Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Transkript

1 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

2

3 Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm... 9 Totalt antal larm för respektive station...11 Totalt antal larm inom respektive insatszon...12 Brand i byggnad inom Helsingborgs kommun...15 Brand ej i byggnad inom Helsingborgs kommun...26 Sjukvårdslarm...29 Dykuppdrag...29 Trafikolyckor...32 Utsläpp av farligt ämne...35 B. ÄNGELHOLMS OCH ÖRKELLJUNGAS RÄDDNINGSTJÄNST...36 Totalt antal larm inom respektive insatszon...36 Brand i byggnad...37 Bilbränder...38

4

5 Sida 5 av 39 Inledning Syfte Syftet med denna sammanställning över insatser genomförda 2014 samt åren dessförinnan är bland annat att få fram ett underlag för att kunna använda för att bedöma vad räddningstjänsten ska fokusera på framöver. Upplägg Rapporten utgörs av en sammanställning av Helsingborgs brandförsvars insatser under Då Helsingborg, Ängelholm och Örkelljungas räddningstjänster från och med den 1 januari 2015 ingår i samma räddningstjänstförbund - Räddningstjänsten Skåne nordväst - redovisas även Ängelholms och Örkelljungas insatser under 2014 i rapporten. Felkällor Observeras bör att det finns osäkerheter i den insatsstatistik som den här rapporten grunder sig på. Till exempel så finns det ingen uppföljning på om personer som skadas svårt vid en olycka, omkommer på lasarettet till följd av skadorna senare. Det finns inte heller någon dokumentation över när ordinarie fordon varit ur funktion och vilket fordon som då använts. Detta leder till att antalet insatser för respektive station kan bli felaktig. Överlag kan nämnas att årsstatistiken aldrig kan bli bättre än den information som matas in i insatsrapporten.

6 Sida 6 av 39 Insatsstatistik I detta kapitel redovisas insatsstatistik för Helsingborgs brandförsvar samt för Ängelholm och Örkelljunga. För Helsingborg redovisas brand i byggnad, skolbränder, brand ej i byggnad, bilbränder, sjukvårdslarm, drunkningstillbud, utsläpp av farligt ämne och trafikolyckor lite noggrannare. För Ängelholm och Örkelljunga redovisas brand i byggnad, skolbränder och bilbränder lite mer ingående. För Helsingborgs del redovisas även antalet nivå 2 och nivå 3 larm. A. Helsingborgs brandförsvar Det totala antalet insatser under 2014 var 2012 stycken. Året dessförinnan hade Helsingborgs brandförsvar 2325 insatser. Minskningen av larm beror till stor del på en minskning i antalet sjukvård under delegation, felindikering automatlarm samt annan vattenskada. Nedan jämförs antalet insatser för respektive händelsekategori under 2014 jämfört med åren innan, se tabell 1. De mest frekvent förekommande larmtyperna samt alla sjukvårdslarm och dykuppdrag (drunkning/tillbud och dykuppdrag) redovisas i diagram A.1 och A.2.

7 Sida 7 av % av det totala för 2014 Automatlarm, ej brand Trafikolycka Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Felindikering automatlarm Förmodad brand Annan olycka/tillbud Hjälp till ambulans Utsläpp av farligt ämne Sjukvård under delegation Nödställd person Dykuppdrag I väntan på ambulans Annat uppdrag Förmodad räddning Nödställt djur < 1 Ej angivet < 1 Annan vattenskada < 1 Hiss, ej nödläge < 1 Stormskada < 1 Lyfthjälp < 1 Falsklarm brand < 1 Samverkan regionen < 1 Hjälp till polis < 1 Falsklarm räddning < 1 Sanering av vägbana < 1 Bergras/jordskred/annat ras < 1 Hjälp till banverket < 1 Översvämning vattendrag Inbrott Totalt Tabell A.1 Översikt över antalet larm för respektive larmtyp 2014 jämfört med åren innan.

8 Sida 8 av Diagram A.1 Antal insatser 2014 jämfört med 2012 och 2013 för några av de mest frekventa larmtyperna Sjukvård under delegation Hjälp till ambulans I väntan på ambulans Dykuppdrag Diagram A.2 Antal insatser 2014 jämfört med 2012 och 2013 för larmtyperna sjukvårdslarm och dykuppdrag. Under året som gått har det skett en minskning av framförallt sjukvård under delegation, men även antalet trafikolyckor, brand i byggnad, brand ej i byggnad och felindikering automatlarm har minskat. En orsak till att sjukvård

9 Sida 9 av 39 under delegation har minskat är att räddningstjänsten inte längre åker på traumalarm. För trafikolycka och brand i byggnad redovisas i diagram A.3 hur larmen fördelas över dygnets 24 timmar. Det kan observeras att de flesta trafikolyckorna inträffar på eftermiddagen med en topp vid klockan 17.00, medan brand i byggnad har en lite jämnare fördelning över dygnet, men med tyngdpunkten från lunch till kväll Antal trafikolyckor fördelat över dygnets 24 timmar Antal brand i byggnad fördelat över dygnets 24 timmar Diagram A.3 Diagram över hur 2014 års trafikolyckor och brand i byggnad fördelats på dygnets 24 timmar. Nivå 2 och 3 larm Av de 2012 insatserna som genomfördes under 2014 var 492 nivå 2 larm 1 och 160 insatser var nivå 3 larm 2. Vid nivå 2 och nivå 3 larm blir oftast minst två olika stationer larmade. Antal larm per händelsetyp för nivå 2 (1080) respektive nivå 3 (1180) presenteras i tabell A.2. 1 Larm med ett utökat behov av ledning som insatsledare (Nivå 2 befäl) åker på. 2 Larm med ett utökat behov avledning som insatsledare (Nivå 2 befäl) samt vakthavande brandingenjör (Nivå 3 befäl) åker på.

10 Sida 10 av Nivå 2 (1080) Nivå 3 (1180) Nivå 2 (1080) Nivå 3 (1180) Trafikolycka Brand i byggnad Automatlarm, ej brand Brand, ej i byggnad Förmodad brand Annan olycka/tillbud Utsläpp av farligt ämne Annan vattenskada Drunkning/tillbud Nödställd person Förmodad räddning Falsklarm brand Annat ras/bergras/jordskred Annat uppdrag Hjälp till banverket Stormskada Hjälp till polis Ej definierat Nödställt djur Sanering av vägbana Sjukvård under delegation Falsklarm räddning Felindikering automatlarm IVPA Samverkan regionen Översvämning vattendrag Totalt Tabell A.2 Händelsekategorier vid nivå 2 och nivå 3 larm där 1080 respektive 1180 varit insatta. Både antalet nivå 2 och nivå 3 larm har hållit sig på ungefär samma nivå som föregående år. Det syns inte heller någon större skillnad i antalet larm till de olika händelsetyperna. Trafikolyckor och brand i byggnad står för mer än hälften av alla larm som insatsledare och vakthavande brandingenjör larmas ut på. Automatlarm där det inte har brunnit utgör drygt 15 procent av både nivå 2 och nivå 3 befälens larm.

11 Sida 11 av 39 Totalt antal larm för respektive station I detta avsnitt redovisas det totala antalet larm de olika heltids- och deltidsstationerna har åkt på oavsett var larmet varit lokaliserat under 2014, tabell A.3. Adderas det totala antalet insatser kan det noteras att det blir stycken (tabell A.3). Detta kan jämföras med stycken under Anledningen till att antalet är högre än det totala antalet insatser för Helsingborgs brandförsvar (2012 stycken), är att mer än en station kan ha varit utlarmad på samma händelse. Bårslöv Berga Gåsebäck Vallåkra Allerum Automatlarm, ej brand Trafikolycka Brand i byggnad Felindikering automatlarm Brand, ej i byggnad Förmodad brand Sjukvård under delegation Hjälp till ambulans Annan vattenskada Drunkning/tillbud Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Annan olycka/tillbud Hiss, ej nödläge I väntan på ambulans Lyfthjälp Falsklarm brand Dykuppdrag Hjälp till polis Sanering av vägbana Förmodad räddning Ej definierat Nödställt djur Annat ras Stormskada Annat uppdrag Samverkan Regionen Inbrottslarm Översvämning vattendrag Falsklarm räddning Hjälp till trafikverket Trygghetslarm Totalt Tabell A.3 Redovisning av totalt antal larm per händelsetyp för respektive station 2014 (oavsett inom vilket stationsområde larmet varit lokaliserat).

12 Sida 12 av 39 Det man kan utläsa av statistiken är att de flesta larm är automatlarm ej brand, trafikolycka, brand i byggnad samt brand ej i byggnad. Under året har det även förekommit en hel del larm rörande förmodade bränder som vid framkomst inte har varit någon brand. Det kan även noteras att det utöver automatlarmen även förekommer en hel del utryckningar på grund av felindikeringar. Den station som har flest larm är Gåsebäck följt av Berga och Bårslöv. Till de 20 larm som Allerum varit utlarmade på skall det dessutom adderas 100 restvärdesuppdrag som inte redovisas i Daedalos. Totalt antal larm inom respektive insatszon I detta avsnitt redovisas det totala antalet larm som har varit lokaliserade i de olika insatsområdena (Bårslöv, Gåsebäck, Berga, Vallåkra och Allerum) under 2014, se bild A.1. Adderas det totala antalet insatser kan det noteras att det blir stycken, se tabell A.4.

13 Sida 13 av 39 Bild A.1 Insatszoner i Helsingborgs kommun.

14 Sida 14 av 39 Bårslöv Berga Gåsebäck Vallåkra Allerum Automatlarm, ej brand Brand i byggnad Trafikolycka Brand, ej i byggnad Förmodad brand Felindikering automatlarm Hjälp till ambulans Annan olycka/tillbud Utsläpp av farligt ämne Nödställd person Drunkning/tillbud Sjukvård under delegation Annat uppdrag Hiss, ej nödläge I väntan på ambulans Annan vattenskada Stormskada Lyfthjälp Förmodad räddning Nödställt djur Falsklarm brand Hjälp till polis Ej definierat Dykuppdrag Annat ras Hjälp till trafikverket Sanering av vägbana Samverkan Regionen Falsklarm räddning Inbrottslarm Trygghetslarm Översvämning vattendrag Totalt Tabell A.4 Redovisning av totalt antal larm per händelsetyp inom de olika insatszonerna Oavsett vilken station som har blivit utlarmad. Flest larm sker inom Gåsebäcks insatsområde där drygt 45 procent av alla larm inom Helsingborgs kommun är lokaliserade.

15 Sida 15 av 39 Brand i byggnad inom Helsingborgs kommun Antalet insatser rörande brand i byggnad inom Helsingborgs kommun, uppgick 2014 till 189 jämfört med 186 året innan. Antalet bostadsbränder under de senaste åren visas i diagram A Antal brand i byggnad Diagram A.4 Diagram över hur antalet bostadsbränder har varierat under de senaste sju åren. En person har rapporterats omkommen till följd av brand i byggnad inom Helsingborgs kommun under 2014, tabell A.5. Denna statistik är dock inte helt tillförlitlig då det i dagsläget inte finns någon uppföljning av om personer som tas om hand på lasarettet omkommer i ett senare skede Omkomna Svårt skadade Lindrigt skadade Tabell A.5 Antal omkomna, svårt skadade samt lindrigt skadade vid brand i byggnad. I detta avsnitt redovisas vilken omfattning det varit på bränderna vid räddningstjänstens ankomst till skadeplatsen. Även de angivna orsakerna till bränderna redovisas. Vid redovisningen redovisas endast insatser inom Helsingborgs kommun. Detta då Helsingborgs brandförsvar vid insatser utanför kommungränsen varit förstärkande enhet och i de flesta fall återkallats före framkomst. Detta i sin tur leder till att ingen brandorsak kunnat anges för dessa insatser.

16 Sida 16 av 39 Omfattning vid ankomst % av det totala antalet bränder 2013 Branden släckt/slocknad Endast rökutveckling Brand i startföremålet Brand i startutrymmet Brand i flera rum Brand i flera brandceller Ej angivet Totalt antal bränder i byggnad Tabell A.6 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst till bränder i byggnader inom Helsingborgs kommun. Av tabell A.6 kan utläsas att flertalet bränder var relativt små vid räddningstjänstens ankomst till platsen. I cirka 45 % av fallen var branden släckt eller hade självslocknat. Jämfört med föregående år är det en större andel av bränderna som uppges ha slocknat eller är släckta när räddningstjänsten kommer fram. Endast i fyra procent av fallen har branden spridit sig utanför startutrymmet. Brandorsak (Hbg s kommun) % av det totala antalet 2013 Spisrelaterad Anlagd med uppsåt Okänt Tekniskt fel Annan Levande ljus Fyrverkerier Värmeöverföring Självantändning Återantändning Barns lek med eld Ej angivet Rökning Heta arbeten Soteld Friktion Explosion Gnistor Blixtnedslag Totalt Tabell A.7 Angiven brandorsak vid brand i byggnad, inom Helsingborgs kommun.

17 Sida 17 av 39 Av tabell A.7 kan det utläsas att vid brand i byggnad i Helsingborgs kommun orsakas cirka var femte brand av spisar/matlagning. I nästan lika många fall bedömdes branden vara anlagd. Detta är en ökning jämfört med 2013 då cirka 12 procent av bränderna bedömdes vara anlagda. I cirka var sjätte brand under 2014 var brandorsaken okänd. De vanligast förekommande verksamhetsklasserna som det brinner i redovisas i tabell A.8. Det kan konstateras att de verksamheter som brinner mest är bostäder som utgör cirka 50 procent av byggnadsbränderna följt av skolor, livsmedelsindustri och annan övrig byggnad. Till annan övrig byggnad räknas bland annat soprum och förråd där det förekommer en del anlagda bränder. Bränderna i vårdbyggnader har under året minskat till fem stycken jämfört med tio föregående år.

18 Sida 18 av 39 Objektsgrupp Flerbostadshus Villa/rad/par/kedjehus Skola Annan övrig byggnad Livsmedelsindustri Restaurang/danslokal Avfall/avlopp/rening Övrig vårdbyggnad/åldringsvård Annan tillverkningsindustri Parkeringshus Rivningshus Kraft-/värmeverk Handel I det fria/ej i byggnad Metall-/maskinindustri Idrottsanläggning Förvaltningsbyggnad/kontor Annan allmän byggnad Industrihotell Hotell/pensionat Reparationsverkstad Lager Kemisk industri Annan industri Sjukhus Förskola Kommunikationsbyggnad Teater/biograf/museum/bibliotek Fritidsgård Fritidshus Elevhem/studenthem Lantbruk, ej bostad Kriminalvård Totalt Tabell A.8 Verksamhetstyper dit Helsingborgs brandförsvar har blivit larmat till bränder under 2014, enbart inom Helsingborgs kommun. I vissa byggnader finns det automatiskt brandlarm installerat. I 47 av de larm om brand i byggnad som Helsingborgs brandförsvar åkte ut på under 2014

19 Sida 19 av 39 fanns det ett automatiskt brandlarm installerat. Vid dessa 47 händelser så larmade det automatiska brandlarmet i samtliga fall. Som jämförelse kan nämnas att Helsingborgs brandförsvar var på 686 automatlarm där det inte var någon brand samt 103 händelser där larmet berodde på en felindikering. För att få en uppskattning över var byggnadsbränderna inträffar redovisas fördelningen på en karta i bild A.2 nedan. Bild A.2 Fördelning av larm till brand i byggnad i Helsingborg med omnejd. För att få en möjlighet att år från år följa antalet bränder i bostäder inom Helsingborgs kommun och se om de resurser som läggs ner på att förebygga desamma ger någon effekt, redovisas i detta avsnitt antalet bostadsbränder. Statistiken redovisas för dels flerbostadshus och dels för villor. Till villor räknas även rad-, par- och kedjehus. Antalet bränder i flerbostadshus låg relativt konstant från 2013 till 2014 (73 respektive 78 bränder). Antalet bränder i villor minskade dock från 2013 till 2014, från 29 till 16 bränder. Brändernas omfattning vid räddningstjänstens

20 Sida 20 av 39 ankomst redovisas i tabell A.9 och A.10, medan de angivna orsakerna till bränderna redovisas i tabell A.11 och A.12. FLERBOSTADSHUS Omfattning vid ankomst Branden släckt/slocknad Brand i startföremålet Endast rökutveckling Brand i startutrymmet Brand i flera rum Brand i flera brandceller Tabell A.9 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst till bränder i flerbostadshus, enbart inom Helsingborgs kommun. Vid cirka hälften av de bränder som inträffade i flerbostadshus under 2014 så var branden redan släckt eller hade slocknat vid räddningstjänstens ankomst. I fyra fall hade branden spridit sig utanför startutrymmet. VILLA Omfattning vid ankomst Branden släckt/slocknad Brand i startföremålet Endast rökutveckling Brand i flera rum Brand i startutrymmet Brand i flera brandceller Tabell A.10 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst till bränder i villor (även rad-, par- och kedjehus). Vid nästan två tredjedelar av de bränder som inträffade i villor under 2014 så var branden redan släckt eller hade slocknat vid räddningstjänstens ankomst. Endast i två fall hade branden spridit sig utanför startutrymmet.

21 Sida 21 av 39 FLERBOSTADSHUS Brandorsak Spisrelaterad Okänt Annan Tekniskt fel Anlagd med uppsåt Rökning Levande ljus Värmeöverföring Fyrverkeri Explosion Heta arbeten Självantändning Barns lek med eld Blixtnedslag Återantändning Soteld Totalt Tabell A.11 Angiven brandorsak vid brand i flerbostadshus. Vid en genomgång av de angivna brandorsakerna vid brand i flerbostadshus kan det noteras att nästan 35 procent av bränderna i flerbostadshus under 2014 har spisrelaterade orsaker. Tabell A.11 visar att spisar/matlagning har varit orsaken till bränder i flerbostadshus i procent av fallen de senaste fem åren. I tabell A.12 redovisas räddningsledarens bedömning av brandorsaken vid bränder i villor. Även vid villabränder är spisrelaterade bränder mest framträdande. Under 2014 orsakades mer än 30 procent av villabränderna av spisar/matlagning.

22 Sida 22 av 39 VILLA Brandorsak Spisrelaterad Tekniskt fel Soteld Okänt Annan Värmeöverföring Barns lek med eld Heta arbeten Friktion Självantändning Levande ljus Fyrverkeri Anlagd med uppsåt Blixtnedslag Gnistor Rökning Totalt Tabell A.12 Angiven brandorsak vid brand i villa (även rad-, par- och kedjehus). För att få en uppskattning över var bostadsbränderna inträffar redovisas fördelningen på karta i bild A.3.

23 Sida 23 av 39 Bild A.3 Fördelning av brand i bostad, översikter samt förstoringar över de centrala delarna av Helsingborg.

24 Sida 24 av 39 För att få en möjlighet att år från år följa antalet bränder i skolbyggnader inom Helsingborgs kommun och se om de resurser som läggs ner på att förebygga desamma ger någon effekt, redovisas i detta avsnitt antalet skolbränder. Antalet bränder i skolor har minskat sedan 2008 då det var 47 skolbränder, se diagram A.5. Det senaste året skedde dock en ökning av antalet skolbränder från 10 till 13 stycken. 35 Brand i skolbyggnad Diagram A.5 Antal skolbränder i Helsingborgs kommun Under 2014 larmades räddningstjänsten till 13 skolbränder. Många av bränderna (70%) var redan släckta/hade slocknat vid räddningstjänstens ankomst till platsen. Inte vid något av fallen spred sig branden utanför startutrymmet. Brändernas omfattning vid räddningstjänstens ankomst redovisas i tabell A.13. Omfattning vid ankomst Branden släckt/slocknad Endast rökutveckling Brand i startutrymme Brand i startföremål Brand i flera rum Ej angivet Antal skolbränder Tabell A.13 Brandens omfattning vid räddningstjänstens ankomst till brand i skolbyggnad.

25 Sida 25 av 39 Statistik plockas även fram för hur stor andel av skolbränderna som klassas som anlagda/barns lek med eld/fyrverkerier. Brandorsak Anlagd med uppsåt Fyrverkerier Övrigt Barns lek med eld Tabell A.14 Antal skolbränder som kan klassas som uppsåtliga (orsakade av fyrverkerier och anlagda) jämfört med andelen barns lek med eld och övriga ej uppsåtliga brandorsaker. I tabell A.14 ovan framgår det att över 75% av de inträffade bränderna i skolorna under 2014 kan klassas som uppsåtliga (10 av 13). Detta är en ökning jämfört med året innan då cirka 40 % av bränderna klassades som uppsåtliga.

26 Sida 26 av 39 Brand ej i byggnad inom Helsingborgs kommun Antalet insatser rörande brand ej i byggnad uppgick 2014 till 182 jämfört med 194 året innan. I tabell A.15 redovisas de angivna orsakerna till bränderna. Brandorsak Okänd Anlagd med uppsåt Tekniskt fel Grillning/lägereld Eldning annat Annan Barns lek med eld Eldning av gräs Värmeöverföring Ej angivet Självantändning Fyrverkerier Rökning Övriga gnistor Friktion Blixtnedslag Återantändning Trafikolycka Heta arbete Totalt Tabell A.15 Angiven brandorsak vid brand ej i byggnad. Observera att från och med 2013 anges endast bränder inom Helsingborgs kommun. Av tabellen kan det utläsas att vid brand ej i byggnad var drygt 25 procent av bränderna anlagda och i drygt 30 procent av bränderna var brandorsaken okänd under 2014.

27 Sida 27 av 39 Räddningstjänsterna i Skåne nordväst deltar sedan sommaren 2012 i ett projekt som kallas bilbrandsprojektet. Projektet är ett samarbete med polis och försäkringsbolag för att förhoppningsvis minska antalet bilbränder. Projektet startades inledningsvis i samverkan med Räddningstjänsten syd på initiativ av försäkringsbolagen. Sedan detta samarbete inleddes har Räddningstjänsten syd såväl som polisen och försäkringsbolagen märkt att antalet bilbränder minskat i området. För att på sikt kunna följa upp om Helsingborgs brandförsvars samarbete med polisen och försäkringsbolagen leder till ett minskat antal bilbränder redovisas i detta kapitel antalet bilbränder inom Helsingborgs kommun. Antalet bilbränder under åren 2009 till 2013 redovisas i diagram A.6. Under 2014 uppgick antalet bilbränder som räddningstjänsten blev larmade till 58, vilket i princip är samma nivå som året innan. 80 Antal bilbränder Diagram A.6 Antal bilbränder som Helsingborgs brandförsvar blivit larmade på under I drygt 30 procent av alla bilbränder som Helsingborgs brandförsvar var larmade till under 2014 har räddningsledaren bedömt att branden varit anlagd. Dessutom var brandorsaken i 40 procent av alla bilbränder okänd.

28 Sida 28 av 39 Bild A.5 Översikt över bilbränder i stadsdelarna Dalhem och Drottninghög. Det kan noteras att nästan en fjärdedel av alla bilbränder inom Helsingborgs kommun inträffar inom de två stadsdelarna Dalhem och Drottninghög, se bild A.5.

29 Sida 29 av 39 Sjukvårdslarm Till sjukvårdlarm räknas i väntan på ambulans (IVPA), sjukvård under delegation och hjälp till ambulans. IVPA innebär att räddningstjänsten ska ge psykosocialt stöd och ibland första hjälpen till den nödställde. Räddningstjänsten larmas endast då tidsvinsten i förhållande första ambulans på plats, av SOS Alarm, bedöms överstiga 15 minuter. Sjukvård under delegation omfattar hjärtstoppsassistans. Tidigare år har larmen även omfattat trauma-assistans, men det är från och med 2014 bortplockat. Den sista larmtypen hjälp till ambulans omfattar bland annat bärhjälp och terrängtransporter. För dessa uppdrag finns det ett avtal mellan räddningstjänsten och Region Skånes Prehospitala Centrum (RSPC). För att se hur många larm per år som utgörs av sjukvårdlarm redovisas i tabell A.16 antalet hjälp till ambulans, i väntan på ambulans samt sjukvård under delegation under 2010 till och med Händelse Sjukvård under delegation Hjälp till ambulans I väntan på ambulans Totalt Tabell A.16 Antal sjukvårdslarm som Helsingborgs brandförsvar blivit larmade på under En jämförelse av insatserna under 2014 jämfört med åren innan visar på att Sjukvård under delegation har minskat till en knapp tredjedel jämfört med året innan. Hjälp till ambulans och I väntan på ambulans är i stort sett oförändrad. Det totala antalet sjukvårdslarm har i och med detta nästan halverats. Dykuppdrag Helsingborg är en kustnära kommun med mycket vattendrag. Detta medför att räddningstjänsten har utbildade vattendykare. Det sker drunkningstillbud i princip året om, men med en ökad frekvens under vår och sommarmånaderna. Antalet dykuppdrag var 23 stycken under Av de 23 dykuppdragen var 19 stycken drunkning/drunkningstillbud. Under året omkom fyra personer jämfört med en person året innan. I två av de 19 drunkningstillbuden kom larmet in som ett suicidförsök. I tabell A.17 redovisas antalet omkomna och skadade i drunkningstillbud I bild A.6 och bild A.7 presenteras var drunkningstillbuden har varit lokaliserade under 2014, dels i hela Skåne nordväst och dels i de centrala delarna av Helsingborg.

30 Sida 30 av Lindrigt skadade Svårt skadade Omkomna Totalt antal larm Tabell A.17 Antalet skadade och omkomna till följd av drunkning under Bild A.6 Karta över inträffade drunkningstillbud under 2014.

31 Sida 31 av 39 Bild A.7 Drunkningslarm i de centrala delarna av Helsingborg.

32 Sida 32 av 39 Trafikolyckor Helsingborg är en knutpunkt för flera stora vägar, bland annat E4 och E6. Detta i kombination med en stor hamnverksamhet gör att många trafikrörelser görs genom kommunen. Detta i sin tur gör det intressant att titta särskilt på trafikolyckorna och var dessa inträffar. Förra året minskade antalet insatser vid trafikolyckor något från 387 (år 2013) till 333, se diagram A Antal trafikolyckor Diagram A.7 Antal trafikolyckor Vid de trafikolyckor där räddningstjänsten har larmats under 2014 har antalet omkomna uppgetts till fem personer jämfört med tre personer året innan. Räddningsledarens bedömning av antalet omkomna redovisas i tabell A.18. Det är dock svårt att dra några slutsatser då ingen efterkontroll sker över om personer omkommer i efterhand på sjukhus. De fem personer som omkom under 2014 omkom i fem separata trafikolyckor. En av olyckorna inträffade på väg 111 med en personbil och en lastbil inblandade (2+1 väg, 100 km/h) där personbilen kom över på fel sida vajerräcket. Vid övriga fyra olyckor var det oskyddade trafikanter som omkom, två gående och två cyklister Omkomna Tabell A.18 Bedömt antal omkomna vid trafikolyckor där räddningstjänsten har larmats.

33 Sida 33 av 39 De flesta trafikolyckor sker av naturliga skäl i centrum samt längs de större vägarna där många bilar förflyttar sig varje dag. Olyckorna på E4 och E6 (inklusive på- och avfarter) utgjorde cirka 30 procent av alla trafikolyckor under Detta är i princip samma andel som under Ett vägavsnitt där det inträffar flertalet upphinnande olyckor varje år är Ängelholmsleden, se bild A.8. Sammanfattningsvis kan det noteras att många av de olyckor som inträffar på och omkring motorvägarna sker i samband med av- och påfarterna, se bild A.9. Bild A.8 Trafikolyckor på Ängelholmsleden/Ängelholmsvägen under 2014.

34 Sida 34 av 39 Bild A.9 Trafikolyckor vid trafikplats Brohult (t.v.) och trafikplats Ättekulla samt Görarp (t.h.).

35 Sida 35 av 39 Utsläpp av farligt ämne Antalet utsläpp farligt ämne (keminsatser) uppgick under 2014 till 46 stycken, vilket är jämförbart med året innan, se diagram A.8. Det kan noteras att antalet utsläpp av farligt ämne följer kurvan över antalet trafikolyckor. Huvuddelen av insatserna rör mindre spill av drivmedel i form av diesel, bensin etcetera i samband med trafikolyckor. 70 Utsläpp av farligt ämne Diagram A.8 Antal larm, utsläpp av farligt ämne under

36 Sida 36 av 39 B. Ängelholms och Örkelljungas räddningstjänst I tabell B.1 redovisas antalet larm för de olika stationerna, Ängelholm heltid, Ängelholm deltid, Örkelljunga samt Skånes Fagerhult. Ängelholm (H) Ängelholm (D) Örkelljunga Skånes Fagerhult Trafikolycka Automatlarm, ej brand Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Annat uppdrag Annan olycka/tillbud Hjälp till ambulans Utsläpp av farligt ämne Förmodad brand Sjukvård under delegation I väntan på ambulans Nödställd person Annan vattenskada Hiss, ej nödläge Falsklarm brand Förmodad räddning Ej definierat Drunkning/tillbud Stormskada Falsklarm räddning Felindikering automatlarm Lyfthjälp Dykuppdrag Hjälp till polis Sanering av vägbana Nödställt djur Annat ras/bergras/jordskred Samverkan Regionen Inbrottslarm Översvämning vattendrag Hjälp till trafikverket Trygghetslarm Totalt Tabell B.1 Redovisning av totalt antal larm per larmtyp för respektive station 2014 (oavsett inom vilket stationsområde larmet varit lokaliserat). Totalt antal larm inom respektive insatszon I detta avsnitt redovisas det totala antalet larm som har varit lokaliserade i de olika insatsområdena (Ängelholm (heltid och deltid), Örkelljunga och Skånes Fagerhult) under Adderas det totala antalet insatser kan det noteras att det blir 641 stycken, se tabell B.2.

37 Sida 37 av 39 Ängelholm Örkelljunga Skånes Fagerhult Trafikolycka Automatlarm, ej brand Brand i byggnad Brand, ej i byggnad Annat uppdrag Annan olycka/tillbud Utsläpp av farligt ämne Hjälp till ambulans Sjukvård under delegation I väntan på ambulans Förmodad brand Nödställd person Annan vattenskada Hiss, ej nödläge Förmodad räddning Falsklarm brand Drunkning/tillbud Lyfthjälp Stormskada Ej definierat Samverkan Regionen Falsklarm räddning Felindikering automatlarm Hjälp till polis Sanering av vägbana Annat ras Nödställt djur Dykuppdrag Hjälp till trafikverket Inbrottslarm Trygghetslarm Översvämning vattendrag Totalt Tabell B.2 Redovisning av totalt antal larm per larmtyp inom de olika insatszonerna Oavsett vilken station som har blivit utlarmad. Brand i byggnad Antalet insatser rörande brand i byggnad inom Ängelholm respektive Örkelljunga kommun, uppgick 2014 till 45 respektive 31 stycken. Inga personer har i Daedalos rapporterats omkomna till följd av brand i byggnad inom vare sig Ängelholm eller Örkelljunga kommun. Denna statistik är dock inte helt tillförlitlig då det i dagsläget inte finns någon uppföljning av om personer som tas omhand på lasarettet omkommer i ett senare skede. För att få en uppskattning över var byggnadsbränderna inträffar redovisas fördelningen på en karta i bild B.1 och B.2 nedan.

38 Sida 38 av 39 Bild B.1 Fördelning av larm till brand i byggnad i Ängelholm och Örkelljunga. Bild B.2 Fördelning av brand i byggnad i de centrala delarna av Ängelholm och i Örkelljunga med omnejd. Under 2014 har det endast varit två skolbränder i Ängelholm medan det i Örkelljunga inte varit en enda. I ett av fallen bedömdes branden vara anlagd. Bilbränder Räddningstjänsterna i Skåne nordväst deltar sedan sommaren 2012 i ett projekt som kallas bilbrandsprojektet. Projektet är ett samarbete med polis och försäkringsbolag för att förhoppningsvis minska antalet bilbränder. Projektet startades inledningsvis i samverkan med Räddningstjänsten syd på initiativ av försäkringsbolagen. Sedan detta samarbete inleddes har Räddningstjänsten syd såväl som polisen och försäkringsbolagen märkt att antalet bilbränder minskat i området.

39 Sida 39 av 39 För att på sikt kunna följa upp om räddningstjänstens samarbete med polisen och försäkringsbolagen leder till ett minskat antal bilbränder redovisas i detta kapitel antalet bilbränder inom Ängelholm respektive Örkelljunga kommun. Antalet bilbränder under åren 2012 till 2014 redovisas i diagram B.2. Antalet bilbränder som räddningstjänsten larmas till har minskat de senaste tre åren. I de flesta fall har orsaken till branden varit okänd Ängelholm Örkelljunga Diagram B.2 Antal bilbränder som Ängelholm och Örkelljungas räddningstjänster blivit larmade på under