TRYGGHETSBOKSLUT 2012

Transkript

1 TRYGGHETSBOKSLUT 212

2 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild och en upplevelse. Äldre damer ger oftast uttryck för oro och rädsla för att röra sig på stan efter butikernas stängning, medan statistiken, med all önskvärd tydlighet, visar att risken för att råka illa ut är absolut störst för unga män. Den som studerar de tio senaste årens utveckling av frekvensen nödlägen som vi människor drabbas av konstaterar att antalet personskador orsakade av olycka har varit ungefär lika många under perioden, så även antalet bränder. De anmälda våldsbrotten och skadegörelsebrotten har ökat, medan antalet anmälda stöld- och tillgreppsbrott har minskat. Människors oro följer inte riktigt utvecklingen av de faktiska händelserna; oron för att drabbas av brott minskar, medan oron för att drabbas av olycka ökar. Andra trygghetsmätningar antyder en likartad bild. I Vetlanda kommun är den upplevda tryggheten lägre än vad den är bland befolkningen i Nässjö kommun trots att brottsligheten är större i Nässjö än i Vetlanda kommun. Ett bra trygghetsarbete handlar således inte enbart om fysiska åtgärder i form av mitträcken, flytvästar, och brandvarnare. Det handlar minst lika mycket om kunskap, attityder, upplevelser och intryck. 2 3

3 Stora kostnader Våra mål Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap uppgår samhällets kostnader för olyckorna till 65 miljarder kronor varje år. De största andelarna av kostnaden, ca en tredjedel var, står fallolyckor och trafikolyckor för. I detta sammanhang är det viktigt att notera att suicider inte ingår i denna statistik. Kostnaden för suicider är troligen större än fallolyckor då åldersfördelningen är yngre för suicider. Varje år dör ca 3 människor på grund av olyckor, ungefär hälften av dem avlider på grund av en fallolycka. Två tredjedelar av alla de 1 som blir inlagda på sjukhus hamnar där på grund av en fallolycka. Samhällets kostnader för fallolyckorna uppgår till drygt 2 miljarder kronor. Vägtrafikolyckorna kostar samhället ytterligare 2 miljarder kronor. Dessa olyckor orsakar drygt 4 omkomna varje år bara en sjundedel av det totala antalet döda i olyckor men kostar desto mera därför att egendomsskadorna för fordonen är höga. Samhällets kostnader på grund av brand, ca 6 händelser varje år, är relativt liten - tio procent av den totala olyckskostnaden. Det är få som avlider på grund av brand och ännu färre som blir sjukhusvårdade. På lokal nivå så tecknar sig bilden så här: i Nässjö kommun skrivs varje år 14,2 personer per 1 invånare in för sjukhusvård under minst ett dygn. Drygt nio av dessa blir inlagda på grund av fallolycka. I jämförelse med 211 så har det inte blivit fler sjukhusvistelser, men sett över en tioårsperiod så har antalet sjukhusvårdade ökat med sex procent. I Vetlanda kommun Fallolyckor 37 % Trafikolyckor 36 % Övriga olyckor 16 % Brand 1 % Drunkning 1 % sjukhusvårdas något färre, 12,3 personer per 1 invånare. Åtta av dessa har drabbats av fallolycka. Vad gäller antalet utvecklade bränder så drabbas kommuninvånarna i Nässjö av,68 händelser per 1 invånare, vilket är lägre än vad borde uppstå enligt modellberäkning. I Vetlanda uppstår,91 utvecklad brand per 1 invånare, vilket är högre än modellberäkningen. Sett över tid så följer Nässjö och Vetlanda rikets utveckling, det vill säga antalet utvecklade bränder ökar inte. Även om samhällets (kommun, landsting, stat, näringsliv och enskild person) kostnader för olika nödlägen kan troligen aldrig bli noll så torde de kunna minskas en hel del. I sammanställningen nedan redovisas kostnaderna (i kronor) per olyckstyp, år och person. Kolumnen med kostnadsspannet visar den lägsta kostnaden och den högst kostnaden bland landets 29 kommuner. Lokala förhållanden påverkar självklart, men det förefaller sannolikt att ett strukturerat arbete skulle kunna påverka kostnadsbilden. HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD OCH SÄKERHET I januari 212 antog Höglandets räddningstjänstförbund, och dess medlemskommuner Nässjö och Vetlanda, sitt tredje (sedan Lagen om skydd mot olyckor inrättades 24) handlingsprogram för skydd och säkerhet version 1.2. Programmet löper över fyra år, från 212 till och med 215. Varje verksamhetsår avrundas med ett trygghetsbokslut. Trygghetsbokslutet för 212 är det dokument du just nu håller i din hand. I handlingsprogrammet fastställs sex mål som vi, tillsammans med övriga aktörer som arbetar med trygghetsfrågor, vill rikta in vårt arbete mål. De sex målen är: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen Målen har sin grund i en risk- och sårbarhetsanlys där vi utifrån fakta och statistik ringat in de områden där det finns störst behov av olika åtgärder som kan minska antalet händelser. Olyckstyp Kostnad, Nässjö Kostnad, Vetlanda Genomsnittlig kostnad, riket Kostnadsspann, riket Brand Drunkning Fallolycka Vägtrafikolycka Övriga olyckor Olyckor totalt FRÅN HEDERSRELATERAT VÅLD TILL UTRYMNINGSPLANER För att uppnå målen genomförs varje år ett stort antal aktiviteter; en del gör respektive organisation själv, andra gör vi tillsammans. En del aktiviteter återkommer var je år, andra genomförs vid ett tillfälle. Aktiviteterna har olika karaktär; några handlar om att förbättra fysiska förutsättningar, tyngdpunkten i vårt arbete handlar dock om att bygga på kommuninvånarens kunskaper och utveckla ett mer medvetet säkerhetstänkande. Att räkna upp alla aktiviteter som genomförts under året låter sig inte göras, men för att ge en bild av bredden kan följande nämnas: säkerhetsutbildning för personal enligt plan, kunskapsdag om hedersrelaterat våld och förtryck, nya rutiner för skadegörelse, uppdaterade utrymningsplaner, förebyggande av dopning och droger i gymvärlden (Rena gym), utbildning i suicidprevention, nationellt kvalitetsregister Senior Alert infört (fallprevention), informationskampanj för äldresäkerhet Peppar, peppar, antihalkkampanjen En påse sand, trafiksäkerhetsutbildning för gymnasister, översyn av kommunal nyckelhantering. Bara för att nämna något 4 5

4 Mer nedåt än uppåt Vad är då resultatet av vårt sammanlagda säkerhetsarbete? Med risk- och sårbarhetsanalysen från 211 som grund har vi gjort nya beräkningar, utifrån tillgänglig statistik, inom respektive målområde. Det är viktigt att understryka att ett års arbete möjligen kan påvisa en trend för ett reellt och stadigvarande resultat kräver betydligt längre tidshorisonter än så. ANTALET ANMÄLDA SKADEGÖRELSEBROTT Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Vetlanda Nässjö NÄSSJÖ Sett över en tioårsperiod har antalet anmälda skadegörelsebrott ökat från 22 fram till 29, från lite drygt 25 brott till drygt 46 brott/år. 29 skedde ett ganska drastiskt trendbrott där antalet anmälda skadegörelsebrott sjönk med ca 1 brott till ca 36 st. Åren därefter ligger kvar på drygt 35 anmälda brott/år med en svag tendens till nedåtgående trend. VETLANDA Antalet anmälda skadegörelsebrott blev färre och färre under åren 22 till hade drygt 25 anmälningar av skadegörelsebrott inkommit. 27 ökar antalet anmälningar dramatiskt, från 25 till drygt 36 st. Därefter har antalet anmälningar sjunkit tillbaka igen och nu nere på samma nivå, till och med något under, som i början av 2-talet. Trenden utifrån är dock uppåtgående. 6 7

5 ANTALET ANMÄLDA VÅLD-, STÖLD OCH SKADEGÖRELSEBROTT ANTALET SUICIDER OCH FÖRSÖK TILL SUICID Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med NÄSSJÖ Kurvan för antalet anmälda våld-, stöld och skadegörelsebrott har 22 till 212 varit tämligen rörlig. Fram till 29, då 2 5 brott anmäldes, var trenden tydligt uppåtgående. 21 bröts trenden och därefter har antalet anmälda brott sjunkit. Under 212 anmäldes 2 våld-, stöld och skadegörelsebrott. Trenden är svagt nedåtgående. Antalet anmälda våld-, stöld och skadegörelsebrott under 212 ligger under handlingsprogrammets mål. VETLANDA Utvecklingen av antalet anmälda våld-, stöld och skadegörelsebrott har varit mycket positiv under åren 22 till 212. Antalet har minskat successivt från knappt 2 2 anmälningar till knappt 1 3 under 212. Antalet anmälningar ligger under handlingsprogrammets mål, men trenden utifrån är svagt uppåtgående. NÄSSJÖ Antalet suicider, och försök till suicider, har i stort sett fördubblats under åren 24 till personer begick/försökte begå suicid var antalet 45 personer. Trenden är dock svagt nedåtgående. VETLANDA Under perioden 23 till 211 har antalet suicider/försökt till suicider mer än fördubblats i Vetlanda kommun. 23 begick/försökte begå 17 personer suicid, 211 var antalet 4. Trenden utifrån års siffror är tydligt uppåtgående. 8 9

6 ANTALET PERSONER SOM SLUTENVÅRDATS PÅ GRUND AV FALLOLYCKA ANTALET TRAFIKOLYCKOR MED PERSONSKADOR Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med NÄSSJÖ I Nässjö kommun slutenvårdas varje år knappt 3 personer på grund av fallolycka, vilket är över rikssnittet. Sett över en längre tidsperiod så böljar kurvan både uppåt och nedåt mellan 25 till 3 personer per år. I relation till handlingsprogrammets mål drabbas för många av fall som innebär att de måste vårdas på sjukhus i minst ett dygn. Trenden är dessutom svagt uppåtgående. VETLANDA Sedan 24 har antalet personer som slutenvårdats på grund av fallolycka stadigt minskat i Vetlanda kommun från knappt 25 personer till lite drygt 2 idag. I relation till handlingsprogrammets mål så drabbas fortfarande för många av fallolycka som orsakar vårddygn på sjukhus, men trenden är svagt nedåtgående. NÄSSJÖ Antalet trafikolyckor med personskador har ökat, sett över en längre tidsperiod. 23 skadades 34 personer, personer. Sedan 26 har trenden varit uppåtgående även om variationerna mellan åren varit relativt stora. 27, 29 och 211 har kurvat brutits då antalet trafikolyckor med personskador uppgått till ca 6/år. 211 inträffade 55 olyckor med personskador, vilket ligger under målnivån i handlingsprogrammet. Utifrån års siffror är trenden nedåtgående. VETLANDA Utvecklingen av antalet trafikolyckor i Vetlanda kommun är den samma som i Nässjö kommun. Sedan 23 har dessa ökat. Sedan 28, då 65 olyckor med personskador inträffade, är trenden dock bruten. 211 inträffade 48 olyckor med personskador, vilket ligger under handlingsprogrammets målnivå. Utifrån års siffror är trenden nedåtgående. 1 11

7 Ett bra trygghetsarbete handlar således inte enbart om fysiska åtgärder i form av mitträcken, flytvästar, och brandvarnare. Det handlar minst lika mycket om kunskap, attityder, upplevelser och intryck.