Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2

Transkript

1 Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2

2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Begreppens defi nitioner 4 Syfte, avgränsning och struktur 4 Strategiskt sammanhang och målkedja 6 Andra arbetsområden som berör och påverkar 8 Säkerhetsarbetets metodik 8 Säkerhetsarbetets organisation 9 Dagens riskbild 12 Effektmål 17 Uppdrag inom handlingsprogrammets ramar 17 Tidsplan 18 Antagen HRF direktion , 4 Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 19 Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige , 10

4 Sammanfattning Enligt Lag om skydd mot olyckor (2003:778) är landets kommuner skyldiga att varje mandatperiod arbeta fram ett handlingsprogram för det lokala olycksförebyggande arbetet. Nässjö och Vetlanda kommuner har, via Höglandets räddningstjänstförbund, tagit ett större grepp om säkerhetsarbetet och arbetat fram ett handlingsprogram för skydd och säkerhet. Detta handlingsprogram, som är det tredje programmet sedan lagen trädde i kraft 2004, omfattar även de krav som lagstiftaren ställer i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Då handlingsprogrammet omfattar ett vidare perspektiv så har ett antal planer (vissa lagstadgade) bilagts till detta dokument. Arbetet med att utveckla samhällets säkerhet berör många parter både inom och utom kommunorganisationen. Strävan i detta dokument är att samordna arbetet i en enhetlig process där planering, utförande, utvärdering och förbättring är självklara delar i en utveckling. Säkerhetsarbetet tar visserligen sin ansats i lagstiftningen, men ett framgångsrikt arbete kräver ett gemensamt mål. Säkerhetsarbetets intentioner är förankrade i respektive medlemskommuns framtidsvisioner som brutits ned i ett gemensamt inriktningsmål ett säkerhetsmål antaget av båda kommunernas kommunstyrelseförsamlingar. Visionen för Höglandets räddningstjänstförbund understryker kommunernas strävan. Handlingsprogrammet hanterar säkerhetsfrågan före, under och efter händelse. Höglandets räddningstjänstförbund har, i sin förbundsordning, fått i uppdrag att samordna respektive medlems säkerhetsarbete. Det kommunövergripande förebyggande arbetet genomförs i huvudsak i två grupperingar: Centrala säkerhetsgruppen för Vetlanda kommun samt OCKI-gruppen för Nässjö kommun. Gruppernas uppdrag är bland annat att driva säkerhetsarbetet enligt handlingsprogrammet och utifrån egen analys föreslå åtgärder som förbättrar säkerhetsläget. Räddningstjänstverksamheten är vid insats dimensionerad enligt särskild plan (bilagd till detta dokument). För att ge bästa möjliga utgångspunkt för analys och politiska prioriteringar i ett handlingsprogram ska en risk- och sårbarhetsanalys genomföras. Analysen som detta program grundar sig på genomfördes våren 2011 och visar att fallolycka, suicid, trafikolycka samt brott är de typer av nödlägen som kommuninvånarna drabbas av mest frekvent. Sårbarhetsanalysen, som bedömer de större sällanhändelserna, indikerar att samhället behöver stärka upp säkerheten i dricksvattenförsörjningen. Handlingsprogrammets arbetsgrupp har formulerat sex mål utifrån analysen: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. Detta handlingsprogram gäller under perioden Varje år ska programmets aktiviteter följas upp i ett trygghetsbokslut. Ett nytt handlingsprogram ska grundas på bland annat en utvärdering av det tidigare programmet. Utvärdering och revidering till programversion 1.3 ska starta senast den 1 januari Nytt program ska träda i kraft senast i januari

