Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag"

Transkript

1 Tillsynsrapport Vårt datum: Er referens: Diarienr: SSM Förrättningsdatum: Inspektera OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Markus Forsberg, Siv Larsson och Josephine Speziali Samråd: Leif Karlsson, Per-Olof Hägg Godkänns av: Anne Edland Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde i november 2012 en inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG Aktiebolag (OKG). Syftet var att tillse hur OKG:s process för internrevision och resultatet av den används för att utvärdera och utveckla verksamheten. SSM bedömer att OKG uppfyller kravet i SSMFS 2008:1 2 kap 8 genom att det finns ett ledningssystem som undersöks av kvalitetsrevisionsverksamheten. Ledningssystemet innehåller delar som beskriver kvalitetsrevisionsverksamheten. SSM bedömer dock att kvalitetsrevisionsverksamheten har stora brister avseende såväl systematik och periodicitet. SSM bedömer också att revisionsfunktionen inte har en fristående ställning i de kvalitetsrevisioner som rör kvalitetsrevisionsverksamheten. Sammantaget gör detta att SSM ifrågasätter om OKG uppnår syftet med kvalitetsrevisionsverksamheten, nämligen att undersöka verksamhetssystemets ändamålsenlighet och effektivitet. SSM bedömer att de identifierade bristerna kan påverka reaktorsäkerheten negativt eftersom de avsevärt minskar förutsättningarna för ett effektivt system för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. SSM bedömer att detta på sikt utmanar djupförsvaret. Sammantaget bedömer SSM att OKG inte i tillräcklig omfattning uppfyller kravet i SSMFS 2008:1 2 kap 8. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten.se

2 Sida 2 (19) Bakgrund Nedan följer ett utdrag ur den tillsyn den dåvarande myndigheten Statens kärnkraftinspektion (SKI) och nuvarande SSM utfört inom området sedan Den dåvarande myndigheten SKI såg 2005 att OKG behövde utveckla kvalitetsrevisionsverksamheten [1]. De synpunkter SKI hade då rörde bl.a. att OKG behövde förtydliga och förbättra ledningens engagemang i o att de revisionsområden som ingår i OKG:s plan blir heltäckande för OKG:s verksamhet o prioriteringar och inriktningar av både program och enskilda interna revisioner o uppföljning och beslut rörande kvalitet på och resultat av interna revisioner o uppföljning av att förväntade effekter av genomförda åtgärder uppnås samt hur detta har påverkat verksamhetens mål, o kommunikation om betydelsen av och förväntningar på intern revision inom OKG motiv för avsteg från revisionsprogram och vilka säkerhetsmässiga konsekvenser detta medför, vilka konkreta förbättringar som uppnåtts och hur effekterna av detta kan avläsas, klarlägga vilka internrevisionsresultat som inte redan är kända, förtydliga hur revisionsprocessen utvärderas och uppdateras, samt dokumentation och kommunikation av ovanstående punkter konstaterade SKI att OKG arbetat med att förbättra internrevisionsverksamheten och att OKG ändrat sina revisionsområden och revisionsfrekvens. SKI såg en risk i att övergången från ett revisionsprogram till ett annat kräver att OKG har kontroll över att inget hamnar mellan stolarna. Dessutom såg SKI att OKG hade många kvarstående åtgärder av avvikelser [2]. Vid en inspektion 2008 kunde SKI konstatera att internrevisionsverksamheten inte var reviderad sedan 1997 [3]. SKI bedömde att OKG uppfyllde de krav som inspekterades men konstaterade att det fanns brister, bl. a. i att: o erfarenheter fångas inte upp och förmedlas strukturerat o effekten hos genomförda åtgärder följs inte upp o berörda parter deltar inte på slutmöten o statusen för KRO-verksamheten bör höjas o ansvarsfrågan avseende uppföljning av revisionsobservationer inte tydligt reglerad Vid en uppföljning 2009 konstaterade SSM att flera av de brister som identifierades vid inspektionen 2008 fortfarande kvarstod och att det verkade som att internrevisionsverksamheten stagnerat [4]. Våren 2011 genomförde SSM en inspektion av MTO vid anläggningsändringar. Under inspektionen framkom att ca 25 procent av de avvikelser och förslag som identifierats vid bolagets interna kvalitetsrevision (KRO) av ledningssystemet inte hade åtgärdats inom den tid som avsatts för respektive avvikelse och förslag. Det framkom också att rapporteringen till VD endast är i form av kvantitativa uppgifter angående avvikelser som inte har åtgärdats inom föreskriven tid. OKG uppgav att ingen särskild åtgärd vidtas för att värdera den samlade betydelsen av identifierade avvikelser och förslag med avseende på samverkan. OKG hade inte heller analyserat om de avvikelser och förslag som inte har

3 Sida 3 (19) åtgärdats går att härleda till inom företaget särskild verksamhet eller särskilt sakområde. I intervjuer uppgavs att det inte låg inom det ansvar som revisionsfunktionen hade [5]. SSM förelade [6] därför OKG att: göra en genomgång av de identifierade avvikelser och förslag som har framkommit vid företagets interna kvalitetsrevisioner av ledningssystemet och som ännu inte har åtgärdats. Detta behöver göras för att tydligt kunna visa på om avvikelserna och förslagen går att härleda till en inom OKG Aktiebolag särskild verksamhet eller särskilt sakområde. värdera om de identifierade avvikelserna och förslagen som ännu inte har åtgärdats samverkar och därmed har större säkerhetspåverkan än den sammanlagda påverkan av varje avvikelse. redovisa rutin för hur man säkerställer att de identifierade avvikelserna, som inte har åtgärdats inom OKG Aktiebolags egen föreskrivna tid, tilldelas särskild uppmärksamhet för åtgärd. OKG:s svar [7] på föreläggandet innehöll bl.a. en värdering där OKG konstaterade att: Utifrån genomförd värdering avseende samverkan mellan olika identifierade förbättringar kan man konstatera att dess sammanlagda säkerhetspåverkan är tämligen liten. Inom områdena kompetensprövning, kravhantering, driftiklarhetsverifiering och ledning styrning Plex föreslås att dessa prioriteras för åtgärd. Företagsledningen kommer att följa framdriven av åtgärdandet av dessa områden vid ordinarie FLG möten. SSM:s granskning [8] bedömde att OKG uppfyllde föreläggandet i och med de åtgärder OKG redovisat. SSM genomförde en inspektion av internrevisionsverksamheten 2011 [9] där SSM bedömde att OKG uppfyller de inspekterade kraven men att OKG bl.a. behöver o förbättra sin analysmetod när det gäller meningsbärande aspekter, för att på så sätt få en uppfattning om hur olika brister från olika verksamhetsområden samverkar o förbättra redovisning av resultat till FLG, vilket är en förutsättning för en bra utvärdering o utvärdera effekten av revisionerna o systematiskt ta vara på erfarenheter från egen och annans verksamhet, inför revisioner o visa på uthållighet med det nya arbetssättet Vid inspektion av hantering av inträffade händelser 2011 [10] konstaterades att OKG inte reviderat området Hantering av brister under 2011 trots att OKG:s egna planer anger att området ska revideras varje år. OSART-revisionsområdet där Hantering av brister ingår hade avgränsats till att inte inkludera Hantering av brister. Dessutom hade OKG i den kvalitetsrevision som genomfördes 2010 identifierat att redan kända brister inte hade åtgärdat vilka revisionsteamet befarade skulle kommer att kvarstå vid efterföljande revision om de inte prioriterades [16]. I april 2012 genomförde SSM en verksamhetsbevakning i form av ett möte tillsammans med OKG [11] för att klara ut en del frågor som uppkommit kring internrevisionsverksamheten under de tillsynsinsatser som beskrivits ovan. SSM konstaterade att revisionsprogrammet inte fastställts av VD under de två senaste åren, vilket är ett avsteg från OKG:s egna ledningssystem. SSM kunde efter mötet konstatera att: det fortfarande är otydligt hur avgränsningar inom respektive revisionsområde görs.

4 Sida 4 (19) OKG på mötet inte kunde svara på hur företagsledningen följt framdriften av åtgärder rörande kompetensprövning, kravhantering, driftklarhetsverifiering och ledning/styrning PLEX, trots att OKG angivit att man gjort detta i sitt svar till SSM [7]. Syfte Syftet med inspektionen var att tillse hur OKG:s process för internrevision och resultatet av den används för att utvärdera och utveckla verksamheten. Inspektionen planerades till att fokusera på följande områden: Hur planer och program tas fram och i synnerhet hur avgränsningar inom respektive revisionsområde görs. Hur OKG:s nya arbetssätt enligt OSART guidelines beskrivs i ledningssystemet och bedrivs i praktiken. Hur OKG omhändertar återkommande avvikelser och hur OKG åtgärdat den back-logg av ej åtgärdade avvikelser som funnits. Hur resultatet av internrevisioner tas om hand och tillförs de reviderade verksamheternas förbättringsarbete samt hur ledningen använder resultatet för att utvärdera och utveckla verksamheten. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen har genomförts genom dokumentgranskning av relevanta instruktioner samt 10 st. intervjuer med bl.a. VD, chefen för avdelning Säkerhet och kvalitet (cs), chefen för enhet för Säkerhet kvalitet (csk), samordnare för KRO-verksamheten, revisionsledare samt chef för reviderad verksamhet. Därutöver har ett stort antal stickprov följts. På grund av oklarheter i de första stickprov som togs utökades antalet stickprov. Detta medförde att antalet intervjuer blev mindre än planerat samt att SSM under inspektionsdagarna endast hade möjlighet att fokusera på de två översta punkterna i ovanstående lista, det vill säga: Hur planer och program tas fram och i synnerhet hur avgränsningar inom respektive revisionsområde görs Hur OKG:s nya arbetssätt enligt OSART guidelines beskrivs i ledningssystemet och bedrivs i praktiken Krav Inspektionen bedömer kravuppfyllnaden mot följande krav i SSMFS 2008:1: Den kärntekniska verksamheten ska ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett enhetligt ledningssystem som är så utformat att kraven på säkerhet, strålskydd och fysiskt skydd tillgodoses samordnat med övriga krav på verksamheten. Ledningssystemet, inklusive tillhörande rutiner och instruktioner, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som ska ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. (2 kap 8 )

5 Sida 5 (19) Observationer och bedömningar OKG har under de senast åren arbetat med att förändra KRO-processen. Sedan två år tillbaka använder man sig av de områden IAEA granskar vid en s.k. OSART-granskning 1. Under en övergångsperiod har OKG två parallella system för revisionsområden som SSM i föreliggande rapport refererar till som gamla revisionsområden respektive OSARTområden. De observationer som gjordes under inspektionen utifrån dokumentgranskning, intervjuer och stickprov beskrivs nedan utifrån valda delar av kravet i SSMFS 2008:1 2 kap, 8. Ledning och styrning av kvalitetsrevisionsverksamheten Dokumentgranskning Figur 1. KRO-processen. Ur [13]. I Krav och riktlinjer kvalitetsrevisioner, KRO [12] framgår att ett revisionsprogram ska finnas. Det framgår att OKG:s verksamhet ska revideras vart fjärde år och att områden som har betydelse för säkerheten ska revideras oftare. Därutöver definieras begreppen ändamålsenlighet, tillämpning och effektivitet för verksamhetssystemet. Det framgår även att revisionsverksamheten ska ha en tillräckligt stark och fristående ställning till de verksamheter som blir föremål för revision. Vidare framgår att revisionsverksamheten ska vara en integrerad del av den fristående granskningsverksamheten. I dokumentet beskrivs också det intervall som verksamheten ska revideras inom. Enligt instruktion för KRO-verksamheten [13] beskrivs KRO-processen enligt figur 1. 1 OSART står för Operational Safety Review Team

6 Sida 6 (19) Som tidigare nämnts omfattar denna inspektion främst de första tre stegen i processen. Därutöver beskrivs genomförande och planering i Planering och genomförande av kvalitets- och miljörevisioner [14]. Bedömning SSM bedömer att det finns övergripande instruktioner för vilka områden som ska revideras och när, hur kvalitetsrevisioner ska planeras och genomföras samt vilka krav och riktlinjer som styr kvalitetsrevisionsverksamheten. Det finns således ett ledningssystem som styr kvalitetsrevisionsverksamheten. Systematik Observationer från dokumentgranskning OKG:s gamla revisionsområden består av 36 områden med tillhörande underområden som i första hand utgår ifrån SSM:s föreskrifter [15]. OKG använder nedanstående OSART-områden i sin KRO-verksamhet [14]: 1. MOA - Ledning, organisation och administration, 2. TQ Utbildning och kvalifikation, 3. OPS Drift, 4. MA Underhåll, 5. TS Tekniskt stöd, 6. OE Erfarenhetsåterföring, 7. RP Strålskydd, 8. CH Kemi, 9. EPP Haveriberedskap, 10. COM Driftsättning Därutöver har OKG lagt till följande områden: 11. Säkerhetskultur 12. Security Säkerhet 13. OHSAS 18001: Utsläppshantering CO Management Control 16. Säkerhetsledning I instruktionen KRO-verksamheten [13] beskrivs de ingående delarna i KRO-processen. Av den framgår bl.a. att syftet med att beskriva revisionsområden är att tydliggöra vad respektive revision ska behandla. Dessa ska enligt instruktionen vara en mer konkret beskrivning av omfattningen av revisionen samt eventuella avgränsningar. Vidare framgår att hänsyn ska tas till den återkoppling som varit från Ledningens genomgång och från erfarenheter från revisioner som gjorts tidigare. Denna beskrivning remissas till avdelningschefer och revisionsledare. Dessutom beskrivs linjeorganisationens roll i KROprocessen. I instruktionen Planering och genomförande av kvalitets- och miljörevisioner [14] beskriver OKG de begrepp och företeelser som förekommer inom KRO-verksamheten, hur KRO-verksamheten är organiserad och hur ansvarsbilden ser ut samt hur genomförande ska gå till. Dessutom beskrivs handhavande av OKG:s system för avvikelsehantering (QAF), var dokumentation finns samt hur erfarenhetsåtering och uppföljning ska gå till. Av instruktionen framgår att syftet med en kvalitetsrevision är att kontrollera tillämpningen av verksamhetssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet samt dess

7 Sida 7 (19) brister eller gap emot OSART Guidelines. Dessutom beskrivs stegen i genomförandet av kvalitetsrevision: Förberedelser Genomförande Revisionsrapport Uppföljning I steget Föreberedelser ingår enligt instruktionen att revisionsteamen ska avsätta tid för genomförande och att planera och detaljplanera revisionen. Av beskrivningen av vad som ska ingå i planeringsfaserna framgår att ett antal möten ska hållas där bl.a. genomgång av revisionsområdet och revisionsprogrammet ska göras, vilka dokument som ska granskas och vilka personer som ska intervjuas och andra detaljer bestämmas. Det framgår dock inte om dessa beslut ska dokumenteras. Av beskrivning av Genomförande framgår bl.a. att berörda chefer, counterpart 2, KROsamordnaren och representanter från Företagsledningen (FLG) ska kallas till avslutningsmötet. Representanterna från FLG och counterpart har till uppgift att bedöma teamets redovisning utifrån en helhetssyn. Vidare framgår under avsnittet Revisonsrapport bl.a. att samtliga i revisionsteamet ska gå igenom revisionsrapporten och att någon från teamet är utfärdare och att revisionsledaren godkänner rapporten. När det gäller uppföljning av åtgärder framgår av instruktionen att revisionsledaren ska följa upp dessa. När åtgärden är genomförd ska den följas upp senast vid nästa kvalitetsrevision. Om det inte är tillfyllest startas ett nytt ärende i avvikelsehanteringssystemet. Observationer från intervjuer och stickprov Varje år finns utrymme för VD att bestämma inriktning på en kvalitetsrevision görs denna kvalitetsrevision på området säkerhetsledning. OSART-modellen För varje OSART-område finns ett antal påståenden som beskriver det förväntade läget och som fungerar som en slags checklista för varje område. Dessutom använder OKG fortfarande sina gamla revisionsområden och har stämt av dessa mot ett specifikt OSARTområde för att säkerställa att även dessa täcks in med det nya upplägget. De dokument som beskriver hur KRO-verksamheten ska arbeta med OSART-modellen är enligt intervjuerna ett arbetsunderlag och inte en del av OKG:s verksamhetssystem. SSM har inte tagit del av dessa dokument. OKG hänvisar till IAEA:s hemsida för beskrivning av OSART-modellen. VD, de ansvariga för KRO-verksamheten, chef för en reviderad verksamhet och revisionsledarna uttryckte att man genom att jobba utifrån OSART-områdena ökat nyttan med KRO-verksamheten. Flera av de revisionsledare som intervjuades upplever att processen förbättrats i och med att man arbetar enligt OSART-modellen. De menade att den ger möjlighet till en bättre helhetsbild och att det ger bättre djup och bredd. En av revisionsledarna menade att modellen har stora fördelar men att det var svårt att förstå hur det hänger ihop med de gamla områdena. En annan fördel som lyftes fram var införandet av counterparts som är ett viktigt bollplank för revisionsteamet när det gäller att förstå och 2 Counterpart är en person som Företagsledning/verksamhetsansvarig utser för varje KRO-område, vars huvudsakliga roll är att under revisionen fungera som en länk mellan revisionsteamet och området som revideras.

8 Sida 8 (19) förankra sina observationer. Revisionsledarna beskrev också att den kunskap de hade om hur kvalitetsrevisioner ska genomföras enligt den nya modellen kommer från den utbildning som genomförts. Utbildningen upplevdes som positiv. Avgränsningar Flera av revisionsledarna berättade att de förankrade med KRO-samordnaren när avgränsningar inom revisionsområden görs det vill säga när de aspekter och delområden av ett revisionsområde som en kvalitetsrevision ska fokusera på väljs ut. Enligt instruktion för KRO-verksamheten [13] ska revisionsområdena beskrivas för respektive revision. I Revisionsområden och revisionsprogam [15] beskrivs vad kvalitetsrevisionen ska titta på inom nämnda område. Denna ska innehålla en konkret beskrivning av kvalitetsrevisionen inklusive eventuella avgränsningar. Vid stickprov kunde SSM inte se att avgränsningar var tydligt beskrivna i denna beskrivning. I revisionsrapporten framkommer inte heller detta tydligt då endast kvalitetsrevisionens omfattning (som den beskrivs i [15]) tas upp. Om revisionsteamet inte funnit någon avvikelse/förslag som berör området så nämns inte området i rapporten annat än i beskrivningen av omfattningen. Vid intervju framkom att respektive revisionsteam har en egen katalogstruktur/arbetsyta på OKG:s nätverk. Genom att titta i dokumenten i denna är det enligt OKG möjligt att spåra vilka delar av ett revisionsområde man tittat på samt vilka avgränsningar som gjorts i tidigare revisioner. SSM har inte sett någon dokumenterad styrning av att den katalogstruktur som finns på OKG:s nätverk ska användas och heller inte vilka dokument eller struktur som revisionsteamen förväntas spara där. Stickprov visar att avgränsningar inte framgår tydligt här. SSM tog stickprov på kvalitetsrevisonen rörande OSART-revisionsområdet Drift där ett av de ingående gamla revisionsområdena var Drift av avfallsanläggning. Av dokumentation och revisionsteamets arbetsyta framgår inte vilka avgränsningar som gjorts inom de ingående revisionsområdena. OKG menade att man då tittat på hela området som det stod beskrivet i revisionsprogrammet och i omfattningen för respektive kvalitetsrevision. Av revisionsrapporten framgår att omfattning för kvalitetsrevisionen Drift omfattade följande inom ramen för OSART-området Drift : Organisation och funktioner Driftfaciliteter och operatörshjälpmedel Driftregler och instruktioner Utförande av arbetsmoment Tillstånd för arbete i anläggningen Förebyggande brandskydd och brandskyddsprogram Hantering av störnings- och haveriförhållanden Dessutom ingick följande gamla revisionsområden: Instruktioner för driftklarhet DKV Provning och kontroll av driftklarhet DKV Instruktioner och riktlinjer Normal Drift Kärnavfall Drift av avfallsanläggningen Övrigt (avfall) Driva kraftverk ISO 14001: Verksamhetsstyrning ISO 14001: Övervakning och mätning ISO 14001: Avvikelse, korrigerande och förebyggande åtgärder ISO 14001: Dokumentation ISO 14001: Miljöaspekter Av rapporten framgår att man varit tvungen att avgränsa kvalitetsrevisionen till att fokusera på O3 samt att punkterna och inte genomförts på grund av resursbrist

9 Sida 9 (19) i revisionsteamet. Vid intervju med en av deltagarna i revisionsteamet framkom att man valt att titta på delar av området Drift av avfallsanläggningen, något som inte är tydligt spårbart i någon dokumentation SSM tagit del av. Vid stickprovskontroll av revisionsrapporter konstaterar SSM att dokumentationen av den genomförda revisionen, bl.a. avseende avgränsningar, varierar mellan olika revisioner. Attityd Flera av de intervjuade uttryckte att attityden och intresset från chefer och ledningen förändratstill det bättre det senaste halvåret och att de tar tag i avvikelser på ett bättre sätt nu. En av revisionsledarna uttryckte att det var en kulturfråga. En annan intervjuad ansåg att det bl.a. berodde på ny VD och på OKG:s förbättringsarbete Utvecklingsresan. Det framkom också att slutmötena var välbesökta och att VD hade ambitionen att vara med på alla vilket flera tolkade som att intresset från ledningen i dessa frågor nu är större än tidigare. Uppföljning VD och cs berättade att rapporteringen till FLG ökat och sedan några månader tillbaks sker månadsvis. Denna rapportering består i att enheten för säkerhet och kvalitet (SK) tar fram en rapport där följande beskrivs: administration avvikelser förslag KRO-index Resultat av genomförda KRO Topp 5 Gamla brister (de områden som OKG pekade ut i sitt svar på SSM:s föreläggande [6], denna punkt kommer enligt OKG att försvinna när samtliga gamla brister är åtgärdade) Att detta ska ske är inte dokumenterat i någon av de instruktioner som rör internrevisionsverksamheten. Både VD, cs och csk menade att det viktigaste med uppföljning för tillfället var att se till att avvikelser åtgärdades inom rimlig tid. De menade att den stora svårigheten främst låg i att få framdrift i åtgärderna och att åtgärdstiden generellt är för lång. Förutom den månadsvisa rapporteringen tas det årligen fram en rapport som innehåller: Genomförda revisioner Statistik Eventuella förändringar i årsplanen Erfarenheter från revisionerna, t ex enkät Förslag på förbättringar Förändrade kompetensbehov Annat som har betydelse för KRO-verksamheten Att årsrapport ska tas fram framgår av [13]. Syftet med rapporten beskrivs som att förbättra KRO-verksamheten och bidra till förbättringen av verksamhetssystemet. Rapporten distribueras till samtliga chefer med verksamhetsansvar och dras på Ledningens genomgång. Revisionsledarna har ansvaret att följa upp att åtgärder genomförs i tid. Revisionsledarna blir notifierade i QAF när avvikelse flyttas fram eller läggs ner och kan ha synpunkter på

10 Sida 10 (19) detta. De intervjuade revisionsledarna berättade att de hade svårt att hänga med i uppföljningen när de som ansvarar för att genomföra åtgärden själva kan flytta fram slutdatum eller lägga ner en avvikelse/förslag utan att revisionsledaren informeras. SSM har under inspektionen inte sett någon styrning rörande hur slutdatum flyttas eller avvikelser läggs ned. OKG har diskuterat att införa någon typ av barriär för att kunna flytta slutförandedatum men inget beslut har tagits än. En revisor menade att OKG generellt, men även inom KRO-verksamheten, är dåliga på att följa upp effekter av de åtgärder som genomförs. Det kom också fram att effektuppföljning var en av de saker OKG själva ansåg att de behövde utveckla och arbeta mer med. Erfarenhetsåterföring Enligt de intervjuade arbetar OKG med att införa ett Corrective Action Programme, SAFE. Planen är att det ska implementeras efter årsskiftet och revisionsavvikelser ska då hanteras enligt den gängse rutinen för avvikelsehantering. Under inspektionen tog SSM inte del av någon dokumentation som beskrev hur linjeorganisationen ska hantera avvikelser mer än att de ska korrigeras. Bedömning SSM konsterar att de intervjuade förefaller vara nöjda med att arbetet i kvalitetsrevisionsverksamheten sker enligt OSART:s modell då detta ökar nyttan med KRO-verksamheten. SSM ser positivt på den effekten av ett förändrat arbetssätt. SSM har dock sett att flera aspekter av kvalitetsrevisionsverksamheten inte beskrivs i OKG:s verksamhetssystem. Bland dessa kan bl.a. nämnas: OSART-modellen Avgränsningar Spårbarhet Ansvar Dessa beskrivs närmare nedan. SSM kan inte i någon av instruktionerna se en beskrivning av hur arbetet enligt OSARTmodellen ska bedrivas. OKG hänvisar till det arbetsunderlag de har vilket SSM inte tagit del av. Det saknas t.ex. en beskrivning av att hela OSART-området ska täckas under en treårsperiod. Vid intervjuer framkom dock att revisionsledarna och revisorer vet hur de ska göra för att de ganska nyligen haft utbildning i det. SSM bedömer att detta är ett område som inte är tillräckligt dokumenterat i verksamhetssystemet. SSM konstaterar att många av de revisionsområden som OKG beskriver är mycket omfattande och kräver att avgränsningar är tydligt definierade så att vissa delområden inte riskerar att falla utanför revisionsintervallet. SSM anser att OKG:s beskrivning av hur avgränsningar görs är mycket otydlig, både i dokumentationen och i de intervjuer där SSM fått detta förklarat för sig. När revisionsområden och revisionsintervall beskrivs ska också eventuella avgränsningar definieras enligt instruktionen [13]. SSM tolkar detta som att dokumentet Revisionsområden och revisionsprogram [15] utgör denna beskrivning. SSM bedömer dock att detta dokument inte innehåller avgränsningar. Under intervjuerna framkom också att en stor del av spårbarheten i hur avgränsningar görs eventuellt kan finnas i den arbetsyta som revisionsteamen disponerar i OKG:s nätverk. SSM har dessutom fått motstridiga uppgifter under intervjuerna om hur detta går till samt vem som ansvarar för detta. Eftersom OKG inte beskriver eventuella avgränsningar vare sig inför en kvalitetsrevision eller i revisionsrapporten och det dessutom råder delade meningar bland de involverade om hur detta ska gå till bedömer SSM att detta är ett område som

