Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006"

Transkript

1 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om åldrande och äldre, funktionshinder och handikapp, internationell migration och etniska relationer (IMER), socialvetenskaplig alkoholforskning samt forskning om barn och ungdom. Som ett led i arbetet med samordningsuppdraget har FAS sedan 2002 genomfört kartläggningar av volym och finansiering för berörda områden genom enkäter till statliga och vissa icke-statliga forskningsfinansiärer. Denna sammanställning gäller stödet till området barn och ungdom. År 2005 är första året FAS har detta samordningsansvar. Den definition av området som används i enkäten återfinns i slutet av detta dokument. Sammanställningen inleds med två översiktstabeller över FAS stöd samt det totala stödet till området under år Därefter redovisas FAS stöd till området under 2006 uppdelat på stödform med angivande av projekttitel och belopp. Motsvarande uppgifter redovisas sedan för övriga finansiärer (utan uppdelning på stödform). En del projekt skulle kanske likaväl ha klassificerats in under funktionshinder eller IMER men i valet mellan områden har det fått sin placering under området Barn och ungdom. Tabell 1. FAS stöd till forskning inom området Barn och ungdom (tkr) Stödform Forskningsprojekt (antal) Centrum o program (antal) Anställningar (antal) Totalt (antal) * 62* * 20 av dessa projekt har även klassats som tillhörande områdena Funktionshinder och handikapp eller IMER. Totalbeloppet av dessa dubbelräknade projekt uppgår till tkr. Tabell 2. Stöd till forskning inom området Barn och ungdom (mnkr) Finansiär FAS stöd Antal projekt 31, ,1 62 Övrigas stöd Antal projekt 55, ,6 135 Totalt 87,8 129,7 FAS andel 36% 34%

2 FAS stöd till forskning inom området Barn och ungdom 2006 Projektstöd (inkl. postdoc-bidrag) (projekt som även klassats till Funktionshinder och handikapp eller IMER är kursiverade) Barnhälsovård i förändring. En prospektiv kontrollerad studie av ny preventiv 900 praktik i en etablerad fältorganisation Betydelsen av arv och miljö för utveckling av hälsa och beteende från barndomen till vuxenlivet En longitudinell tvillingstudien 600 Tonårspojkar med utländsk bakgrund och socialtjänstens barnavård 500 Socioekonomiska förhållanden, kognitiv funktion och psykisk ohälsa 700 Ungdomar med depression och matchade kontroller prospektivt följda under 900 integration och anpassning till eget familjeliv, studier och arbete Utvärdering av Steg-för-steg ett familjeinriktat program för att förebygga 700 problem med alkohol och andra droger Dimensioner av delaktighet utformning och utvärdering av multifaktoriella 400 kartläggningsinstrument Exekutiva funktioner hos förskolebarn Relationer till hyperaktivitet och 300 koncentrationsproblem, samt effekt av träning Mobiltelefonanvändning och barncancer 700 Kroppsuppfattning i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv - ett longitudinellt 500 projekt Tidig tal- och språkutveckling samt attityd till tal och kommunikation hos 500 barn med läpp-käk-gomspalt Livsstil och allergi en prospektiv undersökning om betydelsen av miljö- och 500 livstilsfaktorer under graviditet och barnets tidiga uppväxt Barns behov och samhällets insatser. En jämförande studie i fyra länder av 600 implementeringen av ett nytt angreppssätt i den sociala barnavården Utveckling av matematiska förmågor och läsförmågor hos barn med olika 560 typer av inlärningssvårigheter: En longitudinell studie Kamratproblem, hyperaktivitet och uppförandeproblem: Könsskillnader i 500 problem, associerade drag och riskfaktorer Komplexiteten i familjetyp under uppväxten och levnadsförhållanden som 840 barn och vuxen Vanliga föräldrar under ovanliga omständigheter - olika upplevelser av att 800 vara förälder till ett barn med funktionshinder Kognition, läsning och verbal kommunikation hos döva och gravt hörselskadade skolbarn med cochleaimplantat 600 Vägen från Gavra. Inre och yttre migration från en grekisk by - Livsförlopp 450 och livsöden för två grupper migranter och deras barn Den nye fadern: myt eller verklighet? 800 När samspelet inte fungerar. En undersökning av barn med rörelsehinder 400 Parallella rättsliga utredningar vid misstanke om brott mot barn utredningsmetodik och beslutsunderlag 594 Flickor med autism och deras bilder 600 2

3 WHO:s klassifikation av Funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) 700 inom barn- och ungdomshabilitering validering av en begrepplig modell Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn 600 som sociala aktörer i utredningar om vård, boende eller umgänge När mamma blir slagen. Barn berättar om våld i nära relationer 425 Barn ringer SOS: Om meningsskapande i samtal med larmcentraler 600 Välfärd i samhällsvården? En levnadsnivåundersökning av barn och ungdomar i socialtjänstens dygnsvård 840 Anknytning hos barn till föräldrar med intellektuellt funktionshinder: en 800 matchad jämförelsestudie Ekonomisk utsatthet i barndomen - Hur barn, föräldrar. skola och socialtjänst 900 ser på och hanterar barns liv i familjer med knappa resurser Förtroendefrågor och praktiska vägval i polisens kamp för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng 800 Dataspel - stress och sömn hos unga individer 550 Bortom föräldraskap: Mot en generell modell för reciproka föräldra-ungdoms 500 interaktioner Ole, dole, döv! Social kognition och arbetsminne för allsidigt tecken- och 550 textbruk i vardagen Självskadebeteende, emotionell reglering och interpersonella relationer hos 800 tonåringar Hemlösa barnfamiljer. Exkluderande och inkluderande mekanismer på 600 Stockholms bostadsmarknad Den taktila läsprocessen 400 Synskadade barns förmåga att söka information om omgivningen 500 Undersökningar av buller- och stressinducerade symptom bland barn och 850 personal på förskola. Fas I - metodologiska prövningar Celiaki. Är det dags för primär prevention och allmän screening? En studie av åringar födda under respektive efter den svenska epidemin Unga vuxnas identitetsutveckling 600 Relationen mellan kognitiv förmåga mätt i ungdomen och dödlighet och 629 sjuklighet före 54 års ålder Barnafödande, barn och boendevillkor - Sverige i ett jämlikhetsperspektiv ECRP Språkliga förutsättningar/villkor och samtalserfarenheter: social 450 kognition ECRP Barns vittnesmål: effekter av social påverkan 500 Postdoc-bidrag: Globalisering, välfärdsinstitutioner och ungas livsval 650 Postdoc-bidrag: Mäns fertilitet och föräldraskap samt ungdomars etableringsproblem på arbetsmarknaden 650 Postdoc-bidrag: Mamma, pappa, barn. Genusskapande och normaliseringsprocesser bland barn 650 Postdoc-bidrag: Vill ni köpa ett litet barn? Utlandsadoptionsfrågan i Sverige Postdoc-bidrag: Att skapa värdegrunder i socialt arbete. En jämförande studie 650 i contexten av den sociala barnavården och Looking After Children Postdoc-bidrag: Social ojämlikhet i hälsa. Har bostadsområdets sociala 650 kapital och grad av materiel deprivation betydelse för folkhälsan? 3

4 Postdoc-bidrag: Tidig psykosocial stress och ohälsa hos barn. Stressens roll i 650 uppkomst av t. ex diabetes, allergi och störningar i immunförsvaret Postdoc-bidrag: Delaktighet i olika världar om övergången från 650 gymnasiesärskola till arbetsliv Postdoc-bidrag: Barns kamratkompetens och sociala relationer 650 Postdoc-bidrag: Barndomsförhållanden och hälsa intra- och intergenerationella 650 kopplingar Summa Programstöd Titel Familjen, jämställdhet mellan kvinnor och män samt offentlig politik Familj och arbete - vardagens balansakt Schizofreni: Tidiga etiologiska faktorer, prognos och anhörigperspektiv Populationsbaserade studier av tvillingar, högriskbarn och syskon Barns utveckling och livsvillkor Familjestrukturer, ekonomiska resurser och barns levnadsvillkor Auktoritära eller negligerande föräldrar, farliga bostadsområden, kaotiska skolor: barnets perspektiv Aspekter på kompensation och kommunikation hos hörselskadade och döva: Från signal till samhälle Summa Övriga finansiärers stöd till forskning inom området Barn och ungdom 2006 Finansiär Antal projekt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (FORMAS) Vetenskapsrådet naturvetenskap och teknikvetenskap Vetenskapsrådet humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsrådet medicin Vetenskapsrådet kommittén för utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet dyrbar utrustning Vetenskapsrådet longitudinella kommittén Vetenskapsrådet genusforskning Verket för innovationssystem (VINNOVA) Statens institutionsstyrelse (SiS) Riksbankens jubileumsfond (RJ) Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och ej uppgift forskning (Stint) Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KKstiftelsen) Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) ej uppgift 4

5 Vårdalstiftelsen AFA Försäkring Centrum för idrottsforskning Institutet för framtidsstudier Riksförsäkringsverket (RFV) Integrationsverket Migrationsverket Socialstyrelsen internprojekt Statens folkhälsoinstitut Socialdepartementet Alkoholkommittén Systembolagets råd för alkoholforskning Summa Vetenskapsrådet ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap Uppgiftslämnare: Anneli Fröjd, anneli.frojd@vr.se Belopp kr Fortsättning på en longitudinell studie: Vilka utvecklar kriminellt beteende: 640 Betydelsen av familje-, kamrat-,och individuella förhållanden i utvecklingen av ungdomsbrottslighet Barns vardagsliv och erfarenheter av politiskt våld i Kosovo. En socialantropologisk studie av kulturell identitet och social tillhörighet 626 Svenska ungdomars köns- och identitetsarbete på Internet 400 Barns och ungdomars välbefinnande betydelsen av krav, medinflytande och 610 sociala relationer i familj och skola Livsbanor och livschanser i ett föränderligt samhälle ungdomar i industri- 500 och bondemiljöer i Norrland under 1800-talets senare hälft Är barnets bästa en genusneutral princip? Särskilt om domstols dömande i 466 mål om vårdnad, boende och umgänge Summa Vetenskapsrådet ämnesrådet för medicin Uppgiftslämnare: Ingegerd Runesson, ingegerd.runesson@vr.se Growth in children - analysis of growth pattern and underlying hormonal control mechanisms The metabolic syndrome in children - risk factors and prevention (inkl forskarassistenttjänst) Risk factors for childhood onset insulin-dependent diabetes (IDDM) and its complications Effct of training anddevelopment of hand funktion in children with cerebral palsy Neurodevelopmental disorders in children: executive functions, monoamine transmission and prenatal programming

6 Application and development of modern methods in studies of human energy 500 requirements in relation to variables of importance for growth, development and health Identification of early signs of cardiovascular disease and atherogenesis in 275 overweight and obese children and adolescents Studies of expression of inflammatory genes and proteins in isolated human 275 islets infected with enterovirus strains isolated from newly diagnosed Type I diabetes children Caring for children with long-term illness at home - incidence, experiences, 350 needs, and interventions Ethical aspects of longitudinal studies involving children. What information do 160 participants need and how are their interest best protected? Perinatal brain injury and early prediction of outcome 350 Longitudinal studies of perinatal brain injuries on the visual system in very 225 premature infants Perinatal hormonal programming, mechanisms and adult phenotypes 600 Celiac disease. Has time come for primary prevention and general screening? 375 Evaluation of the Swedish epidemic and post-epidemic birth cohorts at twelve years of age Development of immune responses to allergens and atopic disease in relation to 275 environmental factors, particularly maternal immunity and gut flora The influence of country of birth and social factors on pregnancy complications 250 for mother and child Targeting the eicosanoid pathway, a novel alternative treatment of childhood 275 cancer with special emphasis on medulloblastoma and neuroblastoma To breathe or not to breathe the effects of mutations and environmental 650 factors on autonomic control in children Immunogenetic markers in childhood diabetes 475 Inflammation and protection in perinatal brain development 275 Studies in coagulation with focus on haemophilia and thrombosis in children 495 Betacell stress in childhood and the development of Type 1 and Type 2 diabetes. An intervention study 275 The effects of bacterial endotoxin on perinatal brain injury 225 Obesity, insulin resistance, adipose tissue and lipid regulation in childhood 300 Risk factors for psychosis and their relevance for treatment: An integrated 500 research program Molecular and clinical studies of congenital malformations 350 Pre- and postnatal influence on chronic disease risk and immune function in 450 early childhood: follow-up of the MINIMat maternal food and micronutrient supplementation study in Bangladesh Primary prevention of childhood obesity through sessions at child health centers 354 about healthy eating habits and physical activity. A randomized populationbased study Immunoregulation induced by microbial stimulation to prevent allergic 275 sensitisation and disease in children Clinical and experimental studies of urinary bladder function in growing 300 individuals 6

7 Immunological mechanisms during pregnancy with potential consequences for 225 neonatal immunity and atopic allergy development in children (forskarassistenttjänst) Innate and adaptive immunity in the local intra-uterine environment and in the 703 periphery of women during pregnancy - possible consequences for atopic allergy development in children (forskarassistenttjänst) Childbirth and parenthood education classes during pregnancy - a randomised 350 controlled trial Young women and men s conceptions about dyspareunia and normal/ideal 810 sexuality Forskaranställning för klinisk forskning i ungdomspsykiatri (halvtid) 540 Forskaranställning för klinisk forskning i klinisk patientnära forskning (halvtid) 686 Forskaranställning inom ämnesområdet barns och ungdomars hälsa 809 Forskaranställning i pre- och perinatalforskning 785 Enhancing schoolwork performance of students with mild psychiatric and physical disabilites (325 även rapporterad under funktionshinder) Summa Vetenskapsrådet kommittén för utbildningsvetenskap Uppgiftslämnare: Birgitta Mattson, birgitta.mattson@vr.se Villkor och förutsättningar för delaktighet, kommunikation och lärande i gymnasieskolan Pedagogiska villkor för insiktsfullt lärande i naturvetenskap och teknik med interaktiva teknologier Pedagogisk verksamhet för små barn i behov av särskilt stöd i förskolan generellt och specifikt stöd Skola, segregation och integration - orsaker, processer, konsekvenser och 730 förändringsstrategier i skolor i socialt utsatta områden Betyg och betygssättning: Funktioner och effekter Pedagogiska praktiker och institutionell vardag på ett särskilt ungdomshem 432 Vägen genom skolan har betydelsen av social bakgrund, kön och etnicitet 405 förändrats? Den goda skolans beslutsformer Skolan som arena för kunskapsbildning i teknik samhällets behov och skolans möjligheter Naturen som symbol för den goda barndomen och förskolan som platsen där 941 den realiseras Lånta fjädrar - hur ungdomar och unga vuxna förhåller sig till undervisningssituationer och etablerade normsystem 940 Förändring och stabilitet i sociala kunskapsdomäner bland barn i förskolemiljö 608 Att bli en "mattemänniska". Matematiska undervisningspraktiker, skolklimat, identitet och kön, i förskola och skola Normalitet och avvikelse - Om skolans insatser för barn och ungdomar i behov 243 av särskilt stöd 7

8 Skolupplevelse, betyg och social bakgrund. En studie av hur tonåringar upplever sin skolsituation och varför "skolälskare från studieovana hem ofta misslyckas i skolan Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker Att undervisa är att välja Barns tidiga lärande Den självklara heteronormativiteten - Skolan som plats för sexualitets- och 513 könskonstruktion Att göras till "riktig pojke" - En kulturell och pedagogisk analys av avvikelseskapande, normalisering och förkroppsliganden av maskuliniteter i förskola och skola Teknisk utbildning för tjejer och kvinnor retoriska ambitioner och praktiska åtgärder Omvärlden och skolan. Ett tvärvetenskapligt projekt om ungdomars lärande och om mötet mellan den lokala kulturen och skolan i tre mångkulturella förortsområden Barns och ungdomars konsumtion av visuell kultur 770 Att lära sig demokrati 945 Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska förutsättningar och konsekvenser Förändrade köns-/genusordningar i skola och utbildning? Policy, perspektiv, praktik Hur kan lärare hjälpa elever att resonera naturvetenskapligt? 608 Pedagogik för elever med förmåga och fallenhet för matematik 810 Summa Vetenskapsrådet kommitté för longitudinella databaser Uppgiftslämnare: Vera Novakova, vera.novakova@vr.se Genetic and environmental influences on the development of health and behavior o 945 from childhood to adulthood. The twin study of child and adolescent development (TCHAD) The Swedish Young Male Twins Register. Collection of supplementary data on 350 height and weight from birth to age 16 years Predicting health and behavior problems in children: a longitudinal study from 500 fetal life to childhood Documentation and data handling for a large, longitudinal project on youth 425 development and several pilot projects Summa Vetenskapsrådet kommitté för genusforskning Uppgiftslämnare: Vera Novakova, vera.novakova@vr.se Är barnets bästa en genusneutral princip?särskilt om domstolsdömande i mål 466 om vårdnad, boende och umgänge Tonåringars uppfattningar om, och erfarenheter av preventivmedel, graviditet 300 8

9 och abort, samt en randomiserad kontrollerad studie med utökad information och tillgång till akut p piller och kondom Kan gruppitenventioner öka välbefinnandet och minska stress bland 350 tonårsflickor med långvarig smärta, stress och negativ kroppsbild? Summa Statens institutionsstyrelse (SiS) Uppgiftslämnare: Tarja-Liisa Leiniö, tarja-liisa.leinio@stat-inst.se Utvärdering av ett kognitivt-beteendeterapeutiskt program för särskilda ungdomshem Barn och ungdomar i institutionsvård. En rättsvetenskaplig undersökning av ungas rättssäkerhet, integritetsskydd och autonomi Att bedöma unga våldsbrottsdömdas risk för problem med anpassning på institution och återfall i brott: Utvärdering av beslutsstödet Empatistörningar som riskfaktor hos personer med tidigt debuterande beteendestörningar Återfall i brott för unga lagöverträdare efter sluten ungdomsvård, fängelse och alternativa straff utanför anstalter Psykisk och somatisk hälsa hos flickor på särskilda ungdomshem en utvärdering/validering av ADAD Konflikters sociala karriärer. Sociologiska perspektiv på ungdomshemmens 267 konflikthantering Utvärdering av ART-behandling 320 Utvärdering av förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården 276 Summa Riksbankens jubileumsfond (RJ) Uppgiftslämnare: Anna-Lena Winberg, anna-lena.winberg@rj.se Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer Modellering av interaktivt tal- och språktillägnande Överföring av demografiska mönster mellan generationer -- fertilitet och 834 spädbarnsdödlighet (totalbelopp tkr för ) Bortom föräldraskap: Mot en generell modell för reciproka föräldraungdomsinteraktioner (totalbelopp tkr för ) 700 Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse 700 (totalbelopp tkr för ) Vårdnadstvister och barnets bästa En studie av alternativa modeller för 925 tvistlösning på familjerättens område (totalbelopp tkr för ) 9

10 Språk och språkbruk bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer Modellering av interaktivt tal- och språktillägnande Överföring av demografiska mönster mellan generationer -- fertilitet och 834 spädbarnsdödlighet (totalbelopp tkr för ) Bortom föräldraskap: Mot en generell modell för reciproka föräldraungdomsinteraktioner (totalbelopp tkr för ) 700 Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse 700 (totalbelopp tkr för ) Skolgångens och ålderns relativa betydelse för intellektuella prestationer 900 (totalbelopp tkr för ) Jämförande studier av utbildning och familjebildning (totalbelopp tkr 825 för ) Stallkultur (totalbelopp tkr för ) 662 Politiskt ledarskap och hälsa betydelsen av moraliserande, tvång och 900 auktoritetstro för barns överlevnad vid förra sekelskiftets Stockholm och dagens Mocambique (totalbelopp tkr för ) Spädbarns förmåga att uppfatta handlingar och intentioner (totalbelopp tkr för ) Summa KK-stiftelsen Uppgiftlämnare: Christina Ehneström, christina.ehnestrom@kks.se IT & förändring av lärarutbildningen (projekt) 550 Om uthållig IT-utveckling i skolan hur kommunerna arbetar vidare 170 (programstöd) On-line learning communities OLC. Uppkomst, utveckling och varaktighet 60 (programstöd) Digitala läromedel forskningsprojekt om brukarperspektiv (programstöd) Design och implementering av digitala läromedel - En systematisk Analys (programstöd) Internetanvändning, medborgarroller och lärande bland yngre människor: På 50 väg mot en ny offentlig sfär? (programstöd) IT i lärarutbildningen, doktorandtjänst, uppsatser mm 90 Forskning om medier, spel och lärande (postdoc) 925 Om barn och Internet/medier (postdoc) IT och retoriken kring lärande (postdoc) 100 Summa

11 Vårdalstiftelsen Uppgiftslämnare: Dag Hervieu, Psykosomatik, psykisk hälsa och livskvalitet hos yngre skolbarn epidemiologi, mätmetoder och behandling Early life exposure to phthalates and the development of asthma and allergy among small children in Sweden. A longitudinal birth cohort study (BCS) Minderåriga barns livssituation och hälsa när en förälder har en svår psykisk sjukdom, samt erfarenheter av projekt "barnansvarig" Bär feta barn på mer än sin egen vikt? Sociala konsekvenser av övervikt och fetma Longitudinella studier om allergi och astma bland tonåringar; incidens, remission, relaps och riskfaktorer Tidig mikrobiell påverkan av små barns immunsystem: Immunreglering och allergiutveckling The effect of neighbourhood socio-economic and ethnic context on child and 250 adolscent child health Mekanismer, riskfaktorer och friskfaktorer vid allergi och astma hos barn 200 Synen på barn och föräldraroll i ett senmodernt Sverige 400 Barn, hälsa, levnadsvillkor och omgivningsfaktorer (BAHLOO) 250 Tarmflorans betydelse för tolerans och skydd mot allergiutveckling 400 Summa

12 AFA Försäkring Uppgiftlämnare: Aila Määttä, Projektitel Psykisk hälsa och livskvalitet hos barn med övervikt 751 Faktorer som tidigt i livet bidrar till uppkomsten av fetma 921 Betydelsen av stress och exponering för kaloririk kost för utveckling av tidig fetma Summa Centrum för idrottsforskning (CIF) Uppgiftslämnare: Artur Forsberg artur.forsberg@gih.se Barnidrott, BRIS och FN:s barnkonvention. En studie av barns rättigheter och 70 deras idrottande Friluftsliv i skolan 70 Barn-och ungdomsidrottens socialisationseffekter och avbrottsproblem (inkl 395 doktorandtjänst) Ideologier och människosyn i ungdomsfotbollen 70 Spontanidrottens villkor och föreningsidrottens möjligheter 140 Hjärt- och lungfunktion, fysisk arbetsförmåga och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom 50 samt metabola syndromet hos ungdomar vid daglig fysisk aktivitet Skador i den växande ryggen orsakade av höga belastningar 100 Bestämning av mängd och mönster av fysisk aktivitet bland barn 245 (doktorandtjänst) Summa Institutet för framtidsstudier Uppgiftslämnare: Julia Falkerby, julia.falkerby@framtidsstudier.se Marginaliseringsprocesser och uppväxtvillkor Summa Riksförsäkringsverket Uppgiftslämnare: Agneta Kruse, agneta.kruse@forsakringskassan.se En välfärdsanalys av det svenska barnbidragssystemet 400 Boendevillkor, transfereringar och uppväxt: Sverige Summa Socialstyrelsen Uppgiftslämnare: Peter Brusén, peter.brusen@socialstyrelsen.se Inom ramen för verksamhet vid Institutet för utveckling av metoder inom socialt arbete (IMS) tkr 12

13 Definition av forskning om barn och ungdom Till forskningsområdet hör studier av den normala utvecklingsprocessen från spädbarn till ung vuxen (från 0 c:a 25 år). Barns och ungdomars uppväxtvillkor och levnadsförhållanden studeras. Det kan handla om psykologiska studier av individer, likaväl som organisations och samhälleliga studier, med inriktning mot barn och ungdom. I området ingår också särskilt utsatta barn och ungdomar. Forskningen kan ha en tvärvetenskaplig design. Området kan vara inriktat på familj, föräldraförsäkring, privat eller offentlig barnomsorg, fritid och skola. Forskning om barns hälsa ingår vidare som en viktig del. Ungdomars sociala förhållanden och egna kulturella uttryck tillhör likaså området. 13

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 007 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2006

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2006 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 26 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2008

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2008 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 8 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 29 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

The national SIMSAM network (I)

The national SIMSAM network (I) SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE

Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE Lindrig intellektuell funktionsbegränsning och ESSENCE /E Fernell, Gillbergcentrum och Skaraborgs sjukhus DSM-5 (2013) Intellectual Disability (Intellectual Developmental Disorder) Hur blir den svenska

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE

BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE INGRID PRAMLING SAMUELSSON Sustainable Development Goals Ett framtidsinnehåll hållbarhet SDG 4.2 att 2030 försäkra att alla flickor och pojkar har tillgång till god

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Förslag till rambeskrivning för institution 1 Förslag till rambeskrivning för institution 1 Namnförslag: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik Department of Education 1. Teman och centrala kunskapsområden Institutionens kunskapsområden

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet

Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd

Barnets rätt till hälsa och välfärd Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU)

Cerebral pares. (Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU) Living in transition to adulthoodadolescents with cerebral palsy and their parents experiences of health, wellbeing and needs Elisabet Björquist Cerebral pares CP är idag den vanligaste orsaken till rörelsehinder

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc. Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten Rekommendation för vuxna fysisk aktivitet 150 aktivitetsminuter/vecka med måttlig intensitet eller

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag Mara Westling Allodi Specialpedagogikens dag 14 mars 2018 Specialpedagogik

Läs mer

Uppmärksamma den andra föräldern

Uppmärksamma den andra föräldern Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?)

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk(!?) Karin Boson Leg. Psykolog, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet karin.boson@psy.gu.se LoRDIA

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?

VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? Ann-Christin Furu PeD, universitetslektor, leg talterapeut Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik 1 1. VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? 2 GRUNDERNA

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Sociala problem och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv Olof Bäckman och Anders Nilsson Statistikfrämjandets dagar 2014 Brottslighet, missbruk och social exkludering i ett livsförloppsperspektiv

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN LoRDIA Longitudinal Research on Development In Adolescense Gnosjö FORMAS samarbete FORSKNING TONÅRSUTVECKLING återkoppling LoRDIA psykisk

Läs mer

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare. Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet

Arbetslivsforskning 2018 och framåt. Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Arbetslivsforskning 2018 och framåt Forte, det nationella forskningsprogrammet och utmaningar inom arbetslivet Vad är Forte? En av fyra statliga forskningsfinansiärer Finansierar forskning inom hälsa,

Läs mer

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ

Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer Ingegerd Ericsson Lärande och samhälle Idrottsvetenskap Malmö högskola Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer I Bunkefloprojektet-en hälsofrämjande livsstil har relationer

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt

Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft

Läs mer

Hälsa historiskt perspektiv

Hälsa historiskt perspektiv Hälsa historiskt perspektiv För överlevnad Frihet från sjukdom WHO definition 1948 a complete state of physical mental and social wellbeing and not merely the absence of disease and infirmity Hälsans bestämningsfaktorer

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Kommande utlysning om programbidrag

Kommande utlysning om programbidrag Kommande utlysning om programbidrag I mitten av april öppnar Forte en utlysning med syftet att stärka forskningsmiljöer inom områden med betydande behov och samhälleliga utmaningar. Utlysningen av programbidrag

Läs mer

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer