Riskstudie Underlag för utformning och dimensionering av organisationen för kommunal räddningstjänst inom Storstockholms brandförsvar

Transkript

1 Riskstudie 2013 Underlag för utformning och dimensionering av organisationen för kommunal räddningstjänst inom Storstockholms brandförsvar Vi skapar trygghet!

2 Läsanvisningar Denna rapport är inte tänkt att läsas från början till slut på en gång. Den utgör ett brett underlag för läsaren att söka svar på sina frågor i, och använda som en ingång till fördjupningar. I kapitel 2 behandlas SSBF:s geografiska område som en helhet. I kapitel 3 behandlas varje insatsområde för sig. Starta i innehållsförteckningen för att orientera dig.

3 Innehållsförteckning Läsanvisningar Inledning Bakgrund Syfte Målbild Avgränsningar Metod Riskstudie Hela SSBF Speciella förhållanden och objekt Analys av inträffade händelser Framtiden Riskstudie Insatsområden Insatsområde ÖM Insatsområde KT Insatsområde FA Insatsområde BK Insatsområde KH Insatsområde KI Insatsområde VY Insatsområde SO Insatsområde LÖ Insatsområde VÖ Insatsområde DJ Insatsområde TÄ Insatsområde VA Insatsområde ÅB Insatsområde LJ Insatsområde VX Övriga öar Generella slutsatser Diskussion Vidare studier Resultatens användbarhet och felkällor Förbättringsmöjligheter /210

4 Bilaga 1 Uppdelning av händelsetyper Bilaga 2 Analys av bränder i byggnader Bilaga 3 Analys av bränder, ej i byggnader Bilaga 4 Analys av trafikolyckor Bilaga 5 Analys av utsläpp av farliga ämnen Bilaga 6 Analys av drunkningar och tillbud Bilaga 7 Analys av olyckor där personer omkommit /210

5 Inledning Grundläggande i allt säkerhetsarbete är att skapa sig en bild av de risker som finns att hantera inom det geografiska område, den verksamhet eller det system som säkerhetsarbetet omfattar. Detta dokument är en riskstudie för det geografiska område inom vilket Storstockholms brandförsvar svarar för den kommunala räddningstjänsten. 1.1 Bakgrund Som ett av sina uppdrag svarar kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar (SSBF) för den kommunala räddningstjänsten inom kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Kommunernas ansvar att bedriva kommunal räddningstjänst regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. I lagen anges bland annat att bestämmelserna syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor och att räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Det finns flera aspekter som är styrande för dimensioneringen och utformningen av SSBF:s organisation för räddningstjänst. Inte minst politisk ambitionsnivå, avtal samt upprätthållande av insatstid och andra förmågor för att hantera bebyggelse som projekterats med en räddningsinsats som förutsättning. För att kunna ta hänsyn till lokala förhållanden i arbetet med att uppnå de i lagen uppsatta målen behöver SSBF även en uppfattning om de risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsatser inom förbundets medlemskommuner. Således är studier av dessa risker relevanta beslutsunderlag vid beslut om utformning och dimensionering av organisationen för kommunal räddningstjänst. En sådan studie kan vara en analys av de data som regelbundet samlas in via insatsrapporter då räddningsinsatser genomförs. Med ett sådant underlag kan man söka svar på frågor som exempelvis: har dimensioneringen och utformningen av räddningstjänstorganisationen - ur ett riskperspektiv - varit adekvat den senaste tiden och är den det för dagens förhållanden? Kombinerat med en analys av förväntad utveckling av riskerna i samhället kan man även söka svar på frågan: hur behöver dimensioneringen och utformningen se ut för att möta riskerna framöver? 1.2 Syfte Rapporten syftar till att utgöra ett - av flera - underlag för beslut kring utformning och dimensionering av organisationen för kommunal räddningstjänst inom Storstockholms brandförsvar. 5/210

6 1.3 Målbild I rapporten ska statistiska data som åskådliggör olyckors förekomst, frekvens och karaktär presenteras och analyseras. En inventering av objekt och förhållanden som medför potential för sällanhändelser (olyckor som sker så sällan att ett statistiskt gångbart underlag saknas) i dagsläget ska presenteras. Vidare ska en inventering av trolig framtida samhällsutveckling och dess förväntade påverkan på riskerna presenteras. Utifrån detta ska generella slutsatser dras som har bäring på dagens och framtidens utformning och dimensionering av räddningstjänstorganisationen. I rapporten finns dock inga speciella frågeställningar som ska besvaras, utan underlaget är primärt tänkt att vara ett brett underlag för användaren att söka svar på sina frågor i när sådana dyker upp. 1.4 Avgränsningar Rapporten behandlar primärt de lokala förhållandena inom SSBF:s medlemskommuner. När det gäller riskbilden inom SSBF:s stationers primära insatsområden behandlas även de delar av dessa som sträcker sig utanför SSBF:s medlemskommuner. Rapporten söker åskådliggöra risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats enligt Lag om skydd mot olyckor samt andra typer av olycksfall och sjukdomsfall som SSBF har att hantera utifrån avtal och åtaganden. Rapporten är inte anpassad för att utgöra beslutsunderlag för olycksförebyggande åtgärder. Vissa resultat är dock användbara även för olycksförebyggande verksamhet inom SSBF. I rapporten presenteras inga förslag till åtgärder gällande räddningstjänstorganisationens utformning eller dimensionering; rapporten är avsedd att utgöra ett av flera underlag till att ta fram sådana förslag. 1.5 Metod I detta avsnitt presenteras övergripande den metod som studien följt. Geografisk uppdelning Denna rapport utgår från en geografisk uppdelning. Detta angreppssätt har valts för att SSBF:s räddningstjänstverksamhet till stor del utgår från geografin med ett antal fasta brandstationer som beredskapen utgår ifrån. De geografiska områden som studeras är SSBF:s geografiska område i sin helhet samt respektive brandstations primära insatsområde. Med primärt insatsområde menas här det område där aktuell station normalt utgör första station vid larm inom området utifrån gällande larmplaner. Denna geografiska indelning har valts för att räddningstjänstberedskapen i dagsläget utgår från dessa fasta brandstationer, med förhoppningen att det ska underlätta jämförelsen mellan risker och förmåga. 6/210

7 Risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats Det som ska studeras är risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Dessa olycksrisker kan delas upp i två kategorier: de typer av olyckor/tillbud som sker så frekvent att man genom att registrera dem kan skapa användbara statistiska underlag och de som sker sällan eller aldrig skett och där ett användbart statistiskt underlag således inte kan skapas. Vad gäller olyckstyper som frekvent orsakar räddningsinsatser finns statistik från insatsrapporter som kan nyttjas för att analysera riskerna för dessa olyckor, medan ett annat angreppssätt krävs för att analysera riskerna för sällanhändelser och potentialen för olyckstyper som inte skett. Dessa risker för sällanhändelser analyseras dagligen ute i samhället i riskbedömningar som görs i samband med fysisk planering, tillståndsprövningar och så vidare. Dessa riskbedömningar kan således nyttjas för att få en bild av potentialen för olyckor som inte tillhör vardagen. Det finns givetvis även en möjlighet att det kommer att ske olyckor i framtiden som skiljer sig från det som skett historiskt och som vi dessutom inte har förutsett i våra analyser och bedömningar. Det ligger i sakens natur att dessa risker inte kan analyseras närmare, men det finns fortfarande ett värde i att medvetandegöra potentialen för olyckor och andra förändrade förhållanden som vi inte kan förutse. Historiskt har det varit just denna typ av händelser som gett störst påfrestningar på samhället och dess hanteringssystem och i efterhand förändrat samhällets riskhantering. Det krävs alltså olika metoder för att beakta hela spektrumet av olycksrisker inom avgränsningen olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Detta illustreras i Figur 1. Figur 1. Analys av risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats 7/210

8 Samhällets utveckling påverkar även på olika sätt risker för olyckor, och det är eftersträvansvärt att i möjligaste mån vara proaktiv i sin riskhantering. Därför är det relevant att försöka förutse ett områdes utveckling och denna utvecklings påverkan på riskerna. Tredelad analys Mot bakgrund av ovanstående delas analysen för varje geografiskt område upp i tre delar: Del 1: Analys av historiska data Del 2: Potential för sällanhändelser/stora olyckor Del 3: Framtidstrender I del 1 presenteras statistik baserad på SSBF:s insatsrapporter för att åskådliggöra riskerna på olika sätt. I del 2 görs en inventering av speciella förhållanden och objekt som medför potentialer för större olyckor. I del 3 görs en övergripande trendinventering för området och en bedömning av hur utvecklingen kommer att påverka riskerna. Olika metoder används inom de olika delarna. När det finns statistiska data att bearbeta kan kvantitativa svar fås som kan tyckas bli konkretare och tydligare än de mer kvalitativa analyserna i de andra två delarna. Denna skillnad i detaljnivå och mellan kvalitativ och kvantitativ analys medför inte att konkretare kvantitativa slutsatser nödvändigtvis är viktigare än andra. Det är viktigt att ha med sig att skillnaden i abstraktion mellan olika slutsatser beror av tillgängliga underlag och metod men att en mer abstrakt slutsats kan vara minst lika viktig som en mer konkret. Underlag När det gäller analysen av statistiska data har inga andra data än de som SSBF samlar in vid räddningsinsatser sökts. Att söka andra data har bedömts ha ett begränsat värde utifrån rapportens syfte som underlag till beslut kring organisationen för kommunal räddningstjänst, denna typ av bredare dataunderlag har ett större värde i underlag för beslut kring olycksförebyggande insatser. Underlaget för den statistik som presenteras är således primärt data från SSBF:s databas Daedalos som samlats in via insatsrapporter under åren I de fall data kommer från annan källa hänvisas till detta i anslutning till den aktuella statistiken. Vad gäller inventeringen av speciella förhållanden och objekt har följande underlag använts: Tidigare genomförda riskinventeringar för respektive distrikt inom f.d. Stockholms brandförsvar, 2007 SSBF:s databas Daedalos 8/210

9 Sammanställning av Farliga verksamheter (LSO 2:4) och SEVESOanläggningar erhållen från Länsstyrelsen i Stockholms län Lokalkännedom om områdena hos utryckningspersonal och handläggare inom SSBF Den framtidsutblick som görs har sin grund i följande underlag: RUFS 2010, Regional utvecklingsplan för Stockholm, och TMR:s (Stockholms läns landstings avdelning Tillväxt, miljö och regionplanering) befolkningsprognoser 2030 En räddningstjänst i tiden, Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten syd och Räddningstjänsten Storgöteborg, 2012 Kännedom om pågående projekt och förändringar i regionen hos handläggare och utryckningspersonal inom SSBF SSBF:s medlemskommuners strategiska dokument såsom översiktsplaner och presentation om framtidsplaner på hemsidor och liknande Både risker och skyddsvärden Avgörande för riskbildens karaktär är såväl vad som kan hända, dess sannolikhet och konsekvens som det påverkade områdets sårbarhet och skyddsvärde. De inventeringar som görs är därför inte avgränsade till enbart risker och objekt som medför risker, utan innefattar även skyddsvärda objekt och dylikt. Dessa egenskaper är ofta även svåra att skilja på; i regel är det som medför risker även skyddsvärt och medför samhällsnytta. Arbetssätt Denna Riskstudie har tagits fram inom ett avgränsat uppdrag/projekt där en handläggare fungerat som huvudförfattare/redaktör och ytterligare handläggare fungerat som delförfattare och bollplank. Den statistik som presenteras utifrån SSBF:s insatsrapporter är framtagen av två projektanställda som under sommaren 2013 hade i uppdrag att sammanställa denna. Huvudförfattaren har svarat mot uppdragsgivaren som varit Brandchefen. Från den 9/8 till den 22/ var riskstudien för respektive insatsområde på remiss till respektive station. Syftet med detta var att ge möjlighet för respektive stations personal att komma med synpunkter och inte minst bidra med den lokalkännedom och kunskap de besitter om sitt närområde. På varje station hade utsetts en kontaktperson som mottog remissen, remissen gick även till alla brandinspektörer inom SSBF. Hur respektive station arbetade med remissen var upp till varje station att bestämma. Med remissen följde en svarsmall. Denna remissrunda var ett sätt att inom en begränsad tidsram inom ett tillfälligt projekt inhämta kunskap från varje station. Framöver bör ambitionen vara att denna typ av riskstudier inom SSBF ska vara en kontinuerlig process där respektive stations personal har en större roll, se Utvecklingsmöjligheter under kapitel 5. 9/210

10 I arbetet med denna rapport har tidigare framtaget material nyttjats, det handlar bl.a. om textmassor från arbetet med Riskinventering till Handlingsprogram och material från tidigare presentationer av riskbilden i området. Statistisk metod De data som studeras kommer från SSBF:s insatsrapporter och berör olyckor som föranlett räddningsinsatser under åren Då en insatsrapport skrivs för varje insats så ger de data som behandlas en heltäckande bild och utgör således inte ett urval av det som studeras. Många statistiska tester och begrepp som statistiskt säkerställt blir därför överflödiga då de skillnader och samband som ses i statistiken alltid kommer vara giltiga för denna tidsperiod. När det gäller att dra slutsatser utifrån dessa data för tidigare och inte minst framtida år blir ju dock urvalet av insatser för åren att betrakta som en delmängd av data vad gäller olyckor som föranleder räddningsinsats. I de fall databortfall finns som påverkar viss statistik nämns det i det aktuella avsnittet i rapporten. Generellt finns bortfall för de flesta studierna (på grund av ofullständigt ifyllda insatsrapporter) men i en relativt liten omfattning, så påverkan på resultatet bedöms vara begränsad. Det finns givetvis en mängd felkällor att ta hänsyn till i denna typ av studie, inte minst när man tittar på resultaten och drar slutsatser utifrån dem. Ett utvecklat resonemang kring dessa felkällor finns i kapitel /210

11 Riskstudie Hela SSBF Storstockholm präglas av storstadens och huvudstadens intressen och behov samtidigt som det rymmer stora natur- och kulturmiljöer såsom urskog, odlad mark, betesmarker och inte minst en av världens största skärgårdar. Regionen är Sveriges mest innovationsrika; en tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt sker i Stockholmsregionen och vart tredje företag finns här. Regionen är ett av Europas ledande besöksmål med flest besökare i Skandinavien och svarar för 45 procent av Sveriges totala befolkningsökning, därtill pendlar personer varje dag till regionen. 31 procent av Sveriges utrikes födda bor i Stockholms län; invånarna i regionen har ursprung från 187 olika länder. 1 Det område inom vilket SSBF ansvarar för den kommunala räddningstjänsten innefattar kommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Inom SSBF:s medlemskommuner bor cirka 1,3 miljoner invånare. Trots att SSBF är en av 160 räddningstjänstorganisationer i landet servar förbundet alltså mer än 13 procent av Sveriges befolkning 2 3. Detta område har en för Sverige unik riskbild. I området finns skärgårdsmiljö, landsbygd, förortsmiljö och Sveriges tätaste stadsmiljö. Det finns stora vatten såsom Östersjön och Mälaren, det finns skog, fält och en mängd bebyggelse både på och under mark. Det finns ett stort system av olika transportmedel för både person- och godstrafik samt omfattande industrier och verksamheter av olika slag. Figur 2. Översikt över SSBF:s geografiska område 11/210

12 2.1 Speciella förhållanden och objekt I detta avsnitt redogörs översiktligt för de speciella förhållanden som på olika sätt påverkar risker för olyckor och finns inom Storstockholms brandförsvars geografiska område. En mer detaljerad sammanställning av speciella riskobjekt och förhållanden görs för respektive insatsområde i kapitel 3. Sveriges politiska, ekonomiska, kulturella och mediala centrum Att Storstockholm är Sveriges politiska, ekonomiska, kulturella och mediala centrum gör att det finns en hög koncentration av verksamheter och objekt i regionen som är mycket skyddsvärda, inte bara för regionen utan även för hela Sverige och i ett internationellt perspektiv. Olyckor som drabbar dessa funktioner kan därför få stora och utbredda konsekvenser. Figur 3. Riksdagshuset. Foto: Camilla Svensk Stor befolkningsmängd och många bostäder Den stora befolkningen inom SSBF:s område medför en stor mängd bostäder i alla möjliga former: från höga flerbostadshus och omfattande villaområden till fritidshus och slott. En stor del av de olyckor som SSBF hanterar sker i bostadsmiljö. Bland olycksrisker i bostadsmiljö som kan föranleda räddningsinsats i Storstockholm märks bland annat bränder, hjärtstopp (föranleder sjukvårdsinsats under delegation för brandförsvaret), översvämningar/vattenskador och utsläpp av stadsgas. Tabell 1. Befolkningsmängd i SSBF:s medlemskommuner nov Danderyd Täby Lidingö Vallentuna Solna Vaxholm Stockholm Värmdö Sundbyberg Österåker /210

13 Människor med begränsad förmåga att skydda sig själva I Storstockholm finns ett antal stora sjukhus, däribland Södersjukhuset som är ett av nordens största akutsjukhus och Karolinska universitetssjukhuset som är ett av Europas största sjukhus. Det finns även en mängd vårdinrättningar av andra typer, såsom äldreboenden, rehabiliteringshem och så vidare. Den stora befolkningsmängden gör givetvis också att det behövs ett stort antal skolor och barnomsorg av olika slag. Äldre, sjuka, missbrukare av vissa slag och barn är exempel på människor som kan ha begränsad förmåga att sätta sig själva i säkerhet vid en brand eller annan olycka och att förebygga och undvika att utsättas för olyckor. Dessa kategorier av människor är ofta även än mer utsatta för vissa risker då de befinner sig i sina egna hem än då de befinner sig i vårdinrättningar av olika slag eller i inrättningar för barnomsorg. Kopplingen mellan människor med begränsad förmåga att själva skydda sig mot och förebygga olyckor och risken för t.ex. bostadsbränder och dödsbränder syns tydligt i olika undersökningar 5,6. I Storstockholm bor även många människor med ett annat modersmål än svenska, vilket kan innebära en begränsad förmåga att ta till sig information och utbildning gällande risker, säkerhet och hur man ska skydda sig mot olyckor. Att nå ut till dessa grupper är en utmaning för säkerhetsarbetet. Nöjesliv, turism och evenemang Inom SSBF:s medlemskommuner finns ett stort kultur- och nöjesliv med hundratals restauranger, teatrar, biografer, barer och klubbar, museer, mässlokaler, idrottsarenor och dylikt där ett stort antal personer kan vistas samtidigt. Det finns även en omfattande handel med butiker och köpcentrum i mängder. Nyligen har bland annat två stora arenor tagits i drift: Friends arena i Solna respektive Tele 2-arena i Stockholm. I dessa typer av allmänna byggnader finns en potential för att ett stort antal människor kan drabbas i en olycka. I Storstockholm finns stora ambitioner för turismen och att vara en evenemangsregion. Då stora evenemang hålls tillkommer mycket människor till regionen och de koncentreras ofta till vissa platser. I samband med stora evenemang kan hotbilder förändras. Stora folksamlingar ger också mycket människor som kan drabbas av en olycka och försvårar hanteringen av den. I samband med stora evenemang försvåras också ofta framkomligheten för räddningsfordon i regionen till följd av avspärrningar och folkmassor. Polisen har en händelseplanering för evenemang och andra händelser som kan användas för att anpassa beredskap efter dessa. Svåråtkomlig bebyggelse under mark och på höjden I området finns det en omfattande undermarkbebyggelse, och det byggs och planeras ännu mer. Dessa anläggningar utgörs av bland annat tunnelbanan, järnvägstunnlar, vägtunnlar, köpcentrum och affärer, fordonsdepåer och bergrum av olika slag. I och med projektet Citybanan kommer även pendeltågstrafiken i centrala Stockholm gå 13/210

14 under mark och tunnelsystemen blir ännu djupare. Storstockholm är även speciellt i det avseende att farligt gods-trafik hänvisas till vägtunnlar i stor utsträckning. Olyckor som sker under mark är ofta svårare att hantera i ett akutskede än olyckor ovan mark och kan få annorlunda konsekvenser. Den omfattande undermarksbebyggelsen utgör speciella utmaningar för hanteringen av olycksrisker och i synnerhet SSBF:s genomförande av räddningsinsatser. Inom SSBF:s geografiska område finns även höga byggnader, och det byggs fler. Dessa utgör även de utmaningar för hanteringen av olycksrisker och inte minst för SSBF:s insatsförmåga. Detsamma gäller det stora antal otillgängliga innergårdar som finns i Stockholm. Med otillgängliga avses att SSBF inte kan komma in på dem med sina ordinarie räddningsfordon. Således är det mycket svårt och ibland inte möjligt för SSBF att exempelvis assistera med maskinstegar vid utrymning av vissa lägenheter. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Det finns mycket gammal och i stor utsträckning kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom SSBF:s medlemskommuner, allt ifrån Gamla stan i Stockholm och tät trähusbebyggelse i Vaxholm till kyrkor, slott och herrgårdar utspridda över hela området. Dessa är skyddsvärda i och med sitt kulturvärde. I många fall medför dessa kulturhistoriska byggnader dock även ökade risker för exempelvis brand och brandspridning på grund av tät bebyggelse och begränsningar i skyddsåtgärder på grund av att man önskar bevara byggnaderna i ursprungligt skick. Figur 4. Brand i Arkitekturskolan. Foto: Stefan Gustavsson Verksamheter som hanterar farliga ämnen Det finns verksamheter och industrier inom Storstockholm som medför risker för olyckor. Vissa av dessa omfattas av högre säkerhetskrav på grund av verksamhetens art och/eller de ämnen de hanterar; i LSO 7 ställer paragraf 2:4 krav på verksamheter som innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. I 14/210

15 den s.k. Seveso-lagstiftningen 8, ställs krav på verksamheter som hanterar farliga kemikalier. I dagsläget omfattas 26 verksamheter inom SSBF:s område av paragraf 2:4 i LSO, av dessa omfattas 13 stycken av den så kallade Seveso-lagstiftningen varav fem stycken tillhör den så kallade högre kravnivån 9. Ett mycket stort antal verksamheter inom SSBF:s område har i dagsläget tillstånd för att hantera brandfarliga varor och cirka 200 stycken för att hantera explosiv vara. I dessa typer av miljöer kan bland annat utsläpp av farliga ämnen, explosioner, bränder och dylikt föranleda räddningsinsats. Transportinfrastruktur och godstransporter I SSBF:s geografiska område finns ett omfattande transportsystem som omfattar vägnät, järnväg och regional spårtrafik (tunnelbana, spårväg och pendeltåg), farleder för gods- och passagerarfartyg samt flygtrafik. I vägtrafiken sker dagligen olyckor av olika omfattning. Olyckor som SSBF har att hantera i vägtrafiken är bland annat avåkningar, kollisioner omfattande olika typer av fordon, brand i fordon, brand i tunnel och farligt gods-olyckor d.v.s. brand, explosion, utsläpp av giftigt och/eller miljöfarligt ämne kopplat till transporter med farligt gods. Det finns ett omfattande vägtrafiknät inom SSBF:s område; Essingeleden mellan Solna och Västberga är exempelvis Sveriges mest trafikerade vägsträcka och en primär led för farligt gods. Även vad som kan uppfattas som små olyckor kan få stora konsekvenser för samhället om de sker på fel ställe i Storstockholms komplexa trafiksystem. En olycka som medför behov av att stoppa trafiken i t.ex. tunnelbanan eller på de mest trafikerade vägarna får följdverkningar långt efteråt och påverkar många tusentals människor och viktiga samhällsflöden. En olycka som tvingar stopp på exempelvis järnvägens stambana, som i centrala Stockholm på den s.k. getingmidjan är smalnad till endast två spår, får konsekvenser för tågtrafiken i stora delar av landet. Genom SSBF:s område går ett flertal utpekade transportleder för farligt gods 10 där ett stort antal transporter med ett brett spektrum av gods går. Dessa medför potentialer för ett brett spektrum av farligt gods-olyckor. Figur 5. Södra länken. Foto: Anders Palm 15/210

16 Järnvägen går också genom hela Storstockholm och är vanligtvis inte belagd med transportrestriktioner på det vis vägtrafikleder kan vara där risker för olyckor kan innebära restriktioner för transport genom exempelvis tunnlar 11. Det bör därför förutsättas att alla typer av farligt gods förekommer och/eller kan komma att förekomma i framtiden på de banor där det körs godståg. Detta innebär att det finns en potential för olyckor med en mängd olika typer av farliga ämnen. Utöver risker förknippade med gods medför järnvägen risk för olyckor såsom urspårning, kollision, brand i tåg eller påkörning av person. Dessa typer av olyckor förknippas även med den övriga spårbundna trafiken som är vitt utbredd i Storstockholm; tunnelbana, pendeltåg, spårväg och övriga lokaltåg. Inom Storstockholm ligger även Bromma flygplats vilken med flygtrafiken till och från platsen ger potential för flygtrafikrelaterade olyckor. Stora flygolyckor sker sällan men kan få stora konsekvenser. Det finns även ett antal helikopterplattor inom SSBF:s geografiska område. Både flygplatser och helikopterplattor anses medföra sådana faror att de klassas som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Det finns även ett antal stora farleder i vattnen inom Storstockholm där det bland annat transporteras gods som till stor del utgörs av oljeprodukter. Även passageraroch kryssningstrafik bedrivs i stor omfattning. Fritidsbåtar finns det även många av och speciellt på sommaren ger sig många ut i skärgården. Båttrafiken gör att det finns risker för olyckor såsom brand i båt, kollisioner på sjön, kapsejsande båtar och utsläpp av farliga ämnen på vattnet. Vatten och naturolyckor Stora delar av Storstockholm karaktäriseras av sin närhet till vatten. Med vattnet kommer också risker för drunkning och översvämningar. Mälaren är vattentäkt för 1,3 miljoner människor och därför viktig att skydda mot olyckspåverkan som kan förstöra vattenkvaliteten, såsom exempelvis utsläpp av hälsofarliga ämnen. Övriga naturolyckor som kan föranleda räddningsinsats är bland annat ras och skred, skogs- och vegetationsbränder och stormskador. Framförallt i de norra och östra delarna av SSBF:s område finns stora skogsområden där vegetationsbränder kan få omfattande spridning. Social oro och antagonistiska hot Anlagda bränder och andra medvetet orsakade olyckor föranleder ofta räddningsinsatser inom Storstockholm. Dessa typer av olyckor har en tydlig koppling till social oro och problem som kan ha en mängd bakomliggande faktorer. Under de sk. Husbykravallerna under maj 2013 prövades SSBF:s räddningstjänstorganisation hårt och fick under en tid förstärkas. Andra antagonistiska handlingar såsom utlösande av bomber och inte minst bombhot föranleder årligen ett flertal räddningsinsatser i området; den 11 december 2010 utlöste en s.k. självmordsbombare en sprängladdning i centrala Stockholm under pågående julhandel. Oroligheter uppkommer även ofta i samband med fotbollsmatcher på arenorna i området. 16/210