11 Sida 11 (19) inte är tillräckligt styrt då detta inte är tillräckligt dokumenterat och inte tillräckligt aktuellt i verksamhetssystemet. Att KRO-teamen inte systematiskt inför en kvalitetsrevision definierar och dokumenterar vad den ska omfatta respektive inte omfatta ser SSM som en brist och bidrar enligt SSM:s bedömning till att spårbarheten i avgränsningar är så bristfällig. SSM konstaterar också att instruktionen KRO-verksamheten [13] inte beskriver ansvarsförhållanden för de ingående delarna i KRO-processen. Av Planering och genomförande av kvalitets- och miljörevisioner [14] framgår dock revisionsledarens ansvar. SSM konstaterar samtidigt att de ingående delarna i KRO-processen som de beskrivs i [13] inte speglar praxis, t.ex. avseende årsplanen som enligt intervjuer ersatts av Revisionsområden och revisionsprogram [15]. SSM ser detta som ett exempel på att när kvalitetsrevisionsverksamheten inte är tillräckligt dokumenterad och aktuellt beskriven i verksamhetssystemet. SSM bedömer att det finns stora skillnader mellan praxis och verksamheten så som den beskrivs i verksamhetssystemet. Skillnaderna är så pass stora att SSM kan ifrågasätta om verksamhetssystemet är aktuellt och dokumenterat avseende kvalitetsrevisionsverksamheten. Sammantaget bedömer SSM därför att praxis för kvalitetsrevisionsverksamheten inte är tillräckligt styrd av verksamhetssystemet. SSM anser också att det finns brister i systematiken, något som bristerna i verksamhetssystemet kan anses bidra till. SSM har under inspektionen inte haft möjlighet att bedöma hur praxis faktiskt ser ut, det vill säga vilken kvalitet de kvalitetsrevisioner som genomförs har. SSM anser vidare att de beskrivna revisionsområdena är så omfattande att SSM ställer sig frågande till rimligheten i att OKG kan ha kontroll på att alla viktiga verksamhetsområden blir reviderade med den frekvens som är kravställt. SSM noterar också att revisionsledaren ska fastställa revisionsrapporten [14]. SSM anser inte att det är lämpligt att revisionsledaren fastställer sitt eget dokument. SSM anser att för att OKG ska få en framdrift i hantering av avvikelser bör avvikelser som identifieras i kvalitetsrevisioner hanteras på ett systematiskt och definierat sätt hela vägen från identifiering av brist till att bristen verifierats som åtgärdad. OKG har under flera år arbetat med att införa ett nytt heltäckande system för avvikelsehantering, SAFE. Om OKG avser att hantera kvalitetsrevisionsavvikelser inom SAFE, vilket OKG antytt, vill SSM betona vikten av att OKG kommer i mål med detta arbete. Periodicitet Observationer från dokumentgranskning Enligt KRO-verksamheten [13] ska samtliga gamla revisionsområden vara reviderade inom fyra år, +/- ett år. Detta innebär enligt instruktionen att tidsperioden mellan respektive kvalitetsrevision får vara max fem år och minimum tre år. Vissa av de gamla revisionsområdena ska enligt instruktionen revideras djupare och oftare än så (varje eller vart tredje år). Enligt instruktionen ska avsteg från intervallet värderas med avseende på konsekvens för säkerheten. Värderingen ska dokumenteras i en rapport, en s.k. avstegsrapport, som godkänns av chefen för avdelning S. I KRO-verksamheten [13] beskrivs att en årsplan ska tas fram och fastställas av VD.

12 Sida 12 (19) OKG:s Revisionsområden och revisionsprogram [15] innehåller ett excelark (revisionsprogram) som visar vilka revisionsområden (såväl gamla revisionsområden som OSART-revisionsområden) som ska revideras och vilket år detta ska ske. I revisionsprogrammet varierar intervallet varierar mellan 1 och 4 år. Det år ett gammalt revisionsområde ska revideras markeras detta genom att i kolumnen för det året ange inom vilket av OSART-revisionsområdena området ska revideras (se Tabell 1). Av excelarket framgår även vilket krav (SSMFS eller annat, ex. ISO) som revideras inom ett revisionsområde. Tabell 1. Princip för OKG:s revisionsprogram Revisionsområde A Revisionsområde B Revisionsområde Revideras inom OSARTområde X Revideras inom OSARTområde Revideras inom OSARTområde Y Revideras inom OSARTområde Revideras inom OSARTområde X Av revisionsprogrammet i Revisionsområden och revisionsprogram [15] framgår att samtliga tio OSART-revisionsområden revideras en gång/år. OKG har ingen dokumenterad sammanställning av när de olika revisionsområdena (varken OSART-revisionsområden eller de gamla revisionsområdena) senast reviderats. Observationer från intervjuer och stickprov Enligt intervjuer har det som tidigare kallades årsplan och långtidsplan ersatts av instruktionen Revisionsområden och revisionsprogram [15] och bilagt excelark ( revisionsprogrammet ). Revisionsprogrammet utgör enligt OKG planen för vilka områden som ska revideras och när detta ska ske. OKG uppger också att revisionsprogrammet snarare utgör mininivån för revisionsintervallen än att vara en plan. I själva verket genomförs, enligt utsago, revisioner på varje område som minst var tredje år. Detta åstadkoms genom att ca 1/3 av varje OSART-revisionsområde revideras varje år och att hela OSART-området därför blir reviderat inom en treårsperiod. OKG framförde under intervjuerna att revisionsprogrammet, under övergången till att arbeta helt enligt OSART, främst används för att inte missa något. En av de intervjuade revisionsledarna beskrev att de inom deras område inte gjorde en strikt uppdelning så att en tredjedel reviderades varje år utan situationen på OKG också spelade in. Det fanns t.ex. vissa frågor som är lämpliga att undersöka vid revisionsavställning om den sammanfaller med kvalitetsrevisionen. Enligt KROsamordnaren och csk är det upp till varje revisionsledare att säkerställa att hela OSARTområdet täcks in på tre år. Intervjuade revisionsledare har istället uppfattningen att det är KRO-samordnaren som ska ha helhetsbilden över detta. Enligt intervjuerna säkerställer revisionsprogrammet tillsammans med kravet på avstegsrapporter att tidsintervallerna innehålls. En bild av utfallet (dvs. vad som faktiskt

13 Sida 13 (19) reviderats och när) kan skapas genom att jämföra årsrapporter, avstegsbeslut och planer. OKG har inte gjort någon sådan jämförelse. SSM genomförde på plats på OKG stickprov på hur intervallet för 11 st gamla revisionsområden innehålls. SSM har inte genomfört något stickprov på intervall för OSART-områden då modellen inte funnits så länge att det skulle vara meningsfullt. Resultatet av stickproven återfinns i Tabell 2. Tabell 2. Stickprov rörande periodicitet Revisionsområde Följa upp, förbättra och säkerhetsvärdera verksamheten, Senast reviderat 2007 (2012 A ) Nästa planerade revision Reviderats vart fjärde år? 2016 OKG har inte kunnat visa detta OKG:s egna intervall 4år Uppnås OKG:s intervall? Driva kraftverk ja 4år ja ja 3år ja 2.10 Beredning och rådgivning inför beslut i säkerhetsfrågor (allsidig beslysning) 2.11 Avvikelsehantering? C, E 2014 OKG har inte kunnat visa detta Hantering av brister och djupförsvaret / Utredning av händelser och förhållanden (2012 A ) 3år nej OKG har inte kunnat visa detta 2013 ja 1år B OKG har inte kunnat visa detta F 2.16 Säkerhetsredovisning 2006 C 2014 D nej 3år nej 2.17 Säkerhetsgranskning ja 3år ja 2.19 Säkerhetstekniska ja 3år ja driftförutsättningar (STF) Kärnavfall Drift (avfallsanläggningen) Kärnavfall Övrigt (avfall) KRO 2008 G ja 4år ja ja 4år ja (2012 A ) 2014 OKG har inte kunnat visa detta A Ska enligt revisionsplanen revideras inom OSART-området MOA som reviderades v men som ännu inte är rapporterad. OKG kunde under inspektionen inte visa att området reviderats inom ramarna för denna revision. B Revideras enligt intervjuer varje år då det funnits problem inom området C Skulle ha reviderats 2011, men detta utfördes ej och dokumenterades inte i någon avstegsrapport. D Utförs enligt intervjuerna 2012, eftersom det togs bort Detta finns dock inte dokumenterat i planen E OKG menar att eftersom området Avvikelsehantering även ingår i ISO14001:2004 som ska ingå i alla revisionsområden varje år täcker OKG därmed in även det enskilda revisionsområdet Avvikelsehantering F OKG hänvisar till att Hantering av brister kontinuerligt bedöms inom den fristående säkerhetsgranskningen, FSG och gör därför bedömningen att det är rimligt att området inte revideras G Reviderades enligt OKG i MOA 2011 men det syns inte i revisionsrapporten 3år nej

14 Sida 14 (19) Bedömning SSM noterar att OKG i intervjuer och verksamhetssystem uppger ett antal olika varianter av vilka tidsintervall som gäller för kvalitetsrevisionsverksamheten. I instruktionen för KRO-verksamheten [13] anges ett intervall (4 +/- 1 år), i revisionsprogrammet ett annat (mellan ett och fyra år) [15] och vid intervjuer framkommer att OKG i praktiken arbetar efter ett annat intervall baserat på att alla delar av ett OSART-område ska revideras under en treårsperiod, vilket enligt OKG innebär att intervallet för samtliga revisionsområden i praktiken är tre år. SSM ser detta som ett exempel på när verksamhetssystemet inte är tillräckligt aktuellt och dokumenterat. SSM konstaterar också att OKG inte har något sätt att hålla reda på vilka revisioner som har genomförts eller inte genomförts. Detta gör att SSM bedömer att OKG med hjälp av nuvarande system inte kan säkerställa att de av OKG valda intervallen innehålls. SSM gör också bedömningen att OKG inte kan säkerställa att de innehåller det 4års-intervall som omnämns i de allmänna råden till SSMFS 2008:1.SSM bedömer att verksamhetssystemet inte styr detta då det saknas dokumentation kring hur OKG ska säkerställer att samtliga revisionsområden revideras med avsett intervall. SSM kan konstatera att ovan nämnda brister också lett till att faktiska avsteg gjorts rörande fastslagna intervaller. SSM har i stickprov konstaterat att OKG endast för 6 av 11 stickprov kunnat visa att de innehållit sina egna intervall. Det i de allmänna råden föreslagna intervallet har enligt OKG innehållits i 7 av 11 stickprov. SSM ser allvarligt på att intervallen inte innehållits och att OKG själva inte varit medvetna om detta. OKG menar att frågor kring KRO ställdes inom den revision av OSART-revisionsområdet MOA som genomförts under Detta framgår enligt OKG enligt den katalogstruktur/arbetsyta som revisionsteamen disponerar på OKG:s nätverk. Det syns dock inte att KRO ingick i kvalitetsrevisionen enligt revisionsrapporten. OKG menar även att KRO-verksamheten har reviderats inom den revision av OSART-revisionsområdet MOA som genomförts under OKG har dock inte kunnat visa detta eftersom revisionsrapporten för den kvalitetsrevisionen inte är färdig. Utifrån detta kan SSM konstatera att OKG inte kan visa för SSM att någon kvalitetsrevision av kvalitetsrevisionsverksamheten genomförts sedan 2008 och att OKG därmed inte varken innehåller sitt eget eller det av SSM föreslagna tidsintervallet för detta område. SSM ser allvarligt på detta. Vidare kan SSM konstatera att även för de revisionsområden (gamla- och OSARTrevisionsområden) där tidsintervallet till synes innehålls är det oklart att intervallet faktiskt har innehållits. Detta beror på de otydligheter som nämnts ovan rörande avgränsningar. SSM kan inte se hur OKG med så omfattande revisionsområden och så odokumenterade avgränsningar kan hålla ordning på att revisionsintervallen innehålls. SSM kan också konstatera att det är otydligt vilken funktion som ansvarar för att hålla koll på att intervallen innehålls. SSM bedömer att detta inte är tillräckligt dokumenterat i verksamhetssystemet. Vidare finner SSM det märkligt att det i OKG:s verksamhetssystem [13] står beskrivet att det är tillåtet med ett intervall som är längre än det i de allmänna råden rekommenderade fyraårsintervallet. Det står tillståndshavaren fritt att uppfylla SSM:s krav på annat sätt än det som anges i de allmänna råden men i detta fall finner SSM att OKG gjort så utan att föra ett resonemang kring varför det valda intervallet uppfyller kravet och anser därför att det föreslagna intervallet på fyra år bör innehållas. SSM konstaterar att OKG har ett revisionsprogram som inte är tänkt att fungera som en plan. Istället har OKG ett annat, odokumenterat, sätt att planera sitt

15 Sida 15 (19) kvalitetsrevisionsarbete (OSART-områdena och att 1/3 av dem revideras varje år). SSM:s bedömning är därför att OKG saknar ett fastställt revisionsprogram för sitt kvalitetsrevisionsarbete. Fristående Observationer från dokumentgranskning Enligt Krav och riktlinjer kvalitetsrevisioner, KRO [12] ska revisionsverksamheten ha en tillräckligt stark och fristående ställning till de verksamheter som blir föremål för revision samt med befogenhet att rapportera resultaten direkt till VD. Vad tillräckligt stark och fristående ställning innebär definieras inte ytterligare. Observationer från stickprov och intervjuer: Vid SSM:s stickprov framkom att chefen för granskningsenheten (csg) var revisionsledare för granskningen av KRO-verksamheten. OKG menar att rollen csg har en tillräckligt fristående ställning för denna internrevision och om de tar in någon extern resurs för att göra kvalitetsrevisionen så är det ingen intern revision längre. SSM kan i stickprov se att det har förekommit att OKG anlitat extern revisionsledare av senaste kvalitetsrevisionen av KRO-verksamheten. Bedömning SSM:s bedömning är att internrevisionsverksamheten generellt utförs av en fristående funktion. Detta gäller dock inte för internrevisioner av KRO-verksamheten: Att revisionsområdet KRO ingår i OSART-revisionsområdet MOA där csg är revisionsledare innebär att revisionsledaren arbetar på samma avdelning som den verksamhet han ska revidera. Det är i SSM:s mening tveksamt om detta kan anses vara fristående. OKG hävdar att revisionsområdet KRO reviderats inom OSART-området MOA; både 2011 och 2012 där revisionsledaren är csg. Detta innebär att revisionsledaren, samtidigt som denne utför revision på en mängd olika gamla revisionsområden som ingår i MOA, reviderat revisionsverksamheten (vilket då kan sägas inkludera revisionsledarens egna revision av de områden som ingår i MOA). Detta är enligt SSM:s bedömning inte fristående. SSM ser inte att tillräcklig grad av fristående kan uppnås så länge KRO-verksamheten är en del av ett annat revisionsområde eller revideras av en person som är så jävig i KROverksamheten som revisionsledaren är. SSM vill framhålla vikten av att OKG tar ställning till vad kravet på fristående innebär för OKG. Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM ser att OKG har förbättrat KRO-verksamheten avseende ledningens engagemang, rapporteringen till ledningen och uppföljning av backlog. SSM ser positivt på att OKG fortsätter att arbeta med detta. SSM ser att OKG upplever den nya OSART-modellen som positiv. SSM ser tecken på att modellen utgör ett tydligare verktyg i genomförandefasen än vad tidigare modell gjort. Då modellen varit i bruk under så pass kort tid och beskrivs mycket kortfattat i ledningssystemet kan SSM inte bedöma modellens nytta.

16 Sida 16 (19) SSM ser att OKG identifierat att de behöver arbeta med bl.a. användningen av SAFE, erfarenhetsåterföring, orsaksanalyser och effektutvärdering. Även om inspektionen inte fokuserat på detta område instämmer SSM i att OKG behöver utveckla dessa områden. SSM bedömer att OKG uppfyller kravet i SSMFS 2008:1 2 kap 8 genom att det finns ett ledningssystem som undersöks av kvalitetsrevisionsverksamheten. Ledningssystemet innehåller delar som beskriver kvalitetsrevisionsverksamheten. SSM har dock identifierat att OKG har mycket stora brister i att: Ledningssystemet avseende kvalitetsrevisioner inte är aktuellt och dokumenterat: o Det saknas beskrivning i verksamhetssystemet av hur OKG:s nya arbetssätt enligt OSART-modellen ska bedrivas. Kunskapen om detta kommer från genomförd utbildning och arbetsunderlag. o OKG:s beskrivning av hur avgränsningar görs inom revisionsområden är mycket otydlig., Eftersom OKG:s revisionsområden enligt SSM:s mening är väldigt omfattande krävs en noggrann systematik i avgränsningar för att säkerställa att inga områden hamnar utanför avsedda revisionsintervall. o Ett antal olika varianter av vilka tidsintervall som gäller för kvalitetsrevisionsverksamheten tidsintervall förekommer. o Det saknas dokumentation kring hur OKG säkerställer att samtliga revisionsområden revideras med avsett intervall. o Det är otydligt vilken funktion som ansvarar för att intervallen innehålls. OKG kan inte säkerställa att kvalitetsrevisioner utförs med tillräcklig systematik och periodicitet. SSM bedömer att detta bl.a. beror på ovan nämnda brister i ledningssystemet. Brister i systematiken och periodiciteten syns också i att: o KRO-teamen inte systematiskt definierar och dokumenterar vad en kvalitetsrevision ska omfatta respektive inte omfatta inför en kvalitetsrevision. SSM:s bedömning är att detta gör att spårbarheten i avgränsningar blir bristfällig. Den spårbarhet OKG har idag avseende det faktiska utfallet av vilka kvalitetsrevisioner som genomförts respektive inte genomförts framgår när sammanställning görs av årsrapport och eventuella avstegrapporter. SSM konstaterar att OKG inte gjort någon sådan sammanställning och SSM:s stickprov visar att det faktiska utfallet inte överensstämmer med planerna. Det finns också tydliga exempel i de stickprov SSM tagit på vad konsekvenserna blivit när detta inte dokumentrats systematiskt, t.ex. har OKG inte kunnat visa SSM att de genomfört kvalitetsrevisioner på en rad områden trots att de själva menar att det genomförts. Det får också som konsekvens att OKG vid nästkommande kvalitetsrevision av ett område missat att ett delområde inte ingick vid förra kvalitetsrevisionen och på nytt har avgränsat bort det aktuella delområdet. o SSM har i stickprov konstaterat att OKG endast för 6 av 11 stickprov kunnat visa att de innehållit sina egna intervall. Det i de allmänna råden föreslagna intervallet har enligt OKG innehållits i 7 av 11 stickprov. SSM kan också konstatera att OKG inte kan visa för SSM att någon kvalitetsrevision av kvalitetsrevisionsverksamheten genomförts sedan 2008 och att OKG därmed inte varken innehåller sitt eget eller det av SSM föreslagna tidsintervallet för detta område. Vidare bedömer SSM att OKG inte fristående utför kvalitetsrevision av kvalitetsrevisionsverksamheten SSM bedömer dock att kvalitetsrevisionsverksamheten har brister avseende såväl systematik och periodicitet. SSM bedömer också att revisionsfunktionen inte har en

