Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009"

Transkript

1 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2009 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om åldrande och äldre, funktionshinder och handikapp, internationell migration och etniska relationer (IMER), socialvetenskaplig alkoholforskning samt forskning om barn och ungdom. Som ett led i arbetet med samordningsuppdraget har FAS sedan 2002 genomfört kartläggningar av volym och finansiering för berörda områden genom enkäter till statliga och vissa icke-statliga forskningsfinansiärer. Denna sammanställning gäller stödet till området barn och ungdom. År 2005 är första året FAS har detta samordningsansvar. Den definition av området som används i enkäten återfinns i slutet av detta dokument. Sammanställningen inleds med två översiktstabeller över FAS stöd samt det totala stödet till området under åren Därefter redovisas FAS stöd till området under 2009 uppdelat på stödform med angivande av projekttitel och belopp. Motsvarande uppgifter redovisas sedan för övriga finansiärer (utan uppdelning på stödform). Tabell 1. FAS stöd till forskning inom området Barn o ungdom (tkr) Stödform Forskningsprojekt (antal) Centrum o program (antal) Anställningar (antal) Totalt (antal) * 84* ** * 20 av dessa projekt har även klassats som tillhörande områdena funktionshinder, IMER eller alkohol. Totalbeloppet av dessa dubbelräknade projekt uppgår till tkr. ** 20 av dessa projekt har även klassats som tillhörande områdena funktionshinder, IMER eller alkohol. Totalbeloppet av dessa dubbelräknade projekt uppgår till tkr. Tabell 2. Stöd till forskning inom området Barn o ungdom (mnkr) Finansiär FAS stöd Antal projekt 31, , , , ,7 76 Övrigas stöd Antal projekt 55, , , ,7* ,1 158 Totalt 87,8 129,7 166, FAS andel 36% 34% 35% 46% 34% * 13 av dessa projekt har även klassats som tillhörande området funktionshinder eller IMER. Totalbeloppet av dessa dubbelräknade projekt uppgår till tkr. ** 3 av dessa projekt har även klassats som tillhörande området funktionshinder eller IMER. Totalbeloppet av dessa dubbelräknade projekt uppgår till 840 tkr.

2 FAS stöd till forskning inom området Barn och ungdom 2009 Projektstöd (inkl postdoc) (projekt som även klassats till annat samordningsområde är kursiverade) Belopp, tkr Neurofysiologiska förutsättningar för hörande, kognitiva förmågor och läsutveckling hos hörselskadade och döva barn med hörapparat och CI Grooming: IT som risk och möjlighet Sociala barnavårdsutredningar gällande flickor som lever i en hederskontext 750 Grundläggs tobaksvanor redan under fostertiden? Samspelet mellan fostermiljö, 601 gener och sociala uppväxtvillkor Tidiga tecken på rationellt tänkande hos spädbarn implikationer för normal och 700 avvikande utveckling Cybermobbning 500 Ungdomars sexuella utveckling i traditionella och nya vardagsmiljöer Alkoholkultur i förändring? Mödrars kroppsvikt och deras barns tillväxt och risk för barnfetma. Effekter av stor viktminskning hos kvinnor efter kirurgisk behandling av fetma Hur påverkar stress immunförsvaret? Ger stress diabetes hos barn? Via 850 överbelastning av insulinproducerande celler eller via obalans i immunförsvaret? Går det att predicera sexåringars framtida färdigheter i matematik: En longitudinell studie om matematiksvårigheter hos barn? 800 Att öka fysisk aktivitet bland barn med risk för metabolt syndrom: Går det och 700 hur påverkas kardiovaskulära och metabola riskparametrar? Pappa-barn relationen: En longitudinell studie över 25 år 800 Hälsoeffekter och effekter på utbildning, arbetsmarknadsposition och inkomst av 750 psykisk ohälsa i ungdomen bland män Utveckling av kommunikation och mentalisering hos döva och hörande barn 800 "Barnets moder och moderns barn": Tidiga bestämningsfaktorer för reproduktion av ojämlikheter i hälsa Betydelsen av emotionell och kognitiv förmåga mätt i ungdomen och risk för 500 förtidig död och ohälsa 30 år senare. En longitudinell studie Risk för psykisk ohälsa hos unga i utsatta bostadsområden; en 10 årig kohortstudie 670 Utveckling av kognitiv förmåga och läsfärdighet hos döva barn med cochleära implantat i ett longitudinellt perspektiv Livet efter vården. Om unga som lämnar socialtjänstens dygnsvård 850 Leder misslyckande i skolan till ohälsa? 630 Effekter av datorbaserad träning för elever med lässvårigheter i årskurs Normanpassning, levnadsvanor och hälsa. Varför har flickor sämre självrapporterad hälsa än pojkar? MMORPG - samhällsproblem eller framtidsliv? 900 Läsfärdighet och textförståelse hos normalbegåvade barn och ungdomar med 350 autismspektrumtillstånd Begåvning, barndomsmiljö och uppnådd utbildning i relation till rökvanor, alkoholvanor och alkoholberoende. Kohortstudie av 7250 manliga tvillingpar 2