5 Inledning Ett samhälle och dess invånare drabbas dagligen av olika nödlägen. En del typer av bekymmer och problem inträffar ganska ofta, medan andra händer - tack och lov - så sällan att många av oss aldrig ens behöver uppleva dem. Oavsett om nödläget och eländet statistiskt sett inträffar ofta eller sällan så är vi skyldiga att försöka förutse problemen, förebygga dem efter bästa förmåga och avhjälpa om de, trots allt, skulle uppstå. Ansvaret faller lika tungt över den enskilde som över samhället i stort. För att tydliggöra säkerhetsarbetet i sin helhet omfattar detta handlingsprogram hela nödlägesskalan - från incidenten som kommuninvånaren ska klara av själv till den stora krisen där samhällets funktioner påverkas. Arbetet med samhällets skydd och säkerhet är väsentligt. Förutom att vi kan skona människor från lidande finns här också pengar att spara. Det billigaste nödläget är det som aldrig uppstår! Säkerhetsarbetet i sin helhet styrs och regleras av ett antal lagrum. Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) är landets kommuner skyldiga att, utifrån sitt lokala samordningsansvar, se till att skyddet och säkerheten är gott för dem som bor, verkar och vistas i kommunen. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) har samma intentioner om än med fokus mer tydligt riktat mot kommun och landsting. Ytterligare lagstiftning, ca 15 lagar, som påverkar säkerhetsarbetet är bland annat hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen, polislagen för att inte glömma kommunallagen. Säkerhetsfrågorna hanteras av flera verksamheter såväl inom som utom kommunorganisationen. Därför är det väsentligt att arbetet styrs upp och samordnas i en enhetlig process där planering, utvärdering och förbättring är klara ledstjärnor. Detta program ska ge en överblick över verksamheten och hur de olika delarna samspelar och bildar en helhet. Det är viktigt att understryka att kommunen genom detta program absolut inte tar över någon annan verksamhets/myndighets ansvar att bedriva säkerhetsarbete. Enligt Lag om skydd mot olyckor är det kommunens ansvar, förutom att utveckla sina egna verksamheters säkerhet, att samordna och stimulera det lokala samhällets säkerhetsarbete. Det ska också framhållas att det säkerhetsarbete som görs utifrån detta handlingsprogram inte utesluter andra insatser, i vare sig kommunen eller annan organisation, som utvecklar tryggheten och säkerheten. Ett dokument av det här slaget innehåller givetvis en mängd ord som varje läsare kan uppfatta på olika sätt. Under detta programs utveckling har en definition av till exempel orden trygghet eller upplevelse efterfrågats. Att fastslå en betydelse av ett enskilt ord låter sig inte göras i det här sammanhanget, i synnerhet inte om ordet ger uttryck för en känsloupplevelse. Var och en får därför göra sin tolkning. Skulle olika meningar uppstå, på grund av skillnader i tolkningen av enskilda ord, och detta dessutom påverkar säkerhetsarbetet och dess mål, får frågan lösas genom samtal och diskussion i berörd arbetsgrupp. Detta program är framarbetat av Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) i samarbete med Nässjö och Vetlanda kommuner. 5

6 Begreppens definitioner Begreppet nödläge är definierat till en händelse, eller verksamhet, som innebär påfrestningar och konsekvenser för såväl enskilda människor som samhället som helhet i olika omfattning. Övergripande kategoriseras nödlägen i följande kategorier (Fredholm, 2003b): olycka, kriminellt agerande, hastig sjukdom och sjukdomsspridning, social oro/obalans, infrastruktursvikt. Diagrammet visar samspelet mellan ett nödläges frekvens, allvarlighet och behov av samhällets bistånd. Nödläget kan, inom respektive kategori ovan, drabba med olika frekvens (antal händelser), allvarlighet (händelsens effekt för drabbad) och omfattning (mängd drabbade). I detta dokument är nödlägesskalan definierad enligt följande: med sin omgivning, kan hantera och som därmed kräver bistånd från samhället. (Frekventa, allvarliga, måttlig omfattning) Incident är en händelse som den/de drabbade, ensamma eller tillsammans med sin omgivning, kan hantera. (Hög frekvens, begränsad allvarlighet, låg omfattning) Kris och extraordinär händelse är en händelse som blir en längre påfrestning/ansträngning på kommunorganisationen och samhället i stort. (Låg frekvens, allvarliga, stor omfattning) Allvarlig händelse är en händelse som ligger utanför vad den/de drabbade, ensamma eller tillsammans 6

7 Syfte, avgränsning och struktur Programmets syfte är att tydliggöra kommunernas och HRF:s ansvar, och samordnande uppdrag, för att stärka skyddet och säkerheten i kommunerna, fastställa mål och ambitioner för arbetet med att minska antalet nödlägen i kommunerna, fastställa rutiner för dels uppföljning/utvärdering av säkerhetsarbetet, dels spridning av inhämtade kunskaper inom området. Avgränsning och struktur För att tydliggöra säkerhetsarbetet i sin helhet tas i detta program ett tydligt grepp om hela nödlägesskalan och omfattar mål för förebyggande av incidenter, förebyggande av, och insats vid, allvarliga händelser, förebyggande av, och eventuell insats vid, kris och extraordinär händelse i samhället. Programmet tar ett helhetsgrepp i arbetet med att förebygga, avhjälpa och erfara i nödlägesskalans samtliga delar. Det innebär att säkerhetsarbetets planverk nu länkas samman. I detta dokument fastställs inriktningen för det förebyggande och förbättrande arbetet. Gränssnittet mellan LSO och LEH är flytande. När den allvarliga händelsen övergår till kris och extraordinär händelse är en bedömningsfråga. Lagstiftaren definierar extraordinär händelse enligt följande (LEH; 1 kap, 4): Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det faktum att säkerhetsfrågan, beroende på den enskilda händelsen och dess utveckling, rör sig mellan två lagstiftningar talar för en sammanhållen struktur i både planverk och arbetsmetodik. Handlingsprogrammet för skydd och säkerhet är därför paraplydokumentet under vilket följande dokument sorterats in: plan för räddningsinsats, plan för myndighetsutövning, plan för extraordinär händelse, plan för informationsplan, plan för internt skydd, plan för brottsförebyggande arbete, plan för psykosocialt omhändertagande. I paraplydokumentets bilagor redovisas bland annat vilka resurser som finns tillgängliga och hur arbetet inom de olika områdena ska bedrivas. Handlingsprogram för skydd och säkerhet hanterar inte trygghetsfrågor som faller inom ramen för vårt socialförsäkringssystem. Det är viktigt att understryka att det också finns en rad andra verksamhetsdokument, sprungna ur verksamhetsanknuten lagstiftning/direktiv, som också påverkar säkerhetsarbetet i större eller mindre omfattning. 7