17 Sida 17 (19) fristående ställning i de kvalitetsrevisioner som rör kvalitetsrevisionsverksamheten. Sammantaget gör detta att SSM ifrågasätter om OKG uppnår syftet med kvalitetsrevisionsverksamheten, nämligen att undersöka verksamhetssystemets ändamålsenlighet och effektivitet. SSM bedömer att de identifierade bristerna kan påverka reaktorsäkerheten negativt eftersom de avsevärt minskar förutsättningarna för ett effektivt system för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten. SSM bedömer att detta på sikt utmanar djupförsvaret. Sammantaget bedömer SSM att OKG inte i tillräcklig omfattning uppfyller kravet i SSMFS 2008:1 2 kap 8. I den samlade bedömningen ovan beskrivs främst de brister som har stor betydelse för säkerheten. Dessutom beskrivs i övriga rapporten ytterligare brister. SSM konstaterar att OKG under flera år haft brister i sin kvalitetsrevisionsverksamhet. De förbättringsåtgärder som påbörjats och/eller genomförts har inte gjort att OKG kommit tillrätta med de brister OKG har inom detta område. Som inledningsvis nämnts har inte inspektionen omfattat hur resultatet av kvalitetsrevisioner tas omhand och används för att utvärdera och utveckla verksamheten vilket ursprungligen var ett av syftena med inspektionen. SSM kan därför inte bedöma om det finns brister även i denna del av verksamheten. SSM vill påpeka vikten av att OKG tar ett helhetsgrepp i dessa frågor och inte enbart utgår ifrån de brister som beskrivs i denna rapport då dessa endast grundar sig på de observationer som gjordes under inspektionsdagarna. OKG bör själva ta reda på om ytterligare brister inom kvalitetsrevisionsverksamheten föreligger samt vad orsakerna till detta är så att OKG på ett effektivt sätt kan åtgärda bristerna. Andra notervärda omständigheter Inspektionen har försvårats av att inspektionsteamet vid flera tillfällen fått motstridiga uppgifter från de intervjuade och i dokumentationen. Även efter inspektionen har OKG lämnat motstridiga uppgifter till SSM. OKG har också varit otillräckligt förberedda inför inspektionen och hade t.ex. vid förmötet inte förberett den presentation SSM bett om. SSM förväntar sig att OKG inför en inspektion tar tillvara möjligheten att ge sin bild på hur OKG uppfyller SSM:s krav och presentera eventuellt pågående arbete. Ett av de gamla revisionsområden där OKG inte innehållit ett revisionsintervall på 4 år eller mindre är säkerhetsredovisning. Senast området reviderades var 2006 då OKG genomfördes två st. kvalitetsrevisioner rörande säkerhetsredovisningen, de fokuserade på SAR A1 säkerhetsrapporter resp. SAR A3 (PSA). Revisionen rörande SAR A1 säkerhetsrapporter identifierade 2 avvikelser och 2 observationer. Delar som fungerade lyftes fram men även sådant som inte fungerade. Bl.a. identifierades att kunskapen om SAR var låg utanför avdelning TR, att inget tydligt arbete sker för att säkerställa att erfarenheter från drift och underhåll leder till en uppdatering av SAR och att det finns en uppfattning om att anläggningsändringar som bör leda till uppdatering av SAR inte alltid gör det. Vidare påpekades vikten av att utse ansvariga för respektive anläggnings säkerhetsredovisning. Dessutom fanns i vissa fall en otydlig koppling mellan säkerhetsredovisningen och andra dokument (ex. STF). Av avvikelserna anges en vara nedlagd (med hänvisning till att den hanteras inom ett annat förbättringsarbete) och den andra anges också tas omhand inom detta arbete och anges därför vara genomförd men inte stängd. Revisionen rörande SAR A3 (PSA) identifierade 4 avvikelser och 6 observationer, avvikelserna rörde bl.a. resursbrist vilket i kvalitetsrevisionsrapporten pekas ut som

18 Sida 18 (19) mycket angeläget att komma till rätta med inför kommande stora projekt. Enligt OKG:s QAF-system har 3 av 4 avvikelser (bl.a. den rörande resursbristern) lagts ned med motiveringen: Den resurs tilldelning som finns inom OKG till T och sedan till TR gör att detta arbete kan inte genomföras. TR har trots påstötningar sedan ett antal år tillbaka inte fått någon utökad personalnumerär inom PSA-området. Den avvikelse som åtgärdats rör att ha en aktuell femårsplan för området.

19 Sida 19 (19) Referenser [1] Möte med OKG för redovisning av OKG:s internrevisionsverksamhet, SKI 2004/52-12, [2] Möte med Oskarshamn angående verksamhetssystem och interna revisioner, SKI 2006/12-22, [3] Inspektion av internrevisionsverksamheten vid OKG, SKI 2007/2052-8, [4] Ledningssystem och internrevisioner på OKG, SSM 2010/36-41, [5] OKG:s tillämpning av processen vid anläggningsändringar, , SSM [6] Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att för internrevisionsverksamheten vidta åtgärder och redovisa dessa, , SSM [7] Översändande av OKG aktiebolags svar på SSM föreläggande angående internrevisionsverksamheten, , SSM [8] SSMs svar på redovisning enligt föreläggande Internrevisionsverksamheten, , SSM [9] OKG Aktiebolag, inspektionsrapport Internrevisionsverksamheten, , SSM [10] Inspektion rörande utredning av händelser, SSM [11] Verksamhetsbevakning angående internrevisionsverksamheten, , SSM [12] Krav och riktlinjer kvalitetsrevisioner, KRO, Reg nr , Utgåva 4.0 [13] KRO-verksamheten, Reg nr , Utgåva 7 [14] Planering och genomförande av kvalitets- och miljörevisioner, Reg nr , Utgåva 8 [15] Revisionsområden och revisionsprogram, Reg nr , Utgåva 8 [16] Granskning av OKG:s redovisning av föreläggande om åtgärder gällande utredning av händelser, SSM [17] Föreläggande om att vidta åtgärder gällande utredning av händelser, , SSM Sändlista: OKG Aktiebolag För kännedom: ck, ckx, annbar, kargot2, sivlars, perhag, johenk, laraxe, RAB, FKA

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB

Inspektion av internrevisionsverksamheten på Svensk Kärnbränslehantering AB Tillsynsrapport Datum: 2013-10-14 Er referens: Diarienr: SSM2013-2683 Förrättningsdatum: 2013-09-06 Inspektera SKB Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM och Elisabet Höge

Läs mer

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande

Inspektion avseende aktuellt ledningssystem i enlighet med föreläggande Tillsynsrapport Datum: 2014-12-04 Er referens: - Diarienr: SSM2014-211 Förrättningsdatum: 2014-11-05 Inspektera AB SVAFO Ansvarig handläggare: Cecilia Wahlund Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund KM, Eric Häggblom

Läs mer

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport

Inspektion av bemanning av nyckelfunktioner på. Studsvik Nuclear AB. Tillsynsrapport Tillsynsrapport Datum: 2013-10-30 Er referens: Diarienr: SSM2013-3590 Förrättningsdatum: 2013-09-17 Inspektera Studsvik Nuclear AB Ansvarig handläggare: Anna Bärjegård Arbetsgrupp: Anna Bärjegård, Emil

Läs mer

Granskningsrapport OKG:s svar på föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Oskarshamn 1-3

Granskningsrapport OKG:s svar på föreläggande om genomförande av åtgärder samt särskilda villkor för drift avseende Oskarshamn 1-3 OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Tillsynsrapport Datum: 2013-10-02 Er referens: Diarienr: SSM2012-5780 Granska i tillsyn OKG Aktiebolag Ansvarig handläggare: Lars Axelsson, Anna Bärjegård, Karoline Gotlén

Läs mer

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4

Inspektionsrapport avvikelsehantering Ringhals 1-4 TILLSYNSRAPPORT 2011-05-02 Process: Inspektion Vår referens: Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhals AB Förrättningsdatum: 2011-02-08 2011-02-09 Arbetsgrupp: Karoline Gotlén KD, Per-Olof Hägg KD

Läs mer

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR

Föreläggande om genomförande av åtgärder avseende driften av SKB:s kärntekniska anläggningar Clab och SFR Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) Box 250 101 24 Stockholm Beslut Vårt datum: 2014-04-06 Diarienr: SSM2013-5903 Handläggare: Elisabet Höge Telefon: +46 8 799 4430 Föreläggande om genomförande av åtgärder

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar

Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Strålsäkerhetsmyndighetens kravbild gällande organisation och slutförvar Organisation, ledning och styrning, säkerhetskultur Krav kring organisation Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 13 Den som

Läs mer

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande

OKG inspektion - inställningar till säkerhetshöjande TILLSYNSRAPPORT 2011-06-21 Process: Inspektera Vår referens: SSM2011-451-6 Tillståndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: OKG Förrättningsdatum: 2011-04-12 Arbetsgrupp: Cecilia Wahlund, Klas Idehaag, Per Chaikiat

Läs mer

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1

Föreläggande om ny helhetsbedömning av Oskarshamn 1 Dokumentstatus: Godkänt OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn Beslut Vårt datum: 2015-07-07 Er referens: 2011-23518, 2014-10416 Diarienr: SSM2012-1889 Handläggare: Charlotte Lager Telefon: + 46 8 799 4491 Föreläggande

Läs mer

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik

Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid avvecklingen av isotopcentralen i Studsvik AB SVAFO 611 82 Nyköping Beslut Vårt datum: 2014-12-11 Er referens: S-10-786 Diarienr: SSM 2010/2001 Handläggare: Simon Carroll Telefon: +46 8 799 41 24 Tillstånd för hantering av radioaktiva ämnen vid

Läs mer

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5) Kravelementen enligt standarden ISO 14001:2004 Kap 4 Krav på miljöledningssystem 4.1 Generella krav Organisationen skall upprätta, dokumentera, införa,

Läs mer

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004 I checklistan gäller det att instämma med de påståenden som anges i listan för att vara säker på att verksamhetens miljöledningssystem

Läs mer

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m.

Revisionsregler. för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning. antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. Revisionsregler för revision mot kraven i FR2000 Verksamhetsledning antagna av Rådet för FR2000 den 2014-03-07 och gällande fr.o.m. 2014-05-15 Revisionsregler/2014-03-15 1 Innehåll 1 Definitioner och begrepp

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

OKG:s tillämpning av processen vid anläggningsändringar

OKG:s tillämpning av processen vid anläggningsändringar Sida: 1/26 INSPEKTIONSRAPPORT Datum: 2011-07-12 Vår referens: SSM 2011-228 Objekt: OKG Inspektionsdatum: 2011-02-28--2011-03-04 Dokumentnummer: 8 Deltagare: Yvonne Johansson, KM., Stefan Sördal, KD., Josephine

Läs mer

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin

OHSAS 18001.2007. Av Benny Halldin OHSAS 18001.2007 Av Benny Halldin Revision av OHSAS 18001 Ny standard klar juni/juli 2007! Mer lika ISO 14 001.2004 Mer tonvikt på Hälsa även psykisk sådan. Anläggningssäkerhet borttaget. Nytt avsnitt

Läs mer

Hantering av IT-risker

Hantering av IT-risker Hantering av IT-risker Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Januari 2011 Jon Arwidson Magnus Olson-Sjölander Fredrik Eriksson Eva Andlert Certifierad kommunal revisor 1 av 10 Innehållsförteckning

Läs mer

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28

Säkerhetsledning. Ringhals AB 2006-08-28 Säkerhetsledning 1 Säkerhetsledning Vad är det? 2 Syftet med denna presentation Informera chefer och medarbetare om hur säkerhetsledning inom Ringhals tillämpas Kan även användas för att: visa för omgivning

Läs mer

Intern revision av ledningssystem

Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem Intern revision av ledningssystem - en introduktion... en introduktion ISO 9000, ISO 14000, ISO 27000, OHSAS 18000 Behöver du en introduktion? Detta häfte är i första

Läs mer

Rask informationsinsamling

Rask informationsinsamling Sida: 1/5 LEDNINGSSYSTEM Datum: 2009-12-11 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn Dokumentnummer: 108 Version: v1 Författare: Anna Norstedt, Siv Larsson Avdelning: Staben, Kärnkraftssäkerhet Fastställd:

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna

Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Intern kontroll 2011 Kommunstyrelsen och nämnderna Vänersborgs kommun Revisionsrapport Mars 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 GRANSKNINGSIAKTTAGELSER... 4 Synpunkter i

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen

Granska. Inledning. Syfte. Granskningsprocessen Sida: 1/9 LEDNINGSYSTEM Datum: 2010-04-23 Dokumenttyp: Rutin Process: Utöva tillsyn och Tillståndspröva Dokumentnummer: 124 Version: 1 Författare: Anna Norstedt, Anders Wiebert mfl Fastställd: Ann-Louise

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

TILLSYNSKOMMUNIKATION

TILLSYNSKOMMUNIKATION TILLSYNSKOMMUNIKATION DESS OLIKA FASER OCH BEHOV AV VERIFIKAT SSM s forskningsdagar 23-24 oktober 2013 Anna Borg Anna Borg, BorgA Konsult AB, Helsingborg Civ.Ing Teknisk Fysik Studier i ekonomi, psykologi,

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser

Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Uppföljning och revision av miljöledningssystem Miljöbedömningar vid affärsöverlåtelser Richard Almgren Green Business AB richard.almgren@greenbusiness.se 070-5688112 Grundstrukturen i ISO 14001 Ständig

Läs mer

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE. Förvaltningsrätten bifaller Strålsäkerhetsmyndighetens ansökan och FÖRVALTNINGSRÄTTEN D O M I S T O C K H O L M 2015-04-23 Allmänna avdelningen Meddelad i Enhet 12 Stockholm Mål nr 15899-14 Sida 1 (3) SÖKANDE Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm M O T P A R T Praktikertjänst

Läs mer

Inspektion av slutna radioaktiva strålkällors hantering inom Ringhalsanläggningen

Inspektion av slutna radioaktiva strålkällors hantering inom Ringhalsanläggningen TILLSYNSRAPPORT 2011-08-30 Process: Inspektera Vår referens: SSM2011-1144-4 Tillståndshavare: Ringhals AB Objekt: Ringhalsanläggningen Förrättningsdatum: 2011-05-18 Arbetsgrupp: Nils Addo KD, Charlotte

Läs mer

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16

Revisionsstrategi. Innehållsförteckning 2012-04-16 Revisionsstrategi Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Revisionens uppdrag... 2 3 Revisionens strategier... 3 3.1 Ansvarsprövning... 3 3.1.1 Planering... 3 3.1.2 Granskning... 3 3.1.3 Prövning... 5

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3

Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar och analyser samt att komplettera säkerhetsredovisningen för reaktorn Oskarshamn 3 Sida: 1/5 OKG Aktiebolag 572 8 Oskarshamn BESLUT Vårt datum: 2009-09-10 Vår referens: SSM 2009/2089 Er referens: 2009-24916 Ert datum: 2009-08-1 Beslut om att förelägga OKG Aktiebolag att genomföra utredningar

Läs mer

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning

Revisionsrapport. Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008. 1. Sammanfattning Revisionsrapport Sveriges Lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Datum Dnr 2009-03-30 32-2008-0760 Sveriges Lantbruksuniversitets årsredovisning 2008 Riksrevisionen har granskat Sveriges Lantbruksuniversitets

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik

VAD ÄR KVALITET? Röntgenveckan 2014-09-09 Monica Kasevik VAD ÄR KVALITET? Verksamhetsförbättring Kvalitetskontroll är allt som görs EFTER Kvalitetsstyrning är allt som görs för att säkra kvaliteten i ett pågående arbete, dvs NU Kvalitetssäkring är allt som görs

Läs mer

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem

GUIDE för uppföljning/revision. Uppföljning av integrerade ledningssystem GUIDE för uppföljning/revision Uppföljning av integrerade ledningssystem BAKGRUND / SYFTE Många företag arbetar idag med integrerade ledningssystem för miljö, hälsa och säkerhet. Syftet med denna guide

Läs mer

K V A L I T E T S S Y S T E M

K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 1/11 100 037 05 2013-12-10/JJ Roland Holmgren K V A L I T E T S S Y S T E M Personalhandbok 2/12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.0 INLEDNING 3 4.1 FÖRETAGSLEDNINGENS ANSVAR 3 4.1.1 Kvalitetspolicy

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Delredovisning av uppdrag

Delredovisning av uppdrag BESLUT 2011-01-27 Handläggare: Stig Isaksson Telefon: 08-799 4186 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: SSM 2010/2632 Er referens: M2010/3091/Mk Ert datum: 2010-07-01 Delredovisning av uppdrag