3 Belopp, tkr Fosterbarn i lokalsamhället. Regional och lokal variation i svensk fosterbarnsvård ca Socioekonomiska förhållanden, kognitiv funktion och psykisk ohälsa 850 Mycket och måttligt för tidigt födda barn som unga vuxna 402 Det var en gång' Utveckling av narrativ förmåga hos barn med språkliga funktionshinder i logopedisk intervention Den goda fabriken en konceptfabrik utvecklad av ungdomar och kvinnor Barn med språkstörning är beroende av andras stöd i kommunikation. Samkonstruktion och återanvändning i samtal Genetiska och miljöfaktorers betydelse för samband mellan födelsekaraktäristika 876 och risk för sjukdom en kohortstudie av tvillingar födda Mobiltelefonanvändning och barncancer 450 Samband mellan intra uterin exponering för persistenta klororganiska miljögifter 580 och typ 1 diabetes Hur jämställdhet i föräldraskapet påverkar hälsan och annan välfärdsutveckling 740 bland föräldrar och barn Föräldrar vars son eller dotter tagit sitt liv Att definiera en klinisk praxis som 330 minskar risken för psykisk ohälsa Långtidsminne hos små barn: Individuella skillnader och elektrofysiologiska 700 korrelat Tidiga frisk- och riskfaktorers betydelse för barns psykosociala hälsa och 650 anpassning vid 12 års ålder. En longitudinell studie Tryggare kan ingen vara? - En studie av arbetsmarknadsförankringens betydelse 850 för hälsotillståndet i en 26-årsuppföljning av Luleåkohorten Född för tidigt - livskvalitet i tonåren 900 "Du är inte ensam. Jag hade lika gärna kunnat skriva det där" - Ungdomar 367 kommunicerar om psykiskt lidande via Internet Språklig förmåga hos barn som använder grafisk kommunikation - ett 500 internationellt samarbetsprojekt Kommunikativ delaktighet i ett långtidsperspektiv hos personer med gomspalt 900 eller 22q11 deletionssyndrom: påverkan av avvikande tal och språk ICF-CY i samverkan kring insatser för barn- och unga med funktionshinder Team-gemensamma kartläggingsinstrument inom barn- och ungdomshabilitering Barn med utvecklingsrelaterade psykiska problem och deras psykiska och sociala hälsa under tonåren - en longitudinell tvillingstudie Utvärdering av en psykologisk behandlingsmetod för ungdomar med behandlingsproblem inom tandvården 800 ADHD-problem i tonåren. Stabilitet, anpassning samt förvärrande och skyddande 348 faktorer en prospektiv studie. Är maktlöshet en riskfaktor för flickors sämre hälsa? - en longitudinell studie av 650 tonåringar Primärprevention av barnfetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentral om goda matvanor och fysisk aktivitet. En randomiserad befolkningsstudie När jag kommer ut ur duschen känner jag mig fetsnygg en studie av ungdomars kroppsuppfattning Långtidsuppföljning av mödrar med psykosociala problem och deras barn 548 behandlade på Föräldrar-spädbarn Hagadal. 3

4 Belopp, tkr Hyperaktivitets- och uppmärksamhetsproblem hos barn: Har relationen till 406 föräldrarna med saken att göra? Livsstilsförändringar hos ungdomar och unga vuxna med hjälp av individanpassad information 385 Postdoc-bidrag: Födelseutfall, skolbetyg och socio-ekonomisk bakgrund: 680 Reproduktion av ojämlikheter mellan generationer och över livsförlopp Postdoc-bidrag: Hur förändras ADHD med ålder och utvecklingsnivå? 680 Postdoc-bidrag: Fysisk aktivitet, kondition, riskfaktorer for hjärt-kärlsjukdom 680 samt gen-livsstil samverkan bland svenska ungdomar. En longitudinell delstudie av EYHS Postdoc-bidrag: Bestämningsfaktorer för fysisk aktivitet från barndom till ungdom och från ungdom till vuxenlivet. 680 Postdoc-bidrag: Det ideella arbetet en förutsättning för barns organiserade 680 idrottsutövning? Postdoc-bidrag: Alkoholrelaterade problem, betydelsen av kulturella och 680 kontextuella faktorer Postdoc-bidrag: Övergång från skolan till det första arbetet och effekten av 680 social kapital Postdoc-bidrag: Att forma framtida familjer. Adoption och familjeideal i Sverige Postdoc-bidrag: Barncanceretiologi 680 Postdoc-bidrag: Den svenska barnavården - välfärd och klientskapande faktorer 680 Summa Programstöd Titel Belopp, tkr Programstöd: Förebyggande av fetma och fetmarelaterade sjukdomar bland barn och unga: Utvärdering av den fysiska aktivitetens betydelse Programstöd: Skolans betydelse för de ungas psykiska och psykosomatiska hälsa Programstöd: Livsstil och allergi betydelsen av miljö- och livsstilsfaktorer under graviditet och barnets tidiga uppväxt Aladdinstudien Programstöd: Utvecklingen av mental hälsa och beteendeproblem hos barn och ungdomar: Arv och miljö Programstöd: Barns livsstil och fetmaepidemin Programstöd: Auktoritära eller negligerande föräldrar, farliga bostadsområden, kaotiska skolor: barnets perspektiv Programstöd: Familjestruktur, ekonomiska resurser och barns levnadsvillkor Programstöd: Barns utveckling och livsvillkor Summa Anställningar Titel Anställning: Ungdomsforskning - forskarassistent. Ett utvecklingsperspektiv på asocialt beteende: könsskillnader och likheter Belopp, tkr 850 4

5 Titel Belopp, tkr Anställning: Ungdomsforskning - forskarassistent. Ungdom i periferin långt 850 ifrån överallt? Anställning: Den sociala och fysiska miljöns betydelse för barns skaderisk och 850 hälsa forskarassistent Anställning: Barns levnadsvillkor och hälsa - forskare. Social position, levnadsvillkor och hälsobesvär bland barn och ungdomar Anställning: Barns levnadsvillkor och hälsa - forskare. Sårbar utveckling Summa Övriga finansiärers stöd till forskning inom området Barn och ungdom 2009 Finansiär Antal projekt Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) Vetenskapsrådet naturvetenskap och teknikvetenskap inga projekt Vetenskapsrådet humaniora och samhällsvetenskap Vetenskapsrådet medicin Vetenskapsrådet kommittén för utbildningsvetenskap Vetenskapsrådet kommittén för forskningens infrastrukturer Vetenskapsrådet dyrbar utrustning inga projekt Vetenskapsrådet genusforskning inga projekt Verket för innovationssystem (VINNOVA) Statens institutionsstyrelse (SiS) Riksbankens jubileumsfond (RJ) Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) Vårdalstiftelsen inga projekt AFA Försäkring Centrum för idrottsforskning Försäkringskassan 1 Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut inga projekt Socialdepartementet inga projekt Systembolagets råd för alkoholforskning inga projekt Institutet för framtidsstudier Summa

6 Forskningrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande -Formas Uppgiftslämnare: Bengt H. Ohlsson, Barn till fots. Stadsmiljö och uthållig vardagsrörlighet 918 KIDSCAPE utemiljöer och barns hälsa 865 Konstruktion av rädsla för urbant våld inom barnfamiljer:strategier för 350 användning Hållbara vanor hos barn och ungdomar, med fokus på livsstil, hälsa och mat 82 Valet att stanna: Sociala och kulturella perspektiv på unga voxna i 621 landsbygdsområden Hållbar utveckling i ett barnperspektiv. Studier av barns användning och 1700 föräldrars värdering av barns närmiljö i storstad och på landsbygd Summa 4536 Vetenskapsrådet ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap Uppgiftslämnare: Anneli Fröjd, af@vr.se (projekt som även klassats till annat samordningsområde är kursiverade) Belopp kr Hur utvecklas spädbarns förståelse av andras handlingar? 450 Kön, kunskap, kompetens och karriär aspekter och effekter av familjebildning och föräldraskap för särskilda grupper av kvinnor och män i Sverige (forskarassistentanställning) Familjepolitik, arbetsmarknad och stress i i hem och arbete En komparativ 767 studie av Sverige och andra välfärdsdemokratier Utveckling av tidiga beteendeproblem: En prospektiv tvillingstudie med 300 fokus på temperament, neuropsykologiska dimensioner och familjefaktorer Den teoretiska grundvalen för buller som ett hinder för inlärning och minne 280 hos barn i skolan Normbrytande beteende bland förskolebarn: Integrering av potenta risk- och 280 skyddsfaktorer i identifieringen av olika utvecklingsvägar Matematiksvårigheter hos barn: En generell eller specifik störning i långtidsminnet? 280 Vetenskap och politik i samverkan: Antibiotikaresistens, mässlingsvaccination och sexuella övergrepp mot barn Temporal kognition hos barn och vuxna 280 Sensomotoriska avvikelser orsakade av infantil cerebral pares och tidiga 280 anläggningsskador i hjärnan: Analyser av rörelsemönster och hjärnstrukturer hos tidigt- och mycket för tidigt födda barn Brus förbättrar kognitiva förmågor hos ADHD och lågpresterande barn 280 6

7 Belopp kr Förälder godkänd. Normer för familj och föräldraskap i utredningen och 800 bedömning av adoptionssökande Föräldralöshet och skapandet av hem, familj och nation i modern amerikansk 1300 roman Konstnärliga karriärval och familjebildning. En uppföljande studie av osäkra 594 yrkessatsningar Splittrade familjers mobilitet och vardagsrörlighet Om avstånd och tidsgeografiska restriktioner Datorspelande mammor. Att bolla med tid, spel och familjeliv 800 Kamratnätverken i Ungdomsåren och utvecklingen av beteendeproblem 428 Föreställningar om matematik i den svenska skolans värld Summa 9498 Vetenskapsrådet ämnesrådet för medicin Uppgiftslämnare: Anna Herou, anna.herou@vr.se Overweighed children s health - studies of the effect of lifestyle and food habits 275 (SELFH) Inflammatory mechanisms of perinatal brain injury 550 Neurodevelopmental disorders in children: cognitive and motor functioning, 1080 monoamine transmission, prenatal programming and intervention Perinatal hypoxia-ischemia:pathophysiological mechanism 1200 Maternal smoking during pregnancy and the fetal programming with respect to 325 cardiovascular and psychiatric disorders in children and adolescents Peri and neonatal management at extreme prematurity a National prospective 500 study analysing short and long term outcome in infants in relation to peri and neonatal riskfactors and management routines Electrophysiological studies of linguistic and cognitive development in children 300 with cochlear implants Application and development of modern methods in studie of human energy 500 Requirement in relation to variables of importance for growth, development and health Immunogenetic mechanism in childhood type 1 diabetes 1000 CEFALO a casecontrol study of risk factors for brain tumors in children and 841 adolescents How gender equality in parenthood affects health and welfare development 450 among mothers, fathers and children CELIAC DISEASE. Has the time come for primary prevention and mass 500 screening? Evaluation of the Swedish epidemic and post-epidemic birth cohort at twelve years of age Effects of early life arsenic exposure on immune function 965 Genes, environments and the development of mental health and behaviour 325 problems from childhood to adulthood Psychological stress and health consequences in children. The role of stress in 325 the development of obesity, disturbed child sleep and diabetes related autoimmunity Studies of immune modulation of Type 1 diabetes by using GAD-vaccination, 325 7

8 to mitigate, perhaps even cure or prevent diabetes in some children Vacuum extractions in Sweden:why, when and how? Incidence of indications 325 for and maternal and infant outcomes after vacuum extraction Growth in children analysis of growth patterns, underlying hormonal 400 mechanisms and late consequenses Risk factors for psychosis and their relevance for treatment:an integrated 1814 research program Molecular and clinical studies of congenital malformations 1100 Programming of the Metabolic Syndrome- The Critical Role of the Maternal 500 Metabolic Environment and Early Childhood Effect of training, development of hand function and reorganisation after early 400 brain lesion in children with cerebral palsy Novel targeted therapy for childhood cancer with emhasis on Wip 1 in 700 medulloblastoma and neuroblastoma Antisocial personality disorder:childhood antecedents, adult phenotype and 755 susceptibility factor Risk factors for childhood onset insulin dependent diabetes (T1DM) and its 1100 complications Does severe emotional stress influence cancer development? A national study 644 of incidence and survival among parents who have lost child Gene-environment interactions and allergy in children 400 Children s assent and participation in a longitudinal cohort study of child health 400 The metabolic syndrome in children risk factors and prevention 325 The metabolic syndrome in children risk factors and prevention (ans fo ass) 770 Maternal smoking during pregnancy and the fetal programming: Their 796 significance on cardiovascular and psychiatric disorders in children and adolescents GROW UP- Overweight, obesity and underweight among children and 796 adolescents in relation to environment and lifestyle during childhood GROW UP- Overweight, obesity and underweight among children and 325 adolescents in relation to environment and lifestyle during childhood Childhood conduct problems: Producing practically relevant research in a 325 country in need Childhood conduct problems: producing practically relevant research in a 796 country in need Nutrition and environment in relation to allergy in children 828 Nutrition and environment in relation to allergy in children 325 Role of sex steroids during development fat mass accumulation 828 Role of sex steroids during development fat mass accumulation 325 Psychological stress and health consequences in children. The role of stress in 828 the development of obesity, disturbed child sleep and diabetes related autoimmunity Vacuum extractions in Sweden:why, when and how? Incidence of indicators for 828 and maternal and infant outcome after vacuum extraction Summa

9 Vetenskapsrådet kommittén för utbildningsvetenskap Uppgiftslämnare: Maria Karlberg, Maskulinitet på schemat:en studie av pojkar, maskulinitetsformuleringar och 830 pojkars distansering från skolarbete i olika skolformer Strukturerad läsundervisning med fonemisk medvetenhet som grund för barn 1000 med grava läs- och skrivsvårigheter Skolsegregation i den svenska skolan orsaker och effekter 863 Barnets rättigheter på utbildningsområdet i mötet mellan universalism och 235 partikularism i Sverige och Nya Zeeland Skola, valfrihet och integration. Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om 1620 mångkulturella innerstadsskolor och invandrarungdomars socio-emotionella omkostnader i samband med uppbrottet från förorten Pojkar i behov av särskilt stöd. En studie av maskulinitet, särbehandling och 1280 socialisation i särskilda undervisningsgrupper Specialpedagogiska stödåtgärder i grundskolan:omfattning, former och effekter 1145 Tvåspråkighet som resurs i studenters socialiseringsprocess i flerspråkiga 1080 utbildningar Kampen om lärandet 540 Barnets rättigheter i utbildning 848 Fristående skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd 1140 Delaktighet, socialt klimat och lärande i skolan. En intervention på organisationsnivå i skolans lärandemiljöer för en utveckling av skolans förmåga till 660 förändring och anpssning till elevernas behov Skolan suger eller? Att ge röst åt barns och ungdomars erfarenheter av 1400 psykosocial hälsa i sin lärnademiljö Mobbing som social process 848 Effekter av skolval 890 Summa Vetenskapsrådet kommittén för forskningens infrastrukturer Uppgiftslämnare: Jenny Nordquist, jenny.nordquist@vr.se Ett nytt verktyg för livsförlopps och intergenerationella anlyser en Stockholms födelsekohort från 1953 till 2005 Säker start i Stockholm (SSS): en databas av prospektivt insamlade data från tidig graviditet och barnaålder SIMSAM Early Life, flervetenskaplig forskning om barn och ungas hälsa i ett livsloppsperspektiv med användning av moderna epidemiologiska och biostatiska metoder Summa 3220 Vinnova Uppgiftslämnare: Annika Zika-Viktorsson annika.zika-viktorsson@vinnova.se Utvärdering av mobilt Diasend för barn-och ungdomsdiabetikers vardag Mobil läxhjälp i svenska som andraspråk 605 Lärspelsportal för nöje och nytta 1230 BluePromo

10 Free2Ride 500 Innovation Cultures 533 Summa 4768 Statens institutionsstyrelse (SiS) Uppgiftslämnare: Tarja-Liisa Leiniö, Utvärdering av ett kognitivt-beteendeterapeutiskt program för särskilda 200 ungdomshem Konflikters sociala karriärer. Sociologiska perspektiv på ungdomshemmens 560 konflikthantering Utvärdering SIS Komet 470 Utvärdering av förstärkt vårdkedja inom ungdomsvården (processtudie) 865 Utvärdering av förstärkt vårdkedja för ungdomar som vårdas på SiS institution 970 (effektstudie) Betydelsen av etnicitet vid särskilda ungdomshem- en sociologisk undersökning 560 Effekter av kognitiv träning på skolprestation och självreglering av 228 beteenden: En pilotstudie God vård? En rättsäkerhetsstudie om ungas rättsliga villkor på institution Samspel och följsamhet - om behandlingssamarbete och manualer En studie om etnicitet, kön, pojkar och unga män i institutionsbehandling 460 Summa 5513 Riksbankens jubileumsfond (RJ) Uppgiftslämnare: Mats Rolén, mats.rolen@rj.se Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar uder de tidiga 200 barnaåren Summa 200 KK-stiftelsen Uppgiftlämnare: Eva Högström, eva.hogstrom@kks.se KOMPLIT (IT i lärarutb) 1890 LIKA (IT i lärarutb) 3450 Ung kommunikation (IT i lärarutb) 2070 IT i lärarutbn, internationell kartläggning 900 Child Culture Design 985 Organiserade producenter av unga nätkulturer 1289 Att uttrycka det svåra online: Om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk 923 YouTube som performativ arena 1256 Ungas multimodala gestaltning 1100 Cybernormer, normbildningsprocesser i nätkulturer 1239 Summa

11 AFA Försäkring Uppgiftlämnare: Barbro Jacobsson, Projektitel Psykisk hälsa och livskvalitet hos barn med övervikt 1417 Betydelsen av stress och exponering för kaloririk kost för utveckling av tidig 1402 fetma Primärprevention av fetma genom föräldrasamtal på barnavårdscentral om 1429 goda matvanor och fysisk aktivitet. En randomiserad befolkningsstudie Summa 4248 Centrum för idrottsforskning (CIF) Uppgiftslämnare: Artur Forsberg Skadeincidens, skaderisk och träningsmängd hos idrottare mellan år 55 Diagnostik och stressfrakturer hos tävlingsidrottande ungdomar med ländryggsbesvär 50 Förebyggande av allvarliga knäskador hos flickfotbollsspelare, knäkontrollprojektet 125 Severs skada hos barn och ungdomar, en interventionsstudie 145 Individuell och övervakad styrketräning i prestationshöjande och skadeförebyggande syfte hos unga kvinnliga idrottare 80 Från talang till stjärna inom tävlingsidrotten en analys av utövare inom sju 50 olika idrotter Att främja fysisk aktivitet bland ungdomar på praktiska yrkeförberedande 75 gymnasieprogram Ungdomars kroppsuppfattning. Vad kan vi lära från idrotten? 75 Föreningsidrotten som idrottskultur. En kvalitativ studie om idrottande flickor 50 i Luleå Skolans rum för rörelse en studie av idéer om kroppsrörelser och utbildning 100 i skolors idrottslokaliteter Idrottsprofilerad utbildning en kartläggningsstudie av regionala och lokala 50 idrottsgymnasier Betygsättning och bedömning i ämnet idrott och hälsa (postdoc) 350 Idrott, globalisering och professionalisering. Om drömmar och vardag bland 60 fotbollens ungdomsproffs När blir hälsa ohälsa? En etnografisk studie om doping, identitet och 30 idrottskultur Motionsprojekt, lekprojekt och drop-in-projekt 50 Idrottares övergång från junior till senioridrott. Första året i en longitudinell 100 studie Ridskolan som katalysator för handlingskraft 30 Summa

12 Försäkringskassan Uppgiftslämnare: Bodil Ljunghall Papporna och motiven. Den svenska föräldraledigheten I ett geografiskt perspektiv Summa Socialstyrelsen Uppgiftslämnare: Knut Sundell Utvärdering av insatser till barn som bevittnat våld 4337 Insatser för unga lagöverträdare (syst. översikt) 78 Historiska barnavårdsregistret 224 Utvärdering av MST (RCT) 650 MultifunC implementeringsstudie 763 Utvärdering av MTFC (RCT) 43 Kvalitetssäkring av bedömningsinstrumentet HOME 535 Jämförande studie ADAD & SAVRY 21 Utvärdering av ART 579 Normering ADAD 331 Bedömningmetoder våldutsatta kvinnor (inkl barns situation) 873 Utvärdering av Vägvalet o bekymringstal (RCT) 26 Kunskapsöversikt Vanvård o övergrepp (syst. översikt) 1178 Utveckling av bedömningsinstrument för rekrytering av familjehem 902 Selektiv prevention för barn (syst. översikt) 315 Utveckling av bedömningsinstrument vid vårdnadstvister 1000 Multicenterstudie av 4 föräldrastödsprogram (RCT) 2428 Utvärdering av Family Check-up 9027 Utvärdering av Prevention i Skolan (RCT) 500 Utvärdering av Marte Meo (RCT) 1800 Utvärdering av Morningside Mathematics 200 Validering av SEDI (Structured Eating Disorder Interview) 75 Effektstudie av Beardslees familjeintervention (RCT) 4106 Utvärdering av ESTER 1315 Retrospektiv och representativ studie av unga vuxna om deras uppväxtsituation 4301 Summa Institutet för Framtidsstudier Uppgiftslämnare: Joakim Palme Långsiktiga konsekvenser av ungdomsbrottslighet 895 Kostnader för högre utbildning och dess betydelse för indivduella 665 utbildningsval Utbildningsval, arbetsmarknadsinträde och familjebildande 250 Summa

13 Definition av forskning om barn och ungdom Till forskningsområdet hör studier av den normala utvecklingsprocessen från spädbarn till ung vuxen (från 0 ca 25 år). Barns och ungdomars uppväxtvillkor och levnadsförhållanden studeras. Det kan handla om psykologiska studier av individer, likaväl som organisations och samhälleliga studier, med inriktning mot barn och ungdom. I området ingår också särskilt utsatta barn och ungdomar. Forskningen kan ha en tvärvetenskaplig design. Området kan vara inriktat på familj, föräldraförsäkring, privat eller offentlig barnomsorg, fritid och skola. Forskning om barns hälsa ingår vidare som en viktig del. Ungdomars sociala förhållanden och egna kulturella uttryck tillhör likaså området. 13

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2008 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2007 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 007 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2007 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2008

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2008 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 8 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Internationell migration och etniska relationer (IMER) 9 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 2009

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 2009 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning 29 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Barn och ungdom år 2006 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning om

Läs mer

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2006

Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 2006 Stöd till forskning inom FAS samordningsområde Funktionshinder och handikapp 26 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett särskilt regeringsuppdrag att svara för samordning av forskning

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

The national SIMSAM network (I)

The national SIMSAM network (I) SIMSAM är en förkortning för Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences och utgör en satsning som stöds av Vetenskapsrådet. Syftet med bidraget är att bidra till förbättrad

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?

Läs mer

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)

Läs mer

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: MostPhotos Varför bör vi utveckla stödet till föräldrar? Nationell

Läs mer

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?

Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar? Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför

Läs mer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en nationell kartläggning Nordiska Barnavårdskongressen Stockholm 2012-03-23 Staffan Janson och Bodil långberg

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018 OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv

Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv CENTRUM FÖR FORSKNING OCH UTBILDNING KRING RISKBRUK, MISSBRUK OCH BEROENDE Ungdomar och alkohol: barn och föräldraperspektiv Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner

Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Effekter av anknytningsbaserade interventioner för yngre barn och deras omvårdnadspersoner Ann-Sofie Bergman, FD universitetslektor i socialt arbete & Elizabeth Hanson, professor i vårdvetenskap http://www.anhoriga.se/publicerat/rapporter-och-publikationer-barn-somanhoriga/kunskapsoversikter/

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1

Föräldrastöd. Göteborg 12 mars Jenni Niska Sid 1 Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc.

Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd. Föräldraförsäkring Övriga transfereringar - barnbidrag etc. Föräldrastöd Göteborg 12 mars 2008 Jenni Niska 2008-03-13 Sid 1 Samhällets möjligheter att påverka barns hälsa och välfärd Familjelagstiftning Barnets rätt Transfereringar Tjänster Föräldraförsäkring Övriga

Läs mer

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017 Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch drogbruk Beroendedagen, 14 sept 2017 Karin Boson Leg. Psykolog, PhLic, doktorand Psykologiska institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense

TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN. LoRDIA. Longitudinal Research on Development In Adolescense TONÅRSUTVECKLING - EN STUDIE SOM FÖLJER UNGDOMAR GENOM TONÅREN LoRDIA Longitudinal Research on Development In Adolescense Gnosjö FORMAS samarbete FORSKNING TONÅRSUTVECKLING återkoppling LoRDIA psykisk

Läs mer

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie, Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie, 180516 Tidig stressexponering Vad är viktigt? Effekter av svår stress på små barn Vad kan vi göra? Väckte tankar Barn är

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Tonårsplaceringar på grund av beteende Utfall Placerade Pojkar Övriga pojkar Placerade

Läs mer

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid

Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Psykisk sjukdom i samband medgraviditet och spädbarnst Psykisk sjukdom i samband med graviditet, barnafödande och spädbarnstid Ulla Björklund Överläkare, mödrahälsovård och förlossningsvård Psykisk sjukdom

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt

Läs mer

Välkommen till en ny Salut-dag!

Välkommen till en ny Salut-dag! Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning

Läs mer

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv

Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Ungdomars psykiska hälsa - ett lokalt perspektiv Katrin Häggström Westberg Leg. Sjuksköterska i psykiatri Doktorand Hälsa och Livsstil, Högskolan i Halmstad Att vara ung!!! 75 % av all psykisk sjukdom

Läs mer

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT

The Salut Programme. A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten. Eva Eurenius, PhD, PT The Salut Programme A Child-Health-Promoting Intervention Programme in Västerbotten Eva Eurenius, PhD, PT Hälsoutvecklare/Health Promotion Officer, Project Assistant Verksamhetsutvecklingsstaben/ Strategic

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN PROJEKTLEDARE: JENNIFER STRAND (E-POST: JENNIFER.STRAND@PSY.GU.SE) PROJEKTMEDARBETARE: KARIN GRIP & LISA RUDOLFSSON PROJEKTET FINANSIERAS AV FORSKNINGSRÅDET FÖR HÄLSA, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD Projektets

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen

Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen 1 Psykisk hälsa och ohälsa i ungdomen Kyriaki Kosidou, överläkare i psykiatri, med. Dr Psykisk Hälsa, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) 2 1. Hur ser situationen ut i Sverige idag? 2. Vad

Läs mer

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv

Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv Svenske erfaringer med forebyggelse af negativ social arv 2004-04-15 Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Stockholm och Karolinska Institutet Swedish studies of social health inequalities Health outcome

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

1 (10) Folkhälsoplan

1 (10) Folkhälsoplan 1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I

SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för

Läs mer

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem Stockholm 181017 Majlis Winberg Salomonsson Dept. of Women s and Children s Health Child and Adolescent Psychiatric

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Folkhälsoplan. Munkedals kommun Folkhälsoplan Munkedals kommun 2018-2020 Folkhälsoplan 2018-2020 Dnr: 2017-53 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg Antagen av: Kommunstyrelsen Revisionshistorik:

Läs mer

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering

Läs mer

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet Jämställdhet i hälsa a society in which men and women would participate in more or less equal numbers in every sphere of life, from infant care to high-level politics (Okin, 1989) Hur kan samhället hindra

Läs mer

Sämre hälsa och levnadsvillkor

Sämre hälsa och levnadsvillkor Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning

Läs mer

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden

Läs mer

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm

Social position och hälsa. Sara Fritzell och Janne Agerholm Social position och hälsa Sara Fritzell och Janne Agerholm Vad vi ska gå igenom idag: Varför är social position intressant? Vad är social position? Hur mäts det? Social position och hälsa, exempel Varför

Läs mer

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen

Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Att arbeta med identitets-, sexualitets- och jämställdhetsfrågor inom naturorienterande ämnen Ett urval ur ämnesplaner för grundskolans tidigare år NO åk 1-3: Människans kroppsdelar, deras namn och funktion

Läs mer

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?

Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska

Läs mer

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete

Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser

Läs mer

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU

Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.

Läs mer

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar

Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr

Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Hur påverkas familjen runt den överviktsopererade patienten? Mikaela Willmer, leg dietist, med dr Upplägg Bakgrund Möjliga påverkansvägar Familjen som arena för förändring Forskning på området (inkl min

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland 1 DENNA FOLKHÄLSOPOLITISKA POLICY har tagits fram i samverkan mellan Västra Götalandsregionen, kommunerna, den ideella sektorn och andra folkhälsoaktörer. Processen

Läs mer

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige,

Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, Skolbarns hälsovanor: Självskattad hälsa och allmänt välbefinnande bland 15-åringar i Sverige, 1985-2009 I Sverige genomförs sedan 1985/1986 det internationella forskningsprojektet Skolbarns hälsovanor,

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor

Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor Regeringsbeslut III:8 2017-02-23 S2017/01227/FS (delvis) Socialdepartementet Folkhälsomyndigheten 171 82 Solna Uppdrag avseende skolbarns hälsovanor Regeringens beslut Regeringen ger Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Större finansiärer av HSM-forskning

Större finansiärer av HSM-forskning Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning av hög vetenskaplig kvalitet inom arbetsliv, hälsa och välfärd. www.fas.se Större finansiärer

Läs mer

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan

Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering

Läs mer

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Föräldrastöd är det värt pengarna? Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) En hälsoekonomisk analys Inna Feldman Inna.feldman@kbh.uu.se Socialpediatrisk forskning Vad är hälsoekonomiskanalys?

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University

Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att

Läs mer

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Att vara tonåring när mamma eller pappa dör Anette Alvariza Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta

Läs mer

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade

Läs mer

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65

Depression. En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Depression En-måmads förekomst 10% Mer vanligt än demens efter 65 Life-time occurrence of major depression from 1968-2010 800 women examined by psychiatrist in 1968 285 (35.6%) had an episode of MDS up

Läs mer

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp)

Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Små barns hälsa, kost och tillväxt. Tillväxtprojektet (Tp) Almquist-Tangen Gerd Roswall Josefine Dahlgren Jovanna Bergman Stefan Alm Bernt Nutritions- och Tillväxtmönster Height Vad får det för konsekvenser?

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer