Rutiner för hantering av skrot och göt vid smältanläggningen i Studsvik

Transkript

1 TILLSYNSRAPPORT Process: Inspektera Vår referens: SSM Tillståndshavare: Studsvik Nuclear AB Objekt: Studsviksanläggningen Förrättningsdatum: maj 2011 Arbetsgrupp: Erica Brewitz, Svante Ernberg, Emil Jorpes, Mathias Leisvik, Veronika Lilliehorn Författare: Svante Ernberg, et al. Fastställd: Johanna Sandwall Rutiner för hantering av skrot och göt vid smältanläggningen i Studsvik Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har genomfört en inspektion av hanteringen av skrot och göt vid smältanläggningen i Studsvik. Syftet var att försäkra sig om att Studsvik Nuclear AB (SNAB) har instruktioner och rutiner för hanteringen och att kontrollera att dessa instruktioner följs och uppfyller de krav SSM har ställt. SSM bedömer att SNAB inte har brutit mot något villkor, tillstånd eller föreskrift, då leverans av göt inte har skett, men innan SNAB kan leverera villkorligt friklassade göt till slutliga mottagare där omsmältning sker måste instruktionerna uppdateras och förtydligas på ett antal punkter. Bakgrund SNAB har av SSM meddelats tilläggsvillkor (SSM 2010/1530) till befintligt beslut (SSM 2008/2027) om villkorad friklassning av göt efter en händelse med göt som inte kom fram till rätt slutmottagare. Beslutet gäller till den 31 december SNAB har genomfört både organisatoriska förändringar och uppdaterat rutiner och instruktioner för hantering av skrot och göt vid smältanläggningen samt för distribution och omsmältning av göt. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten

2 Sida 2 (13) Syfte Syftet med inspektionen var att försäkra sig om att SNAB har instruktioner och rutiner för hantering av skrot vid smältanläggningen (SMA) i Studsvik. Syftet var också att försäkra sig om att SNAB har instruktioner och rutiner för hur externa aktörer såsom omsmältare ska hanteras. Syftet var vidare att kontrollera att dessa instruktioner följs och uppfyller de krav som SSM har ställt i besluten ovan. Fokus låg på hanteringen av göt på SMA och på hur SNAB följer upp att externa aktörer uppfyller de krav som SNAB ställt på dem via avtal och garantier. Metod inklusive avgränsningar Inspektionen bestod dels av dokumentgranskning, redovisning av SNAB i mötesform, intervjuer och besök med stickprov på avfallsposter vid anläggningen. Inspektionen avgränsades till att följa flödet för hanteringen av skrot och göt på SMA i Studsvik, samt att granska rutiner och instruktioner med avseende på hur externa aktörer hanteras. Hanteringen granskades utifrån gällande krav i föreskrifter och villkor i beslut. Rutiner och instruktioner för själva friklassningen av göt kommer att granskas i ett annat ärende. Ledningssystemet har inspekterats av SSM under 2010 (SSM 2010/3201). Därför har ingen granskning av ledningssystemet utförts i sin helhet i denna inspektion. Granskning har endast gjorts av Instruktion IN-1521 SMA Processflöde Omsmältning av villkorligt friklassade göt samt delar av Instruktion IN-1343 SMA Processflöde Friklassning av göt Inspektionen genomfördes i följande steg: Muntlig information gavs till SNAB om val av inspektionsdatum. Föranmälan och brev skickades den 29 april 2011till SNAB med information om syftet med inspektionen och med en begäran om dokument som SSM önskade få ta del av innan inspektionstillfället. SSM granskade begärda dokument avseende rutiner/instruktioner. Den maj 2011 besökte SSM Studsvik. Ett förmöte hölls i Studsvik där SNAB övergripande presenterade processerna för hantering av skrot vid smältning samt omsmältning av göt. De rutiner och instruktioner som följs vid dessa processer presenterades också. SSM besökte även anläggningen för att följa flödet vid SMA. Besöket varvades med platsvisa intervjuer/frågor och stickprov. SSM intervjuade även utvalda nyckelpersoner och linjechefer. Sammanlagt intervjuades sju personer. Den 24 maj höll SSM ett avslutningsmöte där preliminära bedömningar från inspektionen presenterades för SNAB.

3 Sida 3 (13) Krav, observationer och bedömningar Inledande observationer SNAB och avdelningen RadWaste delas in i sektioner med enheter. Ansvar delegeras genom funktionsbeskrivningar. En översyn av funktionsbeskrivningarna pågår. Bl.a. saknas funktionsbeskrivning för rollen produktionsplanerare. Sedan händelserna med göt som inte kommit fram till rätt slutmottagare har SNAB arbetat aktivt med att se över flöden och rutiner för hanteringen av göt. SNAB har tagit fram ett flödesschema där man har identifierat alla berörda instruktioner och kopplat dessa till ett flöde i processen för att få en överblick. Samtliga instruktioner har eller håller på att revideras. Instruktion IN-1521 SMA Processflöde Omsmältning av villkorligt friklassade göt ska kvalitetssäkra processen vid utleverans av villkorat friklassade göt från Studsvik fram till att de smälts om. Instruktionen ska även säkerställa att göt som friklassats enligt gällande föreskrifter smälts om i enlighet med ställda krav och har friklassats enligt RP 89. Instruktion IN-1343 SMA Processflöde Friklassning av göt beskriver processen för friklassning av göt från att provpuckar tas vid tappning av metall tills beslut om friklassning är godkänt. Instruktionen beskriver arbetssättet samt hur det kvalitetssäkras. Krav ledningssystem och revisioner SSMFS 2008:1, 2 kap. 8 Den kärntekniska verksamheten skall ledas, styras, utvärderas och utvecklas med stöd av ett ledningssystem så utformat att kraven på säkerhet tillgodoses. Ledningssystemet, inklusive de rutiner och instruktioner som behövs för styrningen av den kärntekniska verksamheten, ska hållas aktuellt och vara dokumenterat. Tillämpningen av ledningssystemet, dess ändamålsenlighet och effektivitet ska systematiskt och periodiskt undersökas av en revisionsfunktion som skall ha en fristående ställning i förhållande till de verksamheter som blir föremål för revision. Ett fastställt revisionsprogram ska finnas vid anläggningen. Beslut om tilläggsvillkor SSM 2010/1530 SNAB ska minst vartannat år genomföra revisioner av både distributörer och slutliga götmottagare där omsmältning sker i syfte att kontrollera att göten hanteras på avsett sätt.

4 Sida 4 (13) Observationer SNAB redovisade översiktligt hur avdelningen RadWaste arbetar med sitt ledningssystem samt hur rutiner för hanteringen av skrot på smältanläggningen är uppbyggt. Rutiner finns i form av olika instruktioner. Det finns instruktioner för processflöden, driftinstruktioner, administrativa instruktioner samt övriga instruktioner [1]. Ett antal flödesscheman finns framtagna för olika flöden. Av flödesscheman framgår vilken instruktion som är tillämplig för respektive moment samt vilken enhet eller sektion som är ansvarig. SNAB har nyligen genomfört en omorganisation och har sett över alla instruktioner för hanteringen av skrot på SMA. SNAB presenterade även översiktligt ledningssystemet (SMAK) [2]. Det finns en revisionsplan framtagen. Av revisionsplanen framgår att revision ska göras mot instruktionen IN-1521 [3]. Revision av omsmältningsanläggningar sker vart annat år av SNAB. Den första revisionen av en ny götmottagare görs av tredjepart. Linjechef ansvarar för att revisioner ska genomföras vartannat år. Det framgår inte av instruktionerna vem som är ansvarig för att revisioner genomförs. Vid intervju framkom att en person från SNAB alltid ska vara närvarande när omsmältning sker. Det finns inte med i instruktionen. SNAB har senare meddelat att kvalitetskontrollen av omsmältningsprocessen inte bygger på att någon representant från SNAB kommer att vara närvarande vid omsmältningen. Den produktionsuppföljning som genomförs ska garantera att omsmältning sker i enlighet med tecknad omsmältningsgaranti. SNAB har redovisat att regelbundna avstämningsbesök kommer att göras där bland annat kontrollen av att produktionsuppföljningen fungerat ingår. Brister och identifierade förbättringar hanteras i datauppföljningssystemet C2. Instruktion IN-1521 SMA Processflöde Omsmältning av villkorligt friklassade göt Av instruktion IN-1521 framgår att revisorer måste ha dokumenterad revisionsutbildning, vilken utbildning som avses specificeras inte i instruktionen. I intervjuer framkom att det enligt SNAB är tillräckligt om revisionsledaren är formellt utbildad. För de övriga i teamet gäller att de ska ha varit med på revisioner vid tre tillfällen samt ha sakkunskap inom området. Chefen för NWL leverans/projekt har ansvaret för att genomföra de avtal som sätts upp med götomsmältare. Detta följs upp av linjechefer genom standardrutiner i ledningssystemet. SNAB har ett antal projektinstruktioner som också måste följas vid hantering och uppföljning av projekt (förutom IN-1521). Dessa är inte refererade i IN I instruktion IN-1521 finns inget utpekat ansvar för vissa av de arbetsmoment som instruktionen behandlar. Instruktionen innehåller krav riktade mot externa aktörer utanför Studsvik (se 3.2 och 3.3). Hur SNAB följer upp att