17 Dagens globala samhälle gör också att internationella politiska vindar snabbt kan förändra hotbilder i Sverige och inte minst i Storstockholm där Sveriges politiska centrum med bland annat ett stort antal ambassader finns. Omfattande exploatering Den snabba utvecklingen i regionen med all exploatering och det omfattande byggandet innebär risker. Det sker årligen ett flertal arbetsplatsolyckor i samband med de många och omfattande byggarbeten som pågår i regionen, ofta med skador och dödsfall som följd. De omfattande byggnationerna påverkar också trafikflöden och framkomligheten för utryckningsfordon. 17/210

18 2.2 Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser, Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud (50 %) Larm utan tillbud (46 %) Annat uppdrag 1682 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand (32 %) Brand, ej i byggnad 6001 (15 %) Förmodad brand 4386 (11 %) Brand i byggnad 3658 (9 %) Hjärtstoppslarm 3385 (8 %) Omkomna 1582 Varav hjärtstoppslarm 1291 (82 %) Varaktighet insats Medelvärde 42 minuter Medianvärde 30 minuter Av det totala antalet insatser har de insatser som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för hela SSBF är det 1482 insatser. Det motsvarar cirka 3,5 % av samtliga insatser under perioden. Figur 6: Samtliga insatser fördelade över åren för hela SSBF 18/210

19 Figur 6 ovan visar att det genomfördes 718 fler insatser 2010 än 2009, vilket motsvarar en ökning med cirka 7 %. Eftersom antalet minskade både år 2011 och 2012 går det dock inte att se någon stabil ökande eller minskande trend då endast fyra år studeras. Figur 7: Händelsefördelning samtliga insatser inom förbundet Figur 7 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom förbundet under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 46 % och Olycka/tillbud 50 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förekommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin Annan olycka/tillbud (se Bilaga 1). Figur 8: Samtliga insatser fördelade per månad Figur 8 visar att andelen insatser varit relativt jämt fördelad över årens månader, med en topp i maj och dippar i februari, mars och november. Tittar man på variationen för de fyra olika studerade åren i Figur 9 syns att fördelningen sett lite annorlunda ut över åren. Maj var den mest larmfrekventa månaden under tre av de fyra åren. I januari, februari, april och juli har det varit speciellt stor variation i antalet larm mellan vissa år. 19/210

20 Figur 9: Antal av samtliga insatser fördelade per månad för respektive år, Figur 10 nedan visar fördelningen över dygnet. Flest insatser har skett mellan klockan 09 och 19 medan relativt få insatser skett mellan klockan 00 och 07. Diagrammet visar även att fördelningen över dygnet varit mer ojämn på vardagar än på helgerna. Figur 10: Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 20/210

21 Figur 11: Insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 11 ses att larm utan tillbud skett i betydligt större utsträckning under kontorstid och att olyckor/tillbud varit relativt jämt fördelade över dag- och kvällstid, om än med lite övervikt mot kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag har främst skett under dag- och kvällstid. Diagrammet visar även på en jämn spridning över veckodagarna med en topp på fredagar. Andelen insatser under kategorin Olycka/tillbud ökar kontra Larm utan tillbud under lördagar och söndagar. Figur 12: Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 12 visar att brand i byggnad varit vanligast i december och januari, medan brand ej i byggnad varierat kraftigt över månaderna och främst har skett under sommarmånaderna. Hjärtstoppslarm har varit relativt jämt spridda över året och trafikolyckor har varit vanligare under årets andra halva, dock med en topp i maj. 21/210

22 Figur 13: Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna, Figur 13, visar att brand i byggnad varit vanligast på fredagar, medan brand ej i byggnad främst inträffat lördag till måndag. Hjärtstoppslarmen har varit relativt jämt fördelade över veckodagarna medan trafikolyckor toppar på fredagar Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutats har varit 42 minuter under den studerade perioden, med en median på 30 minuter. Andelen insatser under perioden där endast en enhet varit involverad är 33 %, två enheter 47 % och andelen insatser där tre eller fler enheter varit involverade är 20 %. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 14 visar händelsefördelningen för dessa 2940 insatser, vilket motsvarar cirka 7 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser, se Figur 7, ses framförallt att brand i byggnad ökar från 9 % till 52 %. Figur 14: Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 22/210

23 Cirkeldiagrammet i Figur 14 visar att brand i byggnad är klart vanligast i sorteringen. I Figur 15 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 8. Figur 15: Insatser i kategorin olycka/tillbud som pågått minst en timme och involverat minst tre enheter Diagrammet visar att långa insatser i kategorin Olycka/tillbud följer fördelningen för samtliga insatser ganska tydligt. Flest insatser har skett i april-maj samt decemberjanuari. Figur 16: Insatser i kategorin olycka/tillbud som pågått minst en timme och involverat minst tre enheter I Figur 16 har samma insatser som ovan analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den valda sorteringen inte har några dramatiska skillnader gentemot fördelningen för samtliga insatser. Skillnaderna ligger framförallt i mindre skillnader mellan dag/kväll/natt och en viss förskjutning mot kvällstid kontra dagtid, vilket även bekräftas i Figur 17 nedan. 23/210

24 Figur 17: Insatser i kategorin olycka/tillbud som pågått minst en timme och involverat minst tre enheter fördelade över dygnet Jämförelser mellan insatsområden Figur 18: Antal insatser i snitt per år fördelade på insatsområde. I Figur 18 ses att insatsområde ÖM har haft flest insatser totalt, med ett snitt strax över 1400, vilket motsvarar nästan fyra insatser per dag. Diagrammet visar även hur stor andel av larmen som faller inom kategorin Olycka/tillbud, Larm utan tillbud respektive Annat uppdrag. Trots att insatsområde ÖM har flest insatser så toppar insatsområde FA i kategorin Olycka/tillbud, tätt följt av insatsområde BK. Diagrammet visar även att antalet insatser i jämförelse är mycket få inom insatsområdena DJ, LJ och ÖÖ. Dessa tre har därför fortsättningsvis inte tagits med i vidare jämförelser nedan. 24/210

25 Figur 19: Antal specifika insatser i snitt per år fördelade på insatsområde. Figur 19 visar antalet insatser per år i snitt för händelsetyperna brand i byggnad, brand ej i byggnad samt trafikolycka. Diagrammet visar att det inom insatsområde FA har skett flest brand i byggnad, följt av inom område BK, KT och VY. När det gäller brand ej i byggnad hamnar insatsområde KI högst, tätt följt av område FA och BK. Just inom insatsområde BK har flest insatser i kategorin trafikolycka skett under de aktuella åren, därefter inom områdena KI och SO. Figur 20: Antal insatser i snitt per år i kategorin olycka/tillbud som pågått minst 1 h och involverat minst tre enheter fördelade per insatsområde De resurskrävande insatserna har i Figur 20 fördelats per insatsområde. I diagrammet är de presenterade som ett snittantal per år och det kan utläsas att det i Östermalms insatsområde skett resurskrävande insatser i den aktuella sorteringen ungefär 70 gånger per år. Att just insatsområde ÖM toppar i den här sorteringen är intressant 25/210

26 eftersom de återfinns först på en delad femte plats då samtliga olyckor/tillbud analyserats i Figur Samtidiga insatser I följande avsnitt har en analys gjorts som undersöker förekomsten av samtidiga insatser, både inom förbundet och per insatsområde. Analysen undersöker hur ofta en eller fler insatser pågår inom SSBF:s medlemskommuner (ev. larm som SSRC hanterar på Gotland eller i Norrtälje för stunden ger inte utslag här) då ett nytt larm (inom SSBF:s medlemskommuner) inkommer till SSRC. Som starttidpunkt för en insats har tiden då larm inkommer till SSRC använts och som sluttid har tiden då den sista enheten avslutar sin inblandning i insatsen använts. I denna sortering har ytterligare 487 insatsrapporter tagits bort eftersom tid resurs avslut ej fyllts i, totalt har då 1969 insatser sorterats bort från de ursprungliga insatserna. Figur 21. Antal insatser per år i snitt som inträffar samtidigt som minst en, två, tre, fyra, fem eller sex andra pågår. Figur 21 visar andel och antal insatser i snitt per år som inkommer till SSRC under en tidpunkt då minst en, två, tre, fyra, fem eller sex andra insatser redan pågår någonstans i förbundet. Det maximala antalet insatser som pågått samtidigt under tidsperioden är 23 stycken, vilka samtliga var i Vallentuna under en översvämning den 22 augusti /210

27 Figur 22. Antal insatser per år i snitt i innerstan som inträffar samtidigt som minst en, två, tre eller fyra andra pågår. Figur 22 visar motsvarade analys som i Figur 21 ovan, fast den här gången endast för innerstan, det vill säga insatsområdena KT, KH och ÖM. Diagrammet visar att det i 29 % av fallen då larm inkommer SSRC som berör något av dessa tre insatsområden redan pågår minst en insats någonstans i innerstan. Figur 23. Andel samtidiga insatser fördelade per insatsområde. I Figur 23 har respektive insatsområde analyserats för sig och jämförts mot varandra. Diagrammet visar hur stor andel av alla insatser som inträffar samtidigt som en, två respektive tre eller fler andra insatser är pågående inom samma insatsområde. Stapelns totala höjd motsvarar således andelen insatser som inträffar samtidigt som minst en annan insats redan pågår i respektive insatsområde. På grund av översvämningen i Vallentuna 2012 blir andelen tre eller fler i VA insatsområde utmärkande. Skulle den 27/210

28 specifika händelsen exkluderas skulle Vallentunas siffror falla till 3 % då två insatser pågår samtidigt respektive 0 % på tre eller fler. Denna analys blir speciellt påverkad av en felkälla som kommer av att vissa räddningsledare går in och lägger till på sin enhet för en insats i efterhand för att påvisa tiden som det tog att skriva insatsrapport. Se vidare i kapitel Insatser med utökat ledningsbehov Denna analys berör endast åren 2011 och 2012; A2080 var inte i full drift förrän den 1 januari I 2419 dokumenterade insatser, varav 1129 st. år 2011 och 1290 st. år 2012, har minst ett ledningsfordon varit involverat. Det motsvarar ca 12 % av samtliga insatser under perioden. Antalet insatser per enhet och år illustreras i Figur 24 nedan. Figur 24. Antal insatser per ledningsenhet och år samt det totala antalet insatser per ledningsenhet. I 13 % av dessa 2419 insatser har två ledningsenheter larmats samtidigt och i 0,5 % av insatserna har alla tre larmats. I 9 % av de 2419 insatserna har A1080 och A1180 larmats tillsammans och i 4 % har A2080 och A1180 larmats tillsammans. För att analysera antalet samtidiga insatser för ledningsfordonen har den tid då larm inkommer till SSRC använts som startpunkt och tid resurs avslutat som sluttidpunkt. 29 insatser har sorterats bort då de saknade tiden tid resurs avslutat i insatsrapporten. Resultatet ger att i 13 % av fallen då ett larm som kräver utökad ledning inkommer till SSRC så pågår redan en annan insats någonstans i förbundet som involverar någon eller flera av dessa tre enheter. I 1 % av fallen har två andra insatser pågått, vilket innebär att det i 14 % av fallen redan pågår minst en annan insats. 28/210

29 Framtiden I detta avsnitt presenteras prognoser och trender som identifierats för SSBF:s geografiska område. Mer specifika trender för respektive insatsområde presenteras under kap 3. Ökande befolkningsmängd Sverige urbaniseras just nu snabbast i Europa, mer än tre gånger snabbare än den genomsnittliga urbaniseringstakten 12. Befolkningstillväxten i Stockholms län är stor och betydligt kraftigare än utvecklingen i landet som helhet. Folkökningen under 2012 på 1,7 procent kan jämföras med 0,8 procent för riket. Stockholm stod för den största ökningen. För närvarande (första kvartalet 2013) har Sundbyberg den högsta befolkningsökningstakten i Sverige. 13 Tabell 2. Prognosticerad befolkningsmängd inom SSBF:s medlemskommuner fram till Siffrorna är från TMR:s huvudprognos för Stockholms län 14. Kommun/år Ökning % Danderyd Lidingö Solna Stockholm Sundbyberg Täby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Total I Tabell 2 ses den prognosticerade befolkningsmängden för SSBF:s medlemskommuner fram till år Alla kommunerna förväntas ha en ökande befolkning, men graden av ökning skiljer väsentligt. Solna och Sundbyberg förväntas öka sin befolkning markant de närmsta åren i förhållande till dagens befolkning, Stockholm förväntas öka mest i antal personer: nästan personer fram till år Befolkningsmängden inom SSBF:s geografiska område förväntas öka med över personer fram till 2021, detta innebär över tolv procents ökning av befolkningsunderlaget. De ännu längre prognoserna antyder att Solna och Sundbyberg ska fördubbla sin befolkning fram till år 2041, medan exempelvis Danderyd och Lidingö förväntas ha en mindre befolkningsökning, se Tabell 3. 29/210

30 Tabell 3. Prognosticerad befolkningsmängd inom SSBF:s medlemskommuner för åren 2014, 2031 och Siffrorna är från TMR:s huvudprognos för Stockholms län 15. Kommun/år Ökning % Danderyd Lidingö Solna Stockholm Sundbyberg Täby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Total Den befolkningsökning som sker kan påverka antalet olyckor och antalet räddningsinsatser. I Sverige ses generella samband mellan befolkningsmängd och antal räddningsinsatser; ju fler människor desto fler insatser. Figur 25. Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna /210

31 Förändrad demografi I samband med befolkningstillväxten sker även en förändring i regionens demografiska sammansättning. Exempelvis förväntas åldersfördelningen påverkas så att andelen äldre ökar. Fram till år 2020 beräknas andelen över 65 år öka till 20 % i Stockholms län 17. Storstockholms brandförsvars studier 18 visar att äldre är överrepresenterade när det gäller att drabbas av brand i sin bostad. Nationell forskning 19 visar också tydligt att äldre lider större risk att omkomma i brand. Ett ökat antal äldre kan således medföra förändrade och i vissa avseenden ökade risker för olyckor. Figur 26. Diagram från TMR:s huvudprognos. I Figur 26 ses åldersfördelningen i Stockholms län 2011 och prognos för Åldersfördelningen varierar dock betydligt mellan olika områden inom SSBF:s geografiska område, vilket belyses närmare i kapitel 3. På ännu längre sikt än 2021 förväntas en ännu större äldreboom då de stora mängder yngre vuxna som idag flyttar till Stockholms län når pensionsåldern. Andelen utlandsfödda i Sverige och regionen förväntas också öka. Kultur och språk kan givetvis påverka hur människor agerar vid en olycka och hur man kommunicerar och tillgodogör sig information om säkerhet. Rökning och alkohol Rökning är den vanligaste orsaken till brand som leder till dödsfall. Under de senaste 25 åren har andelen dagligrökare minskat från 35 till 14 procent bland män och från 28 till 18 procent bland kvinnor i Sverige. Minskningen beror dels på att många slutat röka, men också på att ungdomsgrupperna inte börjar röka i samma utsträckning som tidigare. Att röka är numera vanligast i övre medelåldern, framförallt bland de födda på 40- och 50-talet, bland invandrare och bland lågutbildade. 20 Sedan november 2011 får endast cigaretter säljas som har egenskaper som innebär att cigaretten slocknar snabbare när ingen längre drar några bloss. Dessa brukar kallas självslocknande cigaretter och är tänkta att slockna om man tappar eller somnar ifrån en glödande cigarett. Ett viktigt syfte med dessa nya typer av cigaretter är att minska 31/210

32 dödsbränderna. Dock visar statistiken för 2012 inte någon nedgång i antalet branddöda där brandorsaken kunnat fastställas till rökningsrelaterad. 20 personer dog under året i rökningsrelaterade bränder och detta är samma nivå som tidigare år. Det statistiska underlaget är dock för litet för att det ska gå att dra några slutsatser kring effekten av de så kallade självslocknande cigaretterna. 21 Alkohol beräknas vara inblandat i cirka 30 procent av alla dödsolyckor. Hela 40 procent av de som omkommer i bränder hade druckit alkohol före olyckan. Bland vuxna olycksoffer i bränder (20 64 år) hade över 70 procent av männen och nästan 60 procent av kvinnorna använt alkohol innan olyckan. De senaste åren har alkoholkonsumtionen ökat bland såväl kvinnor som män. Boende i storstadsregioner dricker generellt mer än boende i andra delar av landet, både vad gäller kvinnor och män. 22 En ökad konsumtion av alkohol och droger riskerar på sikt att generera fler olyckor i samhället. Detta gäller framförallt vägtrafikolyckor, bränder, drunkning och förgiftningsolyckor. 23 Ny bebyggelse på höjden och under mark Befolkningsökningen för med sig ökade behov av bostäder, arbetsplatser, transportinfrastruktur och tekniska system. Då attraktiva områden i regionen redan är exploaterade till stor del, och det finns vinster med att utnyttja områden där det redan finns en utbyggd infrastruktur, kommer inte bara en utbredning av bebyggelse att ske utan även en omfattande förtätning. Att regionen förtätas gör att människor bor och vistas tätare. När detta sker i områden där en olycka kan ske kan givetvis fler drabbas av denna olycka och den kan således få större konsekvenser. Ett exempel på detta är när man bygger byggnader närmare intill eller ovan transportleder där bland annat farligt gods transporteras eller närmare industrier etcetera. Förtätningarna som sker leder också till att vi kan förvänta oss att mer yteffektiv bebyggelse kommer växa fram. Undermarksanläggningar av olika slag byggs redan idag, såsom t.ex. Citybanan och Norra länken, och ytterligare är på planeringsstadiet såsom Förbifart Stockholm. Olyckor som sker under mark kan få andra konsekvenser än ovan mark, de kräver andra säkerhetssystem och det är generellt svårare att genomföra räddningsinsatser under mark. Behovet av förtätningar leder också till att överdäckningar av trafikleder sker. När man däckar över en trafikled minskar ofta riskerna för de personer som bor utmed vägen, däremot blir riskerna för trafikanterna ofta större och det är svårt ur ett riskperspektiv att hantera bebyggelse ovanpå leder där exempelvis explosiva varor transporteras. Även antalet höga byggnader kan förväntas öka i regionen; det medför nya utmaningar att hantera vad gäller räddningsinsatser. 32/210

33 Figur 27. Citybanan är ett exempel på infrastruktursatsning under mark 24. Figur 28. Hagastadens bebyggelse är lokaliserad ovan E4/E20 och Värtabanan 25. Växande transportsystem Transportsystemet kommer att utvecklas mycket de närmaste åren, det krävs för att möta behovet från den ökande befolkningen och målsättningar om ökat näringsliv. Fram till år 2020 kommer det att göras en stor mängd spårutbyggnad både avseende gods- och persontransporter i regionen. Under kommande år satsas 100 miljarder kronor på nya vägar och järnvägar 26. Att verka på en byggarbetsplats En fortsatt exploatering och fortsatta omfattande byggnationer kan väntas den närmsta framtiden. Detta medför i sig risker då olyckor förekommer frekvent i samband med byggarbeten. Det innebär också att vi kan förvänta oss framkomlighetsproblem och tillfälliga omledningar av trafik etc. som medför utmaningar för genomförandet av effektiva räddningsinsatser. Kritisk infrastruktur, flöden och ökade krav De infrastrukturer som finns i regionen såsom elnät, fiber för kommunikation, mobiltelefoninät, transportsystem på vägar och på järnvägar, vattenförsörjning, flygtrafik, pipelines, avlopp och så vidare är idag till stor del beroende av varandra, och blir än mer så i takt med att system digitaliseras etc., vilket ger ett allt mer komplext system. I takt med att exempelvis elektronisk kommunikation fyller en viktigare del i samhällets informationsflöden blir samhället dessutom mer beroende av detta system av kritisk infrastruktur. De beroenden som finns mellan dessa typer av system stannar inte inom regioner, eller ens inom nationsgränser. Denna utveckling gör att störningar i sådana samhällsflöden som de kritiska infrastrukturerna möjliggör accepteras i mindre utsträckning. Detta ställer högre krav på riskhantering i alla led; risker måste beaktas i planering, i projektering och i drift och vid räddningsinsatser krävs ett effektivt arbete för att så snabbt som möjligt återställa kritiska samhällsflöden. I dagens informationssamhälle blir kraven också högre och högre på relevant och snabb information vid störningar i sådana flöden. 33/210

34 I takt med att samhället blir än mer högteknologiskt kommer acceptansen för olyckor att minska. Detta kan också bära med sig ökade krav på räddningstjänst och hanteringen av olyckor. 27 Ett förändrat klimat I klimat- och sårbarhetsutredningen 28 från 2007 drogs slutsatsen att Sverige kommer påverkas kraftigt av klimatförändringarna och att anpassning bör påbörjas redan idag. SMHI har, på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm, gjort en regional klimatsammanställning för Stockholms län, utifrån vilken ett antal slutsatser har dragits avseende klimatförändringar i regionen. Man förutspår bland annat att nederbörden kommer att öka, att intensiv korttidsnederbörd blir vanligare, att antalet snödagar per år i Stockholms län kommer att minska avsevärt, att kraftiga värmeböljor kommer bli vanligare, att vegetationsperioden kommer att förlängas och att vattenflödena kommer att vara högre under höst och vinter samtidigt som de blir lägre under sommaren. Detta medför risker för naturolyckor av olika slag. Översvämningar och större skogsbränder är exempel på olyckor man kan befara kommer bli vanligare när vädret blir extremare. Figur 29. Beräknade temperaturförändringar för Östra Svealand för två olika utsläppsscenarier 29. Figur 30. Översvämning av Gamla stans kajer år Foto: Bonnie G. Ståhlberg Det klimatanpassningsarbete som görs för att minska vår klimatpåverkan leder också till förändringar i samhället. Exempelvis sker en omställning mot förnybara bränslen som leder till exempelvis att fordon som drivs med etanol och biogas blir allt vanligare. På sikt ska detta leda till en minskad förbrukning av fossila bränslen. Detta medför inte bara en förändring i vilka drivmedel som används i våra fordon utan även en stor omställning i vilka ämnen som transporteras i våra godstransporter på främst våra vägar, järnvägar och på vattnet. Omställningen mot ett hållbarare samhälle påverkar givetvis inte bara transportsektorn utan också exempelvis våra industrier och kraftverk och hur vi bygger våra hus. Detta påverkar även olyckorna; exempelvis är bensin och olja kemikalier som det finns en lång erfarenhet av att hantera vid exempelvis trafikolyckor och bränder. Bränslen såsom biogas och etanol medför annorlunda risker som ställer krav på en annorlunda hantering vid olyckor. En av de tydligaste riskhanteringsstrategierna i Stockholmsregionen idag är det utpekade transportnätet för farligt gods där man styr riskerna till vissa utvalda leder. Vid etableringar utmed dessa leder tas hänsyn till det gods som går där, vilket ger krav på vissa skyddsåtgärder. Det är idag 34/210

35 oljeprodukter som utgör den överlägset största mängden av farligt gods på våra vägar, och således är också mycket skydd anpassat för just oljeprodukter. Om godset förändras avsevärt blir förutsättningarna för bebyggelsen utefter transportlederna annorlunda. Social oro och antagonistiska hot Vad gäller social oro är forsknings- och kunskapsläget relativt knapphändigt och det är svårt att uttala sig om generella utvecklingstrender för framtiden avseende upplopp, kravaller och dylikt. Dessa företeelser är intimt sammankopplade med andra fenomen i samhället såsom bl.a. arbetslöshet, individualisering, alienation och segregering. Man kan dock se viss utveckling som skett under de senaste åren och som förväntas gälla den närmsta tiden också 30 : Kravaller och upplopp har spridit sig till fler arenor i samhället. Upplopp som börjar på en plats får ofta spridning till andra platser. Upplopp kan också uppkomma till följd av inspiration från andra upplopp inom Sverige eller internationellt. Gränserna för vad eller vilka som kan bli måltavlor för kravaller eller våld har flyttats och innefattar idag även typiska hjälporganisationer som exempelvis räddningstjänst och socialtjänst. Kravaller eller upplopp tycks vara ett förväntat inslag när en större folkmassa samlas idag. Vid planering av större evenemang tycks det finnas en förväntning om att upplopp ska ske. Detta gör att både polis och andra myndigheter förbereder sig med denna utgångspunkt som grund. Därmed etablerats en arena för våldsamma händelser där myndigheters retorik eller bedömningar snarare kan driva på förväntningarna än att stävja dem. Våldet som utövas vid upplopp och kravaller tycks ha blivit grövre under de senaste fyrtio åren, där både beväpning och grovt våld blivit vanligare. Risker för terrorhandlingar är något som alla är medvetna om sedan händelserna under 2000-talet. Riskerna påverkas av internationella politiska klimat och kan förändras snabbt. I Sverige har Nationellt centrum för terrorhotsbedömning ett ansvar att göra strategiska terrorhotsbedömningar på kort och lång sikt. En tät samverkan med polismyndigheten är av vikt för SSBF för att kunna förhålla sig till dessa risker. Polismyndigheten i Stockholms läns kontinuerliga händelseplanering kring större evenemang, demonstrationer och dylikt är ett användbart underlag för SSBF:s beredskapsplanering likväl. Ökande komplexitet Många utmaningar och problem i samhället löses genom att ytterligare komplexitetsnivåer skapas. Mer avancerad teknik och ökad digitalisering leder till mer kritisk infrastruktur med ökade beroenden. Detta är väldigt påtagligt i Storstockholm där befolkningsutveckling leder till snabbt ökande behov av ny infrastruktur, mer yteffektiv bebyggelse och mer avancerade samhällslösningar. I Storstockholm finns redan idag 35/210

36 den mest komplexa riskbilden i landet och komplexiteten ökar hela tiden. Det blir svårare och svårare att förutse olyckor och deras konsekvenser och följdverkningar. På sikt är det tänkbart att detta kan leda till förändrade gränsdragningar kring vad som ska betraktas som räddningstjänst eller inte, och till krav som medför att olyckor måste hanteras på nya sätt. Detta kan exempelvis handla om att fler störningar i samhällsflöden kan komma att betraktas som händelser som medför räddningstjänst och att annorlunda prioriteringar kan komma att behöva göras i framtiden för att snabbare återställa samhällsflöden till sitt normalläge. 36/210

37 Riskstudie Insatsområden I detta kapitel studeras riskbilden uppdelad per primärt insatsområde. Det som presenteras berör de geografiska områden där SSBF:s olika stationer larmas primärt, indelningen är densamma som indelningen i SSRC:s kartstöd för utlarmning. Detta ska inte blandas ihop med vad de olika brandstationerna larmats på eller gjort, det är en rent geografisk indelning. Under rubriken Analys av inträffade händelser presenteras statistiska data som åskådliggör förekomsten av räddningsinsatser/olyckor och deras beskaffenheter i det aktuella området. Dessa data kommer uteslutande från SSBF:s insatsrapporter för åren Under rubriken Speciella förhållanden och objekt listas för varje primärt insatsområde ett antal objekt som på olika sätt karaktäriserar området. Det kan handla om både riskobjekt, skyddsobjekt och objekt som av olika anledningar medför utmaningar för genomförandet av räddningsinsatser (ofta kombinationer av de olika). Dessa objekt ska inte tolkas som prioriterade objekt eller objekt där det varit problem med skador till följd av olyckor. Faktum är att vi vet att en stor del av de dödsfall och skador vi ser till följd av bränder och andra olyckor sker i bostäder, vilka inte nämns speciellt i dessa inventeringar. Objekten som nämns är objekt som av olika anledningar avviker, t.ex. objekt där potential finns för att en enskild olycka kan få stora konsekvenser. Under rubriken Framtiden redovisas trender som SSBF känner till i området och en förväntad utveckling presenteras kort. Alla diagram över prognosticerad befolkningsutveckling och åldersfördelning som visas i dessa avsnitt kommer ifrån TMR 31 : Stockholms läns landstings avdelning Tillväxt, miljö och regionplanering. De insatsområden som behandlas är: Östermalm (ÖM), Katarina (KT), Farsta (FA), Brännkyrka (BK), Kungsholmen (KH), Kista (KI), Vällingby (VY), Solna (SO), Lidingö (LÖ), Värmdö (VÖ), Djurö (DJ), Täby (TÄ), Vallentuna (VA), Åkersberga (ÅB), Ljusterö (LJ) och Vaxholm (VX). Utöver dessa har återstående insatsområden, som består av skärgårdsöar, klumpats ihop till ett område kallat Övriga öar (ÖÖ). 37/210

38 3.1 Insatsområde ÖM Insatsområde ÖM täcker in bl.a. Östermalm, delar av Norrmalm och Vasastaden, Djurgården, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm. Inom området finns tät stadsbebyggelse i de västra delarna och den kungliga nationalstadsparken i de östra delarna. Inom området finns Värtahamnen och Frihamnen med färjetrafik och industrier samt Louddens oljehamn. Via Lidingöbron i områdets östra gräns ansluts Stockholm till Lidingö, och insatsområde ÖM till insatsområde LÖ Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1832 (32 %) Larm utan tillbud 3601 (64 %) Annat uppdrag 233 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 2730 (48 %) Brand, ej i byggnad 831 (15 %) Brand i byggnad 367 (6 %) Hjärtstoppslarm 362 (6 %) Förmodad brand 313 (6 %) Omkomna 130 Varav hjärtstoppslarm 112 (86 %) Varaktighet insats Medelvärde 41 minuter Median 29 minuter 38/210

39 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde ÖM är det 91 insatser. Figur 31. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Östermalms insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 31, visar på en relativt heltäckande fördelning av händelser inom området, med ett par glesare partier på norra och södra Djurgården samt sydöstra Gärdet. Figur 32. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Östermalms insatsområde 39/210

40 Figur 32 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Östermalms insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 64 % och Olycka/tillbud 32 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 33. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet. Figur 33 visar att flest insatser skett under perioden maj till oktober, men att fördelningen är relativt jämn över året och avviker endast lite från kurvan för hela förbundet. Figur 34 visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid som de flesta människor är vakna. Vid jämförelse med kurvan för samtliga insatser i förbundet ses en tydlig viktning mot dagtid mellan klockan 09 och 15. Diagrammet visar även att variationen i larmfrekvens över dygnet är större på vardagar än på helger. Figur 34. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 40/210

41 Figur 35. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 35 ses att larm utan tillbud skett i betydligt större utsträckning under kontorstid, särskilt tisdag till fredag. Även olyckor/tillbud har skett främst under kontorstid, men jämfört med framförallt kvällarna så är skillnaderna betydligt mindre än för larm utan tillbud. Insatser i kategorin Annat uppdrag är få och det är svårt att se någon trend. Diagrammet visar även att flest insatser skett under veckodagarna tisdag till lördag. Figur 36. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 36 visar att brand i byggnad är vanligast under höst- och vintermånaderna, medan brand ej i byggnad främst inträffat under första halvan av sommaren. Hjärtstoppslarm sker främst under perioden oktober-februari och antalet trafikolyckor är relativt jämt fördelade över året med en topp i juni. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand ej i byggnad skett drygt 16 gånger i snitt under maj månad, det vill säga cirka en insats varannan dag. 41/210

42 Figur 37. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 37 visar att brand i byggnad varit vanligast på torsdagar, fredagar och söndagar, medan brand ej i byggnad främst skett lördag till måndag. Hjärtstoppslarm har skett främst på fredagar medan trafikolyckor främst skett på lördagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 41 minuter, med en median på 29 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 38 visar händelsefördelningen för dessa 436 insatser, vilket motsvarar cirka 7 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 32 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 6 % till 42 %. Figur 38. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 42/210

43 I Figur 39 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 33. Figur 39. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade per månad. Diagrammet uppvisar en topp i oktober och tydliga dippar i september och november. Skillnaderna mot fördelningen för samtliga insatser är relativt liten bortsett från september, oktober och november. Figur 40: Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 40 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen följer kurvan för samtliga insatser ganska väl, men uppvisar mindre skarpa toppar och dalar. 43/210

44 Figur 41: Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 41 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 34 ovan. Den aktuella sorteringen följer kurvan för samtliga insatser i huvuddragen, med tanke på att antalet insatser i detta urval är betydligt färre. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområde ÖM har 14 insatser (0,25 %), efter att analysen utförts, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Louddens oljehamn Inom Louddens oljehamn ligger bl.a. verksamheterna Svenska Statoil AB, OK-Q8 AB, Preem Petroleum AB, AB Djurgårdsberg och Univar AB som alla omfattas av SEVESO-lagstiftningen och är klassade som s.k. farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheterna vid dessa anläggningar innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Riskerna inom oljehamnen härrör främst till storskalig hantering av petroleumprodukter. Från oljehamnen sker också bunkring av flytande naturgas (LNG) som sedan transporteras med båt till stadsgårdskajen där färjorna som drivs på LNG tankas. LNG medför risk för brand och explosion om det läcker ut. Värta- och Frihamnen I hamnen finns AB Fortum Värme, Värtaverkets oljedepå, som är klassad som farlig verksamhet enligt LSO och omfattas av SEVESO-lagstiftningen. I hamnen hanteras stora mängder farligt gods. Även stora mängder persontransporter sker med Tallink-Silja och Silja lines färjor från hamnen. Hamnen håller på att byggas om och ska flyttas längre ut i vattnet för att ge plats för stadsbebyggelse på delar av den mark den idag tar i anspråk. 44/210

45 Gasverket i Hjorthagen Fortum Värme Stadsgasproduktion. Omfattas av SEVESO-lagstiftningen och är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Planeras läggas ner i februari Stora restauranger och nattklubbar En stor andel av Stockholms restauranger och nattklubbar som tar in stora personantal finns inom området (år 2007 var det 60 av Stockholms 98 krogar som tog in fler än 360 gäster). Denna typ av personintensiva verksamheter i kombination med alkoholservering medför potential för stora konsekvenser vid en olycka. Ambassader Den största delen av de utländska beskickningar som finns i Sverige ligger inom området. Olyckor inom utländska beskickningar kräver ofta annorlunda hantering och omfattande samverkan till följd av Wienkonventionen. Dessa kan också få hotbilder mot sig till följd av internationella politiska händelser. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Otillgängliga innergårdar Inom området finns ett stort antal innergårdar som är svåråtkomliga vilket försvårar räddningsinsatser och omöjliggör att kunna assistera utrymning med stegar från innergården. Kulturbyggnader En majoritet av Stockholms större museer ligger inom distrikt ÖM, bl.a. Vasamuseet, Moderna museet och Nationalmuseum. Museerna är av kulturhistoriskt värde och kan husera ett stort antal personer samtidigt. Ett stort antal andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader och byggnader med kulturhistoriskt värdefulla föremål i finns också inom området, exempelvis Kungliga biblioteket (Sveriges nationalbibliotek), Dramaten och Hovstallet. Höga byggnader Det finns ett antal höga byggnader inom området såsom Wennergren center och Kaknästornet. Dessa medför speciella utmaningar vid behov av räddningsinsatser på hög höjd. Militära skyddsobjekt Inom området finns flera militära skyddsobjekt, bl.a. Försvarsmaktens högkvarter. Militär verksamhet har ett uttalat skyddsvärde och kan medföra speciella hotbilder. Evenemang - Frekvent förekommande evenemang, demonstrationer etc. i ex. Kungsträdgården. Stora evenemang medför stora koncentrationer av människor vilket gör att konsekvenserna av en olycka kan bli större. 45/210

46 Bostäder byggda ovanpå befintliga byggnader Inom området förekommer det bostadsbebyggelse av typen radhusbebyggelse och liknande som byggts på taken av befintliga flerbostadshus. Dessa blir speciella att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Personintensiva verksamheter Utöver de nattklubbar, restauranger och museer som redan nämnts finns en stor mängd ytterligare personintensiva verksamheter inom området. Det handlar om bl.a. gallerior (Gallerian, NK, Åhléns city m.fl.), teatrar, nöjesfält (ex. Gröna Lund) etc. Det förekommer även personintensiva verksamheter i båtar vid kaj vilket är speciellt ur ett räddningsinsatsperspektiv. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Undermarksanläggningar Det finns omfattande undermarksanläggningar i området, såsom t.ex. undermarksgarage och försörjningstunnlar av olika slag, vilka innebär speciella utmaningar vid en räddningsinsats. Varvsindustri på Beckholmen På Beckholmen bedrivs varvsindustri där stora fartyg kan dockas in för underhållsarbete. Verksamheten innebär speciella risker för brand då mycket heta arbeten och dylikt utförs. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Flera bensinstationer inom området är placerade mycket när annan bebyggelse. Transportinfrastruktur Värtabanan Järnväg där bl.a. farligt gods fraktas. Kommer delvis att gå i tunnel i och med färdigställandet av Norra länken. Tunnelbanan Alla tre tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Spårväg city En spårbana som går från Sergels torg via Strandvägen och ut på Djurgården. Medför risker för kollisioner och andra olyckor. Spårvägens strömvajrar medför också svårigheter att resa stegar för utrymning och brandsläckning vid räddningsinsatser utmed banans sträckning. 46/210

47 Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Bl.a. Valhallavägen, Lidingövägen och Tegeluddsvägen. Dessa farligt gods-leder går även nära bebyggelsen genom tätbebyggda områden. Trafikleder/Farligt gods-leder i tunnel Klaratunneln och Norra länken (stora delar av Norra länken tas i drift vintern 2014/2015). Olyckor under mark såsom i vägtunnlar kan få stora konsekvenser och är svåra att hantera. Norra länken förväntas efter beslut från Länsstyrelsen bli en s.k. A-tunnel och således kommer inga restriktioner med avseende på transport av farligt gods att finnas i tunneln. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området Framtiden En betydande befolkningsökning väntas inom insatsområde ÖM de närmsta åren, i samband med detta blir även antalet äldre fler. Prognoserna som åskådliggörs i diagrammen nedan gäller stadsdelen Östermalm, vilken inte överensstämmer i sina gränser fullt ut med insatsområde ÖM. Insatsområdet täcker även delar av Norrmalm; även där förväntas befolkningen öka. En del i befolkningsökningen kommer från att Norra Djurgårdsstaden byggs i de östra delarna av insatsområdet. Det är en ny stadsdel som förväntas innehålla bl.a nya bostäder. De första husen har byggts och tagits i drift. År 2020 förväntas fler än av dessa bostäder byggts. Utöver bostäder förväntas nya arbetsplatser också tillföras i den nya stadsdelen. För att göra plats för delar av den nya stadsdelen byggs Värta- och Frihamnen om och flyttas längre ut i vattnet. Som en del i Norra Djurgårdsstaden planeras en väldigt hög byggnad som går under arbetsnamnet Gasklockan. Byggnaden planeras bli 140 meter hög och innehålla flera hundra lägenheter samt kommersiella ytor. I början av 2000-talet fattades ett beslut om nedläggning av Louddens oljehamn. Omvandlingen av området till bostäder ingår i stadsutvecklingen av Norra Djurgårdsstaden som en av de sista faserna. Louddens framtid är dock oviss; i nuläget har Stockholms hamnar sökt nytt tillstånd enligt Miljöbalken för sin hamnverksamhet och 47/210

48 fått det, men det har överklagats av både Stockholms hamnar själva och av Lidingö kommun. Stockholms hamnar vill ha bort vissa villkor i tillståndet (ex. krav på elanslutning och förbud mot lastning och lossning nattetid), medan Lidingö kommun ytterligare vill reglera tillståndet och tidsbegränsa det. I den regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, står att depåerna för flytande bränsle vid Berg och Loudden ska behållas under planperioden till år Tunnelsystemet Norra länken byggs för närvarande och delen mellan Roslagstull och Värtahamnen förväntas tas i drift vintern 2014/2015. Tunnelsystemet är redan idag utsprängt; det är främst installationsarbeten som återstår. Spårväg City planeras byggas ut till Ropsten på sikt. Oklart när och hur dragningen ska gå. Gasverket i Hjorthagen förväntas lägga ner sin verksamhet helt i februari /210

49 Insatsområde KT Insatsområde KT består av bl.a. Gamla stan, nästan hela Södermalm, Hammarby sjöstad, Hammarbyhöjden, Johanneshov och delar av Enskede i Stockholm. Området domineras av tät stadsbebyggelse. Inom området finns arenor som Globen och Tele 2- arena, Södersjukhuset som är ett av Nordens största akutsjukhus, industriområdet Slakthusområdet, Stockholms slott och Riksdagshuset Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1956 (42 %) Larm utan tillbud 2483 (54 %) Annat uppdrag 200 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 1575 (34 %) Förmodad brand 768 (17 %) Hjärtstoppslarm 421 (9 %) Brand i byggnad 403 (9 %) Brand ej i byggnad 379 (8 %) Omkomna 197 Varav hjärtstoppslarm 154 (78 %) Varaktighet insats Medelvärde 39 minuter Median 30 minuter 49/210

50 Av det totala antalet insatser har de insatser som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde KT är det 81 insatser. Figur 42. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Katarinas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 42, visar på en relativt heltäckande spridning av insatser över området. Figur 43. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Katarinas insatsområde Figur 43 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Katarinas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin larm utan 50/210

51 tillbud utgör totalt 54 % och olycka/tillbud 42 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 44. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 44 visar att andelen insatser är relativt jämt fördelade över året, med toppar i april och maj. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet små, men en viktning från sommarmånaderna till april-maj kan ses. Figur 45 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid då de flesta människor är vakna. Noterbart är att kurvan är näst intill identisk med kurvan för samtliga insatser i förbundet. Diagrammet visar däremot en skillnad på vardag och helg, där skillnader mellan dag, kväll och natt är mindre på helgen. Figur 45. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 51/210

52 Figur 46. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 46 ses att larm utan tillbud främst skett under kontorstid medan topparna i kategorin olyckor/tillbud är relativt jämnt fördelat på dag- och kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend annat än att de precis som de två andra sällan sker på natten. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på onsdagar och minst på söndagar. Figur 47. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 47 visar att både flest bränder och hjärtstoppslarm skett i maj månad. Trafikolyckor har skett tre gånger oftare i oktober än i januari. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett i snitt fjorton gånger under maj månad. 52/210

53 Figur 48. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna, Figur 48, visar att bränder är vanligast på onsdagar, medan hjärtstoppslarm toppar på torsdagar. Fredagar har flest trafikolyckor. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 39 minuter, med en median på 30 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 49 visar händelsefördelningen för dessa 352 insatser, vilket motsvarar cirka 8 % av samtliga insatser inom insatsområdet. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 32 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 9 % till 46 %. Figur 49. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme I Figur 50 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur /210

54 Figur 50. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på tydliga toppar i april, maj och oktober och vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses att dessa tre månader ökat på bekostnad av främst februari, juni, september och november. Figur 51. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 51 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen främst skett under dagtid med undantag för onsdagar då de främst skett kvällstid. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses relativt små skillnader, där onsdag och måndag är de dagar som utmärker sig. Diagrammet visar även att flest insatser i den aktuella sorteringen sker på lördagar och minst på söndagar. 54/210

55 Figur 52. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 52 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 45 ovan. En tydlig topp syns mellan klockan 15 och 16, då fler än 9 % av insatserna i den aktuella sorteringen inträffat. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 2 insatser, 0,04 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Globen, Hovet och Tele 2 Arena I Globenområdet i Johanneshov finns de tre evenemangsarenorna Globen (ca åskådare), Hovet (ca 9000 åskådare) och Tele 2 Arena (max ca åskådare). Vid evenemang kan ett mycket stort antal människor befinna sig i området. Slakthusområdet Området är idag hemvist för ett stort antal industrier, inte minst livsmedelsindustrier. Av dessa finns ett antal som innebär speciella risker för olyckor. I området finns också flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader, bl.a. tolv stycken som stadsmuseet klassat som blåa (det högsta kulturskyddsvärdet). Gamla stan och Stockholms slott Gamla stan är Stockholms historiska centrum och innefattar en stor mängd kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, däribland Stockholms slott. Gamla stan som helhet är sedan klassat som riksintresse för kulturmiljövård. I Gamla stan blandas bebyggelse från flera sekel tillbaka vilket medför att Gamla stan som helhet till väldigt liten del uppfyller idag kända lämpliga skyddsavstånd mellan byggnader och framkomlighetskrav för räddningsfordon etc. En brand i Gamla stan riskerar därför att få stor spridning. 55/210

56 Södersjukhuset SÖS är Stockholms största akutsjukhus och har således ett stort skyddsvärde. Byggnaden utgör även en komplex insatsmiljö. Vid Södersjukhuset finns också en helikopterplatta som är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Riksdagshuset Riksdagshuset är säte för Sveriges riksdag, Sveriges lagstiftande församling, och har således ett nationellt skyddsvärde. Söderdepån Den så kallade Söderdepån, som är en bussdepå, är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Här parkeras regelbundet ett stort antal biogasbussar. Depån ska flyttas från sitt nuvarande läge till Hammarby sjöstad. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Otillgängliga innergårdar Inom området finns ett stort antal innergårdar som är svåråtkomliga vilket försvårar räddningsinsatser och omöjliggör att kunna assistera utrymning med stegar från innergården. Höga byggnader Det finns ett antal höga byggnader inom området såsom Skatteskrapan, Folksamhuset och Söder torn. Dessa medför speciella utmaningar vid behov av räddningsinsatser på hög höjd. Hammarbyverket Hammarbyverket är ett kraftvärmeverk i Mårtensdal som ger värme till Stockholms fjärrvärmenät. Verksamheten är skyddsvärd och medför speciella risker. Samlingslokaler I området finns ett mycket stort antal samlingslokaler även utöver de arenor och dylikt som nämnts, inte minst restauranger, klubbar och andra lokaler där stora antal människor kombineras med alkoholservering etc. Det förekommer även samlingslokaler i båtar vid kaj. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Färjetrafik vid stadsgårdskajen Från stadsgårdskajen går varje dag färjetrafik; framförallt kryssningstrafik till Åland och Finland. Här finns potentialen för omfattande räddningsinsatser ombord fartyg vid kaj. Viking Line har även börjat köra färjor som går på flytande naturgas (LNG), dessa färjor innebär potential för läckage och antändning av naturgas i stadsmiljö, inte minst i samband med tankning och transport till och från färjan som sker med tankningsbåt från Louddens oljehamn. 56/210

57 Henriksdals reningsverk och gasbehandlingsanläggning Stockholms största reningsverk. Gasbehandlningsanläggningen är klassad enligt paragraf 2:4 i LSO som farlig verksamhet till följd av den biogasproduktion som bedrivs. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Transportinfrastruktur Tunnelbanan De röda och gröna tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta - Nynäsvägen (väg 73), väg 226, Arenavägen och Hammarbyvägen är utpekade leder för farligt gods. Trafikleder/Farligt gods-leder i tunnel Söderledstunneln och Södra länken. Olyckor under mark såsom i vägtunnlar kan få stora konsekvenser och är svåra att hantera. I Södra länken transporteras farligt gods, det får inte transporteras i Söderledstunneln. Saltsjöbanan Järnväg från Slussen till Saltsjöbaden. Medför potential för kollisionsolyckor, urspårningar och dylikt; den 15 januari 2013 kraschade ett 4- vagnarståg in i ett bostadshus efter plattformen vid Saltsjöbadens station. Den första vagnen trängde in i huset. Nästa vagn var också mycket skadad men stannade utanför huset, medan de två sista vagnarna fick mindre skador. Citybanan - En ca 6 km lång järnvägstunnel som byggs under Stockholms innerstad. Banan kommer till stor del att gå under nuvarande tunnelbanelinjer och användas för pendeltågstrafik med stora personantal. Detta kommer medföra potentialer för stora olyckor i undermarksmiljö. Under byggtiden finns risk för arbetsrelaterade olyckor djupt under mark. Trafikverket räknar med trafikstart år Tvärbanan - En spårbana på markytan. Medför risker för kollisioner och andra olyckor. Spårvägens strömvajrar medför också svårigheter att resa stegar för utrymning och brandsläckning vid räddningsinsatser utmed banans sträckning. Stambanan Stambanornas sträckning genom Stockholm (Sammanbindningsbanan) går under Södermalm via Södra station. Denna sträcka utgör 57/210

58 en kritisk del av stambanorna, på det smalaste stället (den s.k. Getingmidjan) förbi Gamla stan är banan enbart två spår i bredd och en olycka här kan få långtgående konsekvenser för tågtrafiken i regionen och i landet. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området Framtiden En befolkningsökning förväntas inom insatsområde KT. Diagrammen nedan visar prognoser för stadsdelen Södermalm som innefattar Södermalm och Gamla stan. I insatsområde KT ingår även delar av Enskede-Årsta-Vantör; även i dessa delar förväntas en befolkningsökning. Slakthusområdet, där det idag finns ett stort antal industrier varav vissa innebär speciella risker för olyckor, är en del i Vision Söderstaden Utgångspunkten för Slakthusområdet är att det ska utvecklas från ett renodlat verksamhetsområde till en stadsdel där bostäder, handel och företagande samexisterar i såväl befintliga som nya byggnader. Detta kommer att innebära att de verksamheter som på olika sätt är för miljöstörande, däribland medför olycksrisker, kommer att flytta ut, troligen till Larsboda industriområde. 32 En förstudie har genomförts kring att förlänga blåa linjens tunnelbana till Nacka. Olika alternativa dragningar av tunnelbanan utreds. Fem av sex tänkbara alternativ innebär att den nya tunnelbanelinjen kommer att gå via Södermalm. Eventuellt byggande förväntas börja tidigast Som nämnt under kapitel pågår bygget av Citybanan. Trafikverket räknar med trafikstart Mellan 2014 och 2020 kommer stora arbeten att genomföras för ombyggnaden av Slussen. Under denna tid kommer det vara perioder då framkomligheten påverkas avsevärt och risker för arbetsplatsolyckor finns i området. 58/210

59 Insatsområde FA Insatsområde FA täcker bland annat in Farsta, Vantör, delar av Enskede och Skarpnäck samt Vidja, Älta. Området karaktäriseras av en stor mängd bostadsbebyggelse. Genom området går tunnelbanans gröna linjer, Nynäsbanan samt väg 73: Nynäsvägen. I området finns även ett flertal sjöar Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 2627 (70 %) Larm utan tillbud 986 (26 %) Annat uppdrag 133 (4 %) De fem vanligaste insatserna Brand, ej i byggnad 964 (26 %) Brand i byggnad 507 (14 %) Hjärtstoppslarm 484 (13 %) Automatlarm, ej brand 480 (13 %) Förmodad brand 421 (11 %) Omkomna 235 Varav hjärtstoppslarm 211 (90 %) Varaktighet insats Medelvärde 39 minuter Median 30 minuter Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde FA är det 27 insatser. 59/210

60 Figur 53. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Farstas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 53, visar på en relativt heltäckande spridning av händelser inom området. Under sommaren 2012 förändrades insatsområdet och delar av Älta, Ormkärr samt Skrubba tillhör inte längre insatsområde Farsta. Figur 54. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Farstas insatsområde 60/210

61 Figur 54 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Farstas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 26 % och Olycka/tillbud 70 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 55. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 55 visar att andelen insatser är relativt jämt fördelade över året, med en topp i maj och små nedgångar under vår och höst. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet är små. Figur 56 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken stiger under dagen för att toppa på eftermiddagen. Vid jämförelse med fördelningen för hela förbundet ses att insatsfrekvensen är jämnare över dygnet och att tyngdpunkten förflyttats mot kvällen. Diagrammet visar även på mindre variation över dygnet på helger än på vardagar. Figur 56. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 61/210

62 Figur 57. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 57 ses att larm utan tillbud inträffat ungefär lika mycket på dag- och kvällstid medan olyckor/tillbud har tydliga toppar på kvällarna och över helgen. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend annat än att de precis som de två andra sker minst ofta på natten. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på söndagar och lägst antal på torsdagar. Figur 58. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 58 visar att brand i byggnad främst skett i december, medan brand ej i byggnad toppar i maj. Hjärtstoppslarmen har varit flest i mars medan trafikolyckorna toppar i november. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand ej i byggnad skett i snitt 37 gånger under maj månad, det vill säga mer än en insats om dagen. 62/210

63 Figur 59. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 59 visar att både bränder och hjärtstoppslarm varit vanligast på söndagar, medan trafikolyckor främst inträffat på onsdagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 39 minuter, med en median på 30 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 38 visar händelsefördelningen för dessa 254 insatser, vilket motsvarar cirka 7 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 32 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 13 % till 63 %. Figur 60. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme I Figur 61 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur /210

64 Figur 61. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på tydliga toppar april, juni och framförallt december. Vid jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses att december ligger mest över, medan juli är den som ligger mest under. Figur 62. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 62 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen främst sker under dagtid med undantag för onsdagar då de främst skett kvällstid. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses under måndag-tisdag en viktning mot dagtid, medan torsdag går mot kväll och lördagens natt och dag kraftigt ökar. Den tydligaste minskningen är under lördagskvällar och söndagar. 64/210

65 Figur 63. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 63 jämför den aktuella sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser, som analyserats i Figur 56 ovan. Diagrammet visar på toppar mellan klockan 03 och 04, 11 och 12 samt mellan 14 och 15. Utöver de nämnda topparna utmärker sig även den tydliga dippen mellan klockan 23 och 00. I övrigt följer kurvan för den aktuella fördelningen den för samtliga insatser som presenterades i Figur 56 relativt väl. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 2 insatser, 0,05 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor LNG-station i Högdalen - Stationen är en mottagnings-, förångnings- och blandningsstation för naturgas till stadsgasnätet i Stockholm, Solna och Sundbyberg. Naturgas består huvudsakligen av metan som är en mycket brandfarlig gas. Högdalsverket Kraftvärmeverk som huvudsakligen drivs av förbränning av sopor. SL bussdepå SL:s bussdepå för biogasbussar ligger i området. Här hör 90 biogasbussar och ett antal etanoldrivna bussar hemma. Biogas levereras hit från LNG-stationen i Högdalen. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. 65/210

66 Industriområden Inom området finns flera industriområden, ex. Larsboda industriområde. På dessa industriområden finns bl.a. industrihotell och dylikt. Dalens sjukhus Dalens sjukhus består av olika vårdinrättningar såsom barnavårdscentral, vårdcentral och långvårdsavdelningar. Publika lokaler och samlingslokaler I området finns ett antal publika lokaler där många människor kan vistas, däribland Farsta centrum: ett köpcentrum med 150 butiker och restauranger. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Transportinfrastruktur Nynäsbanan Nynäsbanan trafikeras främst av pendeltåg men även av godståg och således kan farligt gods transporteras på banan. Tunnelbanan De gröna tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Bl.a. Nynäsvägen, Örbyleden, Huddingevägen, Tyresövägen och Magelungsvägen Framtiden En befolkningsökning är att vänta i Farsta, Skarpnäck och i de andra delarna av insatsområde FA. Befolkningstillkomsten förväntas till stor del vara unga vuxna. 66/210

67 Mycket tyder på att Larsboda industriområde kommer att utvecklas till ett livsmedelscentrum och ta över flera av de industrier som kommer flytta från Slakthusområdet i och med stadsutvecklingen där. Om detta genomförs förväntas byggandet starta 2016 och etappvis inflyttning av industrier ske från /210

68 3.4 Insatsområde BK Insatsområde BK sträcker sig från Skärholmen i sydväst till Gröndal i nordväst och från Hagsätra i sydost till Årsta i nordost i Stockholm. Området täcker även Smista, Segeltorp och Jakobslund i Huddinge kommun. Genom området går E4/E20, tunnelbanans röda linje, tvärbanan och stambanan. Västra delen av Södra länken ligger i områdets östra del Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 2490 (53 %) Larm utan tillbud 2004 (43 %) Annat uppdrag 197 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 1420 (30 %) Brand, ej i byggnad 864 (18 %) Förmodad brand 471 (10 %) Trafikolycka 424 (9 %) Hjärtstoppslarm 421 (9 %) Omkomna 182 Varav hjärtstoppslarm 149 (82 %) Varaktighet insats Medelvärde 40 minuter Median 29 minuter 68/210

69 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde BK är det 89 insatser. Figur 64. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Brännkyrkas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 64, visar på en relativt heltäckande spridning av händelser inom området. Under sommaren 2012 förändrades insatsområdet och Smista samt Segeltorp lades till insatsområdet Brännkyrka. Eftersom området tidigare tillhörde SBFF finns ingen statistik från före juli Figur 65. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Brännkyrkas insatsområde 69/210

70 Figur 65 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Brännkyrkas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 43 % och Olycka/tillbud 53 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 66. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört samtliga insatser i hela förbundet Figur 66 visar att andelen insatser är relativt jämt fördelade över året, med små nedgångar under vår och höst. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet små. Figur 67 nedan visar fördelningen över dygnet. Vid jämförelse med fördelningen för hela förbundet ses en liten förflyttning från dagtid mot kvällar och nätter. Diagrammet visar även på mindre skillnader mellan dag och natt på helgen än på vardagar. Figur 67. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 70/210

71 Figur 68. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 68 ses att larm utan tillbud främst inträffat under dagtid, medan olyckor/tillbud i första hand skett under kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend annat än att de precis som de två andra sker minst ofta på natten. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på måndagar och minst på torsdagar. Figur 69. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 69 visar att bränder oftast skett i maj, medan hjärtstoppslarm toppar i december. Trafikolyckorna är relativt jämnt fördelade över året, med en topp i december och en nedgång under sommaren. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand ej i byggnad skett i snitt 33 gånger under maj månad, det vill säga mer än en insats om dagen. 71/210

72 Figur 70. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 70 visar att brand i byggnad varit vanligast på måndagar, medan brand ej i byggnad främst inträffat på söndagar. Hjärtstoppslarm toppar på måndagar och fredagar, medan trafikolyckor har en tydlig topp på torsdagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 40 minuter, med en median på 29 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 71 visar händelsefördelningen för dessa 262 insatser, vilket motsvarar cirka 6 % av samtliga insatser inom insatsområdet. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 65 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 9 % till 61 %. Figur 71. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme I Figur 72 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur /210

73 Figur 72. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på tydliga toppar i maj, juli och november. Vid jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses att maj ökat mest, medan september är den som minskat mest. Figur 73. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 73 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen främst inträffat under kvällstid samt under perioden fredag dag till söndag morgon. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses att den tidigare onsdagstoppen är borta. 73/210

74 Figur 74. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 74 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 67 ovan. Diagrammet visar på en stor oregelbundenhet och att resurskrävande insatser i större utsträckning än samtliga insatser skett nattetid. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 2 insatser, 0,04 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Västberga industriområde I industriområdet finns flera godsterminaler och dylikt. Här finns även Sandvik Mining and Construction Tools AB som är klassat som farlig verksamhet enigt LSO 2:4. I närområdet kring denna farliga verksamhet ligger bl.a. en skola. Älvsjö industriområde Inom Älvsjö industriområde ligger bl.a. Syntema Färg AB som är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Här har även AGA gas en depå och ytterligare industrier som hanterar bl.a. brandfarlig gas finns i området. Här finns även en pendeltågsdepå; en olycka här skulle kunna få allvarliga konsekvenser för kollektivtrafiken i Stockholm. Stockholmsmässan Stockholmsmässan är den största mötesanläggningen i Norden och omfattar m². Här kan ett mycket stort antal människor samlas samtidigt och byggnaden utgör också en mycket svår miljö för räddningsinsatser. Utöver mässbyggnaden finns här ett 18 våningar högt hotell som medför utmaningar för räddningsinsatser. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och 74/210

75 luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Årsta industriområde Här finns bl.a. stora lager och godsterminaler. Mälaren - Mälaren är vattentäkt för 1,3 miljoner människor och därför viktig att skydda mot olyckspåverkan som kan förstöra vattenkvaliteten, såsom exempelvis utsläpp av hälsofarliga ämnen. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Personintensiva verksamheter Bl.a. Skärholmen centrum. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Transportinfrastruktur Tunnelbanan De röda tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Västra stambanan Stambanan går igenom området med omfattande persontrafik och godstrafik, däribland farligt gods. Tvärbanan - En spårbana på markytan. Medför risker för kollisioner och andra olyckor. Spårvägens strömvajrar medför också svårigheter att resa stegar för utrymning och brandsläckning vid räddningsinsatser utmed banans sträckning. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta E4/E20 är primär led för farligt gods och kraftigt trafikerad - Essingeleden mellan Solna och Västberga är Sveriges mest trafikerade vägsträcka. Huddingevägen och Åbyvägen är sekundära leder för farligt gods. Trafikleder/Farligt gods-leder i tunnel Södra länken är 6 kilometer lång varav 4,6 kilometer går i tunnel. Tunneln är Sveriges längsta vägtunnel. I tunneln transporteras farligt gods. 75/210

76 Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området Framtiden En befolkningsökning är att vänta inom insatsområde BK. I samband med detta förväntas också antalet invånare över 65 år i området att öka, samtidigt som antalet barn också ökar. Om Förbifart Stockholm byggs kommer trafikleden att gå ner i tunnel vid Kungens kurva. Den nya vägen ska sedan gå under Skärholmens centrum och Sätra och vidare under sundet mot Kungshatt. Det ger en ny stor vägtunnel i insatsområde BK. Om förbifarten byggs kommer det även medföra risker och annan påverkan under den långa byggtiden. Det finns planer på att bygga flera höga hus inom området. Bl.a. planeras två höga bostadshus (24 respektive 26 våningar) på Liljeholmskajen och ett ytterligare högt hotell vid Stockholmsmässan. 76/210

77 Insatsområde KH Insatsområde KH innefattar delar av Vasastaden och Norrmalm, hela Kungsholmen, en liten del av Södermalm, Essingeöarna och delar av Bromma. Genom området går Essingeleden (E4/E20), tunnelbanans gröna och blå linje, tvärbanan och stambanan. Området karaktäriseras av mestadels tät stadsbebyggelse, det vatten som finns insprängt mellan landytorna och de många broar som går mellan dessa öar och landytor Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1568 (37 %) Larm utan tillbud 2467 (59 %) Annat uppdrag 152 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 1704 (41 %) Förmodad brand 561 (13 %) Brand i byggnad 297 (7 %) Trafikolycka 276 (7 %) Annan olycka/tillbud 256 (6 %) Omkomna 133 Varav hjärtstoppslarm 92 (69 %) Varaktighet insats Medelvärde 39 minuter Median 29 minuter 77/210

78 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde KH är det 141 insatser. Figur 75. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Kungsholmens insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 75, visar på en koncentration av händelser till innerstaden. Figur 76. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Kungsholmens insatsområde Figur 76 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Kungsholmens insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 59 % och Olycka/tillbud 37 %. I cirkeldiagrammet har ett 78/210

79 flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 77. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 77 visar att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över året, med en liten nedgång under vår och höst. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet är små. Figur 78 nedan visar fördelningen över dygnet. Kurvan följer generellt den för hela förbundet, om än med något mindre andel under kvällstid. Diagrammet visar även på mindre skillnader mellan dag och natt på helgen jämfört med vardagar. Figur 78. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 79/210

80 Figur 79. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 79 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid och att olyckor/tillbud skett relativt jämnt fördelat på dag- och kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på tisdagar och minst på söndagar. Figur 80. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 80 visar att brand i byggnad varit vanligast i januari och december, medan brand ej i byggnad främst har skett under perioden april till juli. Hjärtstoppslarm har varit vanligast i september och trafikolyckorna har främst skett i januari och september. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad inträffat i snitt åtta gånger under december månad. 80/210

81 Figur 81. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 81 visar att brand i byggnad är vanligast på fredagar, medan brand ej i byggnad främst inträffat under helgen. Hjärtstoppslarmen toppar på måndagar och flest trafikolyckor har varit på tisdagar och fredagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 39 minuter, med en median på 29 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 82 visar händelsefördelningen för dessa 317 insatser, vilket motsvarar cirka 8 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 76 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 7 % till 44 %. Figur 82. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme I Figur 83 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur /210

82 Figur 83. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på en relativt ojämn fördelning över året, med toppar i januari, mars och september. De tydligaste minskningarna jämfört med samtliga insatser återfinns i augusti och november. Figur 84. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 84 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen generellt följer kurvan för samtliga insatser, med undantag för fredagen som viktar mot natt snarare än dagtid. 82/210

83 Figur 85. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 85 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 78 ovan. Diagrammet bekräftar likheten i fördelningen för samtliga insatser samt att förflyttningen från dagtid till natt på fredagar påverkar resultatet även i detta diagram. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 4 insatser, 0,1 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Centralstationen, T-centralen och Cityterminalen Inom området finns Stockholms resecentrum bestående av Centralstationen, T-centralen och Cityterminalen. Centralstationen är Nordens största järnvägsstation och här passerar över personer per dag. 8 av 10 tågresor i Sverige börjar eller slutar på centralstationen. T-centralen är den mest trafikerade stationen i tunnelbanan, 2011 uppmättes antalet påstigande resenärer per dygn på T- centralen till på vintern 35. En större olycka här kan till följd av den stora koncentrationen av människor få stora konsekvenser. Platsen utgör också en komplicerad insatsmiljö till följd av mycket långa inträningsvägar och antalet människor. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Otillgängliga innergårdar Inom området finns ett stort antal innergårdar som är svåråtkomliga vilket försvårar räddningsinsatser och omöjliggör att kunna assistera utrymning med stegar från innergården. 83/210

84 Samlingslokaler och personintensiva verksamheter Det finns ett stort antal samlingslokaler där mycket människor kan befinna sig i området. Både publika och ej publika. Bland dem kan nämnas Oscarsteatern, Stadshuset, Filadelfiakyrkan, ett stort antal restauranger och nattklubbar samt även båtar och pontoner vid kaj som inhyser publika lokaler. Sjukhus - St. Görans sjukhus, Sabbatsbergs sjukhus och St. Eriks sjukhus ligger inom området. Dessa sjukhus servar ett stort antal patienter. Kulturellt speciellt skyddsvärda objekt Inom området ligger bland annat Stadshuset, Riksarkivet och Rådhuset. Polishuset och Kronobergshäktet Polishuset utgör högkvarter för Polismyndigheten i Stockholms län samt för Rikspolisstyrelsen. Kronobergshäktet är ett av Kriminalvårdens säkerhetshäkten. Häktet ligger i Polishuset på Kungsholmen och har 301 platser. Häktet tar emot intagna från hela landet och skriver årligen in personer. Kategorierna är bland andra gripna, anhållna, häktade och lagen om omhändertagande av berusade (LOB) 36. Att personer på häktet kan vara inlåsta och potentiellt farliga sätter speciella förutsättningar vid en räddningsinsats. Höga byggnader Det finns ett antal höga byggnader inom området såsom Bonnierhuset, DN-skrapan, kv. Lusten och kv. Brovakten. Dessa medför speciella utmaningar vid behov av räddningsinsatser på hög höjd. Octapharma AB Företaget verkar inom läkemedelsindustrin och har verksamhet i området där de hanterar stora mängder brännbara vätskor. Mälaren - Mälaren är vattentäkt för 1,3 miljoner människor och därför viktig att skydda mot olyckspåverkan som kan förstöra vattenkvaliteten, såsom exempelvis utsläpp av hälsofarliga ämnen. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Transportinfrastruktur Tunnelbanan Alla tre tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i 84/210

85 tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Essingeleden (E4/E20), Drottningholmsvägen, Lindhagensgatan. E4/E20 är primär led för farligt gods och kraftigt trafikerad - Essingeleden mellan Solna och Västberga är Sveriges mest trafikerade vägsträcka. Drottningholmsvägen är också primär led för farligt gods medan Lindhagensgatan är sekundär led för farligt gods. Stambanan - Stambanan går rakt igenom centrala Stockholm via Centralstationen med omfattande persontrafik och godstrafik, däribland farligt gods. Det finns inga restriktionen för farligt gods på järnväg och således kan allt farligt gods som omfattas av RID-regelverket transporteras genom staden på stambanan. Tvärbanan - En spårbana på markytan. Medför risker för kollisioner och andra olyckor. Spårvägens strömvajrar medför också svårigheter att resa stegar för utrymning och brandsläckning vid räddningsinsatser utmed banans sträckning. Trafikleder/Farligt gods-leder i tunnel I Fredhällstunneln går E4/E20 en sträcka i tunnel. I och med bygget av Hagastaden kommer ytterligare en sträcka av E4/E20 i området att gå i tunnel. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området Framtiden En betydande befolkningsökning förväntas inom insatsområde KH. I samband med detta förväntas antalet äldre och antalet barn öka, samtidigt som unga vuxna förväntas fortsätta vara den dominerande åldersgruppen i området. 85/210

86 I och med byggandet av Citybanan byggs Station Stockholm city i anslutning till centralstationen och T-centralen. Detta bygge och kapacitetsökningen på järnvägsnätet medför att ännu fler människor än idag kan förväntas röra sig i och kring denna kollektivtrafiknod i framtiden. I och med att citybanan byggs under tunnelbanan blir också tunnelsystemen där stora antal människor rör sig djupare. E4/E20 ska överdäckas vid Norra stationsområdet. Här ska den s.k. Hagastaden byggas bostäder och arbetsplatser förväntas finnas i Hagastaden när den är färdig. Byggnationerna har påbörjats och förväntas vara klara /210

87 Insatsområde KI Insatsområde KI innefattar Akalla, Husby, Kista, Rinkeby, Bromsten och Hansta naturreservat i Stockholm, samt Rissne och Ursvik i Sundbyberg, Sörentorp i Solna och Helenelund i Sollentuna Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 2161 (60 %) Larm utan tillbud 1356 (37 %) Annat uppdrag 107 (3 %) De fem vanligaste insatserna Brand, ej i byggnad 979 (27 %) Automatlarm, ej brand 912 (25 %) Brand i byggnad 336 (9 %) Trafikolycka 321 (9 %) Förmodad brand 320 (9 %) Omkomna 116 Varav hjärtstoppslarm 96 (83 %) Varaktighet insats Medelvärde 42 minuter Median 32 minuter 87/210

88 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde KI är det 94 insatser. Figur 86. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Kistas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses Figur 86, visar på en koncentration av händelser till tätbebyggda områden. Under sommaren 2012 förändrades insatsområdet och Tensta samt Hjulsta togs bort från Kistas insatsområde. Sörentorp som tidigare tillhört Sollentuna adderades till Kistas insatsområde. Figur 87. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Kistas insatsområde 88/210

89 Figur 87 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Kistas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 37 % och Olycka/tillbud 60 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 88. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 88 visar att andelen insatser är flest under sommarhalvåret, med toppar i maj och juni. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet små, men en viktning från höstmånaderna till framförallt andra halvan av sommaren kan skönjas. Figur 89 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken har en tydlig nedgång mellan klockan 03 och 08 för att sedan öka ända fram till sen kväll. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser i förbundet skiljer sig Kistas ganska markant med en viktning mot kväll och natt snarare än dagtid. Diagrammet visar även på större skillnader mellan dag och natt på helgen jämfört med vardagar. Figur 89. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 89/210

90 Figur 90. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 90 ses att larm utan tillbud främst inträffat under dagtid medan olyckor/tillbud skett under kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på fredagar och minst på onsdagar. Figur 91. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 91 visar att brand i byggnad varit vanligast i januari, medan brand ej i byggnad främst inträffat under perioden april till september. Hjärtstoppslarm har varit vanligast under vinterhalvåret och trafikolyckorna har främst skett i slutet av sommaren. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett i snitt drygt tio gånger under januari månad. 90/210

91 Figur 92. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 92 visar att brand i byggnad är vanligast på fredagar, medan brand ej i byggnad främst skett på söndagar och måndagar. Hjärtstoppslarmen toppar på måndagar och flest trafikolyckor har varit på fredagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 42 minuter, med en median på 32 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 93 visar händelsefördelningen för dessa 243 insatser, vilket motsvarar cirka 7 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 32 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 9 % till 56 %. Figur 93. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 91/210

92 I Figur 94 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 87. Figur 94. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på en relativt jämn fördelning över året bortsett från en tydlig topp i september respektive dipp i februari. Bortsett från nämnda två månader, tillsammans med augusti och till viss del januari följer fördelningen för den aktuella sorteringen den för samtliga insatser relativt väl. Figur 95. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 95 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen främst sker under kvällstid och under perioden söndag till tisdag. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser ses under måndag till onsdag tydligare toppar under kvällstid, en tydlig topp på natten mellan torsdag och fredag samt en rejäl tillplattning av lördagens kvällstopp. 92/210

93 Figur 96. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 96 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 89 ovan. Diagrammet visar på en ytterligare förstärkt viktning mot kvällar och nätter kontra dagtid. Intressant att notera är att över 7 % av insatserna i den aktuella sorteringen skett mellan klockan 18 och 19, att jämföra med 1,5 % mellan klockan 09 och 10. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 4 insatser, 0,1 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor KTH Elektrum Verksamheten är klassad som s.k. farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Personintensiva verksamheter Bl.a. Kista galleria, Kistamässan och Solvalla. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Höga byggnader Det finns ett antal höga byggnader inom området såsom Victoria tower och Kista science tower. Dessa medför speciella utmaningar vid behov av räddningsinsatser på hög höjd. 93/210

94 Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Hot mot personal Inom distriktet har återkommande problem med hot och våld mot räddningstjänstpersonal upplevts. Transportinfrastruktur Tunnelbanan De blåa tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Mälarbanan och Ostkustbanan På dessa banor går pendeltåg, fjärrtåg och gods där även farligt gods förekommer. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta E18, E4, väg 275 och väg 279. Både E18 och E4 är starkt trafikerade och primära transportleder för farligt gods. Även väg 275 och väg 279 är transportleder för farligt gods Framtiden En befolkningsökning förväntas i insatsområde KI. I samband med detta förväntas antalet äldre och antalet unga vuxna att öka. SL har genomfört en förstudie om en utbyggnad av Tvärbanan till Kista. En huvudfråga har varit om spårvägen ska dras till Helenelund eller Sollentuna centrum. Trafiknämnden i Landstinget fattade den 30 augusti 2011 beslut om alternativet Helenelund. Byggstart förväntas 2016 och trafikstart /210

95 Insatsområde VY Insatsområde VY sträcker sig från Nockebybron och Bromma flygplats fram till Backlura och Skälby längs med Mälaren. Området innefattar Vällingby, Hässelby, Spånga, Blackeberg, Ängby, delar av Skälby samt Kälvesta. I området finns det i huvudsak bostadsbebyggelse men även grönområden och Mälaren. På Lambarön, som saknar landförbindelse, bor ett antal invånare permanent Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1736 (62 %) Larm utan tillbud 950 (34 %) Annat uppdrag 94 (3 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 642 (23 %) Brand, ej i byggnad 621 (22 %) Brand i byggnad 384 (14 %) Hjärtstoppslarm 282 (10 %) Förmodad brand 260 (9 %) Omkomna 119 Varav hjärtstoppslarm 103 (87 %) Varaktighet insats Medelvärde 43 minuter Median 31 minuter 95/210

96 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde VY är det 57 insatser. Figur 97. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Vällingbys insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 97, visar på en heltäckande spridning av händelser inom området. Sommaren 2012 genomfördes förändringar av insatsområdena inom SSBF och Vällingby minskades med delar av Skälby på grund av Brandkåren Attundas nya brandstation i Jakobsberg. Figur 98. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Vällingby insatsområde 96/210

97 Figur 98 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Vällingbys insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 34 % och Olycka/tillbud 62 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 99. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 99 visar att andelen insatser ökar under sommaren och har en tydlig dipp i november. Diagrammet visar även att skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet är små. Figur 100 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken visar på en relativt jämn fördelning, undantaget en tydlig nedgång mellan klockan 03 och 07. Flest insatser har inträffat mellan klockan 14 och 18. Diagrammet visar även att variationen är större på en vardag än på en lördag eller söndag. Figur 100. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar, 97/210

98 Figur 101. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 101 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid och att olyckor/tillbud främst skett på kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är få men det syns ändå tydligt att de främst sker under dag- och kvällstid. Diagrammet visar även att flest insatser inträffat på tisdagar, lördagar och söndagar. Figur 102. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 102 visar att brand i byggnad är vanligast under årets första halva, medan brand ej i byggnad främst har skett under sommaren. Hjärtstoppslarm toppar i juni och september och trafikolyckorna har varit relativt jämt spridda över året, med noterbara dippar i april, augusti och oktober. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett i snitt 10 gånger under juni månad. 98/210

99 Figur 103. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 103 visar att brand i byggnad är vanligast på lördagar, medan brand ej i byggnad främst skett på helgen och på tisdagar. Hjärtstoppslarmen är relativt jämt fördelade över veckodagarna medan trafikolyckor har en tydlig topp på fredagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 43 minuter, med en median på 31 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 104 visar händelsefördelningen för dessa 239 insatser, vilket motsvarar cirka 9 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 98 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 14 % till 65 %. Figur 104. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 99/210

100 I Figur 105 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 99. Figur 105. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar tydliga toppar i februari, april-juni och december, samt att insatser i den aktuella sorteringen är generellt vanligare under årets första halva. De tydligaste minskningarna gentemot samtliga insatser återfinns i juli, augusti och oktober. Figur 106. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 106 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen främst inträffat på onsdagar och lördagar, samt generellt varit vanligare under kvällstid. Vid en jämförelse med fördelningen för samtliga insatser ses framförallt en ökning på onsdagskvällar. 100/210

101 Figur 107. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 107 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 100 ovan. Diagrammet visar på en tydlig förskjutning från dagtid till natt och kvällstid. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 4 insatser, 0,15 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Personintensiva verksamheter Bl.a. Vällingby city. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Lunda industriområde I Lunda industriområde finns blandade industrier och verksamheter varav flera med anknytning till transport och logistik. Bl.a. ligger Schenkers depå i området där bl.a. farligt gods hanteras. Bromma reningsverk Verksamheten är klassad som s.k. farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Klassningen hänför till biogasproduktion på området. Hässelby värmeverk Verket producerar el och fjärrvärme genom bland annat storskalig eldning av träpellets. Mälaren - Mälaren är vattentäkt för 1,3 miljoner människor och därför viktig att skydda mot olyckspåverkan som kan förstöra vattenkvaliteten, såsom exempelvis utsläpp av hälsofarliga ämnen. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och 101/210

102 luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. Transportinfrastruktur Mälarbanan På banan går pendeltåg, fjärrtåg och gods där även farligt gods förekommer. Tunnelbanan De gröna tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Väg 275 är utpekad sekundär transportled för farligt gods på delen från Bergslagsplan till E18. Trots att sträckningen inte är utpekad led förekommer även transporter av farligt gods till och från bensinstationerna på resterande del av Bergslagsvägen också. Likaså Lövstavägen är sekundär led för farligt gods. 102/210

103 Framtiden En befolkningsökning förväntas inom insatsområde VY under de närmsta åren. I samband med detta förväntas bl.a. antalet barn och unga vuxna öka. Om Förbifart Stockholm byggs som planerat kommer den att gå igenom insatsområde VY, till största delen i tunnel. Den kommer då att ansluta till ytvägnätet via den nya trafikplats Vinsta och två cirkulationsplatser: den ena vid Johannelunds tunnelbanestation och den andra vid korsningen Bergslagsvägen och Skattegårdsvägen. Under byggtiden kommer riskerna för arbetsplatsolyckor att påverkas i området. 103/210

104 3.8 Insatsområde SO Insatsområde SO sträcker sig från Mälaren, Nockeby och Smedslätten genom Solna till Bergshamra. Området innefattar även Sundbyberg, Frösunda, Norrtull, Huvudsta, Ulvsunda och Stora Mossen. Genom området går flera stora vägar såsom E4, E18, väg 279 och väg Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1833 (44 %) Larm utan tillbud 2129 (51 %) Annat uppdrag 174 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 1586 (38 %) Brand, ej i byggnad 502 (12 %) Förmodad brand 363 (9 %) Brand i byggnad 334 (8 %) Hjärtstoppslarm 317 (8 %) Omkomna 168 Varav hjärtstoppslarm 135 (80 %) Varaktighet insats Medelvärde 38 minuter Median 30 minuter 104/210

105 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde SO är det 116 insatser. Figur 108. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Solnas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 108, visar på en relativt heltäckande spridning av händelser inom området, med ett par glesa partier i den sydvästra delen av området. Figur 109. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Solnas insatsområde 105/210

106 Figur 109 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Solnas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 51 % och Olycka/tillbud 44 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 110. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 110 visar att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över året, med små nedgångar under vår och höst. Diagrammet visar även att skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet är små. Figur 111 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid då de flesta människor är vakna. Diagrammet visar även att variationen är större på en vardag än på en lördag eller söndag och att de flesta insatser på helgen skett mellan klockan 18 och 19. Figur 111. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 106/210

107 Figur 112. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 112 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid och att olyckor/tillbud främst skett relativt jämnt fördelat på dag- och kvällstid under vardagarna och med en tydlig övervikt på kvällstid under helgen. Insatser i kategorin annat uppdrag är få men det syns ändå tydligt att de sällan sker på natten. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på torsdagar och minst på söndagar. Figur 113. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 113 visar att brand i byggnad varit vanligast i januari, maj och december, medan brand ej i byggnad främst har skett under perioden april till juli. Hjärtstoppslarm är vanligare under vinterhalvåret och trafikolyckorna har främst inträffat i februari och under hösten. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett knappt tio gånger i snitt under maj månad. 107/210

108 Figur 114. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 114 visar att brand i byggnad är vanligast på måndagar och torsdag till lördag, medan brand ej i byggnad främst skett under perioden lördag till måndag. Hjärtstoppslarmen toppar på torsdagar och trafikolyckor på fredagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 38 minuter, med en median på 30 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 115 visar händelsefördelningen för dessa 288 insatser, vilket motsvarar cirka 7 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 109 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 8 % till 46 %. Figur 115. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 108/210

109 I Figur 116 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 110. Figur 116. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på en tydlig viktning mot första halvan av året, med toppar i mars och maj. De tydligaste minskningarna jämfört med samtliga insatser återfinns i september och november. Figur 117. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 117 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen främst skett på kvällstid under andra halvan av veckan. Vid en jämförelse med fördelningen för samtliga insatser ses en tydlig viktning mot kvällar, mindre skillnader över dygnet under måndag till onsdag och större skillnader torsdag till söndag. 109/210

110 Figur 118. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 118 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 111 ovan. Diagrammet visar på en förskjutning från dagtid till natt och kvällstid. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 16 insatser, 0,4 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Bromma flygplats Bromma flygplats är Sveriges tredje största flygplats efter Arlanda och Landvetter. Under 2012 reste 2,3 miljoner resenärer till eller från Bromma med starter och landningar 37. Verksamheten är klassad som s.k. farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Arvid Nordquist HAB I fabriken tillverkas kaffe. Verksamheten är klassad som s.k. farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Stadsgas Inom området finns stadsgasnätet. Stadsgasnätet är klassat som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Gasen i stadsgasnätet består av Metan och luft. Metan är en mycket brandfarlig gas. Läckage och felhantering inom stadsgasnätet kan således medföra risker för brand och explosion. Höga byggnader Det finns ett antal höga byggnader inom området som ex. Quality Hotel Friends. Dessa medför speciella utmaningar vid behov av räddningsinsatser på hög höjd. 110/210

111 Friends Arena Arenan är Sveriges nationalarena för fotboll och har plats för ca sittande åskådare vid sportevenemang. Vid konserter och andra evenemang med ståplatser på planen kan ca åskådare tas in. Denna typ av koncentration av människor kan medföra stora konsekvenser vid en olycka. Vid större evenemang på arenan påverkar även flödena av åskådare framkomligheten för räddningsfordon i arenans närområde. Personintensiva verksamheter Ex. Solna centrum, Solnahallen och kommande Mall of Scandinavia. Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. Karolinska sjukhuset och Karolinska institutet - Karolinska universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus. Här bedrivs varierad verksamhet och ett stort antal personer vårdas här. Här finns även en helikopterplatta som är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Brandfarliga och explosiva varor hanteras inom verksamheten. Inom forskningsverksamheten finns bl.a. ett djurhus. Djuren i dessa forskningssalar kan bära på sjukdomar och dylikt, vilket komplicerar en räddningsinsats. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Svenska Kraftnät Skyddsobjekt från vilken man aktivt styr produktionen av el i det svenska kraftnätet utifrån det momentana behovet. Bemannat dygnet runt årets alla dagar. Kronofogden och skatteverket, huvudkontor Myndigheter som har en återkommande hotbild då verksamheten ex. arbetar gentemot personer i utsatta situationer alternativt i samarbete med Polismyndigheten mot enskilda kriminella eller organisationer. Haga Slott Skyddsobjekt i vilket Kronprinsessan Viktoria med familj bor. Byggnaden i sig är av stort kulturellt värde. Båda aspekterna ger hög trolighet till att stora resurser binds vid insats. Karlbergs slott Militärhögskolan Karlberg är idag världens äldsta nu fungerande militärhögskola med ursprunglig placering. Slottsbyggnaderna är unika och har stort kulturellt värde. Ulvsunda Slott Slott med kulturellt värde som binder upp stora resurser vid eventuell brand. 111/210

112 Ulriksdals slottsområde Området omfattar slottet, orangeriet, kapellet, slottsteatern, södra längan med kröningsekipaget med mera. Samling av byggnader med stora kulturella värden där byggnadernas svaga brandtekniska förutsättningar kommer binda stora resurser. Brandvattenförsörjning på området kräver öppning av svårlokaliserade förbigångsventiler. Pampas marina Marin anläggning som omfattar verkstäder, kontor, butiker, restaurang samt stor byggnad med vinterförvaring av betydande antal båtar. Båtbryggor med traditionell båtförankring samt att husbåtar för permanent boende utgör en betydande del av bryggsystemet. Brand i flytande bostad ute på brygga ger försvårade förutsättningar vid räddningsinsats. Norrenergi Anläggning som levererar värme och kyla till omfattande områden inom distriktet. Störningar i anläggningen skapar störningar i samhället, främst vintertid. Rangerbangården Tomteboda Område som i varierande omfattning kan innehålla farligt gods. Vattenfall Fastigheten är klassad som ett skyddsobjekt då Vattenfall styr sin verksamhet härifrån och störningar då ger stor påverkan på samhället och allmänheten. Säkerhetspolisens (Säpo) huvudkontor På grund av verksamhetens innehåll så ligger det en hotbild över objektet. Fyller en nationellt viktig funktion. Brandfarliga och explosiva ämnen kan förekomma i stora mängder och kräver således stora resurser. Smittskyddsinstitutet Komplicerat objekt då innehållet i forskningssalarna kan vara farligt. Binder stora resurser. Migrationsverket Myndighetsanläggning med återkommande hotbild då verksamheten bland annat jobbar med folk som söker asyl. Serverhallar Inom området finns stora serverhallar som tillhandahålls åt företag och myndigheter. Transportinfrastruktur Trafikleder/Farligt gods-leder på yta - E4, E18 och Ulvsundavägen är alla primära leder för farligt gods. Det innebär att de rekommenderas som genomfartsled för alla typer av ADR-gods. Mälarbanan och Ostkustbanan På dessa banor går pendeltåg, fjärrtåg och gods där även farligt gods förekommer. 112/210

113 Tunnelbanan De blåa och gröna tunnelbanelinjerna går genom området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Tvärbanan Tvärbanans Solnagren är byggd och provkörs nu. Den förväntas tas i trafik under hösten Tvärbanan är en spårbana på markytan. Den medför således risker för kollisioner och andra olyckor. Spårvägens strömvajrar medför också svårigheter att resa stegar för utrymning och brandsläckning vid räddningsinsatser utmed banans sträckning Framtiden Inom insatsområde SO förväntas kanske den relativt sett mest betydande befolkningsökningen de närmsta åren. Befolkningen både i Solna och Sundbyberg förväntas öka kraftigt. Arbetet med att färdigställa utbyggnaden av Tvärbanan till Solna pågår, och den delen beräknas tas i trafik Solnagrenen går från Alvik till Solna station via Ulvsunda industriområde, Sundbybergs centrum och Solna centrum. Mall of Scandinavia förväntas invigas hösten Köpcentrumet som kommer ligga i Arenastaden i anslutning till Friends arena blir då Skandinaviens största. När anläggningen är färdigbyggd ska den enligt planerna innehålla cirka 250 butiker i tre plan på en total yta av m². 113/210

114 3.9 Insatsområde LÖ Insatsområde LÖ täcker in hela Lidingö samt vissa närliggande öar. Området har en blandning av tätort och grönområden. Via Lidingöbron i väster ansluter området till insatsområde ÖM Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 543 (63 %) Larm utan tillbud 257 (30 %) Annat uppdrag 62 (7 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 157 (18 %) Brand, ej i byggnad 137 (16 %) Annan olycka/tillbud 93 (11 %) Hjärtstoppslarm 92 (11 %) Brand i byggnad 72 (8 %) Omkomna 52 Varav hjärtstoppslarm 42 (81 %) Varaktighet insats Medelvärde 53 minuter Median 35 minuter 114/210

115 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde LÖ är det 36 insatser. Figur 119. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Lidingös insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 119, visar på en koncentration av händelser på södra delen av Lidingö. De glesare partierna finns främst i nordöst och nordväst. Figur 120. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Lidingös insatsområde Figur 120 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Lidingös insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan 115/210

116 tillbud utgör totalt 30 % och Olycka/tillbud 63 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 121. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 121 visar att andelen insatser är störst i maj och december, och minst i februari och oktober. Skillnaderna mot fördelningen för hela förbundet är tydligast i februari, oktober och december, men följer generellt samma kurva. Figur 122 nedan visar fördelningen över dygnet. Kurvan följer generellt den för hela förbundet, men uppvisar en tydlig kvällstopp mellan klockan 16 och 19. Figur 122. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 116/210

117 Figur 123. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 123 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid och att olyckor/tillbud skett relativt jämnt fördelat på dag- och kvällstid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att det är svårt att se någon tydlig trend. Diagrammet visar även att andelen insatser är relativt jämnt fördelade över veckan, med flest på onsdagar och minst på torsdagar. Figur 124. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 124 visar att brand i byggnad varit vanligast i december, medan brand ej i byggnad främst har skett i maj och juni. Hjärtstoppslarm har varit vanligast i mars-april och trafikolyckorna har främst skett i maj, juni och november. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett i snitt tre gånger under december månad. 117/210

118 Figur 125. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 125 visar att brand i byggnad är vanligast på måndagar, medan brand ej i byggnad främst inträffat på tisdagar, lördagar och söndagar. Hjärtstoppslarmen är dubbelt så många på onsdagar och fredagar än på tisdagar och flest trafikolyckor har inträffat under onsdagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 53 minuter, med en median på 35 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 126 visar händelsefördelningen för dessa 69 insatser, vilket motsvarar cirka 8 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 120 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 8 % till 55 %. Figur 126. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 118/210

119 I Figur 127 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 121. Figur 127. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar på en stor spridning över året, med toppar i maj och december. De tydligaste minskningarna jämfört med samtliga insatser återfinns i mars och april. Figur 128. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 128 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att de få insatser som finns i den aktuella sorteringen främst skett på måndagar, tisdagskvällar och lördagar. Vid en jämförelse med fördelningen för samtliga insatser ses en större oregelbundenhet och en liten viktning från dag till kvällstid. 119/210

120 Figur 129. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 129 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 122 ovan. Diagrammet bekräftar den viktning från dag till kvällstid som kunde ses i Figur 122. Notera dock att antalet insatser är få och slutsatser bör dras med försiktighet. 36 bortsorterade insatser på grund av saknad data, främst ej definierad händelse. 36 insatser motsvarar cirka 4 % av samtliga insatsrapporter i insatsområdet Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Käppalaverket Ett reningsverk som renar avloppsvatten från över en halv miljon människor dagligen. Utöver vattenreningen sker även biogasproduktion från slam. Biogas består i huvudsak av Metan som är en mycket brandfarlig gas. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Bussdepå vid AGA-området Bussterminalen blir kvar till sommaren 2014 innan den avvecklas. Då blir här istället en spårvagnsdepå, se avsnitt Lotrec färgindustri Färgindustri som hanterar stor mängder brandfarlig vara. Varv På Lidingö finns flera varv som även har vinteruppställning av båtar, vilket medför stor brandbelastning. 120/210

121 Bonver Videodata Inom verksamheten finns bl.a. stora lager med hög brandbelastning. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. Transportinfrastruktur Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Väg 277 (delen vägskälet Lidingövägen/Tegeluddsvägen Lejonvägen), Södra Kungsvägen (delen Lejonvägen Gåshagaleden), Gåshagaleden, Läroverksvägen (delen Södra Kungsvägen Larsbergsvägen), Larsbergsvägen (delen Läroverksvägen Agavägen), Agavägen, Värdshusvägen och Norra Kungsvägen (delen Lidingöbron Nilstorpsvägen) är alla rekommenderade sekundära transportleder för farligt gods. Lidingöbanan Spårväg på Lidingö. Medför risker för kollisioner och andra olyckor. För närvarande avstängd för renovering men förväntas trafikeras igen från årsskiftet 2014/2015. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området Framtiden En befolkningsökning förväntas på Lidingö, men en blygsam sådan relativt andra delar av SSBF. I samband med befolkningsökningen förväntas antalet äldre öka. Det pågår diskussioner om att dra om Lidingöbanan via Lidingö centrum, och om att förlänga tunnelbanan från Ropsten till Torsvik/Lidingö Centrum. Det finns dock inga beslut kring detta och är oklart huruvida planerna kommer att utvecklas. Det pågår även en process kring att bestämma utvecklingen för Torsvik och Lidingö centrum. Åtgärder som föreslagits är bl.a. att däcka över delar av Södra Kungsvägen och även att lägga en större del av vägen i tunnel. En spårvagnsdepå håller på att byggas vid AGA-området. Depån ska rymma 30 fordon och beräknas vara klar Fram till dess utgör området en stor arbetsplats med risker för arbetsplatsolyckor. 121/210

122 3.10 Insatsområde VÖ Insatsområde VÖ täcker in hela Värmdö och Ingarö fram till Kummelnäs och Kil i Nacka. I området ingår även flera öar och stora naturområden som nyttjas flitigt för friluftsliv under hela året, men framförallt på sommaren. Vissa delar är glesbygd och andra bostadsområden Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 692 (69 %) Larm utan tillbud 264 (26 %) Annat uppdrag 50 (5 %) De fem vanligaste insatserna Brand, ej i byggnad 226 (22 %) Automatlarm, ej brand 182 (18 %) Trafikolycka 129 (13 %) Brand i byggnad 121 (12 %) Hjärtstoppslarm 81 (8 %) Omkomna 31 Varav hjärtstoppslarm 26 (84 %) Varaktighet insats Medelvärde 63 minuter Median 37 minuter 122/210

123 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde VÖ är det 70 insatser. Figur 130. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Värmdös insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 130, visar på en koncentration i och kring Gustavsberg. Sommaren 2012 förändrades insatsområdena inom SSBF, Värmdös insatsområde utökades med Kummelnäs och Vikingshill som tidigare tillhört SBFF. Figur 131. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Värmdös insatsområde 123/210

124 Figur 131 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Värmdös insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 26 % och Olycka/tillbud 69 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 132. Samtliga insatser i fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 132 visar att andelen insatser i Värmdö insatsområde är betydligt fler under årets andra halva, med toppar under maj-juli och december. Figur 133 nedan visar fördelningen över dygnet. Flest insatser sker mellan klockan 11 och 19 och relativt få insatser sker mellan klockan Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser i förbundet ses en viktning från sen kväll till eftermiddag/tidig kväll. Figur 133. Samtliga insatser fördelade över dygnet 124/210

125 Figur 134. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 134 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid, särskilt måndag till torsdag. Olyckor/tillbud sker oftast på dagar och kvällar, med en tydlig uppgång under fredagskvällar och lördagar mitt på dagen. Insatser i kategorin annat uppdrag är få men det syns ändå tydligt att de främst skett under dagtid. Diagrammet visar även att flest insatser skett under torsdag-lördag. Figur 135. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 135 visar att brand i byggnad är vanligast under årets andra halva, med en topp i december. Brand ej i byggnad har främst skett under sommaren, med en tydlig topp i maj, medan hjärtstoppslarm toppar i november och december. Antalet trafikolyckor har varit fler under årets andra halva med toppar i juli, november och december. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand i byggnad skett knappt fyra gånger i snitt under december månad. 125/210

126 Figur 136. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 136 visar att brand i byggnad och hjärtstoppslarm är vanligast på fredagar, medan brand ej i byggnad främst sker på helgen. Trafikolyckor har framförallt inträffat mitt i veckan, med en topp på tisdagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 63 minuter, med en median på 37 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 137 visar händelsefördelningen för dessa 96 insatser, vilket motsvarar cirka 10 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser inom insatsområdet, som illustrerats i Figur 131, ses framförallt att brand i byggnad ökar från 12 % till 56 %. Figur 137. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 126/210

127 I Figur 138 nedan har de insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 132. Figur 138. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Figur 139. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 139 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatserna i den aktuella sorteringen är relativt ojämnt fördelade, både vad gäller veckodag och över dygnet. Flest insatser har skett på söndagskvällar, medan måndagskvällar och natten mellan torsdag-fredag varit lugnast. Vid en jämförelse med fördelningen för samtliga insatser ses att dagtidstopparna generellt minskat och att andelen insatser som sker på lördagar minskat. Notera dock att antalet insatser är relativt få och slutsatser bör därför dras med försiktighet. 127/210

128 Figur 140. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 140 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 133 ovan. Av det totala antalet analyserade insatser för insatsområdet har 30 insatser, 2 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Gustavsbersfabriken (Villeroy & Boch Gustavsberg AB) - I verksamheten används stora mängder gasol som bränsle i ugnarna där sanitetsporslin torkas. Gasolen levereras med tankbil till en stor cistern som fylls på ofta. Leveranser av gasol sker huvudsakligen mellan och till följd av förbud mot transport av sådant ämne på Södra Länken övriga tider på dygnet. Verksamheten omfattas av SEVESO-lagstiftningen och är klassad som farlig verksamhet enligt 2:4 i Lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. 38 Ekvallens IP - Vid Ekvallens IP finns en kylanläggning som hör till den konstfrusna isbanan som finns på idrottsplatsen. Som köldmedium i kylanläggningen används ammoniak som är en giftig gas. Anläggningen är klassad som en farlig verksamhet enligt LSO 2:4 på grund av hanteringen av ammoniak. 39 Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. 128/210

129 Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. Mölnvik helikopterflygplats Verksamheten är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Härifrån flyger ambulanshelikoptrar med ca starter och landningar per år. In- och utflygningar sker i nära anslutning till bl.a. köpcentra och brandstation. Transportinfrastruktur Trafikleder/Farligt gods-leder på yta Väg 222 är primär farligt gods-led en sträcka (Lugnets trafikplats 260-Ålstäket 274) och sekundär farligt gods-led annan sträcka (Ålstäket {Mörtnäs, 274} Stavsnäs). Väg 274 är sekundär transportled för farligt gods inom insatsområdet på delen mellan Stenslätten och Ålstäket. Även Gustavsbergsvägen är sekundär transportled för farligt gods. Väg 222 och 274 är även omledningsvägnät vid störningar på Essingeleden. Vid sådana tillfällen kan således alla typer av farligt gods gå på vägarna. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området. 129/210

130 Framtiden En ökande befolkning förväntas inom insatsområde VÖ. Nuvarande centrumområden kommer att öka sin befolkning och andelen flerbostadshus förväntas öka. Fritidshusområden förväntas omvandlas till områden för permanentboende. Gustavsbergsfabriken ska flytta sin produktion till Ekobacken i Gustavsberg. I och med det har fabriksområdet planlagts för att bli blandstad. Detaljplanen för den s.k. Fabriksstaden har överklagats upp till sista instans. Mark- och miljööverdomstolen har i en dom den 27 juli 2013 meddelat att prövningstillstånd inte medges och planen kan därför vinna laga kraft då mark- och miljööverdomstolens beslut inte kan överklagas. Således kommer fabriksområdet att omvandlas till en stadsdel med bostäder, verksamheter och service. Bl.a. planeras för 1100 bostäder i området. Det finns planer på att flytta helikopterbasen i Mölnvik, ev. till Ingarökrysset. 130/210

131 Insatsområde DJ Insatsområde DJ omfattar Vindö, Djurö, Stavsnäs och delar av Fågelbrolandet. Djurö har ett samhälle med mer tät bebyggelse. Stavsnäs har vinterhamn för båttrafik. I övrigt består området till stor del av naturområden som frekvent nyttjas för friluftsliv och dylikt Analys av inträffade händelser Mellan 2009 och 2012 genomfördes 135 insatser på Djurö. 35 stycken insatser (26 %) är bortsorterade på grund av ej typad händelse. 70 av insatserna har pågått i mer än 1 timma vilket motsvarar 52%. 131/210

132 Figur 141. Geografisk fördelning av samtliga insatser inom insatsområde Djurö Tabell 4. Antal insatser fördelade på händelsetyp. Händelse Antal Brand, ej i byggnad 25 Trafikolycka 20 Brand i byggnad 17 Hjärtstoppslarm 12 Förmodad brand 8 Annan olycka/tillbud 7 Stormskada 7 Drunkning/tillbud 5 Hjälp till ambulans 4 Nödställt djur 4 Annat uppdrag 3 Automatlarm, ej brand 3 Förmodad räddning 3 I väntan på ambulans 3 Nödställd person 3 Utsläpp av farligt ämne 2 Annan vattenskada 1 132/210

133 Figur 142. Samtliga insatser Djurö fördelade per månad. Analysen av fördelningen över månad, Figur 142, visar tydligt att antalet olyckor ökar under sommartid juni och juli vilket troligen beror på semestertider och att fler uppehåller sig inom insatsområdet under sommaren. Insatserna ökar även under december. Fördelat över veckodag syns inga tydliga trender förutom att det är extremt lite larm under tisdagar då endast 5% av insatserna skett. Fördelningen över timmar på dygnet visar en tydlig ökning efter lunch-tid och fram till kl. 16 då flest insatser inträffat Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Bensinstationer och sjömackar Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. I Stavsnäs vinterhamn finns en sjömack. Väg 222 Sekundär farligt gods-led. Sträcker sig ut till Stavsnäs vinterhamn. Sjöfart - Mycket sjötrafik rör sig i området, Stavsnäs är största hamn med personintensiv verksamhet i form av passagerarfärjor, gästhamn och godstrafik. Det förekommer även sjötransporter av farligt gods i området. Hotell, vandrarhem och konferensanläggningar - Samma problematik som dessa verksamheter har på fastlandet: många personer och sovande gäster i en för dem okänd miljö. Det som är annorlunda på öarna är att tiden innan första insatsperson är på plats är längre än på fastlandet. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. 133/210

134 Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar Framtiden En befolkningsökning förväntas i Stavsnäs och på Djurö de närmsta 20 åren, se Figur 143. I och med detta finns planer på att skapa fler områden för näringsliv. Stavsnäs ska förtätas med både bostäder, arbetsplatser och service. Även vinterhamnen i Stavsnäs ska byggas ut och moderniseras. Det finns inga direkta planer för förtätning av Djurö innan Figur 143. Befolkningsökning Stavsnäs och Djurö 134/210

135 Insatsområde TÄ Insatsområde TÄ omfattar Danderyd, Djursholm och Täby. Området innehåller både tätort, kust och naturområden. På ön Tranholmen finns bofasta året runt utan fast landförbindelse. Genom området går E18 och Roslagsbanan och i södra delen finns de nordligaste delarna av röda linjens tunnelbana Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 1170 (45 %) Larm utan tillbud 1340 (51 %) Annat uppdrag 118 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 1045 (40 %) Brand, ej i byggnad 291 (11 %) Trafikolycka 255 (10 %) Förmodad brand 220 (8 %) Hjärtstoppslarm 215 (8 %) Omkomna 107 Varav hjärtstoppslarm 90 (84 %) Varaktighet insats Medelvärde 38 minuter Median 29 minuter Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde TÄ är det 115 insatser. 135/210

136 Figur 144. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Täbys insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 144, visar på att flest insatser skett inom tätbebyggt område. Sommaren 2012 förändrades insatsområden och Täby tog över en del av Sollentunas område. Figur 145. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Täbys insatsområde Figur 145 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Täbys insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan 136/210

137 tillbud utgör totalt 51 % och olycka/tillbud 45 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 146. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet statistik Figur 146 visar att utförda insatser är relativt jämt fördelade över året, med dippar i framförallt mars och november. De högsta toppar återfinns i september, december och januari. Figur 147 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid de flesta människor är vakna, med flest insatser mellan klockan 10 och 14 och relativt få mellan klockan Diagrammet visar även att variationen är större på en vardag än på en lördag eller söndag. Figur 147. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 137/210

138 Figur 148. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall Figur 148 visar fördelningen över veckodagarna samt tre tidsintervall per dygn. I diagrammet ses att larm utan tillbud främst skett under kontorstid och att olyckor/tillbud är relativt jämt fördelade över veckan, med toppar under dagar och kvällar. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att något tydligt mönster inte går att urskilja. Diagrammet visar även att det totala antalet insatser är relativt jämt spridda över veckan, men med en liten nedgång på helgen. Figur 149. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 149 visar att brand i byggnad främst skett i december, medan brand ej i byggnad varit vanligast i början av sommaren. Hjärtstoppslarm toppar i december och trafikolyckorna i oktober och december. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har hjärtstoppslarm skett i snitt drygt sex gånger under december månad. 138/210

139 Figur 150. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 150 visar att brand i byggnad är jämt spridd över veckan men är vanligast på fredagar. Störst risk för brand ej i byggnad är det under lördag-söndag, medan hjärtstoppslarm är relativt jämt spritt över veckan. Trafikolyckor toppar under torsdag-fredag. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 38 minuter, med en median på 29 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 151 visar händelsefördelningen för dessa 154 insatser, vilket motsvarar cirka 6 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 145 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 7 % till 60 %. Figur 151. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 139/210

140 I Figur 152 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som krävt minst en timmes räddningstjänst analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 146. Figur 152. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen har en tydlig topp i januari, samtidigt som tydliga dippar ses i mars, juli, augusti och oktober. De nämnda månaderna är också de som tydligast skiljer sig från fördelningen för samtliga insatser. Figur 153. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 153 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen generellt är jämnare fördelad över veckan jämfört med samtliga insatser. Flest har fortfarande skett under dag- och kvällstid, men det är inte lika tydliga dippar under nattetid. 140/210

141 Figur 154. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 154 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 147 ovan. Diagrammet visar på en mer otydlig fördelning vilket bekräftar den mer jämna fördelning över natt/dag/kväll som påvisades i Figur 147. Av de analyserade insatserna för insatsområdet har 116 insatser, 4,4 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Personintensiva verksamheter - Personintensiva verksamheter innebär potential för att många kan drabbas vid en olycka. I området finns bl.a. köpcentrumen Mörby centrum, Täby centrum och Arninge centrum. Danderyds sjukhus Sjukhuset är ett av de största akutsjukhusen i Sverige och norra Europas största förlossningssjukhus. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. Speciellt bör Tranholmen nämnas som är en ö i Lilla Värtan och en tätort i Danderyds kommun. På ön finns ca 200 fastigheter och över 300 personer bor här permanent. Här finns även två stycken daghem för barn. Täbyanstalten Täbyanstalten är en fängelseanstalt med 44 platser. Att fångar kan vara inlåsta och rymningsbenägna ger speciella förutsättningar vid en olycka och en räddningsinsats. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor 141/210

142 men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Transportinfrastruktur Roslagsbanan - Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms läns nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Järnvägen medför risker för ex. urspårningar och kollisioner. Tunnelbanan En av de röda tunnelbanelinjerna går genom de sydligaste delarna av området. Tunnelbanan innebär speciella risker till följd av att den till stor del ligger under mark och att det kan uppehålla sig ett stort antal människor i systemet; en större olycka i tunnelbanesystemet kan få stora konsekvenser och är mycket svår att hantera ur ett räddningsinsatsperspektiv. Trafikleder/Farligt gods-leder på yta E18 är primär led för farligt gods. Norrortsleden (väg 265) likaså. Trafikleder/Farligt gods-leder i tunnel På Norrortsleden inom insatsområdet finns Löttingetunneln Framtiden En befolkningsökning förväntas inom insatsområde TÄ. Ökningen förväntas bli större i Täby kommun än i Danderyds kommun där befolkningsutvecklingen relativt SSBF:s övriga medlemskommuner förväntas bli blygsam. 142/210

143 Täby kommun förväntas framöver bli mer stadsmässig och kompakt i sin gestaltning. Danderyd kommer att bevara sina trädgårdsstäder och bygga ut övriga områden varsamt. Det sparsamma byggandet leder till den blygsamma befolkningsutvecklingen. Verksamheten på Täby galopp ska flyttas och området ska då omvandlas till en ny stadsdel med ett stort antal nya bostäder och arbetsplatser. Byggstart förväntas tidigast Utbyggnad av Arninge-Ullna ska också ske; här förväntas nya verksamheter och 3000 nya bostäder. 143/210

144 3.13 Insatsområde VA Insatsområdet VA omfattar Vallentuna, Täby kyrkby, Byle, Kårsta, Brottby samt Karlby. I området bor ca invånare och består av skogsområden, små tätorter, lantbruk och kulturlandskap. E18 passerar genom de östra delarna av insatsområdet Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 618 (61 %) Larm utan tillbud 334 (33 %) Annat uppdrag 60 (6 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 244 (21 %) Brand, ej i byggnad 168 (17 %) Trafikolycka 163 (16 %) Brand i byggnad 79 (8 %) Hjärtstoppslarm 68 (7 %) Omkomna 35 Varav hjärtstoppslarm 24 (69 %) Varaktighet insats Medelvärde 46 minuter Median 32 minuter 144/210

145 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde VA är det 49 insatser. Figur 155. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Vallentunas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 155, visar på en tydlig koncentration av händelser i och kring Vallentuna och ut mot E18 vid Karby/Brottby. Under sommaren 2012 förändrades insatsområdena och Vallentunas område blev lite mindre då Upplands Väsby tog över en del i västra insatsområdet. Denna förändring bör ej påverka larmfrekvensen inom insatsområde VA märkbart. 145/210

146 Figur 156. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Vallentuna insatsområde Figur 156 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Vallentuna insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 33 % och olycka/tillbud 61 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Den 22 augusti 2012 inträffade översvämningar i Snapptuna och Ormsta som föranledde 29 insatser under samma kväll. Dessa 29 insatser motsvarar endast 3 % av det totala antalet insatser, men eftersom de inträffade under samma kväll påverkar de delar av den detaljerade statistiken nedan så pass kraftigt att andra slutsatser och tendenser varit omöjliga att se. Därför är dessa 29 insatser fortsättningsvis inte inkluderade i detta kapitel. För att rättvist kunna jämföra siffror presenteras nedan ett nytt cirkeldiagram likt det ovan, med ändringen att de nämnda 29 insatserna är bortplockade. Figur 157. Samtliga insatser förutom de 29 som var relaterade till översvämningen i aug /210

147 I det nya cirkeldiagrammet motsvarar kategorin larm utan tillbud 34 % och kategorin olycka/tillbud 60 %. Notera att benämningen samtliga insatser fortsättningsvis avser de insatser som presenterats i Figur 157 ovan. Figur 158. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 158 visar att andelen insatser är relativt jämt fördelade över året, men med en tydlig dipp i februari och toppar i juli och december. Figur 159 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid de flesta människor är vakna. Flest insatser sker mellan klockan 15 och 16 och relativt få insatser sker mellan klockan Diagrammet visar även att skillnaden mellan dag och natt är större på en vardag än på en lördag eller söndag. Figur 159. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 147/210

148 Figur 160. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 160 ses att olyckor/tillbud främst skett under dag- och kvällstid relativt jämt fördelat över veckan. Larm utan tillbud har främst skett under kontorstid, med en intressant notering i att insatser i den nämnda kategorin skett nästan dubbelt så ofta på fredagar som på torsdagar. Insatser i kategorin annat uppdrag är relativt jämt fördelade över veckan, om än med en liten ökning över helgen. Diagrammet visar även att torsdagar varit den lugnaste veckodagen, medan onsdagar och fredagar haft flest händelser. Figur 161. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 161 visar att brand i byggnad främst inträffat i januari och december, medan brand ej i byggnad främst har inträffat under perioden april-juli. Hjärtstoppslarm toppar i januari och oktober, medan trafikolyckor främst skett i februari, oktober och november. Noterbart är att septemberstapeln är lägst för alla fyra händelsetyper. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand ej i byggnad skett i snitt sex gånger under juli månad. 148/210

149 Figur 162. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 162 visar att brand i byggnad är vanligast torsdag-fredag, medan brand ej i byggnad främst inträffat på tisdagar och lördagar. Hjärtstoppslarm är cirka sju gånger vanligare på en måndag än på en onsdag, men onsdagar är den vanligaste veckodagen för trafikolyckor. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 46 minuter, med en median på 32 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 163 visar händelsefördelningen för dessa 50 insatser, vilket motsvarar cirka 5 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 156 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 8 % till 48 %, främst på bekostnad av larm utan tillbud. Figur 163. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 149/210

150 I Figur 164 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 158. Figur 164. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar att på en tydlig förskjutning mot det första halvåret jämfört med fördelningen för samtliga insatser. Samtliga av årets första sex månader ökar medan alla utom december minskar under andra halvan. Notera att ingen insats i den aktuella sorteringen skett i oktober månad under en fyraårsperiod. Figur 165. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 165 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen främst skett under dag- och kvällstid. Flest insatser har skett på söndagar medan måndagar och fredagar haft minst. Vid en jämförelse med samtliga insatser ses att fördelningen ser relativt oförändrad ut, bortsett från tydliga minskningar under dagtid på måndagar, fredagar och lördagar. 150/210

151 Figur 166. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Figur 166 jämför den specifika sorteringens fördelning över dygnet med fördelningen för samtliga insatser som analyserats i Figur 159 ovan. Diagrammet blir svårtolkat eftersom antalet insatser i den begränsade sorteringen är så pass få, men det går ändå att urskilja en förskjutning från dagtid till kvällstid. Av de analyserade insatserna för insatsområde VA har 10 insatser, 1 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Aerosol Scandinavia AB Verksamheten hanterar stora mängder brandfarlig gas och vätska och omfattas därför av den s.k. SEVESO-lagstiftningen. Verksamheten är också klassad som farlig verksamhet enligt 2:4 i lag om skydd mot olyckor. Klassningen innebär att verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Specialplast AB I verksamheten hanteras stora mängder plastmaterial såsom ex. cellplast. Materialen lagras i stora volymer och utgör en stor brandbelastning. 151/210

152 Transportinfrastruktur Trafikleder/farligt gods-leder på ytan E18 är primär led för farligt gods. Följande vägar är sekundära farligt gods-leder i Vallentuna kommun: Väg 264 (delen inom kommunen), Väg 268 (delen inom kommunen), Väg 950/Lindholmsvägen (delen väg 268 Lingsbergsvägen), Väg 978 (delen Brottby trafikplats (E18) väg 973), Väg 979 (delen Kårsta Söderhall) och Teknikvägen. Roslagsbanan - Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms läns nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Järnvägen medför risker för ex. urspårningar och kollisioner Framtiden Vallentuna ökar sin befolkning med personer per år. Ökningen förväntas ske framförallt i kommunens centrala delar. Det planeras även en utbyggnad av Karby och Brotty som förväntas leda till mer än en fördubbling av antalet boende i dessa områden. 152/210

153 Insatsområde ÅB Insatsområde ÅB omfattar tätorten Åkersberga och norrut till strax norr om Roslags- Kulla. Till Åkersberga går även Roslagsbanan. Området har kust mot Ljusterö och består till stor del av lantbruk och naturområden Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 679 (63 %) Larm utan tillbud 321 (30 %) Annat uppdrag 74 (7 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 241 (22 %) Brand, ej i byggnad 215 (20 %) Trafikolycka 154 (14 %) Brand i byggnad 111 (10 %) Hjärtstoppslarm 88 (8 %) Omkomna 51 Varav hjärtstoppslarm 43 (84 %) Varaktighet insats Medelvärde 46 minuter Median 32 minuter 153/210

154 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde ÅB är det 41 insatser. Figur 167. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Åkersbergas insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 167, visar på en tydlig koncentration av händelser i och kring Åkersberga. Sommaren 2012 förändrades insatsområdena inom SSBF, Åkersbergas insatsområde utökades med små delar av Norrtäljes område. Figur 168. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Åkersbergas insatsområde Figur 168 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Åkersbergas insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 30 % och Olycka/tillbud 63 %. I cirkeldiagrammet har ett 154/210

155 flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. Figur 169. Samtliga insatser i fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 169 visar att andelen insatser varit relativt jämnt fördelade över året, men med en märkbar ökning under april-juni, december-januari samt september. Figur 170 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken visar på en tydlig koncentration av händelser under de tider som de flesta människor är vakna. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser i förbundet ses en liten viktning mot dagtid på bekostnad av natten. Diagrammet visar även att variationen är större på en vardag än på en lördag eller söndag. Figur 170. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 155/210

156 Figur 171. Insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 171 ses att larm utan tillbud sker i betydligt större utsträckning under kontorstid, särskilt måndag till torsdag. Olyckor/tillbud har en liknande profil, men är mer jämt fördelat över dag och kväll. Insatser i kategorin annat uppdrag är få och det är svårt att se någon tydlig trend. Figur 172. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 172 visar att brand i byggnad är vanligast under sommaren samt december-januari, medan brand ej i byggnad främst skett under våren och början av sommaren. Hjärtstoppslarm sker främst under januari, med en tydligt låg notering under juli. Antalet trafikolyckor är relativt jämt fördelade över året med toppar i april, juli, september och november. Siffrorna på den vertikala axeln anger snittantalet per månad för en viss händelse. Till exempel har brand ej i byggnad skett i snitt åtta gånger under april månad. 156/210

157 Figur 173. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 173 visar att brand i byggnad och hjärtstoppslarm är vanligast på söndagar, medan brand ej i byggnad främst sker på helgen. Trafikolyckor har tydliga toppar på fredagar och söndagar. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 46 minuter, med en median på 32 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 174 visar händelsefördelningen för dessa 68 insatser, vilket motsvarar cirka 6 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 32 ses framförallt att brand i byggnad ökar från 10 % till 67 %. Figur 174. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme 157/210

158 I Figur 175 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 168. Figur 175. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen är flest under våren och början av sommaren. Vid en jämförelse med samtliga insatser ses att framförallt april-juni ökat, på bekostnad av mars, augusti och november-december. Figur 176. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 176 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den aktuella sorteringen främst skett under dagtid, särskilt under måndagar och tisdagar. I Figur 177 nedan visas fördelningen över dygnet vilken bekräftar att flest insatser i den aktuella sorteringen skett under dagtid. Notera dock att antalet insatser är relativt få och slutsatser bör därför dras med försiktighet. 158/210

159 Figur 177. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Av de analyserade insatserna har 24 insatser, 2 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Österåkersanstalten - Österåker är en behandlingsanstalt med 137 platser, inriktad mot missbrukare. Att fångar kan vara inlåsta och rymningsbenägna ger speciella förutsättningar vid en olycka och en räddningsinsats. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Åkersberga centrum Ett köpcentrum där många personer kan befinna sig samtidigt. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. Åkersberga helikopterflygplats Verksamheten är klassad som farlig verksamhet enligt LSO 2:4. Medför risker för krascher i samband med helikopterrörelser. 159/210

160 Transportinfrastruktur Trafikleder/farligt gods-leder på ytan Väg 276 är sekundär transportled för farligt gods. E18 är primär led för farligt gods. Roslagsbanan - Roslagsbanan är en smalspårig järnväg i Stockholms läns nordöstra förorter och landsbygd, trafikerad av lokaltåg. Järnvägen medför risker för ex. urspårningar och kollisioner. Farled för fartyg Farleden för fartyg mellan Stockholm och Finland passerar mellan fastlandet och Ljusterö Framtiden Befolkningen i Österåkers kommun förväntas öka. Befintliga bostadsområden planeras byggas ut och gamla sommarstugeområden avses konverteras till permanentboende. I samband med befolkningsökningen förväntas antalet äldre öka. Den första delen av Kanalstaden, Östra Kanalstaden, byggs nu i Åkersberga. Den nya stadsdelen kring Tunafjärden och kanalen utvidgar centrala Åkersberga med 300 nya lägenheter. Fullt utbyggd kommer Kanalstaden att rymma 2500 bostäder. Stadsdelen är planerad att ligga på båda sidor om kanalen, från Österskärsvägen i öster till dalgången längst Näsvägen i väster, samt från Runö industriområde i norr till Tunafjärden i söder. Det finns planer på att bygga en stor handelsplats vid Rosenkälla som om den byggs kan bli ett populärt besöksmål och stor arbetsplats. 160/210

161 Insatsområde LJ Insatsområde LJ består av Ljusterö och grannöarna Siarö, Kyrkogårdsön, Edö och Örsö. Ljusterö har nära 1600 åretruntboende. På sommaren uppgår invånarantalet till invånare. Mellan Östanå på fastlandet och Ljusterö färjeläge trafikerar Vägverkets färja, broförbindelse saknas Analys av inträffade händelser Totalt inträffade 117 insatser på Ljusterö mellan 2009 och insatser, 13 %, sorterades bort på grund av ej typad händelse. 161/210

162 Figur 178. Geografisk spridning av samtliga insatser insatsområdet Ljusterö Tabell 5. Antal insatser fördelade på händelsetyp. Händelse Automatlarm, ej brand 37 Brand, ej i byggnad 13 Trafikolycka 13 Brand i byggnad 13 Stormskada 9 Utsläpp av farligt ämne 6 Annan olycka/tillbud 5 Hjärtstoppslarm 4 Förmodad brand 4 Hjälp till ambulans 4 Förmodad räddning 3 Drunkning/tillbud 2 Hjälp till polis 1 Annat uppdrag 1 Annan vattenskada 1 Falsklarm räddning 1 Antal 162/210

163 Figur 179. Samtliga insatser fördelade per månad. Det är svårt att se några tydliga trender eftersom insatserna är så få, dock finns ett mönster att fler olyckor sker från juni till december, se Figur 179. Fördelningen över veckodagar visar på ett ökat antal insatser under helgen och framförallt lördagar. Fördelningen över dygnets timmar visar att fler olyckor sker under eftermiddag och kväll Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Farleden mot Stockholm och Värtahamnen - Alla större fartyg som ska till Värtahamnen passerar mellan Ljusterö och fastlandet. En stor mängd stora passagerarfärjor går i farleden men även containerfartyg. Här finns potentialen för olyckor såsom bränder ombord fartyg, utsläpp av bränsle och påseglingar. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Det finns även två sjömackar på Ljusterö. Hotell, vandrarhem och konferensanläggningar - Samma problematik som dessa verksamheter har på fastlandet: många personer och sovande gäster i en för dem okänd miljö. Det som är annorlunda på öarna är att tiden innan första insatsperson är på plats är längre än på fastlandet. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Öar Inom området finns bebodda öar utan vägförbindelse. Det medför svårigheter för att genomföra räddningsinsatser vid olyckor på dessa öar. 163/210

164 Framtiden Kommunen vill se en levande skärgård och förväntar sig en viss befolkningsökning på Ljusterö, se Figur 180. Det finns planer på att förtäta områdena Mellansjö, Arnö/Marum samt Linanäs/Laggarsvik, Skärberget. Även en utbyggnad av campingplatser och gästhamnar finns planerat för att utnyttja turismen. Det finns planer på att bygga en fast förbindelse till ön detta är dock endast i planeringsskedet. 41 Figur 180. Befolkningsökning Ljusterö skärgård 164/210

165 Insatsområde VX Insatsområde VX omfattar Vaxön, Resarö, Bogesund, Rindö, Skarpö och ytterligare ett antal öar med permanentboende eller omfattande fritidsboende. Området är glesbefolkat med boende främst på Vaxön och Resarö. Bogesund är till största del grönområde. Till Rindö/Skarpö saknas fast broförbindelse Analys av inträffade händelser Totalt antal insatser Totalt antal analyserade insatser Olycka/tillbud 166 (58 %) Larm utan tillbud 110 (38 %) Annat uppdrag 11 (4 %) De fem vanligaste insatserna Automatlarm, ej brand 90 (31 %) Brand, ej i byggnad 45 (16 %) Trafikolycka 30 (10 %) Hjärtstoppslarm 28 (10 %) Brand i byggnad 20 (7 %) Omkomna 17 Varav hjärtstoppslarm 12 (71 %) Varaktighet insats Medelvärde 66 minuter Median 41 minuter 165/210

166 Av det totala antalet insatser har de insatserna som saknat händelsetyp tagits bort och är ej med i analysen, för insatsområde VX är det 37 insatser. Figur 181. Geografisk spridning av samtliga insatser inom Vaxholms insatsområde Den geografiska spridningen av samtliga insatser inom insatsområdet, vilken ses i Figur 181, visar på en tydlig koncentration av händelser i den nordöstra delen av området, det vill säga Vaxholm, Resarö och Rindö. Figur 182. Händelsefördelning för samtliga insatser inom Vaxholms insatsområde Figur 182 visar händelsefördelningen för samtliga insatser rapporterade inom Vaxholms insatsområde under perioden 1 januari december Kategorin Larm utan tillbud utgör totalt 38 % och olycka/tillbud 58 %. I cirkeldiagrammet har ett flertal sällan förkommande olyckor och tillbud lagts ihop med kategorin annan olycka/tillbud. 166/210

167 Figur 183. Samtliga insatser fördelade per månad jämfört mot samtliga insatser i hela förbundet Figur 183 visar att andelen insatser är fler under årets andra halva, med en tydlig topp i december. Vid jämförelse med fördelningen för hela förbundet ligger januari-mars samt juni och november lägre till förmån för framförallt april, juli och december. Figur 184 nedan visar fördelningen över dygnet, vilken tydligt följer den tid de flesta människor är vakna, med flest insatser mellan klockan 13 och 14 och relativt få mellan klockan 22 och 08. Vid en jämförelse med kurvan för samtliga insatser i förbundet ses inga större skillnader, bortsett från toppen mellan klockan 13 och 14. Figur 184. Samtliga insatser fördelade över 24 timmar 167/210

168 Figur 185. Samtliga insatser fördelade per veckodag och tidsintervall I Figur 185 ses att både olyckor/tillbud och larm utan tillbud främst skett under dagtid. Insatser i kategorin annat uppdrag är så pass få att något tydligt mönster inte går att urskilja. Diagrammet visar även att flest insatser skett på onsdagar, torsdagar och söndagar. Figur 186. Antal händelser i snitt per månad för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över årets månader som illustreras i Figur 186 visar att brand i byggnad främst skett i mars, augusti och september, medan brand ej i byggnad främst har skett i juni. Hjärtstoppslarm toppar i oktober och trafikolyckorna i slutet av sommaren. Noterbart är de mycket låga siffrorna, samt det faktum att brand i byggnad inte förekommit en enda gång under april, juli eller november under en fyraårsperiod. 168/210

169 Figur 187. Antal händelser i snitt per veckodag för de vanligaste händelserna inom kategorin olycka/tillbud Fördelningen av specifika händelser över veckodagarna som illustreras i Figur 187 visar att brand i byggnad är vanligast på onsdagar, men har aldrig inträffat på en fredag under den givna fyraårsperioden. Störst risk för brand ej i byggnad är det på torsdagar, medan hjärtstoppslarm är relativt jämt spritt över veckan. Trafikolyckor har en topp på onsdagar och en dipp på fredagar. Värt att notera är de låga siffrorna; den vanligaste olyckan, brand ej i byggnad, har inträffat i snitt cirka 0,05 gånger på en given torsdag. Det innebär att det i snitt sker ett larm om brand ej i byggnad cirka var tjugonde torsdag. Resurskrävande insatser Den genomsnittliga tiden för samtliga insatser från det att larm inkommer till dess att insatsen avslutas är 66 minuter, med en median på 41 minuter. I ett försök att belysa de insatser som varit särskilt resurskrävande har i detta avsnitt insatser som pågått i minst en timme samt innefattat minst tre enheter analyserats. Figur 188 visar händelsefördelningen för dessa 32 insatser, vilket motsvarar cirka 11 % av samtliga insatser. Vid jämförelse med fördelningen för samtliga insatser som illustrerats i Figur 182, ses att framförallt brand i byggnad ökar från 7 % till 34 %, främst på bekostnad av larm utan tillbud och hjärtstoppslarm. 169/210

170 Figur 188. Insatser som involverat minst tre enheter och som pågått i minst en timme I Figur 189 nedan har insatser i kategorin olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme analyserats över året och jämförts mot motsvarande statistik för samtliga insatser som presenterats i Figur 183. Figur 189. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över året Diagrammet visar att de få insatser som har inträffat i den givna sorteringen framförallt skett i augusti och december, och att ingen skett i januari eller november. 170/210

171 Figur 190. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över veckodagarna I Figur 190 har samma insatser analyserats över veckodagarna och dygnet. Diagrammet visar att insatser i den valda sorteringen främst inträffat på dagtid och särskilt under helgen. Notera att ingen insats i den valda sorteringen skett på en fredag under en fyraårsperiod. I Figur 191 nedan visas tidfördelningen över dygnet, som visar på en tydlig topp mellan klockan 13 och 15. Notera dock återigen att det rör sig om mycket få insatser och resultatet bör därför tolkas med försiktighet. Figur 191. Olyckor/tillbud som involverat minst tre enheter och pågått i minst en timme fördelade över dygnet Av de analyserade insatserna för insatsområde VX har 6 insatser, 2 %, identifierats som dubbletter men ingår fortfarande i underlaget. 171/210

172 Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Tät trähusbebyggelse - I centrala Vaxholm finns tät trähusbebyggelse där en brand riskerar bli omfattande. Bensinstationer Inom området finns bensinstationer. Idag hanterar de flesta bensinstationer olika typer av bränslen, framförallt brännbara vätskor men även brännbara gaser. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med påfyllning av cisterner från tankbilstransporter. Bensinstationer genererar också transporter av farligt gods till och från verksamheten. Glest brandpostsystem Brandpostsystemet är glest i stora delar av området vilket medför att en vattenförsörjningsstrategi med tankbilar ofta krävs. Avsaknad av fast vägförbindelse Till Rindö och Skarpö saknas vägförbindelse från fastlandet och från SSBF:s brandstationer. Det medför svårigheter och tidsfördröjningar för räddningsinsatser. Transportinfrastruktur Trafikleder/Leder för farligt gods på ytan Väg 274 är en primär led för farligt gods från Arninge till Vaxholm, därefter en sekundär led för farligt gods på Rindö. Vägen är även omledningsvägnät för tunga transporter vid störningar på Essingeleden. Eriksövägen (delen Stockholmsvägen Estlandsvägen), Hamngatan (delen Söderhamnsplan Strandgatan), Strandgatan (delen Hamngatan Cronhamnsgatan) och Söderhamnsplan också sekundära leder för farligt gods. Farled till och från Stockholm - Via Oxdjupet går farleden för fartyg till och från Stockholm. Båttrafik Båtar i linjetrafik, sightseeingbåtar och dylikt som transporterar stora mängder människor går i området. 172/210

173 Framtiden Befolkningen i Vaxholm förväntas öka de närmsta åren. Ökningen relativt den nuvarande befolkningsmängden förväntas bli betydande, men i absoluta tal inte i närheten lika stor som i flera andra av SSBF:s medlemskommuner. Utvecklingsområden är Vaxön, Rindö och Resarö. 173/210

174 3.17 Övriga öar Området övriga öar omfattar flera öar i Stockholms skärgård bl.a. Runmarö, Sandhamn, Harö, Ingmarsö och Möja. Den fastboende befolkningen beräknas till några hundratals människor. Under sommaren ökar befolkningsmängden kraftigt Analys av inträffade händelser På öarna som finns angivna i Tabell 6 har det totalt mellan 2009 och 2012 genomförts 53 insatser av dessa saknar 16 stycken, 30 %, ej definierad händelse. 174/210

175 Tabell 6. Antal insatser per insatsområde mellan Insatsområde Antal insatser Sandhamn 14 Svartsö 10 Ingmarsö 8 Möja 7 Runmarö 7 Nämndö 4 Stavsudda 2 Husarö 1 Tabell 7. Antal händelser fördelat per händelsetyp för övriga öar. Händelse Brand, ej i byggnad 21 Ej definierad händelse 16 Brand i byggnad 4 Förmodad brand 4 Hjälp till ambulans 2 Hjälp till polis 1 Trafikolycka 1 Hjärtstoppslarm 1 Annan olycka/tillbud 1 I väntan på ambulans 1 Annan vattenskada 1 Antal Figur 192 visar på att insatserna på förbundets öar främst är fördelade till sommar månaderna där juli toppar statistiken med 14 insatser. Fördelningen beror troligtvis på fler antal boende på öarna och den ökade turismen under sommaren. Figur 192. Samtliga insatser för öarna fördelade per månad. 175/210

176 Speciella förhållanden och objekt - potential för stora olyckor Avsaknad av fast förbindelse till fastlandet Tidskrävande att utföra vissa typer av räddningsinsatser då det är svårt att få ut räddningsresurser till öarna. Brandpostsystem saknas. Turism/Evenemang - Under sommaren ökar antalet personer i skärgården kraftigt. Fler människor ökar också risken för att olyckor inträffar. Även antalet fritidsbåtar ökar vilka kan behöva räddningsinsats om något går fel exempel brand, krock eller bränsleläckage. Sjöfart - Hög frekvens av transporter i hela skärgården små och stora passagerarfärjor, godsfartyg mm. Hotell/vandrarhem/B&B - Samma problematik som dessa verksamheter har på fastlandet: sovande gäster i en för dem okänd miljö. Det som är annorlunda på öarna är att tillgången till räddningstjänst är mindre och tiden innan en första insatsperson är på plats är ofta lång. Sjömackar/bensinstationer Inom området finns tankstationer för båtar. Risker för olyckor på bensinstationer innefattar framförallt risker för utsläpp och bränder, inte minst i samband med tankningar och påfyllningar av cisterner Framtiden Befolkningen i skärgården ökar men inte så snabbt. Värmdö kommun räknar med att invånarantalet totalt i deras del av skärgården kommer öka med 300 personer under en 15 års period. Befolkningsökningen på öarna som tillhör Österåker kommun är inräknade i befolkningsökningen för Ljusterö. Det finns ingen plan på att öka bebyggelsen på någon av öarna utan målet är att hålla skärgården levande och se till att folk kan bo där året runt. 176/210

177 Generella slutsatser I rapporten finns inga specifika frågeställningar som ska besvaras, utan underlaget är primärt tänkt att vara ett brett underlag för användaren att söka svar på sina frågor i. I detta kapitel presenteras dock ett antal generella slutsatser som har bäring på dagens och framtidens utformning och dimensionering av räddningstjänstorganisationen inom SSBF. Detta är slutsatser som valts ut utifrån en bedömning av relevans och generell giltighet utifrån de specifika fall som studien grundas på, med hänsyn till felkällor och andra osäkerheter. Det är inte en komplett redovisning av de slutsatser som går att dra ur underlaget. SSBF:s område har en varierande riskbild med enorm mångfald av möjliga händelser Riskbilden inom SSBF:s geografiska område ställer organisationen för räddningstjänst inför utmaningarna att hantera räddningsinsatser under mark, på mark och i höga byggnader; på vatten, i vatten och under vatten; i staden, på landsbygden och i skärgården. SSBF förväntas hantera utsläpp av farliga kemikalier, explosioner och bränder; fastklämda personer, urspårade tåg och drunkningstillbud. Inom lagens definition av vad som är en räddningsinsats ryms en stor mängd av olika händelser, och när detta kombineras med den mångfald av miljöer, skyddsvärda funktioner och objekt samt den komplexitet som finns inom SSBF:s medlemskommuner är mångfalden av de händelser som kan behöva hanteras närmast oändlig. De flesta insatserna hanteras av en brandstation; till var femte insats görs bedömningen att mer resurser krävs Under åren var andelen insatser där endast en enhet var involverad ca 33 %, två enheter ca 47 % och andelen insatser där tre eller fler enheter var involverade var ca 20 %. De insatser som pågick i minst en timme samt innefattade minst tre enheter utgjorde cirka 7 % (2940 insatser) av samtliga insatser under perioden. Larm utan tillbud står för en stor andel av SSBF:s utryckningar 46 % av de utryckningar som SSBF gjorde under åren var på larm där det visade sig att ingen olycka eller tillbud skett. En stor del av detta var onödiga automatlarm. Ett fåtal stora olyckor kan få stor påverkan Den stora massan av olyckor är till synes begränsade i sin omfattning vad gäller exempelvis tidsåtgång för att genomföra en räddningsinsats, antal skadade och resursbehov för en räddningsinsats. Det finns dock ingen naturlig övre gräns för en olyckas konsekvenser. I teorin kan en enda olycka ett visst år orsaka större konsekvenser vad gäller exempelvis antal skadade eller samhällskostnader än 177/210

178 alla andra olyckor tillsammans samma år. Potentialen för stora olyckor innefattar både olyckor som vi kan förutse och olyckor vi inte kan förutse. Denna egenskap hos olyckor är viktig att ha i åtanke, så att inte faktorer som antalet räddningsinsatser oavsiktligt får ta överhand i beslutsfattandet kring samhällets beredskap för räddningsinsatser. Denna egenskap hos olyckorna fångas inte in på ett bra sätt i den typ av statistisk analys som gjorts i denna rapport. En kompletterande studie kring olyckor med stor påverkan (bl.a. en studie av extremvärden i det statistiska underlaget) bör genomföras. Det finns ett stort antal speciella objekt och förhållanden som medför potentialer för stora olyckor Inom det geografiska området finns en stor mängd speciella objekt såsom mycket personintensiva verksamheter, transportinfrastruktur där stora antal människor transporteras under mark, industrier som hanterar farliga ämnen och ytterligare typer av objekt där en olycka kan få svårhanterliga och stora konsekvenser. Andra förhållanden inom området, såsom exempelvis det frekventa anordnandet av evenemang, att det transporteras farligt gods genom och under tät stadsbebyggelse och social oro som kan yttra sig i form av upplopp och dylikt, medför också potential för stora olyckor. Antalet räddningsinsatser varierar kraftigt mellan olika geografiska områden Av de insatsområden där det idag finns en heltidsstation var antalet insatser under perioden ca 650 % fler i snitt per år i det område som hade flest insatser (insatsområde ÖM) gentemot det som hade lägst antal (insatsområde LÖ). Jämför man med övriga insatsområden är skillnaden ännu större; inom insatsområde ÖM skedde t.ex. nästan 20 gånger fler insatser i snitt per år än inom insatsområde VX under perioden, och nästan 60 gånger fler än inom insatsområde LJ. Skillnaderna är mindre då man sorterar bort larm där ingen olycka eller tillbud skett, men är fortfarande betydande. Andelen larm som är olyckor/tillbud i förhållande till larm utan tillbud varierar mellan olika geografiska områden Generellt var andelen larm där det visade sig att ingen olycka eller tillbud skett högre för insatsområden i tät stadsmiljö, jämfört med andra områden. Antalet automatlarmsobjekt inom olika områden är en trolig förklarande faktor. Undermarkbebyggelse är en stor utmaning för SSBF idag och kommer bli en än större framöver Transportinfrastruktur och annan bebyggelse under mark finns redan idag i för Sverige unikt stor omfattning inom området. Räddningsinsatser i undermarkmiljö innebär speciella svårigheter och utmaningar. Det byggs och planeras ytterligare infrastrukturprojekt och dylikt som till stor del kommer att gå under mark, vilket pekar på att samhällets förmåga att hantera olycksrisker under mark blir än viktigare framöver. 178/210

179 Olycksrisker i höga byggnader behöver bemästras Räddningsinsatser i höga byggnader kräver annorlunda taktik och tillvägagångssätt än de i lägre byggnader. Höga byggnader innebär också ex. svårigheter vid utrymning. Ett flertal höga byggnader har byggts i området de senaste åren och fler förväntas byggas. Detta pekar på att samhällets förmåga att hantera olycksrisker i höga byggnader blir viktigare framöver. Antalet räddningsinsatser varierar över året och det gör även olyckornas karaktär Antalet räddningsinsatser per månad inom SSBF har under de studerade åren som mest varierat med ca 400 insatser mellan den månad med lägst antal och den med högst under samma år. Medeltalet för antal insatser per månad har varit ca 850 st. Maj var den mest larmfrekventa månaden under tre av de fyra studerade åren och är även i topp då åren läggs samman. Februari, mars och november har varit de månader då minst antal räddningsinsatser krävts. Olyckornas karaktär varierar också. Exempelvis har brand, ej i byggnad en tydlig topp maj juli, tillsammans med drunkningsolyckor. Bränder i byggnader har det skett flest under december och januari. Antalet räddningsinsatser varierar tydligt över dygnet Under de studerade åren har betydligt fler räddningsinsatser inträffat under typiska vakna timmar (ca 07-00) än under natten (ca 00-07). Denna trend ses extra tydligt för vardagar, medan insatserna är lite mer utspridda över dygnet när det gäller helger. Larm utan tillbud är tydligt koncentrerade till dagtid och typisk arbetstid (08-16) medan larm där någon olycka eller tillbud har skett är mer jämnt fördelade (med liten övervikt mot kvällstid) mellan dagtid och kvällstid (08-16 och 16-00), när man delar in larmen i tidsgrupperna 8-16, och Antalet insatser är generellt lägre för nattperioden. Samtidiga insatser är vanliga inom SSBF:s geografiska område Vid runt hälften eller fler av fallen när ett nytt larm inkommer till SSRC pågår redan en eller flera insatser inom SSBF:s medlemskommuner. För flera insatsområden gäller att cirka var tionde gång en insats sker inom området sammanfaller den med minst en annan insats inom området. En befolkningsökning och bebyggelseutveckling är att vänta inom hela SSBF:s geografiska område Inom alla insatsområden inom SSBF förväntas befolkningen öka framöver. Detta leder till behov av ny bebyggelse. Hur stor befolkningsökningen förväntas bli varierar kraftigt mellan områdena. Ökningen förväntas bli stor inom ex. insatsområdena SO, ÖM, FA, BK, KT, KH och VY medan den förväntas bli betydligt blygsammare inom exempelvis insatsområdena LÖ, ÅB och VX. En ökad befolkning är trolig att leda till ett ökat behov av räddningsinsatser. 179/210

180 5 Diskussion I detta kapitel kommenteras studien och förslag till vidare studier och utveckling av arbetet med riskstudier inom SSBF berörs. 5.1 Vidare studier Det underlag som tagits fram är ett brett grundunderlag för läsaren att söka svar på sina frågor i. Det finns möjligheter att göra mer fördjupade studier inom intressanta områden än de som görs i denna rapport. Sådana bör göras inför beslut som kräver djupare underlag. Den genomförda statistiska studien fångar inte på ett bra sätt in extremvärden (stora olyckor) och deras påverkan. En kompletterande studie kring olyckor med stor påverkan (bl.a. en studie av extremvärden i det statistiska underlaget) bör genomföras. En riskstudie såsom denna rapport är inte ensamt ett heltäckande beslutsunderlag för beslut kring utryckningsorganisationens utformning och förmåga. Vilka förmågor som ska upprätthållas styrs inte bara av riskernas karaktär. SSBF har ett flertal avtal av olika slag som reglerar bl.a. upprätthållande av vissa specialförmågor och nyttjande av räddningstjänstorganisationen till annat än kommunal räddningstjänst. En annan väldigt styrande parameter är de förutsättningar som befintlig bebyggelse inom SSBF:s medlemskommuner har projekterats för; SSBF har åtaganden att upprätthålla vissa förmågor såsom att hålla med stegutrustning som utrymningsväg från många byggnader och att hålla med tankbilar vid räddningsinsatser i områden där alternativt brandvattensystem används. Utöver dessa normsättande förhållanden finns även ett utrymme att genom politisk styrning förändra ambitionsnivån för den kommunala räddningstjänsten. Vad ska räddningstjänstorganisationen vara dimensionerad för? Vilka typer av olyckor ska den kunna hantera och i vilken utsträckning? Dessa typer av frågor behöver besvaras. För att kunna anpassa utformning och dimensionering av räddningstjänstorganisationen behövs också en bild av vilka förmågor som krävs för att möta olika risker tillsammans med en bild av SSBF:s samlade förmåga idag. Utifrån en sådan bild kan sedan arbetet med att jämföra hur SSBF:s förmågor svarar upp mot riskbilden idag och framåt göras. I detta arbete bör man också fundera på vilka risker som bäst bemöts genom satsningar på förebyggande åtgärder respektive beredskapsstärkande åtgärder. En kombination av olycksförebyggande arbete och räddningsinsatser behövs givetvis, men det kan finnas anledning att adressera olika typer av olycksrisker med olika stor andel av de två. 180/210

181 Resultatens användbarhet och felkällor Denna studie innefattar givetvis felkällor och andra osäkerheter. Sådan är verkligheten. Det är inte en anledning att inte ta beslut utifrån det vi vet, det vi tror att vi vet och det vi kan ana framöver. Däremot måste vi, när vi gör det, vara medvetna om de osäkerheter som vårt beslutsunderlag är behäftat med. Vi måste också vartefter vi får ny information hela tiden uppdatera och revidera vår kunskap och våra underlag. Det är lika viktigt att den som använder denna studie för att ta beslut känner till begränsningarna i resultaten, som att denne känner till resultaten i sig. I den genomförda studien har en del gått ut på att se på trender och prognoser och försöka förutse framtiden. Den typen av prognoser är givetvis behäftade med mycket osäkerheter, och ska således inte tas som sanningar i detaljerna. Däremot ger de fingervisningar, storleksordningar och riktningar som säger oss något vi kan använda. Den andra delen har gått ut på att titta på hur olika förhållanden har varit (vilka räddningsinsatser vi har genomfört, var och när) utifrån tesen att det också säger något om hur det kommer vara framöver. När man gör den typen av studier är det relevant att fråga sig i vilken mån man kan lära sig av historien inom det område man studerar. Det finns fällor i all typ av kunskap som kommer från observationer. Hur kan vi veta något om framtiden utifrån vår kunskap om det förflutna? Hur kan vi med bibehållen logik utgå från specifika fall för att komma fram till generella slutsatser? I det här fallet har vi tittat på fyra års i stort sett kompletta data över de räddningsinsatser som genomförts inom ett avgränsat geografiskt område. Vi har sett att antalet insatser varierar väldigt lite mellan de studerade åren, liksom flera andra parametrar. Så vad gäller stora delar av våra studerade data, såsom antalet insatser av olika typer och dylikt, kan vi tro att hur det sett ut de senaste fyra åren förmodligen säger en del om de närmast kommande åren. När det gäller en sådan sak som olyckor får man dock aldrig glömma att ur vissa aspekter kan en enda olycka göra all skillnad; olyckors beskaffenheter (ex. deras konsekvenser) har inte naturliga begränsningar såsom många andra saker har. Om man tittar på en sak som anställdas längd i Storstockholms brandförsvar kan man vara tämligen säker på att alla värden man kommer hitta finns inom spannet 54 cm (världens kortaste uppmätta människa) till 272 cm (världens längsta uppmätta människa). Troligt är till och med att värdena kommer samlas tämligen fint runt ett medelvärde med enstaka extremvärden år båda sidorna som inte sticker utanför vår ganska snäva ram (54 cm 272 cm). När det gäller olyckor kan en enda olycka orsaka fler dödsfall än alla andra olyckor i området det året, eller större samhällskostnader eller något annat. När det gäller olyckor kan det med andra ord dyka upp jättar. När man har att göra med människors längd är medelvärden, medianvärden och dylikt mycket informativa. När vi använder dessa verktyg på olyckor däremot kanske de säger mer när det gäller antalet insatser, än när vi t.ex. tittar på medelvärden av insatsers varaktighet, antal skadade, resursåtgång och dylikt. I dessa sammanhang bör man vara 181/210

182 försiktig med vad man drar för slutsatser av medelvärden och medianer. Vi ska använda informationen, men inte lura oss att tro att vi fångat in olyckornas alla beskaffenheter i den. Av ovanstående resonemang följer att det ligger i sakens natur när det gäller räddningstjänst och olyckor att det måste finnas en toppförmåga som kommer krävas väldigt sällan för att ha en chans att hantera jättarna. Det finns dock givetvis många olika sätt att ha möjligheten till en sådan toppförmåga, och det är givetvis inte önskvärt att ha en räddningstjänst som är dimensionerad för att kunna hantera de allra största jättarna (då det skulle kosta för mycket). Det bör också betonas att de data som studerats i denna studie är ett smalt urval i förhållande till begreppet olyckor. Det som har studerats är olyckor som föranledde räddningsinsats inom SSBF:s brandstationers primära insatsområden mellan åren Det bör således inte användas för att dra långtgående slutsatser kring beskaffenheterna i exempelvis populationen olyckor. Det är snarast tänkt att användas för att göra prediktioner kring olyckor som kan komma att föranleda räddningsinsatser inom SSBF:s brandstationers primära insatsområden de närmsta åren. Statistiken säger mycket om vardagen, om de normallånga personerna, men inte mycket om jättarna. Inventeringen av speciella förhållanden och objekt som gjorts är en liten hjälp för att kunna förutse och förbereda oss för vissa jättar som kan dyka upp. Men här är det centralt att inte glömma det som nämndes redan i kapitel 1: Det finns givetvis även en möjlighet att det kommer att ske olyckor i framtiden som skiljer sig från det som skett historiskt och som vi dessutom inte har förutsett i våra analyser och bedömningar. Det ligger i sakens natur att dessa risker inte kan analyseras närmare, men det finns fortfarande ett värde i att medvetandegöra potentialen för olyckor och andra förändrade förhållanden som vi inte kan förutse. Det faktum att vi inte kan förutse och förbereda oss för allt som kan hända ger legitimitet till att förbereda oss för att hantera saker som vi inte i detalj vet vad de är. Det finns saker vi kommer behöva göra och verktyg vi kommer behöva nästan oavsett vilken olycka vi möter. Att eftersträva flexibilitet och anpassningsbarhet blir därför ännu viktigare i takt med att samhället blir komplexare. 182/210

183 Identifierade felkällor Nedan nämns ett antal identifierade felkällor under olika kategorier: Felaktig ifyllnad av insatsrapporter Felaktigt typad händelse: Ett exempel är olyckor typade som Förmodad brand. Förmodad brand tillhör kategorin Larm utan tillbud och handlar alltså om fall där någon i god tro larmat och trott att det brinner, men ingen brand har skett. Här finns en stor andel fel; vid en genomgång av sex månaders insatsrapporter inom projektet Lärande från bostadsbränder konstaterades att så mycket som var fjärde insatsrapport som typats som Förmodad brand egentligen borde ha typats som Brand i byggnad eller Brand, ej i byggnad. Annan olycka fylls i trots att en mer passande kategori finns: Ibland används en generell händelsetyp såsom Annan olycka/tillbud trots att en mer specifik händelsetyp som passar finns. Ofullständigt ifyllda rapporter: Rapporter där vissa data saknas måste sorteras bort i vissa studier vilket medför ett bortfall från den studerade populationen. Ex. vad gäller angivandet av omfattning vid framkomst vid brand i byggnad så saknade 10 % av de aktuella rapporterna denna info. I många fall saknas också händelsetyp. Denna typ av fel är dock vanligare i data från 2009 och 2010, än från 2011 och 2012 vilket tyder på att datan blivit bättre. Uppgifter kring omkomna och skadade är osäkra: Uppgifter kring omkomna och skadade i insatsrapporterna är preliminära bedömningar och osäkra. De bör inte användas vid mer detaljerade analyser, då bör istället korskopplingar mot dödsorsaksregistret eller dylikt ske. Tillägg av tid för skrivning av insatsrapport: Vissa räddningsledare, men inte alla, går in i sina rapporter och lägger till tid på sin enhet för skrivningen av insatsrapporten. Detta gör att insatsen ser ut att ha varit längre och slutat senare än den i realiteten gjort vilket utgör en felkälla i många studier, inte minst de om samtidiga insatser. I vissa fall har även tid lagts till genom att den egna enheten har lagts till igen. Detta gör då istället att dubbletter skapas. Dubbletten har då ofta givits en avslutningstid som är minuter senare än den första. Dessa dubbletter medför en potentiell felkälla i analyser av antal larm för specifika enheter och dylikt. I analyser av specifika enheters larm har denna typ av dubbletter sorterats bort i denna rapport. Vid analysen av 1180, 1080 och 2080:s insatser under 2011 och 2012 sorterades 102 stycken sådana dubbletter bort. Dessa hade, om de inte identifierats och tagits bort, utgjort en betydande del av de till synes genomförda insatserna. Det är i nuläget oklart, men bör undersökas, i vilken omfattning dessa tidstillägg görs och hur mycket de påverkar resultaten av analyser där insatsernas varaktigheter är betydelsefulla. 183/210

184 Felaktig tidsrapportering i insatsrapporten: I ett flertal fall har uppenbart felaktiga tider påträffats, till exempel att räddningstjänst upphört klockan 20:00 och insatsen avslutats 20:10 tre dygn senare. I uppenbara fall har detta manuellt korrigerats. Denna typ av fel får påverkan på statistik såsom snittider och antalet samtidiga insatser om de inte korrigeras. Bristande rutiner Osäkra tider för avslut av insats: Det är inte säkert att ärendet i Scenit avslutas samtidigt som en insats avslutas på plats. Det kan ibland gå betydande tid innan ärendet avslutas och denna tid är därför inte alltid ett bra mått på när insatsen avslutades. Mot bakgrund av detta har tiden för sista resursens avslutande använts som sluttid i flera av rapportens analyser. Dålig insatsrapportering i områden som primärt servas av brandvärn: Under remissrundan av rapporten kommenterades att antalet insatser i de områden som primärt servas av ett räddningsvärn kändes lågt. Om detta stämmer skulle det kunna vara kopplat till att personalen på värnen inte får utgöra räddningsledare själva och det formella räddningsledaransvaret därför hamnar på Operativa chefen på SSRC vid dessa tillfällen. Rutinen är således att OC ska skriva insatsrapport för dessa händelser, och det skulle då kunna vara denna rutin som brister om insatsrapporter saknas. Insatsrapporter från andra organisationer: Det finns rutiner för att få in en insatsrapport i SSBF:s system även när enbart enheter från en annan organisation hanterar en insats inom SSBF:s geografiska område. Det har dock funnits funderingar kring om dessa fungerar fullt ut. Om det finns bortfall av insatsrapporter vid dessa situationer så medför det en felkälla. Historiska förändringar som påverkar Förändrade insatszoner: Den 28 juni 2012 gjordes förändringar i de insatszoner som de behandlade insatsområdena består av. Vissa insatszoner kom till och vissa ritades om och blev mindre eller större. Detta gör att två insatser som skett i ex. samma byggnad kan tillhöra två olika insatszoner i statistiken om den ena skedde innan förändringen och den andra efter. Vissa insatsområden har fått tillägg av ett eller flera områden, vissa har fått minskningar och vissa har fått tillägg åt något håll medan de blivit mindre åt något annat. De insatsområden som påverkats av denna förändring är: FA (mindre), BK (större), KH (mindre), KI (både och), VY (mindre), SO (större), VÖ (större), TÄ (både och), VA (mindre) och ÅB (större). Utifrån perspektivet antalet larm bör uppmärksammas att insatsområde KI inte längre innefattar Hjulsta och Tensta samt insatsområdena SO och BK:s utökningar. Dubletter från tidigare system: Fram till den 15 december 2010, kl , fördes insatsrapporter i två olika system. Dessa insatser har sedan förts över till samma system, vilket medför möjligheten för dubbletter. Dessa dubbletter har i 184/210

185 stor utsträckning sållats bort i denna studie, men några kan återstå och påverka resultatet. Kriterierna för olika typer av larm har förändrats över tiden: Exempelvis kan nämnas tillkomsten av s.k. SALSA-larm och SPIS-larm. Det påverkar givetvis antalet larm när SSBF:s uppdrag breddas eller smalnas av. Det måste has med när man tittar på trender av antalet larm. 5.3 Förbättringsmöjligheter Under arbetet med denna studie har flera brister i underlag och arbetssätt identifierats. Nedan följer några förslag till förbättringar Förbättra våra data från insatsrapporter För att förbättra kvaliteten på data från insatsrapporterna behöver ifyllnaden av dem förbättras. Under arbetets gång har flera fel som görs vid ifyllnad av insatsrapporter identifierats. Några förslag på åtgärder: - Tydliggöra hur insatsrapporten ska fyllas i inom SSBF, ex. genom lathund, intranät och framtagande av utbildningsmaterial samt genomförande av utbildningar. - Öka feedbacken till ifyllare kring hur och vad insatsrapporterna används till och hur rapporterna fylls i, t.ex. genom regelbunden statistikredovisning på intern-tv och intranät, leverans av sammanställda data inför aktivitetsplanering, etc. - Säkerställa rutiner för att få in insatsrapporter då annan organisation ensam genomför insats inom SSBF:s geografiska område. - Styra förändringar av ex. insatszoner, larmkriterier och dylikt till samma datum, förslagsvis årsskiften i den mån möjligt. Alltid ha datakvalité i åtanke när denna typ av förändringar görs för att minska negativ påverkan. Den nuvarande utformningen av insatsrapporten kommer i grunden från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Den innebär i sig problem för att på ett bra sätt analysera olycksrisker, bl.a. genom att slaskkategorier finns och att kategorier för olika parametrar går i varandra. MSB jobbar med en ny utformning av insatsrapporten som ska vara i drift Förbättra våra övriga underlag GIS-stödet Helios I nuläget är informationen i SSBF:s GIS-system Helios inte uppdaterad på länge. Detta medför att den inte är tillförlitlig och inte kunnat nyttjas i detta arbete i den mån som den skulle kunna gjort om den varit uppdaterad. Helios bör uppdateras med aktuella data från Daedalos. Man bör också se på möjligheten att få in ytterligare intressanta 185/210

186 GIS-skikt i systemet, såsom exempelvis ett uppdaterat lager för farligt gods-leder och ett lager där farliga verksamheter (LSO 2:4) markeras. Denna information är tillgänglig från Länsstyrelsen. 2:4-tillsyn Arbetet med s.k. 2:4-tillsyn har legat nere under en längre period inom SSBF. Detta är en brist när det kommer till kännedom och kunskap om de speciella riskobjekt i regionen som är klassade som farligt verksamhet. Genom 2:4-tillsynen ska SSBF:s förmåga jämföras med olyckspotentialen och den egna beredskapen inom farliga verksamheter, denna process bör således vara en naturlig del i SSBF:s riskhanteringsprocess Förbättra vår riskanalysprocess Kontinuerlig process Att ta fram den här typen av riskstudier som enskilda projekt/uppdrag med relativt långa tidsintervall mellan, om än med olika försök till bred delaktighet och inhämtande av information, är ineffektivt och omständligt. Det leder också till att riskerna i regionen allt för sällan är på agendan vid beslut och ger en känsla av att riskbilden i regionen är statisk, när motsatsen är sant. Det bör eftersträvas att åstadkomma en kontinuerlig process för denna typ av riskanalysarbete inom SSBF. Till följd av organisationens och det geografiska områdets storlek bör en sådan process ta sin utgångspunkt i varje stations lokalkännedom om sitt område, och sedan hållas samman och sammanställas centralt. Nyttjandet av de värdefulla data som fås via insatsrapporterna kan också utvecklas; regelbundna sammanställningar av data bör presenteras ofta och nyttjas som underlag till allt ifrån övningsplanering på stationer till anpassning av innehållet i brandskyddsutbildningar och informationsmaterial beroende på säsong. Möjlighet till datadriven analys De analyser som görs utifrån data i insatsrapporterna i denna studie är hypotesdrivna. Dvs. man tar en hypotes som t.ex. att frekvensen av en viss typ av olycka varierar över året, sedan ställer man dessa variabler mot varandra och ser om det stämmer. Det är möjligt att det finns samband mellan olika variabler i våra tillgängliga data som vi inte känner till och inte tänker på att testa (det är för tidskrävande att testa alla). Med ett data-mining verktyg (datorprogramvara som kan utföra stora mängder statistiska tester på kort tid på en datamängd) skulle vi kunna utgå från tillgängliga data och se vilka samband som hittas (datadriven analys), för att sedan göra värderingen om sambanden är intressanta eller inte. Jämförelser mot utlandet Storstockholm är i många avseenden som påverkar riskbilden unikt i Sverige. För att bli bättre på att förutse förändringar i riskbilden och således kommande krav på riskhanteringen och genomförandet av räddningsinsatser i regionen bör i större utsträckning inspiration och exempel sökas utanför Sveriges gränser. 186/210

187 Källhänvisningar 1 Ett strå vassare, Stockholm Sveriges motor, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statistiska centralbyrån, siffrorna avser November Det finns i dagsläget 160 räddningstjänstorganisationer i Sverige enligt MSB, uppgift Statistiska centralbyrån 5 Projektet Lärande från bostadsbränder inom SSBF 6 Dödsbrandsforskning, MSB i samverkan med SSBF 7 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 8 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 9 Farliga verksamheter i Stockholms län , Länsstyrelsen i Stockholms län 10 01FS 2013:7, Länsstyrelsens författningssamling 11 ADR-S, 2013, Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng En räddningstjänst i tiden, SSBF, RSyd och RSGBG, Demografisk rapport 2012:06, TMR, Stockholms läns landsting 14 Demografisk rapport 2012:06, TMR, Stockholms läns landsting 15 Demografisk rapport 2012:06, TMR, Stockholms läns landsting 16 Demografisk rapport 2012:06, TMR, Stockholms läns landsting 17 RUFS 2010, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, R 2010:5 18 SSBF:s projekt Lärande från bostadsbränder 19 Dödsbrandsforskning, MSB i samverkan med SSBF En räddningstjänst i tiden, SSBF, RSyd och RSGBG, Räddningstjänst i siffror 2012, MSB En räddningstjänst i tiden, SSBF, RSyd och RSGBG, Olyckor i siffror 2007, NCO 24 Trafikverkets hemsida: Stockholms stads hemsida: Ett strå vassare, Stockholm Sveriges motor, Länsstyrelsen i Stockholms län, En räddningstjänst i tiden, SSBF, RSyd och RSGBG, Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. SOU 2007:60 29 SMHIs hemsida: hämtad En räddningstjänst i tiden, SSBF, RSyd och RSGBG, Demografisk rapport 2012:06, TMR, Stockholms läns landsting 32 hämtad mrad%20nacka_for%20webben_klar.pdf hämtad hämtad Fakta om SL och länet, 2011, SL 36 hämtad hämtad Inledande riskanalys projekt centrala Gustavsberg - avseende transporter och hantering av farligt gods, Brandskyddslaget AB, Inledande riskanalys projekt centrala Gustavsberg - avseende transporter och hantering av farligt gods, Brandskyddslaget AB, Översiktsplan , Värmdö kommun 41 Översiktsplan 2006, Österåkers kommun 187/210

188 Bilaga 1 Uppdelning av händelsetyper Mallen för insatsrapporten delar upp händelsetyperna i tre kategorier; olycka/tillbud, larm utan tillbud samt annat uppdrag. Uppdelning ligger till grund för analysen, med ändringen att hjärtstoppslarm har flyttats från annat uppdrag till olycka/tillbud. Tabell B1 visar den kategorisering av händelser som använts i analysen. Tabell B1: Kategorisering av händelser Olycka/tillbud Larm utan tillbud Annat uppdrag Brand i byggnad Automatlarm I väntan på ambulans Brand ej i byggnad Förmodad brand Hjälp till ambulans Trafikolycka Förmodad räddning Hjälp till polis Utsläpp av farligt ämne Falsklarm brand Felindikering från automatlarm Drunkning/- tillbud Falsklarm räddning Vattentransport Nödställd person Dykuppdrag Nödställda djur Säkerhetsvakt Stormskada Trygghetslarm Bergras/jordskred Inbrottslarm Annat ras Hiss, ej nödläge Översvämning vattendrag Annan vattenskada Annan olycka/tillbud Hjärtstoppslarm 188/210

189 Bilaga 2 Analys av bränder i byggnader Totalt har det inträffat 4030 brand i byggnad sett till hela SSBF mellan I 1607 av insatserna krävdes mer än 1 timma räddningstjänst, vilket motsvarar 44 %. Figur C1. Antalet insatser som krävt mer än 1 timma räddningstjänst, hela SSBF. Figur C1 visar att antalet insatser mot brand i byggnad inte har förändrats så mycket de senaste fyra åren. En svag minskning kan ses under 2011 och 2012 men den är så pass liten att den inte visar en tydlig förändring. Figur C2. Antal insatser brand i byggnad fördelat på insatsområde och hur mycket tid insatsen krävt. På Djurö, Ljusterö och övriga öar inträffade tillsammans 36 brand i byggnad mellan 2009 och Dessa tillsammans står för ca 0,9% av det totala antalet insatser brand i byggnad. Dessa togs ej med i diagrammet då värdena är för små för att jämföra. Farsta har flest insatser brand i byggnad med strax över 500 insatser under en fyra årsperiod, se Figur C2. 189/210

190 Figur C3. Brandens omfattning vid framkomst, hela SSBF. Vid analys av branden omfattning vid framkomst sorterades 428 insatser, 10 %, bort då de saknar informationen. Figur C3 visar att i ca 34 % av insatserna mot brand i byggnad är branden släckt eller har självslocknat då räddningstjänsten anländer. Endast i ca 6 % av fallen har branden spridit sig vidare från startföremål eller - utrymme. Figur C4. Antal insatser brand i byggnad fördelat per månad, hela SSBF. Analyseras brand i byggnad över årets månader är fördelningen relativt jämn under året med toppar i januari och december, se Figur C4. Även fördelningen över veckans dagar är jämn. En liten ökning under fredag, lördag och söndag kan urskiljas, se Figur C5. 190/210

191 Figur C5. Insats brand i byggnad fördelat per veckodag, hela SSBF. Figur C6. Insatser brand i byggnad fördelat över timmar på dygnet totalt samt för vardag (måndag-fredag) och helg (lördag-söndag), hela SSBF. Större delen av insatserna brand i byggnad inträffade under kontorstid och kvällstid, se Figur C6. Detta stämmer även överens med fördelningen för insatser under vardagar. En lite topp finns kring klockan 16 på eftermiddagen. Insatser som inträffat under helger är fler under nattetid och färre under förmiddagen jämfört med de insatser som skett under vardag. 191/210

192 Tabell C1. Objektstyp vid brand i byggnad, hela SSBF. Objektstyp Antal insatser Bostad 2464 (64 %) Industri och produktionsanläggning 136 (4 %) Förskola/skola/fritidsgård 240 (6 %) Handel 118 (3 %) Vård 249 (6 %) Restaurang/danslokal 108 (3 %) Hotell/pensionat/elevhem/studenthem 91 (2 %) Annan övrig byggnad 262 (7 %) Annan allmän byggnad 195 (5 %) I Tabell C1 presenteras statistiken för hur insatserna brand i byggnad har fördelat sig över objektstyp. Totalt sorterades 127 insatser (3 %) bort på grund av ej ifyllt objekt. Mer än 60 % av insatserna görs i bostadshus. Därefter är det relativt jämt fördelat mellan de andra objektstyperna. Av de analyserade insatserna har 73 insatser, 2 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget. 192/210

193 Bilaga 3 Analys av bränder, ej i byggnader Mellan skedde det 6127 insatser i kategorin Brand, ej i byggnad. Denna insatstyp täcker upp brand i alla typer av fordon, brand i skräpkärl, markbränder osv. Ur Ikaros erhålls brandens startutrymme dock saknade 1760 insatser, 29 %, ett angivet startutrymme varpå statistiken ska beaktas med viss försiktighet. Kategoriseringen är gjord på följande sätt container, papperskorg/soptunna, annat och soptipp/deponi är egna kategorier medan fordon består av buss, arbetsmaskin, fartyg/båt, husvagn/husbil, lastbil, personbil, spårfordon samt övriga vägfordon. Figur D1. Fördelning startutrymme för brand ej i byggnad, hela SSBF. Figur D2. Brand ej i byggnad fördelning per år, hela SSBF. Åren skedde ungefär lika många insatser brand ej i byggnad, se Figur D2. Mellan 2011 och 2012 sjönk antalet insatser med 412 stycken vilket är 25 %. Ingen trend kan urskiljas då antalet analyserade år är för få. 193/210

194 Figur D3. Insats brand ej i byggnad fördelat per månad, hela SSBF. Brand ej i byggnad dominerar främst under vår och sommar månaderna (april-juli), se Figur D3. Under hösten minskar antalet insatser för att öka lite i januari och nå lägsta antal insatser i februari. Fördelningen sett över veckans dagar, Figur D4, visar tydligt att flest insatser sker under helgen (lördag-söndag) samt under måndagar. Figur D4. Insats brand ej i byggnad fördelat per veckodag, hela SSBF. Figur D5. Brand ej i byggnad fördelat över tid på dygnet totalt för alla insatser, insatser på vardagar samt insatser på helgen, hela SSBF. 194/210

195 Figur D5 visar att det inte är någon större skillnad mellan vardag och helg med insatser brand ej i byggnad. De tre kurvorna följer samma mönster. Insatserna brand ej i byggnad är minst under tidig morgon och förmiddag för att sedan stiga efter lunch och är som flest runt midnatt. Insatserna under helgen sker i något högre utsträckning runt midnatt och tidig morgon jämfört med insatser under vardag Av de analyserade insatserna har 16 insatser, 0,3 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget. 195/210

196 Bilaga 4 Analys av trafikolyckor I hela SSBF inträffade mellan totalt 3076 trafikolyckor. I 2 % av trafikolyckorna omkom minst 1 person. Figur E1. Geografisk fördelning av alla trafikolyckor inom SSBF. Trafikolyckorna sker i större utsträckning kring de stora huvudlederna till och från innerstan vilket syns i Figur E1. Utifrån kartbilden är det svårt att säga något om fördelningen över förbundet. Om Figur E2, nedan, studeras tillsammans med kartbilden syns samma sak att olyckorna är fördelade i de insatsområden som hanterar de stora trafiklederna. Störst mängd insatser trafikolycka hanterar Brännkyrka som har över 100 trafikolyckor varje år, sett till årsintervallen Figur E2. Antal trafikolyckor i snitt per år fördelat per insatsområde. 196/210

197 Figur E3. Antal trafikolyckor fördelade per år, hela SSBF. Figur E3 visar på en minskning av antalet insatser gällande trafikolycka under 2011 och Mellan 2009 och 2010 är skillnaden marginell. Mellan 2010 och 2011 minskar antalet trafikolyckor med ca 14 %. Ingen tydlig trend kan dock fastställas utifrån att enbart analysera fyra år. Figur E4. Andelen trafikolyckor fördelat per månad, hela SSBF. I trafikolyckornas fördelning över året urskiljs tre perioder med jämna fördelningar period 1 (januari, februari och mars), period 2 (april, juni och juli) samt period 3 (augusti, september, oktober, november och december) utöver detta är det maj som inte följer mönstret och sticker ut, se Figur E4. Dock är skillnaderna mycket små så fördelningen av trafikolyckor över året kan ses som relativt jämn. 197/210

198 Figur E5. Trafikolyckor fördelat per veckodag, hela SSBF. Fördelat över veckodagarna är antalet olyckor som högst på fredagar. Antalet olyckor stiger under början på veckan för att sedan minska under helgen (lördag och söndag), se Figur E5. Figur E6. Trafikolyckor fördelat över timmar på dygnet totalt samt för vardag (måndag-fredag) och för helg (lördag-söndag), hela SSBF. Figur E6 visar att samtliga trafikolyckor och trafikolyckor som sker under vardagarna (måndag-fredag) följer samma mönster. Med en tydlig ökning på morgonen då invånarna i förbundet åker till jobbet. Runt lunchtid ökar antalet olyckor igen för att nå en topp runt kl då förbundets invånare åker från jobbet. Antalet olyckor under vardagsnätter är relativt lågt. De trafikolyckor som skett under helgen (lördag-söndag) har i högre utsträckning skett under natten mellan klockan 20 och 05 och har toppnoteringar under eftermiddag och kväll. Av de analyserade insatserna har 11 insatser, 0,4 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget. 198/210

199 Bilaga 5 Analys av utsläpp av farliga ämnen Mellan utförde SSBF 641 insatser på larm utsläpp av farligt ämne. Av alla insatser med utsläpp av farligt ämne pågick 148 insatser i mer än 1 timma vilket motsvarar 23 %. Troligtvis finns fler olyckor med utsläpp av farligt ämne men som typas som en annan typ av olycka exempelvis trafikolyckor. På grund av detta finns troligen ett stort mörkertal när det gäller insatser som i någon form behandlar utsläpp av farligt ämne. Figur F1. Geografisk fördelning av insatser med utsläpp farligt ämne, hela SSBF. Den geografiska spridningen av utsläpp farligt ämne kan i Figur F1 ses fördela sig främst i tätorten samt i närhet till vattendrag. Figur F2 visar att ÖM och KT har flest insatser utsläpp farligt ämne. Dock är skillnaden mellan stationerna inte så stor då det inte skett så många insatser med utsläpp farligt ämne. 199/210

200 Figur F2. Antal insatser med utsläpp farligt ämne i snitt per år fördelat på insatsområde, hela SSBF. Figur F3. Utsläpp farligt ämne fördelat per år, hela SSBF. Under en fyra årsperiod, , har utsläppen av farligt ämne minskat något, se Figur F3. Skillnaden mellan 2009 och 2012 är 16 % antalet insatser är inte så många så minskningen är marginell och ingen tydlig trend kan urskiljas på att enbart studera 4 år. 200/210

201 Figur F4. Utsläpp farligt ämne fördelat per månad, hela SSBF. Insatser med utsläpp farligt ämne är flest under vår och sommarmånaderna och minskar sedan i antal under vintermånaderna, se Figur F4. Flest insatser skedde under juli månad. Sett till fördelningen över veckans dagar sker flest insatser under vardagarna (måndag-fredag) med en relativt jämn fördelning, se Figur F5. Antalet insatser minskar kraftigt under helgen vilket kan bero på minskade utsläpp från verksamhetstyper som är stängda under helgen. Figur F5. Utsläpp farligt ämne per veckodag, hela SSBF. 201/210

202 Figur F6. Utsläpp farligt ämne fördelat över timmer på dygnet totalt samt för vardag (måndag-fredag) och helg (lördag-söndag), hela SSBF. Eftersom det är så få insatser blir kurvorna hackiga, se Figur F6. Kurvan för samtliga insatser och insatsers som sker under vardagar följer samma mönster. Flest olyckor sker under kontorstid. Insatser under helgen följer ingen tydlig trend utan varierar under dygnet. Av de analyserade insatserna har 3 insatser, 0,5 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget. 202/210

203 Bilaga 6 Analys av drunkningar och tillbud Totalt genomfördes mellan insatser drunkning/tillbud. Av dessa pågick 54 stycken (55%) under mer än 1 timma. Antalet dödsfall till följd av drunkning har en minskande trend nationellt sedan åttiotalet. Då befolkningen i Sverige samtidigt har ökat så är minskningen av antalet dödsfall till följd av drunkning per invånare ännu mer påtaglig. Likväl dör idag cirka 150 personer per år i Sverige till följd av drunkning. I Stockholms län dog i snitt 2,5 personer/ invånare och år under perioden av drunkning. Det är en betydande större andel män än kvinnor som drunknar. Drunkning är 2-3 gånger vanligare under sommarhalvåret än vinterhalvåret. Det sker generellt fler drunkningsfall under fredag söndag än under resterande del av veckan. 1 Figur G1. Geografisk fördelning av alla drunkningstillbud inom hela SSBF. Den geografiska spridningen visar på flest larm i innerstaden följd av kustområdena kring Östersjön och Mälaren, se Figur G1. Flest larm sker i KH insatsområde med strax över 40 insatser på fyra år, se Figur G2. Även insatsområden KT och BK har många insatser. 1 Drunkning i Sverige, , MSB och Centrum för personsäkerhet på Karlstad universitet. 203/210

204 Figur G2. Antal insatser drunkning/tillbud fördelat på insatsområde, hela SSBF. Figur G3. Antal insatser drunkning/tillbud fördelat per år, hela SSBF. Då det är så få insatser med drunkning blir skillnaderna stora trotts att det inte skiljer så mycket i antal insatser. Årsfördelningen av insatser, se Figur G3, visar ingen trend utan antalet insatser har varierat de senaste fyra åren. Efter 2010 skedde en nedgång av antalet insatser med 14 stycken, 33 %. 204/210

205 Figur G4. Antal insatser drunkning/tillbud fördelat per månad, hela SSBF. Flest drunkningar sker under sommarmånaderna där juni toppar, se Figur G4. Även mars ligger högt i statistiken, troligen på grund av att isarna smälter vid denna tid på året. Sett till fördelning över veckan drunknar flest under slutet på veckan och helgen, se Figur G5. Flest drunkningstillbud sker på lördagar. Figur G5. Insatser drunkning/tillbud fördelat per veckodag, hela SSBF. 205/210

206 Figur G6. Drunkning/tillbud fördelat över timme på dygnet totalt samt för vardag (måndag-fredag) och helg (lördag-söndag), hela SSBF. Eftersom det är så få insatser blir kurvorna hackiga, se Figur G6. Största delen av insatserna både sett till helg och vardag sker under eftermiddagen, toppvärdet ligger runt klockan 14 på vardagar. Under helgen inträffade drunkningstillbuden till större del mitt på dagen. 206/210

207 Bilaga 7 Analys av olyckor där personer omkommit I SSBF område omkom mellan totalt 1610 personer vid insatser där räddningstjänsten varit inkopplad. Av dessa står hjärtstoppslarm för 82 % av det totala antalet omkomna och larm annat uppdrag som ej räknas till räddningstjänst för totalt 5% av det totala antalet omkomna. I analysen av antalet omkomna har insatser som ej ingår i begreppet räddningstjänst så som hjärtstopp och annat uppdrag uteslutits. Vid 2,4 % av insatserna med omkomna var det fler än 1 omkommen person. Totalt sorterades 2 insatser bort då de saknade typad händelse. Statistiken med omkomna ska studeras med försiktighet då personer som varit svårt skadade kan avlida senare i ambulans eller på sjukhus vilket ej registreras i insatsrapporten. Troligen speglar denna statistik enbart insatser där omkomna påträffats under insatsen. Figur H1. Geografisk fördelning av insatser med minst 1 omkommen person, hela SSBF. Den geografiska spridningen i Figur H1 visar att insatser med omkomna främst är fördelade till befolkningstäta områden som innerstad och närförort. 207/210

208 Figur H2. Antalet omkomna fördelat per larmkategori, hela SSBF. Figur H3. Antal omkomna fördelat per insatsområde, hela SSBF. I Figur H3 förtydligas vad den geografiska spridningen visade i Figur H1 att insatser med omkomna främst är fördelade i innerstad (KT och KH) vilket kan kopplas till befolkningstäthet. Även förortskommunerna (FA, BK, KI och SO) ligger högt i statistiken. Då statistiken för Kista analyseras ska hänsyn tas till branden i Rinkeby 2009 då sju personer omkom. 208/210

209 Figur H4. Antalet insatser med omkomna fördelat per år, hela SSBF. Under perioden syns en förändring i antalet insatser med omkomna personer. Mellan 2009 och 2010 minskar antalet omkomna med ca 15 % och ökningen från 2011 till 2012 är ca 23 %. Detta visar dock inte på någon tydlig trend då endast fyra år har studerats. Figur H5. Andelen insatser med omkomna fördelat på månad, hela SSBF. Om antalet omkomna analyseras utifrån månad syns att antalet larm med omkomna ökar i mars, maj, juli, september och december. Det ökade antalet olyckor i mars och september beror troligen på ett ökat antal trafikolyckor under just dessa månader. I maj sker fler olyckor med nödställda personer och juli står för flest drunkningstillbud. Decembers topp kan kopplas till det ökade antalet bostadsbränder. 209/210

210 Figur H6. Antal insatser med omkomna fördelat per veckodag och tid på dygnet, hela SSBF. Variationen mellan antalet insatser per veckodag är inte så stor eftersom antalet insatser är få. Flest insatser sker på måndagar och fredagar. Under vardagarna (måndag-fredag) omkommer personer främst under kontorstid (8-16). Under helgen (fredag-söndag) omkommer personer främst under kvällstid (16-24). Av de analyserade insatserna har 2 insatser, 1 %, identifierats som dubbletter och ingår fortfarande i underlaget. 210/210