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

2014-04- 09. Arvidsjaurs kommun Revisorerna. Arvidsjaurs kommun. Kommunstyrelsen. I 0 / 201'1 --00 7 Kommunstyrelsen~----:/f---~--=-~ Nämnderna

2014-04- 09. Arvidsjaurs kommun Revisorerna. Arvidsjaurs kommun. Kommunstyrelsen. I 0 / 201'1 --00 7 Kommunstyrelsen~----:/f---~--=-~ Nämnderna Arvidsjaurs kommun Revisorerna För kännedom: Fullmäktiges presidium Gruppledarna Datum 2014-04-03 Arvidsjaurs kommun Kommunstyrelsen 2014-04- 09 Dnr '/, }, ~ 1- I 0 / 201'1 --00 7 Kommunstyrelsen~----:/f---~--=-~

Läs mer

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav

Sida 1 (av 12) Revision 1.18. Skall-krav 1 (av 12) I standarden SS-EN ISO 9000:2000 förekommer ordet skall 148 gånger. I 132 gånger används skall som ett krav. I till exempel 7.4.1 anges Inköpsinformationen skall specificera den produkt som skall

Läs mer

Rutin för intern miljörevision

Rutin för intern miljörevision Sida 1 (5) Syfte Regelbundna interna miljörevisioner ska genomföras för att säkerställa att universitetets miljöledningssystem är korrekt infört och underhållet. Omfattning Rutinen ska användas vid all

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa

Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa 2015:12 Granskning av beslut efter inkomna underrättelser vid Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa Granskning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/476

Läs mer

Produktionsplanering

Produktionsplanering www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS!

VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! VÄLKOMMEN TILL TRIFFIQS VERKSAMHETSSYSTEM - TVS! Denna presentationsslinga fungerar som en introduktion till miljö & kvalitetsledningssystemet och beskriver dess uppbyggnad. INTRODUKTION TVS står för TriffiQs

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal

www.pwc.se Revisionsrapport Kommunala kontokort Haparanda stad Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Martin Gandal www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Kommunala kontokort Haparanda stad Martin Gandal Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30

KVALITETS- MANUAL. Ansvarig: Jonas Danielsson. Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 KVALITETS- MANUAL Ansvarig: Jonas Danielsson Senast reviderad: Kvalitetsmanual: 2006-10-01 Kvalitetssystemets dokumentation: 2006-09-30 B2B IT-Partner AB Box 1018, Svetsarvägen 8, 171 21 Solna Telefon

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

Revisionsrapport SITHS och HSA 2011. Version 1.0 2011-09-23

Revisionsrapport SITHS och HSA 2011. Version 1.0 2011-09-23 Revisionsrapport SITHS och HSA 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 3 Bakgrund... 3 4 Genomförande... 4 5 Revisionsresultat... 5 5.1 Revisionsfrågor och övrigt underlag... 5

Läs mer

Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015

Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015 Sida: 1/5 TILLSYNSPLAN Tillståndshavare: Studsvik Nuclear AB Datum: Senast uppdaterad: 2015-02-04 Revision: 3 Författare: Emil Jorpes Tillsynsplan för Studsvik Nuclear AB år 2015 Syfte Dokumentet sammanfattar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet Avseende år 2012 2013-02-11 Per Olevik Medicinskt ledningsansvarig läkare Sammanfattning I Hälsan & Arbetslivets ledningssystem ingår riskbedömningar,

Läs mer

Granskning av informationssäkerhet

Granskning av informationssäkerhet 1(1) DNR: SLU ua 2014.1.1.2-841 Exp. den: 2014-06- Styrelsen BESLUT 2014-06-17 Sändlista Granskning av informationssäkerhet Styrelsen beslutar: att fastställa internrevisionens rapport Informationssäkerhet,

Läs mer

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion

Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion 1 (8) 2014-05-05 Ledningssystem för verksamhetsinformation en introduktion För de flesta organisationer idag är information en förutsättning för att skapa affärsvärde eller verksamhetsnytta. Information

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet AB Kristianstadsbyggen Yvonne Lundin Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod och avgränsning 2 2 Iakttagelser

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida

Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Sekretariatet för utvärdering och intern revision Riktlinjer för internrevisionen vid Sida Beslutade av Sidas styrelse 2007-06-01. Sekretariatet för utvärdering

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat

Qvalify AB. Revisionsteam. Revisionens omfattning. Resultat Revisionsprotokoll Revisionsteam Uppdragsledare: Yvonne Hellsén Revisionens omfattning Systemdokumentation: Åtgärdade avvikelser: Kvarstående avvikelser: OHSAS 18001:2007 Typ av revision: På Intranät Samtliga

Läs mer

Trafikkontorets krav

Trafikkontorets krav Trafikkontorets krav avseende kvalitetsledningssystem vid leverans av varor, tjänster och entreprenader 2(2) Innehållsförteckning sida Inledning 3 1. på leverantör 4 2. Kvalitetsledningssystem 5 3. Resurser

Läs mer

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter. avvikelser. SS-EN ISO 14001:2004 3 1 PEFC SWE 003:3 Entreprenörsstandard

Revisionen resulterade i följande antal avvikelser/förbättringsmöjligheter. avvikelser. SS-EN ISO 14001:2004 3 1 PEFC SWE 003:3 Entreprenörsstandard 2014-02-13 425000 1(6) Er referens Claes Axelsson Kopia till SP Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Västra Svealands Virkesfrakt AB Box 2018 650 02 KARLSTAD Uppföljande revision 2014-02-04--05 Resultat Företagets

Läs mer

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin

Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Revisionsrapport Folke Bernadotteakademin 872 64 SANDÖVERKEN Datum 2004-02-09 Dnr 32-2003-0783 Revisionsrapport avseende granskning av Folke Bernadotteakademin Riksrevisionen har granskat verksamheten

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

BESLUT. Ärendet Föreläggande enligt 7 kap. 24 patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL BESLUT Expedierat inspektionen för vård och omsorg 2015-03-10 Dnr 8.7.1-6705/2015-1 1(7) Avdelning syd Victor Johansson victor.johansson@ivo.se Regionstyrelsens ordförande Region Skåne 291 89 Kristianstad

Läs mer

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport

Ovanåkers kommun. Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll. Revisionsrapport Ansvarsgranskning av kommunstyrelsen och nämnderna med inriktning mot intern kontroll Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning och kommentarer/rekommendationer 1 2. Uppdrag 2

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

REVISIONSRAPPORT Datum/Date

REVISIONSRAPPORT Datum/Date REVISIONSRAPPORT Datum/Date 2004-08-26 Certifikat nr/certificate No CE 37 50 M Sida/Page 1 (6) Kopia till SP-Certifiering Box 857 501 15 BORÅS Göteborgs Universitet, Gemensamma förvaltningen Göteborgs

Läs mer

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012

Revisionsrapport. Bisysslor. Hultsfreds kommun. Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Revisionsrapport Bisysslor Hultsfreds kommun Yvonne Lundin Caroline Liljebjörn 17 december 2012 Granskning av bisysslor 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 3 Revisionsfrågor och

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Granskning av utbetalningar

Granskning av utbetalningar Revisionsrapport Granskning av utbetalningar Trelleborgs kommun Bengt-Åke Hägg Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 1 2.1. Bakgrund... 1 2.2. Revisionsfråga... 1

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01

KRAVSTANDARDEN. Svensk Miljöbas 2006-01-01 KRAVSTANDARDEN Svensk Miljöbas 2006-01-01 Svensk Miljöbas Kravstandard Publicerad: 2005-12-05 Status: Gällande Gäller from: 2006-01-01 Dokumenttyp: Systemdokument Innehållsförteckning 1. Krav på verksamheter

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Löpande granskning av rutin för upphandling

Löpande granskning av rutin för upphandling Revisionsrapport Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Datum Dnr 2008-03-19 32-2007-0588 Löpande granskning av rutin för upphandling Som ett led i den årliga revisionen av Länsstyrelsen

Läs mer

GHJF 5 INTERNKONTROLL

GHJF 5 INTERNKONTROLL GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 5 INTERNKONTROLL Föreskrift Utgåva 2 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 6 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01 0. Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s anmälan av organisatorisk ändring avseende VDsituation

Granskning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s anmälan av organisatorisk ändring avseende VDsituation Forsmarks Kraftgrupp AB 742 03 Östhammar Tillsynsrapport Datum: 2014-10-03 Er referens: FQ-2014-0497 Diarienr: SSM2014-2547 Granska i tillsyn Forsmarks Kraftgrupp AB Ansvarig handläggare: Lars Axelsson

Läs mer

Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun

Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång. Klippans kommun Revisionsrapport Övergripande säkerhetsgranskning av kommunens säkerhet angående externa och interna dataintrång Björn Johrén, Säkerhetsspecialist Klippans kommun Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1.

Läs mer

A.3-a/Intern revision beställning, plan och rapport

A.3-a/Intern revision beställning, plan och rapport Intern revision beställning, plan och rapport.. Revisionens målbild: Revisionen är väl utförd när: o eventuella avvikelser från fastställda arbetssätt är identifierade och dokumenterade o den styrande

Läs mer