8 Strategiskt sammanhang och målkedja Lagstiftning Sedan 1 januari 2004 gäller Lag om skydd mot olyckor. Lagens inriktning har ett tydligt fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, under som efter nödläget, flexibilitet i lokala lösningar och verksamhetsstyrning utifrån politiskt antagna mål. Lagen ställer tydliga krav på den enskilde (privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer) och dennes ansvar för att skydda sig mot nödlägen. Det är i första hand den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa nödlägen. Först när ett nödläge inträffat, eller det finns en överhängande fara för ett nödläge och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att gripa in. Kommunen får en dubbelroll, dels att utöva tillsyn, dels att så som enskild fastighetsägare och verksamhetsutövare uppfylla lagens avsikter. Lagstiftaren har uttryckt ett nationellt mål för arbetet. I portalparagrafen står följande: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lite längre fram i lagtexten står: Räddningstjänsterna ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. I Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde ikraft den 1 juni 2006, åläggs kommunerna en strävan att minska sårbarheten i verksamheten och att säkerställa en god förmåga att hantera krissituationer i fred. En god krishanteringsförmåga i fred ger också en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommunen ska analysera vilka händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Slutsatserna ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som sedan, utifrån politiska ställningstagande, ska ligga till grund för hur händelserna ska hanteras. Lagen klargör också att kommunen har ett ansvar för sitt geografiska område vilket innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer samverkar och uppnår samordning i såväl planerings- och förberedelsearbetet som i skarpt läge. Både LSO och LEH samlar primärt ansvaret för lokalsamhällets förmåga att förbereda, förebygga, förhindra, avhjälpa och erfara hos kommunen. Ytterligare lagstiftning, ca 15 lagar, som påverkar säkerhetsarbetet är bland annat hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen för att inte glömma kommunallagen. Kommunvisioner Ett framgångsrikt utvecklingsarbete kräver ett gemensamt mål. Nässjö kommuns övergripande vision 1) för livsbetingelserna i kommunen år 2014, har kommunfullmäktige formulerat så här: Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten. Vetlanda kommuns övergripande vision 2) tar sikte på år 2015 och kommunfullmäktige tecknar sin framtidsbild så här: I Vetlanda kommun växer både människor och företag. Här frodas framtidstro, klurighet och idérikedom. Här finns kvalitet och kompetens. Här finns en trygg, säker och sund miljö, närhet till service och många mötesplatser. Här finns landets bästa företagsklimat. Här finns ett berikande och varierat kultur- och fritidsliv. 1) Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 15 2) Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige, , 70 8

