Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr.

Transkript

1 Vårdkedjor och samverkan kring ungdomar som placeras på SiS. Vägar genom ett doktorandprojekt. Maria Andersson Vogel, fil.dr. i socialt arbete

2 Utgångspunkter för avhandlingsprojektet MVG-projektet Effektutvärdering Att göra projektet till sitt /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

3 Bakgrund MVG-projektet Initierat av socialdepartementet Samarbetsprojekt mellan SiS och 15 kommuner Förstärka vårdkedjan och förbättra samarbetet Samordnare och subvention Snäva tidsramar /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

4 Effektutvärderingens upplägg Huvudfråga: Får de ungdomar som har samordnare (vårdkedja) en bättre situation än de som inte har samordnare? Jämför de ungdomar som fått samordnare via projektet (15 kommuner) med dem som skrivits in vid och ut från SiS-institutioner från samma kommuner bakåt i tiden (.fram till 31/ ). Projektungdomar är experimentgrupp Tidigare inskrivna är kontrollgrupp /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

5 Datainsamling om ungdomarnas eventuella förändring ADAD (in, ut, uppföljning) intresserade av skillnader mellan i första hand inskrivningsdata och uppföljningsdata. Uppföljningsdata bortfall ett problem. Uppgifter från BRÅ om registrerad kriminalitet en tid efter utskrivning /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

6 Datainsamling om innehållet i samordnarnas arbete Viktigt att få så bra grepp som möjligt om arbetets innehåll. Om effekt, vad beror det på? (Ej motsvarande information om kontrollgruppen). Enkäter fylls i av samordnarna vid inskrivning, och sedan flera gånger under arbetets gång. Sista 12 månader efter utskrivning /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

7 Från effektutvärdering till avhandling Att kontextualisera och hitta sin egen ingång till materialet En utmaning att göra någon annans projekt till sitt eget Jag valde att sätta ungdomarna i fokus betydelsen av kön, klass och etnicitet /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

8 Avhandlingens syfte Att, med avstamp i effektutvärderingen, knyta samman en initierad bild av vilka ungdomar det är som placeras vid de särskilda ungdomshemmen med en analys av det projekt de deltog i. Därefter följa upp och undersöka hur det gått för dessa ungdomar samt hur deras situation ett och två år efter utskrivning kan relateras till projektet. Analysen görs genomgående med fokus på betydelsen av ungdomarnas kön klass och etniska bakgrund /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

9 Min förståelse av kön, klass och etnicitet Samhälleliga maktstrukturer som har återverkningar på alla samhällsnivåer Kön som social konstruktion, föreställningar om manligt och kvinnligt skapar skilda förutsättningar för pojkar och flickor Klass ekonomi, yrke och utbildning, hierarkisk maktordning Etnicitet/etnisk bakgrund hudfärg, ursprung, språk, ekonomiska resurser, boendeförhållanden /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

10 SiS särskilda ungdomshem Stammar från de gamla uppfostringsanstalterna Drivs av SiS sedan 1994 Långtgående disciplinära befogenheter I gränslandet mellan socialtjänst och rättssystem /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

11 Vårdkedjeprojektets samordnare Spindeln i nätet Oberoende ordförande Språkrör eller inte? Mjuk i ryggen inget beslutsmandat /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

12 Kön (n=128) Pojke 61 Flicka 39 Ungdomarna i studien Etnisk bakgrund (n=128) Pojkar Flickor Totalt Huvudsakligen svensk bakgrund Huvudsakligen utländsk bakgrund 54 72* Total Klass (n=122) Arbetare, hemmavarande och övriga Tjänstemän (alla nivåer) Total Ålder (n=128) Total /Maria Andersson Vogel, institutionen för socialt arbete

13 Ungdomarnas bakgrund Två tredjedelar tidigare placerade Majoriteten akutplacerade Placeringsorsaker skiljer sig åt på grund av kön och etnicitet: - pojkar placerade pga kriminalitet - flickor pga annat socialt nedbrytande beteende - ungdomar med utländsk bakgrund oftare pga brottslighet

14 Problematik vid inskrivning Mångfacetterad problematik på en rad områden Genomgående könsskillnader Vissa skillnader avseende etnisk bakgrund Klasskillnader ofta kopplade till etnicitet

15 Familjeproblematik En dryg tredjedel har föräldrar med egen social problematik betydligt vanligare bland flickor och ungdomar med svensk bakgrund En dryg femtedel blir ofta misshandlade (fys och/eller psyk)hemma - vanligare bland flickor, ungdomar med utländsk bakgrund och de från arbetarhem

16 Kamrater och skola Nästan hälften av ungdomarna har ett problematiskt umgänge peer influence Påtaglig klasskillnad Halva ungdomsgruppen omfattande skolproblem Inga påtagliga skillnader avseende kön, klass och etnicitet

17 Brottslighet självrapporterad och registrerad Mycket vanligt förekommande över 70 procent säger själva att de begått brott senaste året, en dryg tredjedel mer omfattande brottslighet Könsskillnaderna större gällande registrerad brottslighet Etnisk bakgrund tycks spela roll för de professionellas bedömningar

18 Alkohol och narkotika Majoriteten har druckit alkohol runt en femtedel har en omfattande konsumtion. Cannabis vanligaste drogen en fjärdedel röker mkt ofta Ålder och etnisk bakgrund spelar roll

19 Psykiska ohälsa Psykosomatiska besvär, känslomässiga problem och allvarligare psykiska problem Stora och genomgående könsskillnader flickorna mår mycket sämre Etnisk bakgrund spelar roll Ett svagt klassmönster

20 Vad gjorde samordnarna? Yrkesrollen inte tydligt definierad Uppföljningsmöten var sjätte vecka Överenskommelsen huvuddokumentet Mycket tid lades på samarbete med övriga professionella

21 Insatser inom ramen för projektet Planering vid utskrivning fanns för de flesta ungdomarna Fortsatt dygnsvård vanligast Visst fokus på skola Inga könsskillnader avseende insatser mot psykisk ohälsa Insatser svåra att upprätthålla över tid

22 Ungdomarnas situation vid uppföljning Överlag en något bättre situation jämfört med innan placering för gruppen i stort Bottenläge och regression to the mean Små förändringar Den psykiska ohälsan tycks kvarstå i högst grad kön och klass Nollresultat ingen skillnad jämfört med en jämförelsegrupp

23 Flickor i tvångsvård Omfattande psykisk ohälsa Uppfattas som svåra av personal (se ex. Laanemets & Kristiansen, 2008) Nästan inga riktade insatser efter utskrivning Vad är lämplig vård?

24 Brottslighet och utländsk bakgrund Inga skillnader i ADAD, mkt små i lagföringsregistret Professionella bedömer konsekvent de olika grupperna olika En samhällelig diskurs gör invandrarkillar till förövare

25 Varför gick det inte bättre? Bristfällig implementering Fokus på de professionella ungdomen i skuggan Ansvarsfördelning en ekonomisk fråga En svårrehabiliterad grupp Den diskursiva krocken hur förhåller vi oss till dessa ungdomar?

26 Tack för mig!