Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Analys av konsekvenser vid samhällstörningar.

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Analys av konsekvenser vid samhällstörningar. Nässjö kommun och Vetlanda kommun, 2014.

2 Innehåll INLEDNING... 4 Olika nivåer av samhällsstörningar... 4 BAKGRUND... 5 ARBETSPROCESS... 5 Mål... 5 Målgrupp... 5 Metod... 5 Avgränsningar... 6 Deltagare i arbetet... 6 RESULTAT- STÖRNING OCH ALLVARLIG HÄNDELSE... 7 Sammanfattade resultat... 7 Nässjö... 8 Vetlanda... 9 Fallolyckor Suicid Trafikolyckor Bränder Förgiftningsolyckor Brott och oro för brott Samtliga brott Våldsbrott i offentlig miljö Bostadsinbrott Skadegörelse RESULTAT- EXTRAORDINÄR HÄNDELSE Samhällsviktig verksamhet FRAMTIDA ARBETE Sårbarheter i krisberedskapen Åtgärder Metodutveckling Prioriterade områden inom störningar och allvarliga händelser Suicid och fallolyckor Brott och oro för brott BEGREPPSFÖRKLARING Förmåga Kris

3 Krisberedskap Kriskommunikation Kritiska beroenden Risk Samhällsviktig verksamhet Samhällsstörning Skyddsvärden Sårbarhet Säkerhet Trygghet REFERENSER BILAGA BILAGA BILAGA

4 Sannolikhet Inledning Trygghet och säkerhet är viktiga förutsättningar för att samhället ska fungera och för att människor ska må bra. En trygg och säker kommun kan beskrivas som en kommun där det sker få olyckor, där få brott begås, där människor känner sig trygga och där kriser hanteras på ett sätt som minimerar negativa konsekvenser för både individen och samhället. Nässjö och Vetlanda kommuner har ett särskilt ansvar för invånarnas trygghet och säkerhet utifrån Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med detta menas att kommunen enligt nämnd lagstiftning ska kunna förebygga, planera för och hantera både mindre och större händelser som har en negativ inverkan på invånarnas trygghet och säkerhet. En grundförutsättning för att kunna göra detta är att skapa sig en nulägesbild av de risker och sårbarheter som finns inom kommunen. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att skapa en sådan nulägesbild och den utgör underlag för beslut, planering och uppföljning av Nässjö och Vetlanda kommuners arbete med skydds- och säkerhetsfrågorna enlig ovan nämnd lagstiftning. I detta dokument använder vi oss av samlingsbegreppet samhällsstörning. En samhällsstörning är en händelse som hotar eller skadar människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokratin, rättssäkerheten, mänskliga- fri och rättigheter, miljön, ekonomiska värden eller den nationella suveräniteten. Olika nivåer av samhällsstörningar Störning Allvarlig händelse Extraordinär händelse Konsekvens Begreppet samhällsstörning delas i denna skrift upp i nivåerna störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. Störningar och allvarliga händelser är sådant som sker mer frekvent men med färre negativa konsekvenser för samhället som helhet. Exempel på detta kan vara trafikolyckor, fallolyckor, suicid, social oro och upplopp. Störningar och allvarliga händelser kan oftast hanteras inom kommunens ordinarie verksamhet, men kan kräva kommun- eller förvaltningsövergripande bedömningar, centralt stöd samt samordning av resurser och information. Extraordinära händelser är större händelser som inte bedöms kunna hanteras inom ordinarie verksamheter, som innebär allvarliga störningar eller risk för allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och som kräver att kommunen agerar snabbt. 4

5 Bakgrund Vart fjärde år sammanställer kommunen en risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Syftet med arbetet är att analysera vilka extraordinära händelser, allvarliga händelser och störningar som kan inträffa och hur dessa händelser kan påverka den kommunala verksamheten och dess invånare 1. Med utgångspunkt i denna analys tas sedan Handlingsprogram för skydd och säkerhet fram tillsammans med åtgärder och aktiviteter för att höja kommunens krisberedskap och förebygga störningar och allvarliga händelser. Samtliga dokument gäller för mandatperioden Arbetsprocess Risk- och sårbarhetsanalysen har genomförts av kommunernas samtliga förvaltningar och bolag. Utifrån 2011 års analys av extraordinära händelser har deltagarna uppdaterat och reviderat sina resultat utifrån förändrade förutsättningar. Mål Målet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: 2 Ge underlag för planering och genomförande av åtgärder för att öka förmågan att kontinuerligt bedriva samhällsviktig verksamhet, samt för det förebyggande arbetet med trygghet och säkerhet i kommunen. Ge beslutsstöd för beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Ge underlag för information om samhällets risker och sårbarheter till allmänheten. Bidra till att ge en bild över de risker och sårbarheter som finns i samhället i stort som kan påverka kommunens verksamhet och samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område, samt dess invånare. Målgrupp Målgruppen för risk- och sårbarhetsanalysen är kommunfullmäktige och tjänstemän inom kommunens förvaltningar och bolag, politiker och tjänstemän inom Höglandets räddningstjänstförbund, Länsstyrelsen Jönköpings län, MSB samt kommunbefolkningen. Metod Denna risk- och sårbarhetsanalys är en samlad analys av olika typer av samhällsstörningar som kan uppstå inom kommunens geografiska område. Samhällsstörningar delas in i tre olika nivåer: störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. Analysen av störningar och allvarliga händelser består av statistik inom de utvalda områdena: fallolyckor, suicid, trafikolyckor, bränder, drunkning, våldsbrott, stöldbrott och skadegörelse. Statistiken anger frekvens, antal döda, slutenvårdade och kostnader per år, oro att drabbas samt jämförelse över tid och med riket. Analysen av extraordinära händelser baseras på sju scenarion: elavbrott, väderrelaterad störning, teleavbrott, datavirus, brand i egen lokal, vattenförorening samt hotsituation (se Bilaga 1). Dessa scenarion har analyserats av respektive förvaltning och bolag utifrån följande parametrar: (se Bilaga 2) 1 Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting. Överenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Stockholm:

6 1. Verksamhet 2. Ansvarsområde/funktion 3. Vad påverkas 4. Konsekvenserna i klartext 5. Konsekvensnivå ( ) 6. Kommentarer, förslag, åtgärder 7. Samhällsviktig funktion Analysen innefattar all verksamhet som kan påverkas av extraordinära händelser och inte enbart den del av verksamheten som bedömts vara en samhällsviktig funktion. På detta sätt kan analysen användas för att förbättras verksamheternas motståndskraft mot både mindre och större störningar. En samlad bild av kommunens samhällsviktiga sektorer, funktioner och verksamheter redovisas också, tillsammans med identifierade kritiska beroenden för att kunna upprätthålla samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Avgränsningar Analysen av extraordinära händelser är begränsad till sju fiktiva scenarion, kommunernas geografiska område, samt till kommunala bolag och förvaltningars verksamheter. Analysen är ett antagande om vad som kan komma att påverkas vid extraordinära händelser och bygger inte enbart på erfarenhet. Analysen av störningar och allvarliga händelser är begränsad till kommunens geografiska område och bygger på bästa tillgängliga statistik för ett antal utvalda områden. Urvalet har gjorts utifrån: frekvens, konsekvens och kostnad, om det är förebyggbart med kommunala insatser, samt om det anses vara ett bestående eller ökande samhällsproblem. Deltagare i arbetet Samtliga kommunala förvaltningar och bolag har analyserat de sju scenariona. En sammanställning av dessa analyser har gjort av Höglandets räddningstjänst och presenterats för samverkansgrupperna Centrala säkerhetsgruppen i Vetlanda kommun och i Skydd och säkerhet i Nässjö kommun samt kommunstyrelserna i respektive kommun. 6

7 Resultat- störning och allvarlig händelse Sammanfattade resultat Varje år dör omkring personer, cirka 700 blir inlagda på sjukhus och omkring 40 byggnader brandskadas i Nässjö och Vetlanda på grund av samhällsstörningar. De olycksrelaterade samhällsstörningarna kostar samhället närmare en halv miljard kronor. 3 Under 2014 anmäldes 5694 brott i Nässjö och Vetlanda kommuner. Båda kommuner ligger under riksgenomsnittet där Nässjö har en svag ökning och Vetlanda en svag minskning av samtliga brott. Invånarnas oro för att utsättas för bostadsinbrott har ökat i båda kommunerna, vilket kan bekräftas med att antalet försök och fullbordade bostadsinbrott har ökat mellan Oron för att utsättas för misshandel och överfall har ökat under perioden där anmälningarna har ökat i Nässjö kommun och minskat i Vetlanda kommun. En nationell överblick över orsakerna till de olycksrelaterade dödsfallen ges i diagram 1. I åldern år dominerar suicid som främsta dödsorsak och i högre åldrar orsakar fallolyckor den absoluta majoriteten av de olycksrelaterade dödsfallen. Diagram 1: Antal omkomna i olycksrelaterade händelser fördelat på åldergrupp och dödsorsak Källa: Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet

8 Nässjö Statistiken för de störningar som analyserats är i stora drag oförändrade sedan tidigare fyraårsperiod, med undantag för suicid som ökar i antalet och som även varit orsaken till flest dödsfall. Mest frekvent förekommande, kostsammast för kommunen och största orsaken till slutenvård är fallolyckor. Risken för att råka ut för en fallolycka med slutenvård till följd är högre än i jämförbara kommuner. Antalet utvecklade bränder i byggnad är varken fler eller färre än vad som kan förväntas i en liknande kommun. 4 Tabell 1: Sammanfattande resultat störning och allvarlig händelse, Nässjö kommun. Störning Frekvens (per år) 5 Konsekvens (per år) 6 Oro att drabbas 7 Trend 8 Jämfört med riket Fallolyckor 281 slutenvårdade 281 slutenvårdade 4 omkomna ~90 miljoner kr 35 % Suicid 53 slutenvårdade 53 slutenvårdade 10 omkomna ~40 miljoner kr * Trafikolyckor 132 rapporterade olyckor 50 slutenvårdade 0.6 omkomna ~90 miljoner kr 68 % Bränder 19,2 insatser till utvecklade bränder ~21 miljoner kr 36 % Förgiftningsolyckor 8 slutenvårdade 8 slutenvårdade 2 omkomna * Samtliga brott Våldsbrott i offentlig miljö Bostadsinbrott Skadegörelse 3775 antal anmälda brott 111 antal anmälda brott 53 antal anmälda brott 375 antal anmälda brott * * * 38 % * 59 % ~ kr * Röd markering innebär att olycks- eller brottsfrekvensen är över 10 procent högre än riksgenomsnittet. Gul markering innebär upp till 10 procent högre frekvens än riksgenomsnittet och grön anger att frekvensen är lägre än riksgenomsnittet. 4 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet, Se respektive analys. 6 Se respektive analys. 7 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet, Kvalitativ bedömning av frekvensens trend gjord av författaren baserad på diagramen i respektive analys. * Data finns ej att tillgå, eller är ej tillräcklig för att göra tillförlitliga kostnadsberäkningar. 8

9 Vetlanda Statistiken för de störningar som analyserats är i stora drag oförändrade sedan tidigare fyraårsperiod, med undantag för fallolyckor som minskat i antal och nu är i nivå med den genomsnittliga risken i riket. Fallolyckor är dock fortfarande den mest frekvent förekommande olyckan, kostsammast för kommunen och största orsaken till slutenvård. Risken för att råka ut för en fallolycka med slutenvård till följd är högre än i jämförbara kommuner. Antalet utvecklade bränder i byggnad är varken fler eller färre än vad som kan förväntas i en liknande kommun. 9 Tabell 2: Sammanfattande resultat störning och allvarlig händelse, Vetlanda kommun. Störning Frekvens (per år) 10 Konsekvens (per år) 11 Oro att drabbas 12 Trend 13 Jämfört med riket Fallolyckor 213 slutenvårdade 213 Slutenvårdade 3 omkomna ~70 miljoner 39 % Suicid 30 Slutenvårdade 30 slutenvårdade 12 omkomna ~40 miljoner kr * Trafikolyckor 106 rapporterade olyckor 46 slutenvårdade 1 omkommen ~100 miljoner kr 69 % Bränder 18 insatser till utvecklade bränder ~21 miljoner kr 44 % Förgiftningsolyckor 5 slutenvårdade 5 slutenvårdade 1 omkommen * Samtliga brott Våldsbrott i offentlig miljö Bostadsinbrott Skadegörelse 1919 anmälda brott 71 anmälda brott 45 anmälda brott 262 anmälda brott * * * 31 % * 61 % ~ kr * Röd markering innebär att olycks- eller brottsfrekvensen är över 10 procent högre än riksgenomsnittet. Gul markering innebär upp till 10 procent högre frekvens än riksgenomsnittet och grön anger att frekvensen är lägre än riksgenomsnittet. 9 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet, Se respektive analys. 11 Se respektive analys. 12 Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet, Kvalitativ bedömning av frekvensens trend gjord av författaren baserad på diagramen i respektive analys. * Data finns ej att tillgå, eller är ej tillräcklig för att göra tillförlitliga kostnadsberäkningar. 9

10 Antal per invånare Fallolyckor Fallolyckor är den olyckstyp som är både mest frekvent och orsakar flest dödsfall i Sverige. Hur många fallolyckor som sker per år går inte att uppskatta då alla inte medför kontakt med vård eller annan myndighet och därför inte registreras i någon form omkom 1662 personer till följd av en fallolycka, slutenvårdades och behövde uppsöka akutsjukvård i Sverige. 14 I Nässjö är trenden oförändrad, liksom riket som helhet och 2013 slutenvårdades 281 personer till följd av fallolycka. I Nässjö kommun är risken för att råka ut för en fallolycka som leder till slutenvård ca 25 procent högre än riksgenomsnittet. I Vetlanda slutenvårdades 213 personer och risken för att råka ut för en fallolycka som leder till slutenvård ca 5 procent högre än riksgenomsnittet. Antalet fallolyckor som leder till slutenvård har minskat något jämfört med mitten på 2000-talet men minskningen har stagnerat, se diagram MSB beräknade samhällets kostnader för fallolyckor till 24,6 miljarder kronor år 2012 varav 12 procent bekostas av kommunen. 16 Om vi antar att antalet fallolyckor i Sveriges kommuner följer fördelningen av antalet slutenvårdade till följd av fallolycka i respektive kommun uppgår de samhällskostnader som uppstår till följd av olyckorna i Nässjö till cirka 90 miljoner kronor varav kommunens kostnader blir drygt 10 miljoner. Olyckorna som sker i Vetlanda kostar samhället totalt cirka 70 miljoner och kommunen knappt 10 miljoner kronor. Diagram 2: Antal slutenvårdade till följd av fallolyckor per invånare Slutenvårdade till följd av fallolyckor Nässjö Vetlanda Riket 0 Källa: Socialstyrelsen, patientregistret (W00-W19), Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Fallolyckor: Statistik och analys. Karlstad, Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (W00-W19). 16 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (W00-W19). 10

11 Antal per invånare Suicid I Nässjö kommun har det sedan 2002 skett en successiv ökning av antalet slutenvårdade och omkomna till följd av suicid eller försök till suicid och det förekommer nu nästan dubbelt så ofta som jämförelsetalet för hela Sverige. I Vetlanda kommun är ökningen inte lika kraftig i det längre perspektivet men det har ökat stadigt sedan 2010, se diagram 3. Under de senaste fem åren har i snitt 54 personer slutenvårdats och 10 personer dött till följd av suicid eller försök till suicid i Nässjö kommun. I Vetlanda kommun är motsvarande siffror 30 slutenvårdade och 12 döda. Suicidförsök är cirka tio gånger vanligare än fullbordade suicid. Antalet som har suicidtankar är ännu vanligare. För varje fullbordat suicid kan man räkna med att det är tio gånger så många försökt ta sitt liv och hundra gånger så många personer som har suicidstankar. 20 I 2001 års penningvärde beräknades en fullbordad suicid kosta samhället ca 1,8 miljoner kronor och ett försök till suicid ca 0,5 miljoner kronor. 21 Det innebär att de suicider och försök till suicid som sker i respektive kommun kostar samhället ca 40 miljoner kronor vardera. Det finns tyvärr inga bra källor på hur stor andel av denna kostnad för vilken kommunen är direkt kostnadsbärare. Diagram 3: Antal slutenvårdade och omkomna till följd av självdestruktiv handling eller oklar händelse per invånare. 250 Slutenvårdade och omkomna till följd av självdestruktiv handling eller oklar händelse Nässjö Vetlanda Riket 0 Källa: Socialstyrelsen, patientregistret (X60-X84, Y10-Y34), Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren. 22 Generaliseringar till suicidförsök i allmänhet bör därför göras med försiktighet då inte alla försök leder till slutenvård. 18 Socialstyrelsen. Utdrag från dödsorsaksregistret (X60-X84, Y10-Y34). 19 Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (X60-X84, Y10-Y34). 20 SPES. Om självmord ( ). 21 Räddningsverket, Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlstad, Socialstyrelsen. Utdrag från patientregistret (X60-X84, Y10-Y34). 11

12 Antal per invånare Trafikolyckor 2013 rapporterade polisen nästan trafikolyckor i Sverige. I dessa olyckor omkom 260 personer, ca 2700 skadades svårt och ca skadades lindrigt. Den nationella trenden visar både på minskat antal olyckor och omkomna i trafiken. 23 Under inträffade det i snitt 132 olyckor per år i Nässjö. Totalt under perioden omkom 3 personer och i snitt 50 personer behövde slutenvårdas per år. Under samma period inträffade det i Vetlanda i snitt 105 olyckor per år som ledde till att i snitt 46 personer behövde slutenvårdas per år. Totalt omkom 4 personer. I både Nässjö och Vetlanda kommun var risken för att råka ut för en trafikolycka högre än riksgenomsnittet. Det finns ingen tydlig trend gällande olycksrisken i någon av kommunerna men det finns tendenser till en nedgång sedan 2010, se diagram 4. Samhällets kostnader för trafiklyckor beräknades till nästan 21 miljarder kronor år 2011 varav kommunerna är direkta kostnadsbärare för cirka 8 procent. 27 Om vi antar att kostnadsfördelningen i grova drag följer fördelningen av slutenvårdade till följd av trafikolyckor orsakar olyckorna i Nässjö och Vetlanda kommun samhällskostnader kring 90 respektive 100 miljoner kronor. De direkta kostnaderna för Nässjö kommun respektive Vetlanda kommun blir då 7 miljoner kronor respektive 8 miljoner kronor. Diagram 4: Antal polisrapporterade vägtrafikolyckor per invånare. 250 Vägtrafikolyckor Nässjö Vetlanda Riket 50 0 Källa: Transportstyrelsen, STRADA 2015 och Trafikanalys, Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren Trafikanalys 2014:8. Vägtrafikskador Stockholm, Transportstyrelsen. Utdrag från STRADA. Antal polis och sjukvårdsrapporterade olyckor. 25 Transportstyrelsen. Utdrag från STRADA. Antal omkomna i polis- och sjukvårdsrapporterade olyckor. 26 Socialstyrelsen, Utdrag från dödsorsaksregistret. 27 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, Trafikanalys årliga sammanställningar av polisrapporterade olyckor i STRADA (riket). Antal polisrapporterade olyckor från STRADA (kommunerna). Innefattar inte sjukvårdsrapporterade olyckor. 12

13 Antal per invånare Bränder I Nässjö respektive Vetlanda kommuner skedde respektive 18 bränder i byggnader dit räddningstjänsten larmats och där det brunnit vid räddningstjänstens ankomst 29. I Nässjö är trenden i det stora hela oförändrad och ligger på jämförbar nivå med övriga riket. I Vetlanda har antalet minskat sedan början av 2000-talet och trenden är nedåtgående men ligger ännu något över rikssnittet, se diagram 5. Det långtgående förebyggande arbetet som sker både på lokal och nationell nivå märks tydligt på antalet omkomna. Det är mycket ovanligt med dödsbränder och antalet omkomna i samband med bränder i byggnader är färre än en person per år för både Nässjö och Vetlanda kommun. Däremot orsakar bränder stora konsekvenser för samhället och individer i form av egendomsskador och förlust av andra ekonomiska värden beräknades samhällets kostnader för bränder uppgår till närmare sex miljarder kronor varav drygt fyra miljarder var egendomsskador. Det finns inget bra underlag för att bedöma hur stor del av denna kostnad som bärs av kommunerna. Om vi antar att samhällets kostnader i grova drag följer fördelningen av utvecklade bränder i byggnader i kommunerna orsakar bränderna i respektive kommun samhällskostnader kring 20 miljoner kronor i 2005 års penningvärde för vilken den absolut största kostnadsbäraren är näringslivet. 30 Diagram 5: Antal bränder i byggnad dit räddningstjänst larmats och det brinner vid ankomst per invånare Utvecklade bränder i byggnad Nässjö Vetlanda Riket Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), IDA Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, IDA. Fridyk Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, IDA. Fridyk

14 Antal per invånare Förgiftningsolyckor Under 2013 omkom 966 personer till följd av förgiftning i Sverige och cirka personer slutenvårdades. Antalet omkomna i oavsiktliga förgiftningar, det vill säga förgiftningsolyckor, stod för ungefär hälften dödsfallen. Resterande förgiftningar med dödlig utgång utgörs av suicid eller förgiftningar med oklart uppsåt. Båda dessa kategorier är, sett till antalet dödsfall, ungefär lika stora. Antalet omkomna i förgiftningsolyckor ökar kraftigt och orsakar nu fler dödsfall än vad som omkommer i trafiken. Antalet suicid och dödsfall med oklart uppsåt till följd av förgiftning har däremot varit relativt oförändrade under 2000-talet. 32 Nationellt är nästan fyra av fem omkomna i förgiftningsolyckor män i åldern 20 till 60 år. De vanligaste förgiftningssubstanserna är narkotiska preparat, alkohol eller psykotropiska läkemedel. Bland de slutenvårdade är istället kvinnor överrepresenterade, särskilt i unga vuxna, och de vanligaste substanserna är även här de som nämnts ovan. Överdosering vid bruk och missbruk eller blandmissbruk är de vanligaste orsakerna till att olyckorna. Bland barn är förgiftningsolyckor relativt ovanligt och om det väl sker handlar det ofta om att de fått i sig mediciner, petroleumprodukter eller rengöringsmedel vid ett oövervakat ögonblick. 33 Under perioden slutenvårdades i snitt åtta personer per år och två omkom i Nässjö kommun. I Vetlanda är motsvarande siffror fem slutenvårdade och mindre än person omkom per år. För att jämföra med riket innebär det 32 omkomna eller slutenvårdade per invånare i Nässjö och 22 i Vetlanda, i riket är motsvarande siffra cirka 25 omkomna eller slutenvårdade per och år. Diagram 6: Antal omkomna och slutenvårdade i förgiftningsolyckor per invånare Slutenvårdade och omkomna i förgiftningsolyckor Nässjö Vetlanda Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaks- och patientregistret (X40-X49), Siffrorna är treårsmedelvärden som inkluderar de två föregående åren Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Förgiftningar: en översikt, Karlstad, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Förgiftningar: en översikt. 34 Socialstyrelsen. Utdrag från Dödsorsaks- och Patientregistret (X40-X49). 35 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Förgiftningar: en översikt. 36 Socialstyrelsen. Utdrag från Dödsorsaks- och Patientregistret (X40-X49). 14

15 Brott och oro för brott I analysen av brottsligheten presenteras den officiella kriminalstatistiken från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Antalet anmälda brott redovisas per invånare. Vid tolkning av statistik över anmälda brott måste försiktiga slutsatser göras, för att minska feltolkningar analyseras den långsiktiga trenden mellan 2001 och 2014 istället för antal brott per år. 37 Årligen genomför Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) en enkätundersökning om trygghet och säkerhet. I enkäten finns frågor som berör oro för att drabbas av misshandel eller överfall och inbrott. Information om detta presenteras från 2011 tillsammans med motsvarande brottstyp. Oro för brott är en konsekvens av brottsligheten. Det handlar om abstrakt oro och rädsla som uppkommer till följd av att människor skapar sig en bild av brottsligheten, och den konkreta ångesten som kan uppstå hos människor som är utsatta för stora brottsrisker eller som har blivit utsatta för brott. På individnivå leder oro och rädsla för brott till en försämring av människors livskvalité. Det kan handla om att man inte går till vissa platser, inte går ut på kvällarna eller avstår från sociala aktiviteter. På en övergripande samhällsnivå kan oro och rädsla för brott leda till att politiska beslut påverkas negativt Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1. 38 J. Sarnecki. Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur,

16 Antal per invånare Samtliga brott Kategorin samtliga brott används för att se utvecklingen av samtliga brott. Det är viktigt att ta hänsyn till att kategorin samtliga brott innehåller en stor variation av olika brottstyper. Här finns brott som biltillgrepp och bostandsinbrott, där nästan samtliga brott polisanmäls. Dessa blandas med brott som butiksstöld och rattfylleri där bara en bråkdel av alla faktiskta brott polisanmäls. Trots detta är samtliga brott den bästa indikatorn för analys av brottsligheten. 39 Över en tioårsperiod för riket är trenden av samtliga brott konstant med en svagt uppåtgående kurva från Nässjö kommun har en uppåtgående trend sedan Vetlanda kommun har en svagt nedåtgående trend från I jämförelse med riket ligger Nässjö och Vetlanda under riksgenomsnittet. Diagram 7: Samtliga anmälda brott per invånare Samtliga brott Riket Nässjö Vetlanda Källa: Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik, År 2013 skedde en felslagning av anmälningarna för olaga hot som resulterade i att det registrerades 1000 anmälningar för mycket i Nässjö kommun. Hänsyn till detta har tagits genom att motsvarande siffra har dragits ifrån Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1. 40 Anders Sjöö och Christer Edlund. Muntlig rapport ifrån polisen,

17 Antal per invånare Våldsbrott i offentlig miljö I den nationella brottsstatistiken för våldsbrott redovisas olika kategorier av misshandelsbrott utifrån vem brottet har riktats mot. Urvalet som presenteras här är våldsbrott som skett utomhus, vilket kan tolkas som våldsbrott i offentlig miljö. Våldsbrott som sker i offentlig miljö har ett lägre mörkertal än våldsbrott som sker på privat plats, vilket gör siffrorna mer användbara i en kommunal analys. Kurvan för våldsbrott i offentlig miljö i riket har en uppåtgående trend från 2004 fram till 2009 med neråtgående siffror fram till I Nässjö kommun varierar kurvan kraftigt mellan åren men med en uppåtgående trend från 2002 till I Vetlanda kommun varierar kurvan också kraftigt med en svagt nedåtgående trend från Förklaringen till kraftiga variationer i statistiken kan förklaras med polisens satsningar mot nöjesrelaterad misshandel nattetid på helger. Nässjö och Vetlanda kommun ligger under riksgenomsnittet med undantag för Nässjö kommun som hamnar i nivå med riket mellan I Nässjö kommun upplever 38 procent av invånarna en oro för misshandel och överfall. Samma siffra för Vetlanda kommun är 31 procent år Vid jämförelse mot den anmälda våldsbrottsligheten kan Nässjöbornas oro bekräftas med att anmälda våldsbrott i offentligmiljö har en uppåtgående trend för samma period. Vetlandaborna har en svag ökning av upplevd oro för misshandel och överfall mellan samtidigt som anmälda våldsbrott i offentligmiljö för samma period har en nedåtgående trend. Upplevd oro för misshandel och överfall kan påverkas av vilka brott som får uppmärksamhet i massmedia, ofta får grova brott stor massmedial uppmärksamhet. 41 Diagram 8: Antal anmälda misshandelsbrott utomhus per invånare Våldsbrott i offentlig miljö Riket Nässjö Vetlanda Källa: Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik, Tabell 3: Andel (%) invånare som upplevt oro för misshandel och överfall Nässjö 22 % 19 % 19 % 38 % Vetlanda 26 % 23 % 24 % 31 % Källa: Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet. Sveriges kommuner och landsting, E. Pollack. En studie i medier och brott. Doktorsavhandling. Stockholms universitet,

18 Antal per invånare Bostadsinbrott Bostadsinbrott är en egen kategori i brottsstatistiken och innefattar försök och fullbordade inbrott i villa, radhus och lägenhet. Benägenheten att anmäla bostadsinbrott är hög då sådana brott innebär en kränkning av individen, samt att försäkringsbolagen ställer krav på polisanmälan för att ersättning ska betalas ut. Statistiken kring inbrott i bostad kan därför mycket väl avspegla den faktiska brottsligheten i båda antal och utveckling. 42 Utvecklingen för antalet anmälda bostadsinbrott för riket har sammanfattningsvist en uppåtgående trend mellan 2001 och Utvecklingen i Nässjö kommun varierar kraftigt över hela perioden med toppar 2009 och I Vetlanda kommun varierar det också kraftigt över hela perioden med toppar 2002 och Nässjö och Vetlanda kommuner ligger i stort sett under riksgenomsnittet under hela mätperioden. De tillfälliga höjningar som har varit i Nässjö och Vetlanda kommuner kan förklaras med att kriminella personer har varit aktiva en period för att försvinna till andra delar av landet eller lagförts. I Nässjö kommun oroar sig 59 procent av invånarna för bostadsinbrott. Samma siffra för Vetlanda kommun är 61 procent år Oro för bostadsinbrott är befogad med tanke på att statistiken för anmälda bostadsinbrott har ökat i båda kommunerna mellan 2011 fram till Massmedias uppmärksamhet av bostadsinbrott kan också påverka den upplevda oron för bostadsinbrott. Diagram 9: Antal inbrott i bostad per invånare Bostadsinbrott Riket Nässjö kommun Vetlanda kommun 0 Källa: Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik, Tabell 4: Andel (%) invånare som upplevt oro för bostadsinbrott Nässjö 39,20% 41,50% 42,30% 59% Vetlanda 43,40% 41,30% 43,60% 61% Källa: Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet. Sveriges kommuner och landsting, Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1. 18

19 Antal per invånare Skadegörelse Statistiken som presenteras för skadegörelse är skadegörelse mot stat, kommuner och landsting. Traditionellt har inte kommuner hög benägenhet att anmäla skadegörelsebrott eftersom det sällan leder till någon ersättning från försäkringsbolag. Därför kan statistiken tolkas som att benägenheten att anmäla har varit hög där det finns ökningar i statistiken. Det kan också vara så att det har funnits tillfällen där mycket skadegörelse har begåtts. 43 Utveckligen i riket har en uppåtgående trend fram till 2009 för att sjunka nedåt fram till I Nässjö kommun finns jämna variationer mellan vilket betyder att kurvan har en oförändrad utveckling. I Vetlanda kommun varierar kurvan mellan 2001 till 2011 för att kraftigt öka från 2011 till Förklaring till detta är att Vetlanda kommun år 2011 började polisanmäla all skadegörelse mot kommunägd egendom. Benägenheten att anmäla är något högre i Vetlanda kommun i jämförelse med Nässjö kommun. Kostnader för skadegörelse ger ofta negativa konsekvenser på den kommunala budgeten, speciellt gällande kostnader för drift och underhåll. I diagram 9 nedan redovisas kommunala kostander för skadegörelse på kommunal egendom. I Nässjö och Vetlanda kommuner redovisas all typ av skadegörelse. Mellan 2011 och 2014 har årskostnaderna för kommunerna varierat mellan kronor och kronor. Diagram 10: Antal anmälda skadegörelsebrott per invånare Skadegörelse Riket Nässjö Vetlanda Källa: Brottsförebyggande rådets officiella kriminalstatistik, Tabell 5: Kostnader för skadegörelse på kommunal egendom Nässjö kr kr kr kr Vetlanda kr kr kr kr Källa: Kommunala sammanställningar för skadegörelsekostnader: fakturor och/eller arbetstid. 43 Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1. 19

20 Elavbrott Värderrelaterad störning Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Hot och våld Resultat- extraordinär händelse Resultatet av kommunernas risk- och sårbarhetsanalys av valda extraordinära händelser sammanfattas nedan. Grön markering visar att verksamheten drabbas av ingen eller mindre störning och att verksamheten kan upprätthållas. Gul markering visar att verksamheten kommer att drabbas av kraftig störning och hjälpligen kan upprätthållas. Röd markering visar att verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas och kan därför inte upprätthållas. Tabell 6: sammanfattande resultat extraordinära händelser, Nässjö kommun. Nässjö kommun 2014 Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Samhällsplaneringskontoret Tekniska serviceförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Bostadsbolaget Linden Nässjö Affärsverk AB Sammanställningen av de färgkodade scenarierna visar att hot och våld och elavbrott är de extraordinära händelser som beräknas påverka Nässjö kommuns verksamheter allvarligast. Teleavbrott är den händelse som bedömts ha minst påverkan på kommunens verksamheter. 20

21 Elavbrott Värderrelaterad störning Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Hot och våld Tabell 7: Sammanfattande resultat extraordinära händelser, Vetlanda kommun. Vetlanda kommun 2014 Räddningstjänsten Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Socialförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska kontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Witalabostäder Vetlanda energi och teknik AB För Vetlanda kommun bedömdes de extraordinära händelserna hot och våld samt elavbrott ha störst negativ effekt på olika verksamheter. Minst negativ effekt på kommunal verksamhet bedömdes datavirus ha. Samhällsviktig verksamhet En viktig aspekt av risk- och sårbarhetsanalysen är att identifiera kommunens samhällsviktiga verksamheter. Med samhällsviktig verksamhet menas sådan verksamhet som uppfyller ett eller båda av följande villkor: 44 Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället skall kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Varje samhällsviktig verksamhet har kritiska beroenden som ligger utanför verksamhetens egen kontroll, men som är väsentlig för att verksamheten ska kunna bedrivas. MSB har definierat kritiska beroenden på följande sätt: Ett kritiskt beroende är ett beroende som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Det karaktäriseras av att en störning i en levererande verksamhet snabb och varaktigt försämrar funktionen hos den beroende verksamheten. Sådana funktionsnedsättningar kan inträffa om den beroende verksamheten saknar stötdämpare och därmed uthållighet. 45 Nedanstående samhällsviktiga funktioner, verksamheter och kritiska beroenden har identifierats inom Nässjö och Vetlanda kommuners geografiska områden. 44 Länsstyrelsen Jönköpings län. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län Jönköping: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En sammanfattning av skriften: Faller en- faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden,

22 Tabell 9: Identifierad samhällsviktig verksamhet, Nässjö och Vetlanda kommuner. Samhällsviktig sektor Energiförsörjning Samhällsviktig funktion Elproduktion Eldistribution Produktion av fjärrvärme Distribution av fjärrvärme Samhällsviktig verksamhet Elproducenter Elnätsinnehavare Fjärrvärmeproducenter/ distributörer Kritiska beroenden Personal IT-system Elnät El Finansiella tjänster Ekonomiska transaktioner Tillgångar till kontanter Bankverksamhet El Personal IT-system Hälso- och sjukvård samt omsorg Omsorg av utsatta grupper Sjukvård Läkemedelsförsörjning Äldreboenden Gruppboenden Sjukhus Hemtjänst Apotek Läkemedelsproducenter Personal Fastigheter Vatten Avlopp El Renhållning Person- och materialtransporter Information och kommunikation Kommunikation Information Kriskommunikation Trygghetslarm Telefoni Tele-/IT-distributörer Radiodistributörer Rakeldistributörer VMA-distributörer TV-distributörer Transportföretag Tele-/IT-nät El Drivmedel Service och underhåll Personal Kommunalteknisk försörjning Teknisk infrastruktur Fungerande vägnät Värmeförsörjning Renhållning Fjärrvärmeproducenter Fjärrvärmedistributörer VA-distributörer Avfallshanterare El-/tele-/IT-distributörer Gatu- och vägunderhåll El Drivmedel Personal Kommunikation Transport och fordon Service och underhåll IT-system Livsmedel Livsmedelsförsörjning Livsmedelskontroller Livsmedelsbutiker Livsmedelsproducenter Vatten El Transport och fordon Personal Drivmedel Ekonomiska transaktioner 22

23 Offentlig Förvaltning Krisledning Kriskommunikation Trygghetspunkter Krisledningsorganisation Kommunorganisation El IT-system Kommunikation Personal Ledningsplats Transporter Drivmedel Livsmedel Vatten Skydd och säkerhet Polis Räddningstjänst Akutsjukvård Alarmeringstjänst Polis Räddningstjänst Akutsjukvård Frivilliga förstärkningsresurser El Vatten IT-system Kommunikation Personal Transport och fordon Drivmedel Service- och underhåll Ledningsplats Socialförsäkring Allmänna pensionssystemet Sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Personal Finansiella tjänster IT-system El Fastigheter Transporter Övrigt Drivmedelsförsörjning Godstransport Persontransport Underhåll av infrastruktur Postdistribution Barnomsorg Miljöskydd Hälsoskydd Bensinstationer Transportföretag /åkerier Kollektivtrafik och taxi Entreprenörer som underhåller infrastruktur Verkstäder Förskola Skola Fritidsverksamhet Dricksvattenkontroll VA-distributörer Personal Drivmedel Service- och underhåll Finansiella tjänster Infrastruktur Väg/tågnät Fordon Fastigheter Vatten Avlopp El Värme Livsmedel Personal Transporter 23

24 Framtida arbete Sårbarheter i krisberedskapen Hot och våld har identifierats som den typ av händelse som kommunen är mest sårbar för. Hot och våld påverkar främst resursen personal som är ett kritiskt beroende för många samhällsviktiga verksamheter. Otrygghet, personalbrist, beslutsfattande, produktionsnedgång och i värsta fall liv och hälsa är konsekvenser av hot och våld som framkommit i analysen. Hot och våld och social oro har många gemensamma nämnare där samspelet mellan dessa bör belysas ytterligare i det kommunala förebyggande arbetet. Elbortfall identifierades av de flesta verksamheter ha stor påverkan på den egna organisationen för vilka el är ett kritiskt beroende. Negativa konsekvenser kan uppstå inom kommunikation, tillgång till verksamhetskritiska system, arbets- och boendemiljön och produktion. Informationssäkerhet är ett område som inte analyserats i den kommunala risk-och sårbarhetsanalysen men som anses vara en stor framtida utmaning. I nuläget bedöms det finnas en kunskapsbrist på området inom de kommunala organisationerna som behöver åtgärdas. Klimatanpassning är ett område inom krisberedskapen som identifierats som ett viktigt utvecklingsområde. Ökad värme, förändrad luftkvalitet, förändrad smittspridning och högre risk för extrema väderhändelser och naturolyckor är några exempel på hot som kan uppkomma till följd av ett förändrat klimat som kan leda till kris och påverka kommunens samhällsviktiga verksamheter. Åtgärder Förebyggande åtgärder inom områdena hot och våld och social oro bedrivs i nuläget till viss del inom det kommunala trygghets-, säkerhets- och folkhälsoarbetet. I nuläget arbetar kommunen tillsammans med räddningstjänsten med att utbilda politiker i att förebygga hot och våld. Ytterligare insatser planeras inom området såsom kontinuerlig utbildning i hot och våld för både politiker och tjänstemän, utveckling av tillträdesskyddet kring kommunal verksamhet samt utbildning och övning för krisledningsorganisationerna i väpnat våld i skolan. Inom området elförsörjning har ett antal förebyggande åtgärder gjorts under den senaste mandatperioden. Tillgången till reservkraft har ökat i båda kommunerna och kontinuerliga övningar och tester av reservkraften genomförs. Ytterligare behov som finns är att skapa en prioriteringsordning för tillgång till diesel för reservkraftverken. Den nationella planeringen av Styrel förväntas också ge ett ökat skydd för samhällsviktigt verksamhet inom kommunerna som är elberoende. Kommunerna kommer att delta i Länsstyrelsens projekt Informationssäkerhet: metoder och rutiner och kunskapsbyggande med regionala aktörer. Ny informationssäkerhetspolicy är antagen i Nässjö kommun vilken ska implementeras som ett steg i att införa LIS (Ledningssystem för informationssäkerhet), detsamma gäller Vetlanda kommun. Kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån Länsstyrelsens olika åtgärdsprogram, med speciellt fokus på Anpassning till ett förändrat klimat- åtgärdsprogram Jönköpings län. 24

25 Metodutveckling Metoden för risk- och sårbarhetsanalysen behöver utvecklas för att bli mer pedagogisk och tydlig för de som är delaktiga i arbetet. Scenarierna i metoden bör i större utsträckning fokusera på de kritiska beroenden som den samhällsviktiga verksamheten inom kommunen har. Resultatet av analysen kan i större grad integreras i verksamheternas löpande arbete för att öka förmågan att hantera olika allvarliga kriser. Prioriterade områden inom störningar och allvarliga händelser Suicid och fallolyckor De olyckor som leder till flest dödsfall och slutenvårdade är suicid och fallolyckor. Dessa olyckor leder också till stora onödiga kostnader för kommunen och för samhället i stort. Antalet suicidförsök har varit konstant i Vetlanda över en längre tid, medan det i Nässjö kommun har skett en konstant ökning under 2000-talet. Antalet dödsfall på grund av suicid har under den senaste mätperioden ökat och är nu den olyckstyp som leder till flest dödsfall. Fallolyckor leder till flest antal slutenvårdaden och en stor kostnad för kommunen framför allt i form av hemsjukvård. Utvecklingen av antalet slutenvårdade är oförändrad i Nässjö och Vetlanda kommun, men förväntas öka kraftigt på grund av den demografiska utvecklingen. Antalet dödsfall på grund av fallolyckor förväntas också vara oförändrat. Åtgärder Genom att öka kunskapen och omsätta den i praktisk handling och genomföra olika fysiska åtgärder kan antalet suicid och fallolyckor minskas i både Nässjö och Vetlanda kommun. Detta arbete ligger under respektive kommuns samordningsgrupp, Skydd och säkerhetsgruppen i Nässjö och Centrala säkerhetsgruppen i Vetlanda. Brott och oro för brott Antalet anmälda våldsbrott i offentlig miljö samt invånarnas oro för att utsättas för våldsbrott har ökat i Nässjö kommun under 2000-talet. I Vetlanda kommun har antalet våldsbrott i offentlig miljö minskat, samtidigt som invånarnas oro för att utsättas för våldsbrott ökat något under de senaste åren. Invånarnas oro för att utsättas för bostadsinbrott har ökat i båda kommunerna, vilket kan bekräftas med att antalet försök och fullbordade bostadsinbrott har ökat under samma period. Benägenheten att anmäla skadegörelse på kommunal egendom i Nässjö kommun har en svag ökning under 2000-talet. I Vetlanda kommun har benägenheten att anmäla skadegörelser på kommunal egendom kraftigt ökat under samma period. Kommunernas sätt att registrera kostnader för skadegörelse har varierat under mätperioden vilket gör det svårt att uttala sig om antalet faktiska skadegörelser har ökat eller minskat. Åtgärder För att minska invånarnas oro för brott bör kommunen och polisen kommunicera den reella risken för olika brott tillsammans med hur man kan förebygga dessa. Kommun och polis bör också visa sig handlingskraftiga inom det brottsförebyggande området. Brottsförebyggande åtgärder (crime prevention through environmental design) bör inkluderas i den kommunala fysiska planeringen för att minska tillfällen för brott. Åtgärder riktade mot brottslighetens sociala faktorer kan också minska människors benägenhet att begå brott. 25

26 Detta arbete ligger under respektive kommuns samordningsgrupp, Skydd och säkerhetsgruppen i Nässjö och Centrala säkerhetsgruppen i Vetlanda, och beskrivs i respektive kommuns Samverkansöverenskommelse med Polisen. 26

27 Begreppsförklaring Förmåga Här avses krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Med krishanteringsförmåga avses att det inom verksamhets- eller ansvarsområdet ska finnas en förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna samverka med andra aktörer. Det ska finnas en förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa och skydda och lindra effekterna av det inträffade. Förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar innebär att det ska finnas en förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera, samtidigt som en grundläggande service, trygghet och omvårdnad ska säkerställas. 46 Kris En händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga. Att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer 47. Krisberedskap Med krisberedskap avses förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer. 48 Kriskommunikation Det utbyte och den samordning av information som sker inom och mellan aktörer, allmänhet och medier före, under och efter en kris. Kriskommunikationens syfte är att skapa en gemensam mening om den faktiska händelsen 49. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete, Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet, Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. 48 Ibid. 49 Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete, Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet,

28 Risk En sammanvägning av sannolikheten för att en händelse ska inträffa och de konsekvenser händelsen kan leda till. 51 Samhällsviktig verksamhet Samhället är idag uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller viktiga samhällstjänster och produkter och om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors liv och hälsa och möjligheten att värna samhällets grundläggande värden. Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 52. Samhällsstörning En samhällsstörning utgörs av företeelser och händelser som hotar eller ger skadeverkningar på det som ska skyddas i samhället. Samhällets skyddsvärden är formulerat av regering och riksdag och innefattar: människors liv och hälsa, samhällets funktionalitet, demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter, miljö och ekonomiska värden samt nationell suveränitet. 53 Samhällsstörningar delas upp i de tre nivåerna: störning, allvarlig händelse och extraordinär händelse. 54 En störning är händelser som kan ske med hög frekvens men där konsekvensen inte är allvarlig i ett samhällsperspektiv och kan hanteras inom verksamheters ordinarie organisation. En störning kan kräva centralt stöd, till exempel samordnad information eller samordning, om fler än en förvaltning eller bolag berörs. Upprepade störningar kan utvecklas till en allvarlig händelse eller en extraordinär händelse. Exempel på störningar är frekvent skadegörelse på skolor som påverkar skolmiljön och som kan leda till mer skadegörelse och anlagda bränder. Andra exempel är upprepade inbrott, hot och våld mot tjänstemän och politiker, suicid och fallolyckor. En allvarlig händelse är en händelse som sker sällan och som får relativt stor påverkan på samhället. Den kan kräva kommunövergripande samordning och/eller centrala bedömningar och prioritering av resurser. En allvarlig händelse kan utvecklas till en extraordinär händelse. Exempel på allvarlig händelse är förtroendekris, bombhot mot offentlig verksamhet och omfattande olyckor med många förolyckade personer. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och 51 Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 52 Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete, Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet, Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, Stockholm stad. Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad Kommunfullmäktige Stockholms stad,

29 kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting 55. Exempel på extraordinära händelser är naturkatastrofer, terrordåd, längre elavbrott, våldsamma upplopp vid social oro och pandemi. Skyddsvärden Är de värden som ska skyddas utifrån de mål som riksdagen och regeringen formulerat 56. Dessa är: Människors liv och hälsa. Fysisk och psykisk hälsa hos dem som drabbas direkt eller indirekt av en händelse. Omfattar alla människor som har Sverige som hemvist eller uppehåller sig i Sverige eller är svenska medborgare och uppehåller sig utomlands. Människor i andra länder som inte är svenska medborgare eller som inte har Sverige som hemvist omfattas i vissa fall. Samhällets funktionalitet. Funktionalitet och kontinuitet i det som direkt eller indirekt starkt påverkar samhällsviktig verksamhet och därmed får konsekvenser för människor, företag och andra organisationer. Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter. Människors tilltro till demokratin och rättsstaten samt förtroende för samhällets institutioner och det politiska beslutsfattandet, ledningsförmåga på olika nivåer, avsaknad av korruption och rättsövergrepp. Miljö och ekonomiska värden. Miljön i form av mark, vatten och fysisk miljö, biologisk mångfald, värdefulla natur- och kulturmiljöer samt annat kulturarv i form av fast och lös egendom. Ekonomiska värden i form av privat och offentlig lös och fast egendom samt värdet av produktion av varor och tjänster. Nationell suveränitet. Kontroll över nationens territorium och över de politiska beslutsprocesserna i landet samt säkrande av nationens försörjning med förnödenheter. Nationell suveränitet kan ses som en förutsättning för att kunna värna övriga värden. Värdena som ska skyddas är i grunden likvärdiga och utgångspunkten är därför att de inte ska viktas sinsemellan. Beroende på sammanhanget under vilka omständigheter de utmanas kommer de dock att behöva prioriteras på olika sätt. Sårbarhet Betecknar hur mycket och hur allvarligt samhället eller delar av samhället påverkas av en händelse. De konsekvenser som en aktör eller samhället trots en viss förmåga inte lyckas förutse, hantera, motstå och återhämta sig från anger graden av sårbarhet. 57 Säkerhet Säkerhet är kopplat till samhällets ansvar för sina medborgare, att man som individ inte drabbas av olyckor, skador, våld eller att egendom förstörs eller stjäls. Ökad säkerhet för samhället innebär ökad säkerhet för individen. 58 Med säkerhet här avses resultatet av åtgärder som minskar sannolikheten och som minimierar konsekvenserna för att oönskade händelser ska inträffa. Användning av bilbälte och cykelhjälm är exempel på åtgärder som kan minimerar skador vid en olycka. 55 SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet. 56 Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

30 Trygghet Trygghet bygger på att en människa förfogar över vissa resurser och känner sig övertygad om tilltron till dessa resurser. Det som skapar trygghet är tanken om att resurserna finns och att man kan kontrollera dem. Allt som medför en förlust av resursen eller kontroll över dem stör individens förtroende till sin omvärld och därför även trygghetskänslan. 59 Det finns individuella skillnader i hur människor upplever och kan skapa trygghet. Exempelvis finns det stora skillnader hur trygg man känner sig beroende på kön och ålder. I detta sammanhang ses trygghet ur ett livskvalitétsperspektiv och är ett brett grepp som innefattar allt från fallolyckor, suicid, folkhälsa och brottslighet. 59 Sveriges kommuner och landsting. Trygghet, säkerhet, oro eller risk. Marie Torstensson Levander,

31 Referenser Brottsförebyggande rådet. Konsten att läsa statistik om brottslighet, Rapport 2006:1. Brottsförebyggande rådet. Sveriges officiella statistik (hämtad ). Föreskrift. 2015:5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen Jönköpings län. Regional risk- och sårbarhetsanalys för Jönköpings län Jönköping: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Sveriges kommuner och landsting. Överenskommelse om kommunernas krisberedskap- precisering av mål och ersättning för uppgifter i LEH. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. En sammanfattning av skriften: Faller en- faller då alla? En slutredovisning från KBM:s arbete med samhällskritiska beroenden, Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Vägledning för samhällsviktig verksamhet: Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid. Avdelningen för riskoch sårbarhetsreducerande arbete, Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhälsskydd och beredskap. Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. Enheten för samverkan och ledning, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikation 340. Samhällets kostnader för olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Publikation 752. Fallolyckor: Statistik och analys Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, databas IDA - Indikationer, Data och Analys för skydd mot olyckor. (hämtad ) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Säkerhetspolitik.se: (hämtad ) Pollack, Ester. En studie i medier och brott. Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Räddningsverket, Suicid och samhällsekonomiska kostnader. Karlstad, Sarnecki, Jerzy. Introduktion till kriminologi. Studentlitteratur, Schyllander, Jan; Utredare, Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap. Fallolyckor, föreläsning SFS 2003:778. Lag skydd mot olyckor. Stockholm: Justitiedepartementet. SFS 2006:544. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Stockholm: Justitiedepartementet. 31

32 Sveriges kommuner och landsting. Trygghet, säkerhet, oro eller risk: Begreppsdefinitioner och mått. Stockholm, Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret. Utdrag avseende antal dödsfall till följd av suicid (ICD10: X60-X84, Y10-Y34) Socialstyrelsen, patientregistret. Utdrag avseende antal personer som slutenvårdats efter fallolycka (ICD10: W00-W19) Socialstyrelsen, patientregistret. Utdrag avseende antal personer som slutenvårdats till följd av försök till suicid (ICD10: X60-X84, Y10-Y34) Socialstyrelsen, statistikdatabas. Vägtrafikolyckor (V00-V89). (Hämtad ) SPES. Om självmord (Hämtad ) Stockholm stad. Trygghets- och säkerhetsprogram för Stockholms stad Stockholms, Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser: Trygghet och säkerhet Stockholm, Trafikanalys 2014:8. Vägtrafikskador Stockholm, Transportstyrelsen, STRADA. Utdrag avseende antalet polisrapporterade olyckor Transportstyrelsen, STRADA. Utdrag avseende antalet omkomna i polis- och sjukvårdsrapporterade olyckor

33 Bilaga 1 Scenariobeskrivning: Kriser och extraordinära händelser Detta kapitel innehåller en beskrivning av de scenarion som förvaltningarna utgick ifrån år 2014 då de bedömde hur sårbara deras verksamhet var. För varje scenario finns även en sammanfattning av vilka konsekvenser de skulle få för kommunerna. Elavbrott Med anledning av flera av varandra oberoende fel uppstår kraftiga pendlingar i 400 kv nätet i södra Sverige och på Själland. Spänningssänkningen i kombination med den höga överföringen på de två kvarvarande 400 kv-ledningarna gör att ledningsskydden kopplar bort ledningarna mellan Mellansverige och Sydsverige ungefär samtidigt. Avbrottet orsakar följdfel vilka bland annat innebär stora svårigheter att återstarta elproduktionen i södra Sverige och Danmark. Nässjö och Vetlanda kommuner blir till följd av detta strömlöst i ca 3 dygn. Nässjö Affärsverk AB meddelar att all el- och värmeförsörjning (fjärrvärme) slås ut i Nässjö tätort. Det ortssammanbindande nätet för bredband och IT-kommunikation stannar. All IP-telefoni och datakommunikation upphör. Stadsnätet med sin fiberoptik fungerar hjälpligt i ca 40 minuter och all IT-kommunikation står still. E-post, ip-telefoni, internet, datasystem och servrar blir oåtkomliga. Samtliga vattenverk stannar och avloppspumpstationerna stannar. Det finns risker för vattenläckor särskilt i fastigheter på grund av frysrisk. Avloppsreningen avstannar helt och det innebär utsläpp av obehandlat avloppsvatten. Ventilationen, passagesystemen och larmen slås ut i fastigheterna. Vetlanda Energi och Teknik AB meddelar att all el- och värmeförsörjning (fjärrvärme) slås ut. Det finns vissa panncentraler med reservkraft som producerar värme så länge bränsle till dessa finns ett tillgå. Dock uteblir värme i fastigheter som inte har reservkraft för strömförsörjning till pumpar som ska cirkulera värmen. På vissa ställen i kommunen kan det bli brist på dricksvatten. Det blir problem med avloppsreningen vilket delvis ger utsläpp av orenat avloppsvatten. Tekniska kontoret meddelar att ventilationen, passagesystemen och larmen slås ut i fastigheterna. Nässjös omsorgsförvaltning och Vetlandas vård- och omsorgsförvaltning kommer att få svårt att upprätthålla all verksamhet inom berörda områden. Medför elavbrottet att telefonerna slås ut kommer trygghetslarmen inom berört område att sluta fungera vilket gör att det kommer att bli ett ökat behov av tillsyn. Det kan bli aktuellt att flytta in de mest vårdkrävande personerna som har hjälp i hemmet till kommunala boenden med reservkraft. Barn- och utbildningsförvaltningarna kommer att ha svårt att bedriva sin verksamhet i de områden som berörs av eloch telebortfallet. Risken är att föräldrar till yngre skolbarn och förskolebarn måste stanna hemma vilket i sin tur kan ge problem på andra samhällsviktiga arbetsplatser. Utkylda lägenheter kan leda till att fastigheten måste utrymmas och de boende måste tas omhand och erbjudas andra boendeformer så länge. Det blir en ökad risk för att fastigheter som drabbas av elavbrott, fryser sönder vid kall väderlek. Vissa områden kan få vattenbrist. Kommunikationen internt och externt kommer att försvåras. Väderrelaterad störning Ett kraftigt snöfall med stark vind drar in över Jönköpings län under söndagskvällen den 19 februari. Ovädret medför att stora delar av Nässjö och Vetlanda landsbygd kommer att vara utan el- och telefonförbindelser i ca 3 dygn. SMHI meddelar att snöfallet och den kraftiga västliga vinden kommer att fortsätta under de närmaste dagarna. Temperaturen varierar mellan minusgrader. Väghållarna har svårt att hålla vägarna framkomliga vilket medför kraftiga störningar i fordonstrafiken och förseningar i busstrafiken. Vissa av busslinjerna är inställda. Vissa vattenverk, pumpstationer, skolor och servicehus (annan samhällsviktig verksamhet) kommer att vara utan ström i över tre dygn. Andra mer isolerade delar av landsbygden kommer att vara utan elektricitet i upp till fem dygn. El- och telebortfall i 3 dygn: Anneberg, Solberga, Flisby och Ormaryd med landsbygd (landsbygden 5 dygn) Malmbäck, Fredriksdal, Bodafors, Grimstorp och Stensjön, samt landsbygden däremellan (delar av landsbygden 5 dygn). Landsbro, Myresjö och Björköby med landsbygd (landsbygden 5 dygn). Korsberga, Nye, Kvillsfors och Pauliström samt landsbygden däremellan (delar av landsbygden 5 dygn). Ekenässjön, Skede samt Holsbybrunn med landsbygd har el- och telebortfall i 1 dygn. Forserum samt Äng med landsbygd har el- 33

34 och telebortfall i 1 dygn. Nässjö och Vetlanda tätorter drabbas i första hand av oframkomliga vägar på grund av snöfallet. Eftersom framkomligheten på vägarna är begränsade kommer personalsituationen på de flesta förvaltningar att bli ansträngd. Dessutom kommer boende i området som har drabbats av el-avbrott att få utkylda lägenheter och svårigheter att laga mat vilket kan leda till att de tillfälligt måste flytta. Förvaltningar och bolag som har arbetsplatser inom berört område (av el- och telebortfallet) drabbas på ett likartat sätt d.v.s. lokalerna blir utkylda och den utrustning som är elberoende kommer att sluta fungera. Kommunikationen med förvaltningsledningen m.fl. kommer att försvåras. I Nässjö har flera vattenverk reservkraft medan kommunens avloppsreningsverk och avloppspumpstationer stannar vid ett strömavbrott eftersom det inte finns någon reservkraft för dessa anläggningar. I Vetlanda kan det bli vissa avbrott i vattendistributionen i de områden som är strömlösa men huvuddelen av abonnenterna kommer att ha tillgång till vatten eftersom det finns reservkraft på flertalet av de platser som berörs. Även vissa av avloppsreningsverken har reservkraft i Vetlanda. Vidare kommer Omsorgsförvaltningen i Nässjö och Vård- och omsorgsförvaltningen i Vetlanda att få svårt att upprätthålla dagverksamhet på äldreboenden samt hemtjänst. Trygghetslarmen inom det berörda området kommer efter hand att sluta fungera vilket gör att det kommer att bli ett ökat behov av tillsyn. Det kan bli aktuellt att flytta in de mest vårdkrävande vårdtagarna från t.ex. hemtjänsten till äldreboenden. Barn- och utbildningsförvaltningen kommer att ha svårt att bedriva sin verksamhet i de områden som berörs av eloch telebortfallet. Vilket gör att föräldrar till yngre skolbarn och förskolebarn kanske måste stanna hemma vilket i sin tur kan ge problem på andra samhällsviktiga arbetsplatser. Utkylda lägenheter kan leda till att fastigheter måste utrymmas och de boende måste tas omhand och erbjudas andra boendeformer så länge. Risken för att fastigheter som drabbas av elavbrott fryser sönder kommer att öka. Vissa områden kan bli utan vatten. Kommunikationen internt och externt kommer att försvåras. Teleavbrott Telias telefonnät är utslaget i hela Nässjö och Vetlanda kommun. Detta berör både Telias fasta och mobila nät, och avbrottet beräknas ta 3 dygn att åtgärda. Teleavbrottet beror på ett kraftfel i tre huvudstationer. De som har Comviq och Vodafone/Telenor som mobiltelefonoperatörer kan emellertid använda sina telefoner. Trygghetslarmen inom det berörda området kommer att sluta fungera, vilket gör att det kommer att bli ett ökat behov av tillsyn. Det kan bli aktuellt att flytta in de mest vårdkrävande personerna som har hjälp i hemmet till kommunernas äldreboenden. Även andra larm så som överfallslarm med flera slutar att fungera. Kommunikationen mellan avdelningar, förvaltningar eller andra myndigheter kommer att försvåras vilket i vissa fall kan vara kritiskt. Detta problem blir mindre i Nässjö än i Vetlanda så Nässjös interna kommunikation sker genom IP-telefoni. Datavirus Det har kommit in virus i kommunens datanät. För att inte viruset ska göra större skada än det redan har gjort stängs datanätet ner. Att återställa systemet kan ta upp mot 48 timmar. Det som skulle kunna bli kritiskt är om personalen på Nässjös omsorgsförvaltning och Vetlandas vård- och omsorgsförvaltning inte kommer åt omvårdnadsjournaler och vårdtagarinformation i ett akut läge, vilket skulle kunna drabba vårdtagaren på ett negativt sätt. En försening av utbetalningen av försörjningsstöd är negativt för dem som är i behov av stödet. Samtliga förvaltningar uppger att de administrativa göromålen som kräver datastöd kommer att försvåras och att vissa arbetsuppgifter måste utföras manuellt. Det kommer att ge störningar i verksamheten men man kommer att klara sina åtaganden. Brand i egen lokal En kraftig brand utbryter tisdag förmiddag i en lokal som är i direkt anslutning till er egen verksamhet. Branden slås ner då räddningstjänsten kommer till platsen, samtidigt som övriga lokaler i anslutning till denna utryms. Den 34

35 brandhärjade lokalen är dessvärre helt utbrunnen och går inte att använda på ca 1 månad, och de intilliggande lokaler som blev utrymda går inte att använda förrän på fredag då lokalerna är sanerade från brandrök, sammanlagt 3 dygn. Eftersom scenariot är sådant att det brinner någonstans i verksamhetens egna lokaler, så innebär detta rent praktiskt att en lokal som verksamheten nyttjar inte kan användas, och ny lokal måste hittas. Verksamheterna själva har bestämt var det tänkta brandscenariot har inträffat. Vattenförorening Stora delar av befolkningen i Nässjö och Vetlanda tätort insjuknar akut. Barn och äldre drabbas värst. Även stor del av kommunens anställda drabbas. Man misstänker dricksvattnet. Eftersom även personal inom kommunala förvaltningar och bolag också kommer att insjukna kan personalbrist uppstå inom flera verksamheter. Det måste köras ut vatten till dem som inte har tillgång till rent vatten. Miljö- och byggförvaltningen har bråda dagar med att vara behjälpliga i att identifiera ämne och hitta källan till föroreningen. Distributionen av dricksvatten till de hushåll som saknar vatten kan bli kritiskt. Det kommer att bli en mycket hög arbetsbelastning för personalen hos Nässjö Affärsverk AB och Vetlandas tekniska kontor. Nässjös omsorgsförvaltning och Vetlandas vård- och omsorgsförvaltning kommer att få svårt att klara omvårdnaden och det kan bli aktuellt med omflyttningar av vårdtagare. Situationen kan bli så svår att de som normalt bor hemma med stöd måste flyttas in till något annat boende. Barn- och utbildningsförvaltningarna kommer att ha svårt att bedriva sin verksamhet i de områden som berörs av vattenbortfallet. Vilket gör att föräldrar till yngre skolbarn och förskolebarn kanske måste stanna hemma vilket i sin tur kan ge problem på andra samhällsviktiga arbetsplatser. Detta tillsammans med att personal inom kommunala förvaltningar eller bolag också kommer att insjukna förstärker situationen. Hot mot egen personal En påverkad man tränger sig in på kontoret/arbetsplatsen och är mycket hotfull. Han viftar med en kniv, och närmar sig personalen samtidigt som han verbalt uttrycker sig mycket otrevligt. En i personalen blir knivskuren och tas som gisslan. När det råder fara för liv och fara för övrig personal så ligger verksamheten nere tills hotet inte finns kvar. Även om den hotade personen påverkas mycket och behöver hjälp efteråt, är bedömningen den att verksamheten inom de flesta förvaltningarna och kommunala bolag, kan, efter eventuell åtgärd, bedrivas utan någon större påverkan.. De flesta verksamheterna efterlyser formella rutiner och utbildning för att bättre kunna klara situationer som innebär hot mot egen personal. 35

36 Bilaga 2 Bedömningskriterier för riskscenarion Verksamhet Med verksamhet menas verksamhet, förvaltning, bolag eller liknande. Med verksamhet menas fortsättningsvis det uppdrag som ni har gentemot kommuninvånare, vad gäller människa, egendom och miljö. Ansvarsområde/funktion Med ansvarsområde, funktion, avdelning eller liknande menas de områden som ni har delat upp er verksamhet i. Vad påverkas? Här fyller ni i vad som påverkas av scenariot "väderrelaterad störning". T.ex. spis, larm, värme, vägar mm. Konsekvenser i klartext Viken konsekvens uppkommer pga. att spis, larm, värme, vägar mm. ej fungerar. Det kan vara flera konsekvenser beroende på vad som påverkas. Konsekvensnivå ( ) Konsekvenserna värderas här i olika konsekvensnivåer ( ) Konsekvensnivå Karaktär Grön (0) Ingen konsekvens. Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar - verksamheten kan upprätthållas Grön (1) Gul (2) Röd (3) Mindre konsekvens. Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas Allvarlig konsekvens. Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas Katastrofal konsekvens. Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas Kommentarer, förslag, åtgärder Har ni förslag på hur konsekvensen kan minskas så fyller ni i det här. Även andra kommentarer som bör nämnas i sammanhanget fylls i här. Samhällsviktig funktion Med samhällsviktig verksamhet avses en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. 36

37 Bilaga 3 Kommunorganisation Nässjö kommun Nässjö kommun ligger i Jönköpings län och omfattar 990 km². I kommunen bor totalt personer och av dessa bor i centralorten. Tätorter inom kommunen är Äng, Anneberg, Bodafors, Forserum, Flisby, Fredriksdal, Grimstorp, Malmbäck,Nässjö, Ormaryd, Sandsjöfors, Solberga och Stensjön. Nässjö kommuns organisation 37

38 Vetlanda kommun Vetlanda kommun ligger i Jönköpings län på det småländska höglandet. Till ytan är Vetlanda en stor kommun, 1 600,43 km². Tätorter inom kommunen är Björköby, Ekenässjön, Holsbybrunn, Korsberga, Kvillsfors, Landsbro, Myresjö, Nye, Pauliström, Sjunnen, Skede och Vetlanda. Antalet invånare uppgår till ca varav hälften bor på landsbygden. Vetlanda kommuns organisation De kommunala bolagen Witalabostäder AB, Vetlanda Industrilokaler AB och Vetlanda Energi och Teknik AB styrs av moderbolaget Vetlanda Stadshus AB. Höglandets räddningstjänsförbund och Höglandets kommunalförbund är också organiserade under kommunens bolag. 38