9 9

10 10

11 Inriktningsmål Kommunfullmäktige i respektive kommun har antagit ett säkerhetsmål 3). Målet är lika för båda kommunerna. Detta bygger vidare på den grund som visionerna/ delvision, ger uttryck för. Nässjö/Vetlanda kommun ska aktivt och systematiskt förebygga risker genom en god säkerhetsplanering. Säkerhetsarbetet syftar till att minimera negativa konsekvenser av olyckor, skador och störningar för människor, verksamhet och resurser. Säkerhetsarbetet ska också skapa god säkerhet och trygghet för kommuninvånarna samt en kvalitetshöjning av kommunens verksamhet. HRF:s uppdrag och vision Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) ska, enligt sin förbundsordning 4), verka för en trygg och säker miljö i medlemskommunerna Nässjö och Vetlanda kommuner. Förbundet har i uppdrag att samordna medlemskommunernas arbete med skydd mot olyckor, internt skydd och extraordinär händelse (inklusive civilt försvar). Förbundets vision 5) är formulerad i följande Höglandet är en säker och trygg region där varken hälsa, liv, egendom eller miljö tillåts påverkas negativt eller gå förlorade. HRF skyddar och hjälper! Effektmål Målkedjan landar slutligen i det som lagstiftaren kalllar lokala förhållanden. Inom vilka verksamheter/ områden/grupperingar i kommunerna behöver skyddet och säkerheten ytterligare förbättras? Sex effektmål, som definierar vilka effekter som bör uppnås i samhället, har upprättats för att styra prioriteringen av åtgärder i säkerhetsarbetet. Effektmålen, sidan 22, är antagna av kommunfullmäktige. 3) Antagen av Nässjö kommunstyrelsen , 115; Antagen av Vetlanda kommunstyrelse , 67 4) Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 109; Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige , 36 5) Antagen av HRF:s direktion , 50 Aktiviteter För att uppnå de politiskt förankrade målen, önskemålen/strävan om effekter för kommuninvånaren, ska ett antal operativa aktiviteter genomföras under programperioden. Dessa aktiviteter anges inte i detta program utan är en uppgift för de parter som tillsammans arbetar med skydds- och säkerhetsarbetet inom Nässjö och Vetlanda kommuner. De aktiviteter som berör Nässjö kommun och Vetlanda kommun fastställs av respektive organisations nämnder och finansieras inom deras budget. Aktiviteterna samordnas, och kan ibland även initieras, av OCKI-gruppen 6) /Centrala säkerhetsgruppen 7). Säkerhetsarbetet är ingen isolerad uppgift. Precis som många andra arbetsområden tangerar och berör det här området en mängd andra. Så som tidigare nämnts finns det ganska många lagar och direktiv som i olika avseende påverkar samhällets totala säkerhetsarbete. Ett exempel är arbetsmiljöarbetet som varje organisation är lagstiftat skyldig att bedriva. Det arbetet berör i stor utsträckning det interna skyddet. Ett annat exempel är folkhälsoarbetet som inte har någon egen lagstadgad grund 8), utan är ett politiskt initiativ 9), och som bitvis sammanstrålar med intentionerna i detta program. 6) OCKI-gruppen är en grupp med representanter från samtliga förvaltningar samt NAV AB med uppgift att samordna kommunens och övriga aktörers säkerhetsarbete. Gruppen samordnas via HRF. OCKI är en förkortning av orden olycka, civilt försvar, krissituation och internt skydd. 7) Centrala säkerhetsgruppen är en grupp med representanter från samtliga förvaltningar med uppgift att samordna kommunens och övriga aktörer säkerhetsarbete. Gruppen samordnas via HRF. 8) Följande lagar påverkar folkhälsan: Alkohollag, Arbetsmiljölag, Hälso- och sjukvårdslag, Livsmedelslag, Miljöskyddslag, Plan- och bygglag, Skollag, Smittskyddslag, Socialtjänstlag, Strålskyddslag, Tandvårdslag, Tobakslag 9) Folkhälsoinstitutet har till uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet samt hälsofarliga varor. 11

12 Andra arbetsområden som berör och påverkar Säkerhetsarbetets metodik Nässjö/Vetlanda kommun och Höglandets räddningstjänstförbund driver tillsammans säkerhetsarbetet i en systematisk arbetsprocess. Det är viktigt att understryka att respektive kommun inte äger ansvaret för hela uppgiften själv, men har uppdraget att samordna det lokala arbetet. Arbetsprocessen består av fyra delar: planera, genomföra, följa upp och förbättra. Nässjö kommun och Vetlanda kommun har delegerat uppdraget att ta initiativ och samordna arbetsprocessen till HRF. För att uppnå programmets mål genomför förbund och förvaltningarna varje år en rad aktiviteter. För HRF är programmet ett styrdokument för kärnverksamheten. För Nässjö kommuns/vetlanda kommuns förvaltningar medför programmet krav på aktiviteter som ligger parallellt med kärnverksamheten. Aktiviteterna förverkligas genom att förvaltningarna planerar in dessa i sina verksamhetsplaner samt budgetar. För att skapa ett bättre tvärsektoriellt arbete i överensstämmelse med trygghetsfrågans natur, bildas så kallade fokusgrupper kring ett antal aktiviteter. Varje aktivitets grupp innehåller representanter från olika verksamheter. I fokusgrupperna ingår med fördel representanter från bland andra berörda kommunala verksamheter från båda medlemskommunerna, regionala och lokala myndigheter, organisationer och intresseföreningar. Grupperna ökar förutsättningarna för en bredare förankring och ett tydligare underifrånperspektiv i genomförandeprocessen. Säkerhetsarbetets organisation Före händelse Utgångspunkten för det förebyggande arbetet är kommunernas och förbundets ordinarie organisation. Respektive kommunfullmäktige fastställer övergripande mål samt de effektmål som ska gälla för mandatperioden. Varje kommunstyrelse har det övergripande ansvaret för att arbetet fungerar och genomförs enligt sitt kommunfullmäktiges beslut. Det operativa samordningsansvaret har kommunstyrelserna delegerat till Höglandets räddningstjänstförbund. Varje nämnd ansvarar för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Samtliga förvaltningschefer ansvarar för förvaltningens arbete bidrar till att uppfylla effektmålen för skydd och säkerhet. förebyggande säkerhetsarbete hålls samman genom samordningsgrupper, OCKI-gruppen (Nässjö kommun)/centrala säkerhetsgruppen (Vetlanda kommun). Det förebyggande arbetet hålls samman och drivs framåt av en samordningsgrupp, OCKI-gruppen (taktisk ledning). I OCKI ingår samtliga kommunala förvaltningar, Nässjö affärsverk AB samt Polisen. Gruppen leds av beredskapssamordnare från Höglandets räddningstjänstförbund. Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet (strategisk ledning). Även i Vetlanda kommun samordnas säkerhetsarbetet av en särskild arbetsgrupp, Centrala säkerhetsgruppen. I denna ingår förvaltningscheferna. Möjlighet finns för förvaltningschefen att delegera deltagandet till någon medarbetare i sin förvaltning. I en sådan situation åvilar det förvaltningschefen att särskilt följa arbetet i gruppen så att nämndens/förvaltningens arbete bidrar till att uppfylla effektmålen. Centrala säkerhetsgruppen leds av kommunchefen med stöd av beredskapssamordnare för Höglandets räddningstjänstförbund. 12

13 13

14 OCKI-gruppens/Centrala säkerhetsgruppens uppdrag är att driva säkerhetsarbetet så att de effektmål uppnås som kommunfullmäktige slagit fast i Handlingsprogram för skydd och säkerhet, att utifrån egna analyser föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra säkerhetsläget, att årligen följa upp de aktiviteter som nämnderna genomfört, en gång per mandatperiod utvärdera aktiviteterna för att klargöra i vilken omfattning de påverkat antagna effektmål. OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen startar arbetsgrupper vars uppgift är att operativt genomföra en viss aktivitet. I arbetsgrupperna ingår de aktörer till exempel statliga myndigheter, andra kommuner eller intresseorganisationer som arbetar med samhällets säkerhetsfrågor. För att leda säkerhetsarbetet utgör förvaltningschefsgruppen styrgrupp. OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen redovisar regelbundet utvecklingen av sitt arbete. Under händelse Enligt lagstiftaren har den enskilde (personer, företag och organisationer) det grundläggande ansvaret för liv, egendom och miljö. Först när den enskilde inte längre kan hantera situationen själv är samhället skyldigt att ingripa. Räddningstjänstverksamhet bedrivs i Nässjö och Vetlanda kommuner inom ett kommunalförbund Höglandets räddningstjänstförbund. Förbundets syfte är att verka för en trygg och säker miljö i medlemskommunerna i såväl freds- som krigstid. Höglandets räddningstjänstförbunds dimensionering för insats redovisas i en särskild plan 10). De insatser som utförs ska hindra den negativa utvecklingen och bidra till att återställa till normala förhållanden. 10) Antagen av HRF:s direktion , 5 Samhällets insatser, och den enskildes, ska ske så tidigt som möjligt. De ska i möjligaste mån ske i samförstånd där den enskilde ska kunna hantera enkla insatser och insatser i det tidiga skedet. Samhället ska kunna stödja den enskilde vid insats för att när denne inte kan hantera situationen längre ta över. Insatserna ska utföras på ett effektivt och säkert sätt. De resurser som förväntas utföra insatser ska vara utbildade och övade för uppgiften, med särskild fokus på ledning. Vid små och medelstora händelser ska samhället ha en beredskapstäckning med resurser över ytan som möjliggör en snabb och effektiv insats. Stora händelser inträffar, enligt riskanalysen, relativt sällan men de innebär stora eller mycket stora konsekvenser på samhällets funktioner. Dessa händelser kräver stor förmåga till styrkeuppbyggnad med samverkan och ledning av insatser. De belastar också kommunerna i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Jönköpings län ska det finnas en samlad förmåga, att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser inom RäddSam F, för att klara stora olyckor. Denna förmåga ska successivt öka från första insats till en omfattande insats med över 100 räddningspersonal insatta inom två timmar. Samtidigt med en omfattande insats ska en lägsta beredskap upprätthållas för ytterligare larm i de kommuner som bidrar med räddningsresurser. Händelser med mycket stora följder inträffar mycket sällan, men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Dessa händelser karaktäriseras av att samhällets resurser inte räcker till för alla hjälpbehov utan arbetet måste inriktas på livräddning och att säkerställa samhällsviktig verksamhet. Vid denna typ av händelser krävs stora resurser från hela Sverige och troligen även internationell hjälp. Samhällets förberedelser under fredstid utgör grunden förmågan under höjd beredskap. Denna förmåga ska uppnås efter en återtagningsperiod på för närvarande tio år. Under återtagningsperioden kan förmågan utökas med särskild kompetens exempelvis ammunitionsröjare och hundekipage. Vid ett nödläge som blir en längre påfrestning för kommunorganisationen eller samhället krävs att kommunen organiserar sig i 14

15 Organisation Vetlanda kommun Organisation Nässjö kommun en särskild krisledning som har en förmåga att prioritera mellan olika hjälpbehov samt stöd till räddningsledare. Krisledningsnämnden kallas in om kris övergår till extraordinär händelse det vill säga när den del av organisationen på grund av krisen inte längre förmår att upprätthålla och genomföra sitt uppdrag. Förmåga att erbjuda ofta drabbade och anhöriga psykosocialt stöd ska finnas. Genom samtal, medmänsklig närvaro och god socialt omhändertagande förebyggs psykiskt lidande. Efter händelse Efter en händelse är det alltid väsentligt att summera och analysera såväl händelsen i sig som vidtagna åtgärder i syfte att kunna dra lärdom av det som skett. Inom räddningstjänsten skrivs alltid insatsrapporter som ligger till grund mer djupgående riskbedömningar och -analyser. Utredningarna är uppdelade i tre nivåer: Nivå 1; enkel datainsamling och ifyllda insatsrapporter. Nivå 2; utredning med särskild rapport som utförs av den räddningsledare som innehar högst kompetens. Nivå 3; fördjupad utredning med särskild utredare. Förbundets controller rapporterar regelbundet olycks-/ brandutvecklingen till OCKI-grupp/Centrala säkerhetsgruppen, berörd förvaltnings-/verksamhetschef samt räddningschefen. Förbundet kan också bistå med restvärdesräddning. Krisgruppen/POSOM kan, vid behov, vara verksam under en begränsad tid även efter händelse. 15

16 Dagens riskbild För att ge bästa möjliga utgångspunkt för såväl analys som politiska prioriteringar ska en risk- och sårbarhetsanalys genomföras. HRF har valt att föra samman samtliga typer av nödlägen (olycka, kriminellt agerande, hastig sjukdom och sjukdomsspridning, social oro/obalans, infrastruktursvikt) samt dess skala (incident, allvarlig händelse, kris/extraordinär händelse) i ett gemensamt dokument i enlighet med Myndigheten för samhällsskydds anvisningar. Nedan redovisas en sammanfattning av analysen. Risk- och sårbarhetsanalysen finns att läsa i sin helhet på De siffror som presenteras är bästa tillgängliga statistik och kommer från en mängd olika källor 11 ). Siffrorna för frekvens och konsekvens är medelvärden för de fem senaste åren som det finns tillgänglig statistik för. Detta förklarar varför vissa konsekvenser presenteras som 0,0. Det betyder att ingen har omkommit till följd av dessa nödlägen de senaste fem åren. Nödlägen (nivå allvarlig händelse) Varje år dör omkring 26 människor, cirka 700 blir inlagda på sjukhus, brott anmäls och cirka 46 byggnader blir brandskadade i Nässjö och Vetlanda på grund av olika olyckor. Med andra ord är det en betydande del av kommuninvånarna som på ett eller annat sätt drabbas av nödläge varje år. Utöver de som direkt blir drabbade så påverkas många anhöriga och närstående. I Tabell 3 och 4 ges en sammanfattande bild av vilka olika vanligt förekommande nödlägen som inträffar i kommunerna. I Figur 1 visas en jämförelse av de olika nödlägenas frekvens. Brotten står för cirka 80 procent av alla nödlägen. Konsekvenserna av brotten är lägre än för andra nödlägen men de bidrar trots det till en oro i samhället och därmed en minskad livskvalitet. I figur 2 jämförs de nödlägen som leder till dödsfall i Nässjö och Vetlanda med samma nödlägen i riket. I kommunerna är det en större andel fallolyckor och mindre andel suicidfall som leder till dödsfall än vad det är i riket. 11)Detaljerade källhänvisningar finns i Bilaga A till Risk och sårbarhetsanalys

17 Figur 1 Antal kända nödlägen per år i Nässjö och Vetlanda Skadegörelse 675 Fallolyckor, Sucid, försök 69 slutenvårdare/döda 489 Trafikolyckor med personskada 123 Bränder, utvecklade 46 Drunkningstillbud 2 Våldsbrott 442 Stöldbrott Figur 2 De nödlägen som lett till dödsfall samt deras andel av det totala antalet dödsfall Trafikolyckor 13 % Våldsbrott 2 % Sucid 48 % Trafikolyckor 17 % Våldsbrott 3 % Sucid 36 % Fallolyckor 49 % Fallolyckor 32 % Nässjö och Vetlanda Riket 17

18 18

19 Nödläge i Nässjö kommun (nivå allvarlig händelse) Nässjö kommun ligger högt i jämförelse med riket när det kommer till fallolyckor. Det är fallolyckor tillsammans med suicid och trafikolyckor som orsakar flest dödsfall, sjukhusvistelser och leder till störst ekonomiska konsekvenser. Sex av åtta nödlägen har en ökande trend. Våldsbrott och skadegörelse har en ökande trend, men ligger trots detta under riksgenomsnittet, som även det är ökande. I Nässjö är det scenarierna elavbrott, väderrelaterad störning och brand i egen lokal som resulterar i störst påverkan på kommunens verksamhet. Flera förvaltningar rapporterar att deras verksamhet skulle få kraftiga störningar och att de antingen endast hjälpligt kan upprätthålla verksamheten eller att verksamheten inte kan upprätthållas alls. I Vetlanda är det elavbrott, brand i egen lokal och hotsituation som skulle få störst påverkan på kommunens verksamhet. En sammanfattning av alla bedömningar finns i Tabell 6 och 7. Tabell 3 Nödlägen i Nässjö kommun Nödlägen Frekvens per år Konsekvens per år Fallolyckor Suicid Trafikolyckor med personskada 277 slutenvårdade 40 slutenvårdade 66 7,8 döda 277 slutenvårdade ~80 miljoner kr 5,3 döda 40 slutenvårdade ~28 miljoner kr 1,4 döda 61 slutenvårdade ~98 miljoner kr Oro att drabbas ( ibland eller oftare ) Trend frekvens 33 % oförändrad - ökande 66 % ökande Jämfört med riket Bränder, utvecklade 23 0,0 döda 4,0 slutenvårdade ~18 miljoner kr 47 % ökande Drunkning och tillbud 0,6 0,0 döda 18 % minskande Våldsbrott 240 0,4 döda 12,8 slutenvårdade 38 % ökande Stöldbrott ~33 miljoner kr 56 % ökande Skadegörelse 378 ~ kr (enbart kommunens kostnad) - ökande 19

20 Nödlägen i Vetlanda kommun (nivå allvarlig händelse) Vetlanda kommun har historiskt legat högt i jämförelse med riket när det kommer till fallolyckor, men de senaste årens minskande trend har medfört att det nu är lika vanligt med fallolyckor i Vetlanda som i övriga Sverige. Precis som i Nässjö är det är fallolyckor tillsammans med suicid och trafikolyckor som orsakar flest dödsfall, sjukhusvistelser och leder till störst ekonomiska konsekvenser. Tabell 4 Nödlägen i Nässjö kommun Nödlägen Frekvens per år Konsekvens per år Fallolyckor 212 slutenvårdade 4,6 döda 212 slutenvårdade ~60 miljoner kr Oro att drabbas ( ibland eller oftare ) Trend frekvens 33 % minskande Jämfört med riket Suicid 29 slutenvårdade 4,0 döda 29 slutenvårdade ~21 miljoner kr - ökande Trafikolyckor med personskada 57 2,0 döda 56 slutenvårdade ~90 miljoner kr 66 % ökande Bränder, utvecklade 23 0,0 döda 2,2 slutenvårdade ~16 miljoner kr 47 % oförändrad Drunkning och tillbud 0,8 0,0 döda 18 % minskande Våldsbrott 202 0,0 döda 9,2 slutenvårdade 38 % ökande Stöldbrott 920 ~29 miljoner kr 56 % minskande Skadegörelse 297 ~ kr (enbart kommunens kostnad) - oförändrad 20

21 Nödlägen (nivå kris/extraordinär händelse) De händelser som sker sällan, men som har allvarliga konsekvenser har analyserats genom att förvaltningarna har bedömt vilka konsekvenser ett antal fiktiva scenarier skulle få för den egna verksamheten. Bedömningarna gjordes ursprungligen under åren , men har uppdaterats som en del i arbetet med detta års risk- och sårbarhetsanalys. Vid bedömningen användes en fyrgradig skala som, för tydlighetens skull, använder färger för att illustrera konsekvenserna. Tabell 5 Förklaring till de färger som använts vid bedömning av sårbarheten hos förvaltningarna Konsekvensnivå Grön Grön Gul Röd Karaktär Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar - verksamheten kan upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas. Sårbarhetsanalysen (bedömningen av risken för sällanhändelser) grundar sig på bedömningar som är gjorda Sedan dess har många förutsättningar förändrats och vår omvärld har utvecklats. Miljöpåverkan har blivit tydligare och det är rimligt att anta att klimatförändringarna med tiden kommer att påverka bland annat samhällets förmåga att producera dricksvatten. Under 2011 har dricksvattenförsörjningen kommit i fokus genom bland annat förhöjda mängder mikroorganismer i dricksvattnet Östersund och i Skellefteå kommuner. Detta är händelser som sannolikt skulle kunna inträffa även i våra kommuner. Även om den extraordinära händelsens art aldrig går att förutse så kan konstateras att om eltillgång och dricksvattenförsörjning, stabiliseras så långt det är möjligt så ökar också samhällets sammanlagda tålighet. El och vatten är nyckelfunktioner som direkt påverkar kommuninvånarens förmåga att hantera en krissituation. Effekterna av en extraordinär händelse kan därmed lindras för kommuninvånaren om händelsen är av sådan karaktär att den påverkar just el- och vattenförsörjningen. 21

22 Tabell 6 Kriser och extrema hädelser och deras konsekvenser för förvaltningarna i Nässjö Förvaltning/bolag Förvaltning/bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten Höglandets IT Höglandets IT Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Individ- Kultur- och och fritidsförvaltningen familjeomsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Bostadsbolaget Linden Bostadsbolaget Linden Nässjö Affärsverk AB Nässjö Affärsverk AB Elavbrott Elavbrott Väderrelaterad störning Väderrelaterad störning Teleavbrott Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Vattenförorening Hotsituation Hotsituation Tabell 7 Kriser och extrema hädelser och deras konsekvenser för förvaltningarna i Vetlanda Förvaltning/bolag Elavbrott Väderrelaterad störning Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Hotsituation Räddningstjänsten Höglandets IT Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska kontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Vitalabostäder VETAB VA och Fjärrvärme 22

23 23

24 Effektmål Utifrån aktuell risk- och sårbarhetsanalys prioriterar Nässjö kommun, Vetlanda kommun och HRF sitt säkerhetsarbete för att uppnå följande effekter i samhället: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Uppdrag inom handlingsprogrammets ramar OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen får i uppdrag att, tillsammans med förvaltningarna och övriga samarbetspartner, årligen formulera och genomföra aktiviteter för att uppnå fastställda effektmål. OCKI-gruppen/ Centrala säkerhetsgruppen får också i uppdrag samordna de aktiviteter som kräver detta. Aktiviteterna finansieras inom respektive verksamhets budget. Uppföljning och utvärdering Grupperna får också i uppdrag att årligen följa upp 12) aktiviteterna samt att en gång per mandatperiod utvärdera 13) dem och dess effekt på uppställda mål. Den årliga uppföljningen redovisas i ett trygghetsbokslut. Utvärderingen gäller för åren Måluppfyllelsen redovisas särskilt till kommunfullmäktige samt HRF:s direktion. Effektmålen ska utvärderas genom till exempel statistiska mätningar, kostnadsjämförelser, enkätundersökningar, intervjuer samt kvalitativa bedömningar innan och efter perioden. Revidering av program Detta program ska utvärderas och revideras året efter mandatperiodens utgång 31 december Uppdraget att genomföra tilldelas Höglandets Räddningstjänstförbund, i samverkan med medlemskommunerna, i och med antagande av denna programversion (1.2). Utvärdering och revidering till programversion 1.3 ska starta senast den 1 januari Nytt program ska träda i kraft senast i januari ) Följa upp = sammanställa vilka aktiviteter som genomförts (när, var, hur) 13) Utvärdera = mäta och analysera aktiviteternas effekt på uppsatt mål 24

25 Tidsplan 2012 Januari Kommunfullmäktige antar HP 1.2 1/3 HP 1.2 vinner laga kraft 1/5 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /1-1/ års aktiviteter följs upp 1/1-31/12 Risk- och sårbarhetsanalys genomförs i medlemskommunerna 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/5 HRF redovisar 2012 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 1/11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /1-1/ års aktiviteter följs upp 1/1-31/12 Skyddsanalys genomförs 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/5 HRF redovisar 2013 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 1/11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under / års aktiviteter följs upp 1/1-31/3 Utvärderingen av HP 1.2 genomförs 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/4-1/10 Revidering av HP 1.3 genomförs 1/5 HRF redovisar 2014 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 15/12 HP 1.3 antas av kommunfullmäktigeförsamlingarna 2016 Januari HP 1.3 vinner laga kraft 25

26 Besöksadresser: Telegatan 3, Nässjö Lilla Nygatan 4, Vetlanda Postadress: HRF, Nässjö Tel (v): Vetlanda: Nässjö: