och övas med tillräckliga resurser och arbetsförutsättningar. Inspektionen syftade även till att vara pådrivande i frågor inom beredskapsverksamheten, samt att ge SSM underlag för fortsatt tillsyn inom området. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen har genomförts genom framtagning av inspektionsplan, brev till SNAB där syftet med och preliminärt upplägg på inspektionen presenteras och hjälp med bokning av lokaler och intervjupersoner begärts, ett förmöte innan inspektion för att klarställa förståelsen av inspektionens omfattning och för att ta del av SNAB:s presentation av aktuell verksamhet, intervjuer med personal från SNAB för att få deras bild av det planerade beredskapsarbetet, avslutande möte där SSM presenterar preliminära bedömningar, observationsdel av rapporten, utan bedömningar, lämnas till tillståndshavaren för faktagranskning, samt framtagande och fastställande av rapport. Inspektionen bestod dels av dokumentgranskning vilken till största del genomförts på myndigheten, dels av intervjuer vilka skett på plats vid anläggningen. De dokument som granskats var dokument som SNAB ansåg svara på inspektionens frågeställningar. Dokumenten var SSM tillhanda innan inspektionen. Inspektionens frågeställningar var följande

3 Sida 3 (13) finns det en planerad beredskapsverksamhet för SNAB? finns det tillräckliga resurser för att planera och driva en beredskapsverksamhet vid SNAB? är de två funktioner som går i jour (SL och ASI) på anläggningarna utbildade, övade samt informerade om Studsviksanläggningarnas verksamheter? är personalen som ingår i krisorganisationen utbildad och övad tillsammans för båda anläggningarna? hur säkerställer SNAB att beredskapspersonalens utbildning och övning håller tillräcklig kvalité, avseende innehåll, omfattning, spårbarhet, genomförande, samt hur säkerställs tillämpningen, effektiviteten och ändamålsenligheten hos beredskapspersonalen enligt punkterna ovan? Krav Vid inspektionen kontrollerades följande föreskriftskrav i SSMFS 2008:1, 2 kap. 8, Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. 9 punkt 3 och 6, Tillståndshavaren ska se till att den kärntekniska verksamheten planeras så att tillräcklig tid och tillräckliga resurser avsätts för de säkerhetsåtgärder och den säkerhetsgranskning som behöver genomföras, den som arbetar i den kärntekniska verksamheten ges de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta på ett säkert sätt. 13, Åtgärderna enligt 12 ska vara dokumenterade i en beredskapsplan, vilken innan anläggningen får tas i drift ska vara säkerhetsgranskad enligt 4 kap. 3 samt prövad och godkänd av Strålsäkerhetsmyndigheten. Planen

4 Sida 4 (13) ska hållas aktuell och dess ändamålsenlighet ska prövas genom regelbundna övningar. Ändringar i beredskapsplanen, som påverkar åtgärderna enligt 12, ska vara säkerhetsgranskade enligt 4 kap. 3. Innan ändringarna får tillämpas, ska de vara anmälda till Strålsäkerhetsmyndigheten. Tillståndshavaren ska utse särskild personal samt se till att det finns ändamålsenliga ledningsutrymmen, tekniska system, hjälpmedel och skyddsutrustning i den omfattning som behövs för att uppgifterna enligt 12 ska kunna lösas. Observationer och bedömningar Nedan presenteras observationer som gjorts i samband med inspektionen. Observationerna är fördelade på de olika krav och uppdelade i observationer från dokumentationsgranskning respektive intervjuer. Observationer som inte har direkt koppling till kraven presenteras under rubriken andra notervärda omständigheter. Organisation, styrning och ledning Observationer från dokumentgranskning I dokumentet som är SNAB:s ledningssystem (2) finns beskrivet hur systemet ansluter till kraven i SSMFS 2008:1. Det finns även beskrivet vilken verksamhet som omfattas i företaget. Vidare ingår även processbeskrivningar på företagsnivå för förbättringsarbete, intern kommunikation samt kommunikation med myndigheter. Avdelningscheferna och sektionschefen har totalansvar för all verksamhet inom respektive avdelning/sektion vilket bl.a. inkluderar ansvar för ekonomi, säkerhet, arbetsmiljö, strålskydd, kvalitet och miljö. Det finns även dokumenterat hur ledningssystemet är uppbyggt och en beskrivning av ledningssystemets struktur. Det finns en dokumenterad funktionsbeskrivning (3) som redogör för beredskapshandläggarens uppgifter, ansvar och befogenheter. Beredskapshandläggaren rapporterar till chefen för avdelningen Kvalitet, Säkerhet och Miljö. Det finns även en funktionsbeskrivning som beskriver avdelningschefens uppgifter, ansvar och befogenheter (4). Avdelningschefen ansvarar för all verksamhet inom avdelningen och rapporterar till VD. Avdelningschefen

5 Sida 5 (13) ansvarar för att avdelningen har tillräckliga resurser i form av kompetent personal och tillräcklig utrustning. Beredskapsplanen (5) omfattar både radiologiska och icke radiologiska kriser där det finns risk för att personer och/eller tillgångar skadas om insatser inte görs. All dokumentation om Studsviks beredskapsorganisation finns samlad i Studsviks beredskapsplan. Planen beskriver anläggningens beredskap inför en extra ordinär händelse samt vilken uppgift beredskapsorganisationen har. Planen beskriver även hur anläggningen ska kategorisera en händelse samt hur de ska besluta om larmnivån och utföra larmning. Det finns också en beskrivning om initial räddningsinsats, långsiktig krishantering, utrymning samt om mediahantering. Det finns även en redogörelse av Studsviks beredskapsplans centrala befattningar. I beredskapsplanen ingår även detaljerade instruktioner för Strålskyddsledaren, Insatsledaren, den tekniska gruppen, verksamhets/transportansvarig samt instruktioner för radiologiexpertgruppen, strålningsindikeringsgruppen, radiometrigruppen, dosutvärderingsgruppen och sambandstjänstgruppen. Det är ordinarie linjechef för varje grupp som ansvarar för att gruppen är insatsberedd. Beredskapsplanen beskriver chefen för radiologiexpertgruppens (creg) uppgifter, vilka är att vara ansvarig för beredskapsplanen samt för lokaler och utrustning som ingår i beredskapsplanen. För de lokaler och den utrustning som används inom den ordinarie verksamheten på Studsvik, men som också ingår i beredskapsorganisationens, ska creg hålla kontakten med verksamhetsansvarig och se till att beredskapsorganisationens intresse bevakas. Ordinarie creg är ansvarig för att planera och utföra utbildningar i den omfattning som beskrivs i utbildnings- och övningsplanen för personal i beredskapsorganisationen (6). Det är också creg som är ansvarig för övning av beredskapen, uppdatering av telefonlistor och namnlistor i beredskapsplanen. Krismanualen (7) innehåller stöd vid en kris, speciellt vid inkallningen av krisgruppen och vid händelsens återkommande beslutstagande. Instruktionen innehåller även krisgruppens uppgifter samt en plan för hur krisgruppen ska larmas beroende på vilken avdelning och vilken tillståndshavare som är drabbad. De funktioner som alltid ingår i krisgruppen är VD, som är stabschef och leder arbetet och ansvarar för kontakten med övriga bolaget (i första hand VD för SNAB, om SVAFO är drabbat blir det VD för SVAFO), strålskyddsledare (SL), avdelningschefen för kvalitet, säkerhet och miljö, och avdelningschef för berörd anläggning.

6 Sida 6 (13) Det kan också tillkomma personer/befattningar till Krisgruppen, om behov finns. Dessa funktioner kan t.ex. vara personalchef, transportordnare, informationsansvarig eller serviceledare. Krisgruppen leds i första hand av SNABs VD i rollen som stabschef. Om krisen rör SVAFO kan VD för SVAFO vara stabschef. Vidare beskrivs hur ett första stabsmöte ska genomföras. Det utfördes en internrevision av beredskapsverksamheten vid SNAB under 2011 (8). Iakttagelserna är dokumenterade och delvis inlagda i dataprogrammet C2. Observationer från intervjuer En intervjuad sade att det finns en funktionsbeskrivning för beredskapshandläggaren på SNAB. Det ingår bl.a. att ansvara, organisera och kalla till beredskapsutbildning för Studsviks beredskapsorganisation. Det finns en generell funktionsbeskrivning för avdelningscheferna vid SNAB, men det finns inga befattningsbeskrivningar anpassade för respektive avdelningschef. Strålskyddsföreståndaren (SL) berättade att han har god kontakt med Strålsäkerhetschefen vid SVAFO. Vidare berättade en chef att det, under 2011 genomfördes en internrevision vid SNAB med avseende på beredskapsverksamheten. En chef ansåg att samarbetet med SVAFO fungerar bra. En person berättade att SVAFO granskar instruktionerna i beredskapsplanen innan de godkänns av SNAB. Vidare berättade flera personer att det inte finns några regelbundna formaliserade möten mellan beredskapasansvariga på de två anläggningarna. En av de intervjuade berättade att Securitas bevakningspersonal får utbildning för att arbeta i bevakningscentralen (BC). Securitas har även egna instruktioner för beredskapsverksamheten som baseras på SNAB:s instruktioner. Dessa instruktioner godkännes av bevakningschefen vid SNAB. Personen berättade även att SNAB utför extern revision på Securitas.

7 Sida 7 (13) SSM:s bedömning av organisation, styrning och ledning SSM bedömer att SNAB uppfyller kraven på styrning och ledning (SSMFS 2008:1, 2 kap, 8 ) inom området för planering av genom att det finns ett aktuellt ledningssystem där tillhörande instruktioner och rutiner är tillämpbara, det finns en funktionsbeskrivning för beredskapshandläggaren, samt SNAB har genomfört en internrevision av ledningssystemet med avseende på beredskapsverksamheten. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov funktionsbeskrivningen för chefen för avdelningen Kvalitet, Säkerhet och Miljö saknar skriftligt utpekat ansvar för beredskapsverksamheten, det är inte tydligt utskrivet i ledningssystemet var ansvaret för beredskapsverksamheten ligger, däremot är beredskapshandläggarens uppgifter beskrivna inkluderat befogenheter och rapporteringskrav, samt det är inte tydligt om utskrivna instruktioner är fastställda. SSM bedömer att SNAB uppfyller kraven på en beredskapsplan, och säkerhetsgranskning av denna (SSMFS 2008:1, 2 kap.13 ), inom området för planering av haveriberedskapen genom att det finns en beredskapsplan som gäller för hela Studsvikområdet, samt beredskapsplanen är aktuell och hålls uppdaterad. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov det bör vara spårbart och dokumenterat i ledningssystemet att även SVAFO granskar och godkänner beredskapsplanen. Arbetsförutsättningar och resurser Observationer från dokumentgranskning I SMAK handboken (2) står att avdelningscheferna och sektionschefen har totalansvar för all verksamhet inom respektive avdelning/sektion vilket bl.a. inkluderar ansvar för ekonomi, säkerhet, arbetsmiljö, strålskydd, kvalitet och miljö. Det finns beskrivet i funktionsbeskrivningen (4) för avdelningschefer att avdelningschefen ansvarar för all verksamhet inom avdelningen och rapporterar till VD. Avdelningschefen ansvarar för att avdelningen har tillräckliga resurser i form av kompetent personal och tillräcklig utrustning.

8 Sida 8 (13) I funktionsbeskrivningen för avdelningschefen står det att den som har ansvar för verksamheten inom avdelningen ansvarar även för att det finns adekvata resurser i form av kompetent personal, utrustning så att de krav som ställs av kunder, myndigheter och den egna organisationen uppfylls. Funktionsbeskrivningen för beredskapshandläggaren (3) är ett stöddokument till beredskapshandläggaren och redogör för de huvudsakliga arbetsuppgifterna för beredskapshandläggaren, men även vilket ansvar och vilka befogenheter handläggaren har. De flesta arbetsuppgifter består av planeringsarbete inom SNAB:s beredskapsverksamhet. Ansvaret för kompetensanalys (information/utbildning) inom beredskap delas mellan beredskapshandläggaren och respektive chef för beredskapspersonalen. I utbildnings- och övningsplanen (9) beskrivs vilken information/utbildning de olika grupperna i beredskapsorganisationen ska erhålla. Beredskapshandläggaren ansvarar för den grundläggande informationen/utbildningen. Vidare står det att SL och SL:s ersättare ska erhålla särskild information och utbildning för sin uppgift. SL ska också ha anläggningskännedom om aktuellts bolags kärntekniska/radiologiska anläggningar. SL utbildas minst 4 timmar varje år. Övrig personal i beredskapsorganisationen utbildas minst 1 timme varje år. Utöver detta övas personalen i beredskapsorganisationen minst 2 timmar per övning. Beredskapshandläggaren är ansvarig för all dokumentation av information/utbildning som sker i beredskapsverksamhetens regi. Beredskapshandläggaren ansvarar för att identifiera utbildningsbehovet och ta fram lämpliga utbildningar. Dokumentering av utbildningar och övningar förs in i Studsviks personalutvecklings/kompetenssystem. Instruktionen innehåller även en kompentenslista med en kompetensanalys vilken innehåller 4 nivåer på kunskaper gällande beredskapen på Studsviksanläggningen. SVAFO har tecknat ett drift- underhålls- och serviceavtal (DUS avtalet) (10) med SNAB för vissa radiologiska och tekniska tjänster. Avtalet omfattar, för beredskapsverksamheten, att i enlighet med SSMFS 2008:1 och SSMFS 2008:15 organisera, utrusta och utbilda en beredskapsorganisation som kan träda i kraft vid en krissituation. I avtalet kan också läsas att följande ska ingå Studsviks beredskapsplan, samlingsställen, larmsignal, tillgång till personal i beredskapsgrupperna,

9 Sida 9 (13) kommandecentral med utrustning, väderregistrering, samt nationellt arbete inom området. Observationer från intervjuer Den ordinarie beredskapshandläggaren var föräldraledig vid inspektionstillfället, men SSM har intervjuat vikarien för denna funktion och erhållit relevanta och tillfredsställande svar. En av de intervjuade berättade att hans uppgifter gällande beredskapsverksamheten prioriterades av hans chef. Tid avsattes för kunskapsöverföringar. Vidare berättade personen att arbetet med beredskapsfrågor på SNAB fungerar bra. Samma person berättade att det är chefen för avdelningen Kvalitet, Säkerhet och Miljö som har som uppgift att se till att det finns resurser för att ha en god beredskap. Han berättade att det finns stor förståelse från ledningen gällande beredskap och att tillräckliga resurser tilldelas. Vidare berättade samma person att det inte finns några regelbundna formaliserade möten mellan beredskapasansvariga på de två anläggningarna. Det finns inget formellt forum där de kan diskutera den gemensamma beredskapsorganisationen. SNAB har formella ledningsgruppsmöten varannan vecka där beredskapsfrågor kan diskuteras, men det är inte en stående punkt på dagordningen. En intervjuad berättade att det är SVAFO som förser Studsvikanläggningen med tillförordnad strålskyddsledare enligt DUS avtalet. Det framkom även att beredskapshandläggaren kallar både SNAB:s och SVAFO:s personal till de utbildningar som SNAB arrangerar. Det är också beredskapshandläggaren som dokumenterar de utbildningar som båda tillståndshavarnas personal deltar i. Flera av de intervjuade berättade att personal är positiva till deltagande i beredskapsutbildningar. En intervjuad ansåg att utbildningsinsatserna verkar vara tillräckliga. En chef berättade att det finns interna krav på deltagandet i beredskapsutbildningarna.

10 Sida 10 (13) SSM:s bedömning av arbetsförutsättningar och resurser SSM bedömer att SNAB uppfyller kraven gällande arbetsförutsättningar och resurser (SSMFS 2008:1, 2 kap. 9 punkt 3 och 6) i planeringen av beredskapsverksamheten genom att ansvaret för beredskapsverksamheten är känt i organisationen, ansvar och befogenheter finns för personal som arbetar med beredskapsverksamheten, det arrangeras utbildningar vid anläggningen, personalen har tid planerad för att utbilda sig i beredskapsfrågor, samt personalen deltar i utbildningar som arrangeras av SNAB. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov det behövs formella, återkommande diskussionsforum där SNAB kan diskutera den gemensamma beredskapen med SVAFO. Dessa möten bör genomföras med regelbundenhet, protokollföras och vara spårbara. för de chefer som har ansvar för personal som ingår i beredskapsorganisationen, bör rutinen för utvecklingssamtal och vidareutbildning inom beredskapsorganisationen bli tydligare. Beredskapsövning Observationer från dokumentgranskning I utbildnings- och övningsplanen (6) står det att beredskapshandläggaren ansvarar för övning av beredskapsorganisationen grupper. Detta gäller även för samövningar. Beredskapshandläggaren är även ansvarig för att övningen dokumenteras och följs upp. Övningar som är specifika för SVAFO:s krisgrupp planeras av SVAFO, dessa dokumenteras av SVAFO:s beredskapsansvarige. Övningsplanen löper om perioder på 4 år där en detaljerad planering sker årsvis. I funktionsbeskrivningen för beredskapshandläggaren (3) finns det dokumenterat att ansvaret för att planera, genomföra och utvärdera övningar ligger på denna funktion. Beredskapshandläggaren har både ansvaret och befogenheter att göra detta. Beredskapshandläggaren rapporterar till chefen för avdelningen Kvalitet, Säkerhet och Miljö.

11 Sida 11 (13) Observationer från intervjuer Flera av de intervjuade berättade att SNAB registrerar beredskapsutbildningar i ett Excelark för både SVAFO:s personal och SNAB:s personal. Tre av de intervjuade berättade att SNAB har uppföljningar efter övningar och att dessa hanteras i programmet C2. Flera av de intervjuade berättade att personal är positiva till deltagande i beredskapsövningar. Vidare ansåg en person att antalet övningar på SNAB är tillräckligt samt att utbildningsinsatserna verkar vara tillräckliga. En chef berättade att det finns interna krav på deltagandet i beredskapsutbildningarna, men det finns inget krav på deltagandet på övningar. SL ansåg att det arrangerades tillräckligt många övningar vid Studsvik. SL berättade att det saknas en utbildning för nya personer som ska få SL befattningen. SSM:s bedömning av utbildning och övning SSM bedömer att SNAB uppfyller kraven på att genomföra regelbundna övningar (SSMFS 2008:1, 2 kap 13 första stycket) av beredskapsplanen genom att Det finns en fungerande övningsverksamhet på SNAB med övningsplan och inplanerade övningar för de olika befattningarna i beredskapsorganisationen. SSM har dock identifierat följande förbättringsbehov SNAB bör regelbundet följa upp att övningsdeltagandet, på individnivå, sker regelbundet och i tillräcklig omfattning. Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM:s samlade bedömning är att SNAB, inom inspekterat område, uppfyller kraven i SSMFS 2008:1 2 kap. 8, 9 punkt 3 och 6, samt 13 genom att SNAB har styrande dokument och rutiner för planering av beredskapsverksamheten. I stort bedöms också praxis av verksamheten vara tillfredsställande. Följande förbättringsbehov har dock identifierats:

12 Sida 12 (13) SNAB bör följa upp, på individnivå, att den personal som ingår i beredskapsorganisationen får regelbunden övning i tillräcklig omfattning, i den funktion som personen ska verka i under en händelse. Andra notervärda omständigheter Beredskapsarbetet har utvecklats positivt under de senaste åren. De intervjuade tar ansvar för sina uppgifter inom beredskapsverksamheten. Samarbetet med Securitas fungerar bra och företagen har regelbundna avstämningar. Synpunkter från övningar dokumenteras och omhändertas på ett strukturerat sätt.

13 Sida 13 (13) Referenser 1. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:1 konsoliderad version (SSMFS 2008:1). 2. Handbok för det integrerade ledningssystemet SMAK inom Studsvik Nuclear AB, identifikationsnummer IN-0001, version Funktionsbeskrivning för beredskapshandläggare, FU-0090, version Funktionsbeskrivning för avdelningschef, FU-0072, version Huvuddokument för Studsvik beredskapsplan, identifikationsnummer IN- 0534, version Utbildnings- och övningsplan för personal i beredskapsorganisationen, IN Krismanual, IN-0787, version SMAK-revision av beredskap, revisionsprotokoll Utbildnings- och övningsplan för personal i beredskapsorganisationen, IN-0550, version Drift- underhålls- och serviceavtal (DUS avtalet), Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar SSMFS 2008:1. Konsoliderad version. 13. Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om säkerhet i kärntekniska anläggningar, SSMFS 2008:1 konsoliderad version (SSMFS 2008:1). 14. Drift-, underhålls-, och serviceavtal (DUS avtalet), Årsrapport för AB SVAFO Huvuddokument för Studsvik beredskapsplan, IN-0534, version Utbildnings- och övningsplan för personal i beredskapsorganisationen, IN-0550, version Handbok för det integrerade ledningssystemet SMAK (Säkerhet Miljö Arbetsmiljö Kvalitet) inom AB SVAFO, IN-0074, version Drift-, underhålls-, och serviceavtal (DUS avtalet), Drift- underhålls- och serviceavtal (DUS avtalet), 2012.