5 Sida 5 (13) externa aktörer sköter sitt åtagande framgår emellertid inte. Uppföljning och kontroll av att efterfrågade dokument inkommer till SNAB i rimlig tid saknas i instruktionen. Instruktion IN-1343 SMA Processflöde Friklassning av göt Av instruktion IN-1343 framgår inte mot vad produktionsplaneraren gör en rimlighetsbedömning när han granskar resultatrapporten. Vid intervju framgick att man jämför resultaten med vad kunden har deklarerat. När det inte stämmer kontaktas Order & Leverans som i sin tur kontaktar kunden för att klara ut vad som blivit fel. Denna arbetsgång framgår inte av instruktionen. Produktionsplaneraren ska granska friklassningsrapporten men det framgår inte av instruktion IN-1343 mot vad rapporten ska granskas. Vid intervju framkom att man jämför med den information som finns i Svala. Det framgår inte av instruktion IN-1343 att även anläggningsansvarig strålskyddsingenjör (ASI) ska granska friklassningsrapporten, och vad granskningen innebär, innan rapporten godkänns. Av instruktion IN-1343 framgår inte vad som menas med Erforderlig kompetens för produktionsplaneraren. Det är även oklart vem som har det yttersta ansvaret för friklassningen. Vid intervju framkom att det är enhetschef som har det yttersta ansvaret. Av instruktion IN-1343 framgår att en papperskopia av friklassningsrapporten sparas hos den lokala transportsamordnaren. Vid intervju framkom att papperskopiorna sparas i arkivet. Det finns i instruktion IN-1343 inte angivet var den elektroniska kopian av friklassningsrapporten ska sparas. Redundans Redundans för nyckelpersoner saknas som t.ex. funktionerna produktionsplaneraren och lokal transportsamordnare. Vid intervju framkom att man planerar att ha en till produktionsplanerare. Bedömning SSM bedömer att det finns förutsättningar för att uppfylla kravet på att minst vartannat år genomföra revisioner av både distributörer och slutliga götmottagare. Dock har ingen leverans skett och därmed har inga revisioner genomförts. SSM bedömer att det finns instruktioner som är anpassade för verksamheten. SSM har dock identifierat att det finns brister i rutiner och instruktioner för styrningen av hanteringen av göt. Instruktionerna måste därför revideras.

6 Sida 6 (13) IN-1521, eller annat dokument i SNAB:s ledningssystem, behöver tydliggöras med avseende på vem som har ansvaret för att revisioner ska genomföras samt vilket utbildningskrav som gäller för dessa revisioner. IN-1521 behöver tydliggöras med avseende på ansvar för olika moment samt uppföljning och kontroll av att dokument inkommer i rimlig tid. Mot bakgrund av att hanteringen av göt som ska omsmältas inte fungerat tillfredställande är det särskilt viktigt att ansvarsfördelningen är tydlig och att det finns kontrollfunktioner som gör att fel eller avvikelser upptäcks tidigt. En rutin ska i första hand specificera hur den egna verksamheten kvalitetssäkras och i andra hand innehålla information om vad som förväntas av externa aktörer. Proceduren för leverans, lagring och mottagning behöver tydliggöras. Om SNAB har för avsikt att leverera göt via mellanhänder eller distributörer behöver IN-1521 tydliggöras ytterligare. Flödet via mellanhänderna, ansvarsfördelningen och hur SNAB kontrollerar mellanhänder och distributörer måste framgå tydligt i instruktionen. Även i IN-1343 behöver det tydliggöras med avseende på ansvar, arbetsgång och mot vilka kriterier som granskning av rapporter ska göras. SSM bedömer även att det finns behov av redundans för nyckelpersoner, t.ex. produktionsplanerare och lokal transportsamordnare. Krav inventarieförteckning, register och identitetsmärkning SSMFS 2008:1 6 kap. 1 Kärnämne och kärnavfall En inventarieförteckning ska föras över det kärnavfall som finns inom en anläggnings driftområde. Varje registrerad avfallspost ska motsvaras av ett identitetsmärkt avfallskolli eller annan enhet som medger unik identifiering. Förteckningen ska hållas aktuell. SSMFS 2008:22 6 Register Vid anläggningen ska det finnas ett register över det avfall som utan ytterligare behandling ska överföras till slutförvaring i Sverige eller som avses att mellanlagras längre än två år. Registret ska vara indelat i avfallsposter som motsvaras av kolli, komponent, behållare eller annan enhet som överensstämmer med hanteringen av avfallet. Registret ska för varje avfallspost innehålla uppgifter om 1. avfallspostens identitet, 2. avfallets ursprung eller från vilken eller vilka delar av anläggningen avfallet kommer, 3. avfallets behandling och fysikaliska och kemiska form, 4. avfallsmängd, 5. nuklidspecifikt innehåll av radioaktiva ämnen, med referensdatum, 6. extern strålningsnivå, med avstånd och referensdatum, 7. lagerposition och

7 Sida 7 (13) 8. behandlingsdatum. För avfall som avses att mellanlagras längre än två år ska registret innehålla uppgifter om tidpunkt för planerad behandling. SSMFS 2008:22 7 Varje registrerad avfallspost ska vara tydligt identitetsmärkt. Observationer Fyra slumpvis utvalda poster kontrollerades under inspektionen. Samtliga poster och dess innehåll återfanns i Studsviks databas SVALA. En inventarieförteckning förs i Svala. Förteckningen är aktuell och speglar nuläget för de poster som kontrollerades vid inspektionen. Den sista posten i SVALA indikerar att göten är vid en viss plats utanför Studsviksanläggningen (t.ex. ett omsmältningsverk), men uppgiften om att göten omsmälts registreras inte i SVALA. Information om vilka göt som har smälts om vid omsmältningsverken kan därmed inte fås ur SVALA. Inventering kräver därför att informationen från produktionsprotokollen också analyseras. Enligt SNAB skulle databasen kunna skrivas om så att ett steg läggs till för indikering av omsmälta göt. SNAB ser över SVALA och kommer att modernisera alternativt byta ut SVALA. Ett möjligt ersättningssystem är Cesium som används på andra anläggningar inom Studsvikskoncernen. Inventering av göt hos götmottagare kommer att ske årligen. Unik identitet finns på containrar och göt. För göten har samma smältbatch en och samma identitet, vilket medför att flera göt kan ha samma identitet. Material från en kund åt gången hanteras i anläggningen. Varje kund har ett unikt nummer. Inget göt som saknade identitetsmärkning påträffades under inspektionen. Omild hantering av göten kan innebära att märkningen försvinner de påmålade siffrorna kan skavas av och aluminiumbrickan kan lossna vid lyft och transport. Bedömning Utifrån de kontroller av avfallsposter som gjordes vid inspektionstillfället, bedömer SSM att kraven på inventarieförteckning och register är uppfyllda. Kravet på unik identifiering bedöms uppfyllt. SNAB bör dock arbeta med att finna en märkningsmetod för göt som är mer beständig vid omild hantering. Krav mängd hanterad göt Beslut om dispens från strålskyddslagen för friklassning av metallgöt vid smältanläggningen i Studsvik SSM 2008/2027 Beslutet gäller t.o.m. den 31 december 2011 för en total mängd om maximalt ton metallgöt eller metallskrot per år från smältanläggningen, 350 ton förbrukat kalkstoft per år från förbränningsanläggningen samt 350 ton driftoch rivningsavfall från Studsvik Nuclear AB:s anläggningar i Studsvik.

8 Sida 8 (13) Observationer SNAB registrerar all smältning i en smältlogg och gör uppföljningar varje månad. En årlig uppföljning och sammanställning görs som redovisas till SSM över smält och friklassad mängd metallgöt. Mängden smält göt är ett nyckeltal som redovisas kontinuerligt till ledningen. Bedömning Kravet bedöms uppfyllt. Krav RP 89 Villkor i beslut om dispens från strålskyddslagen för friklassning av metallgöt vid smältanläggningen i Studsvik SSM 2008/ Studsvik Nuclear AB ska försäkra sig om och dokumentera att metallgöten överlåtits till en verksamhet där omsmältning kommer att ske på sådant sätt som antas i RP Överlåtelse får endast ske till verksamheter i de länder som tillämpar nivåerna för friklassning angivna i RP 89 eller motsvarande nivåer. Observationer SNAB redovisade att man i detta skede bara har för avsikt att överlåta metallgöt för omsmältning till verksamheter i Sverige. Det kan dock bli aktuellt med omsmältning utomlands, men inga kontrakt finns för närvarande men dialog pågår. SNAB redovisade att i den omsmältningsgaranti som omsmältverket ska skriva under, måste omsmältverket försäkra att omsmältning ska ske enligt RP 89. I SNAB:s instruktioner eller vid intervjuer vid inspektionstillfället, framkom inte hur SNAB avser att försäkra sig om att det land som omsmältning sker i, tillämpar de friklassningsnivåer eller motsvarande som finns angivna i RP 89. SNAB avser att ta fram listor på godkända götomsmältare. Leverans av göt är planerad till ett smältverk i Sverige inom en snar framtid. SNAB angav att den första leveransen bör vara stor så att flödesprocessen kan testas ordentligt. SNAB har idag en dialog med ledningen till företaget som ska utföra omsmältningen. De har besökt Studsvik och de krav som ställs på götomsmältaren har diskuterats. Det har visat sig att de produktionsrapporter som ska utgöra dokumenterat bevis på korrekt omsmältning (1/10 spädning) till stor del redan produceras för kvalitetskontroll vid smältverket i fråga; den procentuella mängden Studsvik-göt kommer att läggas till i omsmältverkets produktionsrapport.

9 Sida 9 (13) Bedömning Villkoret om Studsvik Nuclear AB ska försäkra sig om och dokumentera att metallgöten överlåtits till en verksamhet där omsmältning kommer att ske på sådant sätt som antas i RP 89. bedöms uppfyllt i och med att en omsmältingsgaranti tecknas som sedan revideras. SSM bedömer att villkoret om att överlåtelse får endast ske till verksamheter i de länder som tillämpar nivåerna för friklassning angivna i RP 89 eller motsvarande nivåer inte är uppfyllt. Av instruktionerna framgår inte hur SNAB avser att försäkra sig om att det land som omsmältning sker i, tillämpar de friklassningsnivåer eller motsvarande som finns angivna i RP 89. SSM bedömer att leverans utomlands i dagsläget är ett avsteg mot SSM:s villkor för verksamheten. Instruktionen IN-1521 skall därför uppdateras så att det klart framgår att den begränsas till omsmältning i Sverige. Krav mottagningsbevis Beslut om tilläggsvillkor SSM 2010/1530 SNAB ska för varje sändning av metallgöt upprätta ett dokument (mottagningsbevis). Dokumentet ska innehålla - uppgifter med namn, adress, postadress och organisationsnummer avseende ursprunglig ägare till göten, mellanhanterare, transportörer samt slutlig mottagare för omsmältning av göten, - götens identifikation, - uppgift om aktivitetsinnehåll i respektive göt, - datum för innehav och signatur av mellanhanterare, transportörer och den slutliga mottagaren av göten, Efter genomförd omsmältning ska dokumentet undertecknas av ansvarig företrädare för den slutliga mottagaren. Dokumentet ska därefter skickas åter till SNAB som ska granska och underteckna dokumentet. Observationer Omsmältning av göt har inte skett sedan beslutet om tilläggsvillkor fattats. Inledningsvis avser SNAB att begränsa omsmältning av göt till omsmältverk inom Sverige och utan användande av mellanhänder (distribuering och mellanlagring). Instruktionen IN-1521 har inga avgränsningar utan öppnar upp för göthantering även via mellanhänder eller omsmältning utomlands. SNAB har valt att använda flera olika dokument som tillsammans ska motsvara det som föreskrivs i villkoret ovan (mottagningsbevis, frakt/transportsedel och produktionsuppföljning när omsmältning skett). I instruktion IN-1521 är det oklart hur en hanteringskedja med avsändare, mellanhänder och slutlig mottagare ska kvalitetssäkras vad avser de olika dokumenten med efterföljande kontroll och uppföljning. Uppgifter om mel-

10 Sida 10 (13) lanhänder, transportör, datum för innehav av transportör och uppgift om aktivitetsinnehåll kan inte utläsas ur mottagningsbeviset. Den sammanhållande checklista som redovisades på inspektionen finns inte omnämnd i IN Vid inspektionen framgick inte att det fanns ett tydligt utpekat ansvar för de olika momenten i checklistan. När och av vem checklistan ska användas är inte dokumenterat. SNAB beskrev att dess funktion inte är att kontrollera att varje steg följs under förfarandet utan är en sista kontroll innan projektet avslutas. Mottagningsbeviset ska enligt uppgift returneras till SNAB med underskrift från mottagaren inom fyra veckor från försändelse. Ingen tidsangivelse finns angiven i instruktionen. På avstämningsmöten är det tänkt att fånga upp avsaknad av returnerade mottagningsbevis. Frekvensen på dessa avstämningsmöten är inte bestämt och kommer att variera. Av instruktion IN-1521 framgår inte vem inom SNAB som har ansvaret för att mottagningsbevisen returneras till SNAB och hur den ansvarige ska bli upplyst om att mottagningsbevis inte returneras inom denna tidsperiod. Vid intervju framkom att detta ansvar ligger på transportsamordnaren som ska följa upp med ett pärmsystem. Det finns inga tidsgränser för hur länge göt får förvaras innan omsmältning vid en omsmältningsanläggning. Förvaringsplatsen för Studsvik-göt ska vara utsedd och avskild enligt instruktion. Vem som är ansvarig att bevaka att omsmältning skett framgår inte av instruktion IN Även vid intervjuer var detta otydligt. Bedömning SSM bedömer att tilläggsvillkoret ovan (villkor 6 i beslut SSM 2010/1530) inte uppfylls. De olika dokument som SNAB har tagit fram, för att kunna kvalitetssäkra processen vid utleverans av villkorligt friklassad göt, innehåller tillsammans inte de uppgifter som krävs för att villkoret ska vara uppfyllt. SSM bedömer att det kan vara funktionellt för SNAB att använda flera olika dokument istället för ett enda (omsmältningsbeviset). Men om flera dokument tillsammans syftar till att uppfylla villkoret måste det framgå tydligt av instruktionerna hur flödet av dokumenten ser ut, var kontrollpunkter kommer in, tidsaspekter, ansvar, mm. Detta framgår inte av IN Ska en checklista utgöra en del av denna kontroll ska detta beskrivas i instruktionen. Dokumenten tillsammans måste länkas samman till en uppföljningsbar kedja/flöde för att kravet ska vara uppfyllt. Krav årsredovisning Beslut om tilläggsvillkor SSM 2010/1530

11 Sida 11 (13) SNAB ska utöver vad som framgår av villkor 4 (beslut ) även sammanställa ovanstående information i en förteckning som ska redovisas årligen enligt villkor 4 till SSM. Observationer SNAB har tagit fram instruktioner, IN-1521, med en mall för vad som avses att redovisas årligen till SSM. Sammanställningen kommer göras i årsrapporten som skickas till SSM. I mallen för den årliga förteckningen som ska sammanställas saknas utrymme för redovisning av mellanhanterare, slutlig götomsmältare, transportör samt datum för innehav av mellanhanterare, transportörer och den slutliga mottagaren av göten. Av sammanställningen ska även framgå att den slutliga götmottagaren har undertecknat dokumentet (mottagningsbevis, produktionsuppföljning eller motsvarande) efter genomförd omsmältning samt att dokumentet vid återkomst till SNAB är granskat och slutligen undertecknat. Mallen innehåller utrymme för mottagningsbevis, men det framgår inte vilken uppgift som där ska redovisas. På mallen för årlig sammanställning framgår att SNAB planerar att bifoga fraktsedlar och produktionsuppföljningar för omsmältning, där en del av den saknade informationen skulle kunna framgå. Bedömning SSM bedömer att tilläggsvillkor 7, beslut SSM 2010/1530, inte uppfylls. Av tilläggsvillkoret krävs att SNAB sammanställer informationen om varje sändning av metallgöt i en årlig förteckning. Mallen, som SNAB tagit fram för den årliga förteckningen, saknar ett flertal uppgifter för att villkoret ska kunna anses uppfyllt. Att sända ett flertal olika dokument till SSM (årlig sammanställning, fraktsedlar, produktionsuppföljningar) anses inte uppfylla villkorets krav på en sammanställd förteckning. Det är otydligt i instruktionen vem som levererar underlaget och vad som ska levereras till vem inom SNAB. Kopplingar till andra relevanta instruktioner saknas. Instruktionen behöver uppdateras för att villkoret ska anses vara uppfyllt.

12 Sida 12 (13) Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM bedömer att SNAB inte har brutit mot något villkor, då leverans av göt inte har skett, men innan SNAB kan leverera villkorligt friklassade göt till slutliga mottagare där omsmältning sker måste instruktionerna uppdateras och förtydligas på ett antal punkter enligt denna rapport. SSM bedömer att det finns förutsättningar för att uppfylla kravet på att minst vartannat år genomföra revisioner av både distributörer och slutliga götmottagare. Utifrån de kontroller av avfallsposter som gjordes vid inspektionstillfället, bedömer SSM att kraven på inventarieförteckning och register är uppfyllda. Kravet på att inte mer än 5000 ton göt eller metallskrot friklassats per år bedöms uppfyllt. Villkoret om att metallgöt överlåtits till en verksamhet där omsmältning kommer att ske på sådant sätt som antas i RP 89 bedöms uppfyllt i och med att en omsmältingsgaranti tecknas som sedan revideras. SSM bedömer att villkoret om att överlåtelse får endast ske till verksamheter i de länder som tillämpar nivåerna för friklassning angivna i RP 89 eller motsvarande nivåer inte är uppfyllt. Av instruktionerna framgår inte hur SNAB avser att försäkra sig om att det land som omsmältning sker i, tillämpar de friklassningsnivåer eller motsvarande som finns angivna i RP 89. SSM bedömer att tilläggsvillkoret om krav på mottagningsbevis inte uppfylls. De olika dokument som SNAB har tagit fram, för att kunna kvalitetssäkra processen vid utleverans av villkorligt friklassad göt, innehåller tillsammans inte de uppgifter som krävs för att villkoret ska vara uppfyllt. SSM bedömer att tilläggsvillkor om krav på innehåll i årlig redovisning till SSM inte uppfylls. Mallen, som SNAB tagit fram för den årliga förteckningen, saknar ett flertal uppgifter för att villkoret ska kunna anses uppfyllt. Andra notervärda omständigheter SNAB har sedan inspektionen uppdaterat instruktionerna och ska genomföra en provleverans av göt för omsmältning. Syftet med försöket är att testa det kvalitetssystem som upprättas för omsmältning av göt. Samtliga göt inom leveransen är villkorligt friklassade enligt rekommendationen RP 89 tabell 3-1. Eftersom instruktioner och kontrolldokument för kvalitetskontrollen av omsmältningen inte är fastställda utan föreligger som utkast kommer endast

13 Sida 13 (13) göt friklassade för fri användning med total specifik aktivitet <100 Bq/kg att användas vid omsmältningen. Referenser [1] Presentation från SNAB Från skrot till göt inom SMA [2] Presentation från SNAB Ledningssystem för Studsvik Nuclear AB [3] Instruktion IN-1521 SMA Processflöde Omsmältning av villkorligt friklassade göt [4] Instruktion IN-1343 SMA Processflöde Friklassning av göt