Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2
|
|
- Isak Sandberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2
2
3 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Inledning 3 Begreppens defi nitioner 4 Syfte, avgränsning och struktur 4 Strategiskt sammanhang och målkedja 6 Andra arbetsområden som berör och påverkar 8 Säkerhetsarbetets metodik 8 Säkerhetsarbetets organisation 9 Dagens riskbild 12 Effektmål 17 Uppdrag inom handlingsprogrammets ramar 17 Tidsplan 18 Antagen HRF direktion , 4 Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 19 Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige , 10
4 Sammanfattning Enligt Lag om skydd mot olyckor (2003:778) är landets kommuner skyldiga att varje mandatperiod arbeta fram ett handlingsprogram för det lokala olycksförebyggande arbetet. Nässjö och Vetlanda kommuner har, via Höglandets räddningstjänstförbund, tagit ett större grepp om säkerhetsarbetet och arbetat fram ett handlingsprogram för skydd och säkerhet. Detta handlingsprogram, som är det tredje programmet sedan lagen trädde i kraft 2004, omfattar även de krav som lagstiftaren ställer i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544). Då handlingsprogrammet omfattar ett vidare perspektiv så har ett antal planer (vissa lagstadgade) bilagts till detta dokument. Arbetet med att utveckla samhällets säkerhet berör många parter både inom och utom kommunorganisationen. Strävan i detta dokument är att samordna arbetet i en enhetlig process där planering, utförande, utvärdering och förbättring är självklara delar i en utveckling. Säkerhetsarbetet tar visserligen sin ansats i lagstiftningen, men ett framgångsrikt arbete kräver ett gemensamt mål. Säkerhetsarbetets intentioner är förankrade i respektive medlemskommuns framtidsvisioner som brutits ned i ett gemensamt inriktningsmål ett säkerhetsmål antaget av båda kommunernas kommunstyrelseförsamlingar. Visionen för Höglandets räddningstjänstförbund understryker kommunernas strävan. Handlingsprogrammet hanterar säkerhetsfrågan före, under och efter händelse. Höglandets räddningstjänstförbund har, i sin förbundsordning, fått i uppdrag att samordna respektive medlems säkerhetsarbete. Det kommunövergripande förebyggande arbetet genomförs i huvudsak i två grupperingar: Centrala säkerhetsgruppen för Vetlanda kommun samt OCKI-gruppen för Nässjö kommun. Gruppernas uppdrag är bland annat att driva säkerhetsarbetet enligt handlingsprogrammet och utifrån egen analys föreslå åtgärder som förbättrar säkerhetsläget. Räddningstjänstverksamheten är vid insats dimensionerad enligt särskild plan (bilagd till detta dokument). För att ge bästa möjliga utgångspunkt för analys och politiska prioriteringar i ett handlingsprogram ska en risk- och sårbarhetsanalys genomföras. Analysen som detta program grundar sig på genomfördes våren 2011 och visar att fallolycka, suicid, trafikolycka samt brott är de typer av nödlägen som kommuninvånarna drabbas av mest frekvent. Sårbarhetsanalysen, som bedömer de större sällanhändelserna, indikerar att samhället behöver stärka upp säkerheten i dricksvattenförsörjningen. Handlingsprogrammets arbetsgrupp har formulerat sex mål utifrån analysen: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. Detta handlingsprogram gäller under perioden Varje år ska programmets aktiviteter följas upp i ett trygghetsbokslut. Ett nytt handlingsprogram ska grundas på bland annat en utvärdering av det tidigare programmet. Utvärdering och revidering till programversion 1.3 ska starta senast den 1 januari Nytt program ska träda i kraft senast i januari
5 Inledning Ett samhälle och dess invånare drabbas dagligen av olika nödlägen. En del typer av bekymmer och problem inträffar ganska ofta, medan andra händer - tack och lov - så sällan att många av oss aldrig ens behöver uppleva dem. Oavsett om nödläget och eländet statistiskt sett inträffar ofta eller sällan så är vi skyldiga att försöka förutse problemen, förebygga dem efter bästa förmåga och avhjälpa om de, trots allt, skulle uppstå. Ansvaret faller lika tungt över den enskilde som över samhället i stort. För att tydliggöra säkerhetsarbetet i sin helhet omfattar detta handlingsprogram hela nödlägesskalan - från incidenten som kommuninvånaren ska klara av själv till den stora krisen där samhällets funktioner påverkas. Arbetet med samhällets skydd och säkerhet är väsentligt. Förutom att vi kan skona människor från lidande finns här också pengar att spara. Det billigaste nödläget är det som aldrig uppstår! Säkerhetsarbetet i sin helhet styrs och regleras av ett antal lagrum. Enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) är landets kommuner skyldiga att, utifrån sitt lokala samordningsansvar, se till att skyddet och säkerheten är gott för dem som bor, verkar och vistas i kommunen. Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) har samma intentioner om än med fokus mer tydligt riktat mot kommun och landsting. Ytterligare lagstiftning, ca 15 lagar, som påverkar säkerhetsarbetet är bland annat hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen, polislagen för att inte glömma kommunallagen. Säkerhetsfrågorna hanteras av flera verksamheter såväl inom som utom kommunorganisationen. Därför är det väsentligt att arbetet styrs upp och samordnas i en enhetlig process där planering, utvärdering och förbättring är klara ledstjärnor. Detta program ska ge en överblick över verksamheten och hur de olika delarna samspelar och bildar en helhet. Det är viktigt att understryka att kommunen genom detta program absolut inte tar över någon annan verksamhets/myndighets ansvar att bedriva säkerhetsarbete. Enligt Lag om skydd mot olyckor är det kommunens ansvar, förutom att utveckla sina egna verksamheters säkerhet, att samordna och stimulera det lokala samhällets säkerhetsarbete. Det ska också framhållas att det säkerhetsarbete som görs utifrån detta handlingsprogram inte utesluter andra insatser, i vare sig kommunen eller annan organisation, som utvecklar tryggheten och säkerheten. Ett dokument av det här slaget innehåller givetvis en mängd ord som varje läsare kan uppfatta på olika sätt. Under detta programs utveckling har en definition av till exempel orden trygghet eller upplevelse efterfrågats. Att fastslå en betydelse av ett enskilt ord låter sig inte göras i det här sammanhanget, i synnerhet inte om ordet ger uttryck för en känsloupplevelse. Var och en får därför göra sin tolkning. Skulle olika meningar uppstå, på grund av skillnader i tolkningen av enskilda ord, och detta dessutom påverkar säkerhetsarbetet och dess mål, får frågan lösas genom samtal och diskussion i berörd arbetsgrupp. Detta program är framarbetat av Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) i samarbete med Nässjö och Vetlanda kommuner. 5
6 Begreppens definitioner Begreppet nödläge är definierat till en händelse, eller verksamhet, som innebär påfrestningar och konsekvenser för såväl enskilda människor som samhället som helhet i olika omfattning. Övergripande kategoriseras nödlägen i följande kategorier (Fredholm, 2003b): olycka, kriminellt agerande, hastig sjukdom och sjukdomsspridning, social oro/obalans, infrastruktursvikt. Diagrammet visar samspelet mellan ett nödläges frekvens, allvarlighet och behov av samhällets bistånd. Nödläget kan, inom respektive kategori ovan, drabba med olika frekvens (antal händelser), allvarlighet (händelsens effekt för drabbad) och omfattning (mängd drabbade). I detta dokument är nödlägesskalan definierad enligt följande: med sin omgivning, kan hantera och som därmed kräver bistånd från samhället. (Frekventa, allvarliga, måttlig omfattning) Incident är en händelse som den/de drabbade, ensamma eller tillsammans med sin omgivning, kan hantera. (Hög frekvens, begränsad allvarlighet, låg omfattning) Kris och extraordinär händelse är en händelse som blir en längre påfrestning/ansträngning på kommunorganisationen och samhället i stort. (Låg frekvens, allvarliga, stor omfattning) Allvarlig händelse är en händelse som ligger utanför vad den/de drabbade, ensamma eller tillsammans 6
7 Syfte, avgränsning och struktur Programmets syfte är att tydliggöra kommunernas och HRF:s ansvar, och samordnande uppdrag, för att stärka skyddet och säkerheten i kommunerna, fastställa mål och ambitioner för arbetet med att minska antalet nödlägen i kommunerna, fastställa rutiner för dels uppföljning/utvärdering av säkerhetsarbetet, dels spridning av inhämtade kunskaper inom området. Avgränsning och struktur För att tydliggöra säkerhetsarbetet i sin helhet tas i detta program ett tydligt grepp om hela nödlägesskalan och omfattar mål för förebyggande av incidenter, förebyggande av, och insats vid, allvarliga händelser, förebyggande av, och eventuell insats vid, kris och extraordinär händelse i samhället. Programmet tar ett helhetsgrepp i arbetet med att förebygga, avhjälpa och erfara i nödlägesskalans samtliga delar. Det innebär att säkerhetsarbetets planverk nu länkas samman. I detta dokument fastställs inriktningen för det förebyggande och förbättrande arbetet. Gränssnittet mellan LSO och LEH är flytande. När den allvarliga händelsen övergår till kris och extraordinär händelse är en bedömningsfråga. Lagstiftaren definierar extraordinär händelse enligt följande (LEH; 1 kap, 4): Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det faktum att säkerhetsfrågan, beroende på den enskilda händelsen och dess utveckling, rör sig mellan två lagstiftningar talar för en sammanhållen struktur i både planverk och arbetsmetodik. Handlingsprogrammet för skydd och säkerhet är därför paraplydokumentet under vilket följande dokument sorterats in: plan för räddningsinsats, plan för myndighetsutövning, plan för extraordinär händelse, plan för informationsplan, plan för internt skydd, plan för brottsförebyggande arbete, plan för psykosocialt omhändertagande. I paraplydokumentets bilagor redovisas bland annat vilka resurser som finns tillgängliga och hur arbetet inom de olika områdena ska bedrivas. Handlingsprogram för skydd och säkerhet hanterar inte trygghetsfrågor som faller inom ramen för vårt socialförsäkringssystem. Det är viktigt att understryka att det också finns en rad andra verksamhetsdokument, sprungna ur verksamhetsanknuten lagstiftning/direktiv, som också påverkar säkerhetsarbetet i större eller mindre omfattning. 7
8 Strategiskt sammanhang och målkedja Lagstiftning Sedan 1 januari 2004 gäller Lag om skydd mot olyckor. Lagens inriktning har ett tydligt fokus på den enskilde, planering av åtgärder såväl före, under som efter nödläget, flexibilitet i lokala lösningar och verksamhetsstyrning utifrån politiskt antagna mål. Lagen ställer tydliga krav på den enskilde (privatpersoner, företag, myndigheter och organisationer) och dennes ansvar för att skydda sig mot nödlägen. Det är i första hand den enskildes skyldighet att själv vidta och bekosta åtgärder för att förhindra och begränsa nödlägen. Först när ett nödläge inträffat, eller det finns en överhängande fara för ett nödläge och den enskilde själv eller genom att anlita någon annan inte kan klara av situationen, är det samhällets skyldighet att gripa in. Kommunen får en dubbelroll, dels att utöva tillsyn, dels att så som enskild fastighetsägare och verksamhetsutövare uppfylla lagens avsikter. Lagstiftaren har uttryckt ett nationellt mål för arbetet. I portalparagrafen står följande: Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett, med hänsyn till de lokala förhållandena, tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lite längre fram i lagtexten står: Räddningstjänsterna ska planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. I Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, som trädde ikraft den 1 juni 2006, åläggs kommunerna en strävan att minska sårbarheten i verksamheten och att säkerställa en god förmåga att hantera krissituationer i fred. En god krishanteringsförmåga i fred ger också en grundläggande förmåga till civilt försvar. Kommunen ska analysera vilka händelser som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. Slutsatserna ska sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys som sedan, utifrån politiska ställningstagande, ska ligga till grund för hur händelserna ska hanteras. Lagen klargör också att kommunen har ett ansvar för sitt geografiska område vilket innebär att kommunen ska verka för att olika aktörer samverkar och uppnår samordning i såväl planerings- och förberedelsearbetet som i skarpt läge. Både LSO och LEH samlar primärt ansvaret för lokalsamhällets förmåga att förbereda, förebygga, förhindra, avhjälpa och erfara hos kommunen. Ytterligare lagstiftning, ca 15 lagar, som påverkar säkerhetsarbetet är bland annat hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, miljöbalken, plan- och bygglagen, arbetsmiljölagen för att inte glömma kommunallagen. Kommunvisioner Ett framgångsrikt utvecklingsarbete kräver ett gemensamt mål. Nässjö kommuns övergripande vision 1) för livsbetingelserna i kommunen år 2014, har kommunfullmäktige formulerat så här: Nässjö kommun ska vara en ur alla aspekter välmående kommun med ett befolkningsunderlag som orkar bära en jämn och långsiktig utveckling. Nässjö kommun ska därtill vara en naturlig tummelplats för krafter för en expansiv utveckling av det efterindustriella samhället. Det ska också finnas tid och rum för en demokratisk process och för mänskliga möten. Vetlanda kommuns övergripande vision 2) tar sikte på år 2015 och kommunfullmäktige tecknar sin framtidsbild så här: I Vetlanda kommun växer både människor och företag. Här frodas framtidstro, klurighet och idérikedom. Här finns kvalitet och kompetens. Här finns en trygg, säker och sund miljö, närhet till service och många mötesplatser. Här finns landets bästa företagsklimat. Här finns ett berikande och varierat kultur- och fritidsliv. 1) Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 15 2) Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige, , 70 8
9 9
10 10
11 Inriktningsmål Kommunfullmäktige i respektive kommun har antagit ett säkerhetsmål 3). Målet är lika för båda kommunerna. Detta bygger vidare på den grund som visionerna/ delvision, ger uttryck för. Nässjö/Vetlanda kommun ska aktivt och systematiskt förebygga risker genom en god säkerhetsplanering. Säkerhetsarbetet syftar till att minimera negativa konsekvenser av olyckor, skador och störningar för människor, verksamhet och resurser. Säkerhetsarbetet ska också skapa god säkerhet och trygghet för kommuninvånarna samt en kvalitetshöjning av kommunens verksamhet. HRF:s uppdrag och vision Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) ska, enligt sin förbundsordning 4), verka för en trygg och säker miljö i medlemskommunerna Nässjö och Vetlanda kommuner. Förbundet har i uppdrag att samordna medlemskommunernas arbete med skydd mot olyckor, internt skydd och extraordinär händelse (inklusive civilt försvar). Förbundets vision 5) är formulerad i följande Höglandet är en säker och trygg region där varken hälsa, liv, egendom eller miljö tillåts påverkas negativt eller gå förlorade. HRF skyddar och hjälper! Effektmål Målkedjan landar slutligen i det som lagstiftaren kalllar lokala förhållanden. Inom vilka verksamheter/ områden/grupperingar i kommunerna behöver skyddet och säkerheten ytterligare förbättras? Sex effektmål, som definierar vilka effekter som bör uppnås i samhället, har upprättats för att styra prioriteringen av åtgärder i säkerhetsarbetet. Effektmålen, sidan 22, är antagna av kommunfullmäktige. 3) Antagen av Nässjö kommunstyrelsen , 115; Antagen av Vetlanda kommunstyrelse , 67 4) Antagen av Nässjö kommunfullmäktige , 109; Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige , 36 5) Antagen av HRF:s direktion , 50 Aktiviteter För att uppnå de politiskt förankrade målen, önskemålen/strävan om effekter för kommuninvånaren, ska ett antal operativa aktiviteter genomföras under programperioden. Dessa aktiviteter anges inte i detta program utan är en uppgift för de parter som tillsammans arbetar med skydds- och säkerhetsarbetet inom Nässjö och Vetlanda kommuner. De aktiviteter som berör Nässjö kommun och Vetlanda kommun fastställs av respektive organisations nämnder och finansieras inom deras budget. Aktiviteterna samordnas, och kan ibland även initieras, av OCKI-gruppen 6) /Centrala säkerhetsgruppen 7). Säkerhetsarbetet är ingen isolerad uppgift. Precis som många andra arbetsområden tangerar och berör det här området en mängd andra. Så som tidigare nämnts finns det ganska många lagar och direktiv som i olika avseende påverkar samhällets totala säkerhetsarbete. Ett exempel är arbetsmiljöarbetet som varje organisation är lagstiftat skyldig att bedriva. Det arbetet berör i stor utsträckning det interna skyddet. Ett annat exempel är folkhälsoarbetet som inte har någon egen lagstadgad grund 8), utan är ett politiskt initiativ 9), och som bitvis sammanstrålar med intentionerna i detta program. 6) OCKI-gruppen är en grupp med representanter från samtliga förvaltningar samt NAV AB med uppgift att samordna kommunens och övriga aktörers säkerhetsarbete. Gruppen samordnas via HRF. OCKI är en förkortning av orden olycka, civilt försvar, krissituation och internt skydd. 7) Centrala säkerhetsgruppen är en grupp med representanter från samtliga förvaltningar med uppgift att samordna kommunens och övriga aktörer säkerhetsarbete. Gruppen samordnas via HRF. 8) Följande lagar påverkar folkhälsan: Alkohollag, Arbetsmiljölag, Hälso- och sjukvårdslag, Livsmedelslag, Miljöskyddslag, Plan- och bygglag, Skollag, Smittskyddslag, Socialtjänstlag, Strålskyddslag, Tandvårdslag, Tobakslag 9) Folkhälsoinstitutet har till uppgift att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier, att följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken, samt att utöva tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet samt hälsofarliga varor. 11
12 Andra arbetsområden som berör och påverkar Säkerhetsarbetets metodik Nässjö/Vetlanda kommun och Höglandets räddningstjänstförbund driver tillsammans säkerhetsarbetet i en systematisk arbetsprocess. Det är viktigt att understryka att respektive kommun inte äger ansvaret för hela uppgiften själv, men har uppdraget att samordna det lokala arbetet. Arbetsprocessen består av fyra delar: planera, genomföra, följa upp och förbättra. Nässjö kommun och Vetlanda kommun har delegerat uppdraget att ta initiativ och samordna arbetsprocessen till HRF. För att uppnå programmets mål genomför förbund och förvaltningarna varje år en rad aktiviteter. För HRF är programmet ett styrdokument för kärnverksamheten. För Nässjö kommuns/vetlanda kommuns förvaltningar medför programmet krav på aktiviteter som ligger parallellt med kärnverksamheten. Aktiviteterna förverkligas genom att förvaltningarna planerar in dessa i sina verksamhetsplaner samt budgetar. För att skapa ett bättre tvärsektoriellt arbete i överensstämmelse med trygghetsfrågans natur, bildas så kallade fokusgrupper kring ett antal aktiviteter. Varje aktivitets grupp innehåller representanter från olika verksamheter. I fokusgrupperna ingår med fördel representanter från bland andra berörda kommunala verksamheter från båda medlemskommunerna, regionala och lokala myndigheter, organisationer och intresseföreningar. Grupperna ökar förutsättningarna för en bredare förankring och ett tydligare underifrånperspektiv i genomförandeprocessen. Säkerhetsarbetets organisation Före händelse Utgångspunkten för det förebyggande arbetet är kommunernas och förbundets ordinarie organisation. Respektive kommunfullmäktige fastställer övergripande mål samt de effektmål som ska gälla för mandatperioden. Varje kommunstyrelse har det övergripande ansvaret för att arbetet fungerar och genomförs enligt sitt kommunfullmäktiges beslut. Det operativa samordningsansvaret har kommunstyrelserna delegerat till Höglandets räddningstjänstförbund. Varje nämnd ansvarar för säkerheten inom sitt verksamhetsområde. Samtliga förvaltningschefer ansvarar för förvaltningens arbete bidrar till att uppfylla effektmålen för skydd och säkerhet. förebyggande säkerhetsarbete hålls samman genom samordningsgrupper, OCKI-gruppen (Nässjö kommun)/centrala säkerhetsgruppen (Vetlanda kommun). Det förebyggande arbetet hålls samman och drivs framåt av en samordningsgrupp, OCKI-gruppen (taktisk ledning). I OCKI ingår samtliga kommunala förvaltningar, Nässjö affärsverk AB samt Polisen. Gruppen leds av beredskapssamordnare från Höglandets räddningstjänstförbund. Förvaltningschefsgruppen utgör styrgrupp för arbetet (strategisk ledning). Även i Vetlanda kommun samordnas säkerhetsarbetet av en särskild arbetsgrupp, Centrala säkerhetsgruppen. I denna ingår förvaltningscheferna. Möjlighet finns för förvaltningschefen att delegera deltagandet till någon medarbetare i sin förvaltning. I en sådan situation åvilar det förvaltningschefen att särskilt följa arbetet i gruppen så att nämndens/förvaltningens arbete bidrar till att uppfylla effektmålen. Centrala säkerhetsgruppen leds av kommunchefen med stöd av beredskapssamordnare för Höglandets räddningstjänstförbund. 12
13 13
14 OCKI-gruppens/Centrala säkerhetsgruppens uppdrag är att driva säkerhetsarbetet så att de effektmål uppnås som kommunfullmäktige slagit fast i Handlingsprogram för skydd och säkerhet, att utifrån egna analyser föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra säkerhetsläget, att årligen följa upp de aktiviteter som nämnderna genomfört, en gång per mandatperiod utvärdera aktiviteterna för att klargöra i vilken omfattning de påverkat antagna effektmål. OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen startar arbetsgrupper vars uppgift är att operativt genomföra en viss aktivitet. I arbetsgrupperna ingår de aktörer till exempel statliga myndigheter, andra kommuner eller intresseorganisationer som arbetar med samhällets säkerhetsfrågor. För att leda säkerhetsarbetet utgör förvaltningschefsgruppen styrgrupp. OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen redovisar regelbundet utvecklingen av sitt arbete. Under händelse Enligt lagstiftaren har den enskilde (personer, företag och organisationer) det grundläggande ansvaret för liv, egendom och miljö. Först när den enskilde inte längre kan hantera situationen själv är samhället skyldigt att ingripa. Räddningstjänstverksamhet bedrivs i Nässjö och Vetlanda kommuner inom ett kommunalförbund Höglandets räddningstjänstförbund. Förbundets syfte är att verka för en trygg och säker miljö i medlemskommunerna i såväl freds- som krigstid. Höglandets räddningstjänstförbunds dimensionering för insats redovisas i en särskild plan 10). De insatser som utförs ska hindra den negativa utvecklingen och bidra till att återställa till normala förhållanden. 10) Antagen av HRF:s direktion , 5 Samhällets insatser, och den enskildes, ska ske så tidigt som möjligt. De ska i möjligaste mån ske i samförstånd där den enskilde ska kunna hantera enkla insatser och insatser i det tidiga skedet. Samhället ska kunna stödja den enskilde vid insats för att när denne inte kan hantera situationen längre ta över. Insatserna ska utföras på ett effektivt och säkert sätt. De resurser som förväntas utföra insatser ska vara utbildade och övade för uppgiften, med särskild fokus på ledning. Vid små och medelstora händelser ska samhället ha en beredskapstäckning med resurser över ytan som möjliggör en snabb och effektiv insats. Stora händelser inträffar, enligt riskanalysen, relativt sällan men de innebär stora eller mycket stora konsekvenser på samhällets funktioner. Dessa händelser kräver stor förmåga till styrkeuppbyggnad med samverkan och ledning av insatser. De belastar också kommunerna i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Jönköpings län ska det finnas en samlad förmåga, att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser inom RäddSam F, för att klara stora olyckor. Denna förmåga ska successivt öka från första insats till en omfattande insats med över 100 räddningspersonal insatta inom två timmar. Samtidigt med en omfattande insats ska en lägsta beredskap upprätthållas för ytterligare larm i de kommuner som bidrar med räddningsresurser. Händelser med mycket stora följder inträffar mycket sällan, men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Dessa händelser karaktäriseras av att samhällets resurser inte räcker till för alla hjälpbehov utan arbetet måste inriktas på livräddning och att säkerställa samhällsviktig verksamhet. Vid denna typ av händelser krävs stora resurser från hela Sverige och troligen även internationell hjälp. Samhällets förberedelser under fredstid utgör grunden förmågan under höjd beredskap. Denna förmåga ska uppnås efter en återtagningsperiod på för närvarande tio år. Under återtagningsperioden kan förmågan utökas med särskild kompetens exempelvis ammunitionsröjare och hundekipage. Vid ett nödläge som blir en längre påfrestning för kommunorganisationen eller samhället krävs att kommunen organiserar sig i 14
15 Organisation Vetlanda kommun Organisation Nässjö kommun en särskild krisledning som har en förmåga att prioritera mellan olika hjälpbehov samt stöd till räddningsledare. Krisledningsnämnden kallas in om kris övergår till extraordinär händelse det vill säga när den del av organisationen på grund av krisen inte längre förmår att upprätthålla och genomföra sitt uppdrag. Förmåga att erbjuda ofta drabbade och anhöriga psykosocialt stöd ska finnas. Genom samtal, medmänsklig närvaro och god socialt omhändertagande förebyggs psykiskt lidande. Efter händelse Efter en händelse är det alltid väsentligt att summera och analysera såväl händelsen i sig som vidtagna åtgärder i syfte att kunna dra lärdom av det som skett. Inom räddningstjänsten skrivs alltid insatsrapporter som ligger till grund mer djupgående riskbedömningar och -analyser. Utredningarna är uppdelade i tre nivåer: Nivå 1; enkel datainsamling och ifyllda insatsrapporter. Nivå 2; utredning med särskild rapport som utförs av den räddningsledare som innehar högst kompetens. Nivå 3; fördjupad utredning med särskild utredare. Förbundets controller rapporterar regelbundet olycks-/ brandutvecklingen till OCKI-grupp/Centrala säkerhetsgruppen, berörd förvaltnings-/verksamhetschef samt räddningschefen. Förbundet kan också bistå med restvärdesräddning. Krisgruppen/POSOM kan, vid behov, vara verksam under en begränsad tid även efter händelse. 15
16 Dagens riskbild För att ge bästa möjliga utgångspunkt för såväl analys som politiska prioriteringar ska en risk- och sårbarhetsanalys genomföras. HRF har valt att föra samman samtliga typer av nödlägen (olycka, kriminellt agerande, hastig sjukdom och sjukdomsspridning, social oro/obalans, infrastruktursvikt) samt dess skala (incident, allvarlig händelse, kris/extraordinär händelse) i ett gemensamt dokument i enlighet med Myndigheten för samhällsskydds anvisningar. Nedan redovisas en sammanfattning av analysen. Risk- och sårbarhetsanalysen finns att läsa i sin helhet på De siffror som presenteras är bästa tillgängliga statistik och kommer från en mängd olika källor 11 ). Siffrorna för frekvens och konsekvens är medelvärden för de fem senaste åren som det finns tillgänglig statistik för. Detta förklarar varför vissa konsekvenser presenteras som 0,0. Det betyder att ingen har omkommit till följd av dessa nödlägen de senaste fem åren. Nödlägen (nivå allvarlig händelse) Varje år dör omkring 26 människor, cirka 700 blir inlagda på sjukhus, brott anmäls och cirka 46 byggnader blir brandskadade i Nässjö och Vetlanda på grund av olika olyckor. Med andra ord är det en betydande del av kommuninvånarna som på ett eller annat sätt drabbas av nödläge varje år. Utöver de som direkt blir drabbade så påverkas många anhöriga och närstående. I Tabell 3 och 4 ges en sammanfattande bild av vilka olika vanligt förekommande nödlägen som inträffar i kommunerna. I Figur 1 visas en jämförelse av de olika nödlägenas frekvens. Brotten står för cirka 80 procent av alla nödlägen. Konsekvenserna av brotten är lägre än för andra nödlägen men de bidrar trots det till en oro i samhället och därmed en minskad livskvalitet. I figur 2 jämförs de nödlägen som leder till dödsfall i Nässjö och Vetlanda med samma nödlägen i riket. I kommunerna är det en större andel fallolyckor och mindre andel suicidfall som leder till dödsfall än vad det är i riket. 11)Detaljerade källhänvisningar finns i Bilaga A till Risk och sårbarhetsanalys
17 Figur 1 Antal kända nödlägen per år i Nässjö och Vetlanda Skadegörelse 675 Fallolyckor, Sucid, försök 69 slutenvårdare/döda 489 Trafikolyckor med personskada 123 Bränder, utvecklade 46 Drunkningstillbud 2 Våldsbrott 442 Stöldbrott Figur 2 De nödlägen som lett till dödsfall samt deras andel av det totala antalet dödsfall Trafikolyckor 13 % Våldsbrott 2 % Sucid 48 % Trafikolyckor 17 % Våldsbrott 3 % Sucid 36 % Fallolyckor 49 % Fallolyckor 32 % Nässjö och Vetlanda Riket 17
18 18
19 Nödläge i Nässjö kommun (nivå allvarlig händelse) Nässjö kommun ligger högt i jämförelse med riket när det kommer till fallolyckor. Det är fallolyckor tillsammans med suicid och trafikolyckor som orsakar flest dödsfall, sjukhusvistelser och leder till störst ekonomiska konsekvenser. Sex av åtta nödlägen har en ökande trend. Våldsbrott och skadegörelse har en ökande trend, men ligger trots detta under riksgenomsnittet, som även det är ökande. I Nässjö är det scenarierna elavbrott, väderrelaterad störning och brand i egen lokal som resulterar i störst påverkan på kommunens verksamhet. Flera förvaltningar rapporterar att deras verksamhet skulle få kraftiga störningar och att de antingen endast hjälpligt kan upprätthålla verksamheten eller att verksamheten inte kan upprätthållas alls. I Vetlanda är det elavbrott, brand i egen lokal och hotsituation som skulle få störst påverkan på kommunens verksamhet. En sammanfattning av alla bedömningar finns i Tabell 6 och 7. Tabell 3 Nödlägen i Nässjö kommun Nödlägen Frekvens per år Konsekvens per år Fallolyckor Suicid Trafikolyckor med personskada 277 slutenvårdade 40 slutenvårdade 66 7,8 döda 277 slutenvårdade ~80 miljoner kr 5,3 döda 40 slutenvårdade ~28 miljoner kr 1,4 döda 61 slutenvårdade ~98 miljoner kr Oro att drabbas ( ibland eller oftare ) Trend frekvens 33 % oförändrad - ökande 66 % ökande Jämfört med riket Bränder, utvecklade 23 0,0 döda 4,0 slutenvårdade ~18 miljoner kr 47 % ökande Drunkning och tillbud 0,6 0,0 döda 18 % minskande Våldsbrott 240 0,4 döda 12,8 slutenvårdade 38 % ökande Stöldbrott ~33 miljoner kr 56 % ökande Skadegörelse 378 ~ kr (enbart kommunens kostnad) - ökande 19
20 Nödlägen i Vetlanda kommun (nivå allvarlig händelse) Vetlanda kommun har historiskt legat högt i jämförelse med riket när det kommer till fallolyckor, men de senaste årens minskande trend har medfört att det nu är lika vanligt med fallolyckor i Vetlanda som i övriga Sverige. Precis som i Nässjö är det är fallolyckor tillsammans med suicid och trafikolyckor som orsakar flest dödsfall, sjukhusvistelser och leder till störst ekonomiska konsekvenser. Tabell 4 Nödlägen i Nässjö kommun Nödlägen Frekvens per år Konsekvens per år Fallolyckor 212 slutenvårdade 4,6 döda 212 slutenvårdade ~60 miljoner kr Oro att drabbas ( ibland eller oftare ) Trend frekvens 33 % minskande Jämfört med riket Suicid 29 slutenvårdade 4,0 döda 29 slutenvårdade ~21 miljoner kr - ökande Trafikolyckor med personskada 57 2,0 döda 56 slutenvårdade ~90 miljoner kr 66 % ökande Bränder, utvecklade 23 0,0 döda 2,2 slutenvårdade ~16 miljoner kr 47 % oförändrad Drunkning och tillbud 0,8 0,0 döda 18 % minskande Våldsbrott 202 0,0 döda 9,2 slutenvårdade 38 % ökande Stöldbrott 920 ~29 miljoner kr 56 % minskande Skadegörelse 297 ~ kr (enbart kommunens kostnad) - oförändrad 20
21 Nödlägen (nivå kris/extraordinär händelse) De händelser som sker sällan, men som har allvarliga konsekvenser har analyserats genom att förvaltningarna har bedömt vilka konsekvenser ett antal fiktiva scenarier skulle få för den egna verksamheten. Bedömningarna gjordes ursprungligen under åren , men har uppdaterats som en del i arbetet med detta års risk- och sårbarhetsanalys. Vid bedömningen användes en fyrgradig skala som, för tydlighetens skull, använder färger för att illustrera konsekvenserna. Tabell 5 Förklaring till de färger som använts vid bedömning av sårbarheten hos förvaltningarna Konsekvensnivå Grön Grön Gul Röd Karaktär Verksamheten kommer inte att drabbas av störningar - verksamheten kan upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av mindre störningar - verksamheten kan upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av kraftiga störningar - verksamheten kan hjälpligen upprätthållas. Verksamheten kommer att drabbas av sådana störningar och av sådan grad att den inte fungerar utan att åtgärder vidtas - verksamheten kan inte upprätthållas. Sårbarhetsanalysen (bedömningen av risken för sällanhändelser) grundar sig på bedömningar som är gjorda Sedan dess har många förutsättningar förändrats och vår omvärld har utvecklats. Miljöpåverkan har blivit tydligare och det är rimligt att anta att klimatförändringarna med tiden kommer att påverka bland annat samhällets förmåga att producera dricksvatten. Under 2011 har dricksvattenförsörjningen kommit i fokus genom bland annat förhöjda mängder mikroorganismer i dricksvattnet Östersund och i Skellefteå kommuner. Detta är händelser som sannolikt skulle kunna inträffa även i våra kommuner. Även om den extraordinära händelsens art aldrig går att förutse så kan konstateras att om eltillgång och dricksvattenförsörjning, stabiliseras så långt det är möjligt så ökar också samhällets sammanlagda tålighet. El och vatten är nyckelfunktioner som direkt påverkar kommuninvånarens förmåga att hantera en krissituation. Effekterna av en extraordinär händelse kan därmed lindras för kommuninvånaren om händelsen är av sådan karaktär att den påverkar just el- och vattenförsörjningen. 21
22 Tabell 6 Kriser och extrema hädelser och deras konsekvenser för förvaltningarna i Nässjö Förvaltning/bolag Förvaltning/bolag Räddningstjänsten Räddningstjänsten Höglandets IT Höglandets IT Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Individ- Kultur- och och fritidsförvaltningen familjeomsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Tekniska serviceförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Bostadsbolaget Linden Bostadsbolaget Linden Nässjö Affärsverk AB Nässjö Affärsverk AB Elavbrott Elavbrott Väderrelaterad störning Väderrelaterad störning Teleavbrott Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Vattenförorening Hotsituation Hotsituation Tabell 7 Kriser och extrema hädelser och deras konsekvenser för förvaltningarna i Vetlanda Förvaltning/bolag Elavbrott Väderrelaterad störning Teleavbrott Datavirus Brand i egen lokal Vattenförorening Hotsituation Räddningstjänsten Höglandets IT Kommunledningskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Socialförvaltningen Miljö- och byggförvaltningen Tekniska kontoret Barn- och utbildningsförvaltningen Vitalabostäder VETAB VA och Fjärrvärme 22
23 23
24 Effektmål Utifrån aktuell risk- och sårbarhetsanalys prioriterar Nässjö kommun, Vetlanda kommun och HRF sitt säkerhetsarbete för att uppnå följande effekter i samhället: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Uppdrag inom handlingsprogrammets ramar OCKI-gruppen/Centrala säkerhetsgruppen får i uppdrag att, tillsammans med förvaltningarna och övriga samarbetspartner, årligen formulera och genomföra aktiviteter för att uppnå fastställda effektmål. OCKI-gruppen/ Centrala säkerhetsgruppen får också i uppdrag samordna de aktiviteter som kräver detta. Aktiviteterna finansieras inom respektive verksamhets budget. Uppföljning och utvärdering Grupperna får också i uppdrag att årligen följa upp 12) aktiviteterna samt att en gång per mandatperiod utvärdera 13) dem och dess effekt på uppställda mål. Den årliga uppföljningen redovisas i ett trygghetsbokslut. Utvärderingen gäller för åren Måluppfyllelsen redovisas särskilt till kommunfullmäktige samt HRF:s direktion. Effektmålen ska utvärderas genom till exempel statistiska mätningar, kostnadsjämförelser, enkätundersökningar, intervjuer samt kvalitativa bedömningar innan och efter perioden. Revidering av program Detta program ska utvärderas och revideras året efter mandatperiodens utgång 31 december Uppdraget att genomföra tilldelas Höglandets Räddningstjänstförbund, i samverkan med medlemskommunerna, i och med antagande av denna programversion (1.2). Utvärdering och revidering till programversion 1.3 ska starta senast den 1 januari Nytt program ska träda i kraft senast i januari ) Följa upp = sammanställa vilka aktiviteter som genomförts (när, var, hur) 13) Utvärdera = mäta och analysera aktiviteternas effekt på uppsatt mål 24
25 Tidsplan 2012 Januari Kommunfullmäktige antar HP 1.2 1/3 HP 1.2 vinner laga kraft 1/5 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /1-1/ års aktiviteter följs upp 1/1-31/12 Risk- och sårbarhetsanalys genomförs i medlemskommunerna 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/5 HRF redovisar 2012 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 1/11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under /1-1/ års aktiviteter följs upp 1/1-31/12 Skyddsanalys genomförs 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/5 HRF redovisar 2013 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 1/11 Samverkande parter (nämnder, förbund polis med flera) fast ställer de aktiviteter som ska genom föras under / års aktiviteter följs upp 1/1-31/3 Utvärderingen av HP 1.2 genomförs 1/3 Uppföljningen redovisas till HRF 1/4-1/10 Revidering av HP 1.3 genomförs 1/5 HRF redovisar 2014 års aktiviteter i Trygghetsbokslut för kom munfullmäktigeförsamlingarna 15/12 HP 1.3 antas av kommunfullmäktigeförsamlingarna 2016 Januari HP 1.3 vinner laga kraft 25
26 Besöksadresser: Telegatan 3, Nässjö Lilla Nygatan 4, Vetlanda Postadress: HRF, Nässjö Tel (v): Vetlanda: Nässjö:
HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD OCH SÄKERHET
HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD OCH SÄKERHET 2016-2019 1 Antagen HRF direktion 2015-11-11, 7 Antagen av Nässjö kommunfullmäktige 2016-01-28, 10 Antagen av Vetlanda kommunfullmäktige 2016-02-17, 14 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsprogram för skydd och säkerhet (Strategi för skydd och säkerhet) Höglandets räddningstjänstförbund Nässjö kommun Vetlanda kommun
Handlingsprogram för skydd och säkerhet 2016-2019 (Strategi för skydd och säkerhet) Höglandets räddningstjänstförbund Nässjö kommun Vetlanda kommun Antagen HRF direktion 11-11-15, 7 Antagen av Nässjö kommunfullmäktige
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merSäkerhetspolicy för Tibro kommun
Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merÖvergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun
Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28
Läs merHandlingsprogram för extraordinära händelser
Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merTRYGGHETSBOKSLUT 2012
TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild
Läs merStrategi för hantering av samhällsstörningar
Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid
Läs merRevisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård
Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag
Läs merSÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8
VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merPolicy och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete
1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET och riktlinjer för skyddsoch säkerhetsarbete Denna policy innehåller riktlinjer och instruktioner för Täby kommuns skydds- och säkerhetsarbete. 1. Inledning Täby kommun har
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merSäkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164
120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och
Läs mer1. Lagar, förordningar och styrande dokument för MRF. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 1 - Styrande dokument
RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 1 - Styrande dokument Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Tommy Forsberg Innehållsförteckning 1. Lagar, förordningar
Läs merSäkerhetspolicy Bodens Kommun
Godkänd av 2006-03-20 Säkerhetspolicy 0.1 Produkt/Projekt/Verksamhet Plan 1 (10) Säkerhetspolicy Bodens Kommun Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-03 70 2 (10) Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 2 INRIKTNINGSMÅL...
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i Nässjö kommun. (och i tillämpliga delar vid krissituation) Nässjö kommun
Plan för hantering av extraordinära händelser i Nässjö kommun (och i tillämpliga delar vid krissituation) Nässjö kommun Antagen av Nässjö kommunfullmäktige som bilaga till Handlingsprogram för skydd och
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merFallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen
Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet
Läs merSäkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern
Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2016-10-31, 190 Mål Målen för säkerhetsarbete är att: Västerviks kommun ska vara en säker och trygg kommun för alla som bor, verkar
Läs merSundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merLegala aspekter - dispostion
Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil
Läs merHandlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Läs merInlämnande av riskanalys och handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor (LSO)
Uppsala KOMMUN Are^j,e (JO KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Christer Öjdeby 2012-09-14 BUN-2012-1125 Barn- och ungdomsnämnden Inlämnande av riskanalys och handlingsprogram
Läs merPlan för extraordinära händelser i Värmdö kommun
Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merPromemoria. Krisberedskapsmyndigheten skall därefter lämna ett förslag till överenskommelse till regeringen senast den 1 september 2003.
Förhandlingar med Svenska Promemoria Kommunförbundet 2003-08-26 Landshövding Sven Lindgren 1 Förslag till överenskommelse mellan staten och Svenska Kommunförbundet. Denna promemoria innehåller ett förslag
Läs merPlan för extraordinära händelser Essunga kommun
Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH
Läs merInnehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merPLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING
Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap
Läs merSäkerhetspolicy & säkerhetsstrategi
Policy Säkerhetspolicy & säkerhetsstrategi 2 A. Säkerhetspolicy anger de övergripande målen 1 Bakgrund I Luleå kommuns "Vision 2015" sägs att en av byggstenarna för att nå visionens mål är att skapa ett
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merSida 1(5) STYRDOKUMENT. Datum Kommunledningsstaben. Krisledningsnämndens reglemente. Styrdokument
STYRDOKUMENT 1(5) Kommunledningsstaben Krisledningsnämndens reglemente Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Reglemente Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-09-25, 135 Dokumentansvarig Kommunchefen
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merKrisledningsplan för Perstorps kommun
Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
Läs merLedningsplan POSOM. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer. Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig i förvaltningen
Ledningsplan POSOM Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Dokumenttyp Plan Giltighetstid fr. o. m. t. o. m. 2019-03-27 - Gäller tills vidare Gäller för målgruppen Orust kommun
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merKrisledningsplan för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:
Läs merRiktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun.
Riktlinjer för systematiskt säkerhetsarbete och säkerhetsorganisation för Malung-Sälens kommun. Antagna av kommunstyrelsen den 11 mars 2014, 29. 1. INLEDNING Malung-Sälens kommun ska, på demokratisk grund,
Läs merKrisledningsplan för Örkelljunga kommun
RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan
Läs merSÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN
1 Kommunstyrelsen SÄKERHETSPOLICY I FÖR FALKÖPINGS KOMMUN Syfte med säkerhetsarbetet Syftet med säkerhetsarbetet är att: Verka för en säker och trygg kommun genom att förebygga och hantera förluster, störningar
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013
Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merFörbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund
Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merTrygghetsbokslut 2008
Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och
Läs merLedningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser
1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga
Läs merFred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv
Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv Marika Ericson En kort session om lagstiftning Från totalförsvar till krisberedskap och nu? Lagar och förordningar ansvar och uppgifter
Läs merKommunal krishantering
Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt
Läs merDelprogram Fallprevention
Delprogram Fallprevention Ks/2017:110 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram Fallprevention Fastställt av kommunstyrelsen 2017-03-15 56 1 2 Fallprevention DELPROGRAM TILL
Läs merRegional plan för krisstöd till drabbade
Regional plan för krisstöd till drabbade Framtagen av: Arbetsgruppen för krisstöd Fastställd av Regional samordningsfunktion 2017-12-08 Senaste revidering: Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Processen...
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merLagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund
Läs merLedning av insatser i kommunal räddningstjänst
Ledning av insatser i kommunal räddningstjänst 1 MSBFS 2012:5 Stefan Svensson Docent, Lunds Universitet 3 Bakgrund kompetens? RUB? RälA? komplexitet Ledningstradition 4 Samhällskomplexitet Reflektion,
Läs merPolicy för trygghet och säkerhet
Policy för trygghet och säkerhet Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2018-06-11 Dokumentnamn Fastställd av Gäller från Sida Policy för trygghet och säkerhet Kommunfullmäktige
Läs merTrygghetsbokslut 2011
Trygghetsbokslut 11 Innehållsförteckning Trygghetsbokslut 3 Vi och omvärlden 3 Indikatorer 4 Våra mål 7 Internt skydd 7 Olycka/brand 7 Krissituation 7 Vad gjordes? 8 Vårt insatsarbete 8 Vårt förebyggande
Läs merRapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Läs merSäkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108
Säkerhetspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108 Säkerhetspolicy antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 108 Bakgrund 3 Syfte 3 Omfattning..3 Tillämpning.3 Ansvar och organisation Kommunfullmäktige
Läs merAnvisningar för nämnder och styrelsers riskoch ledningsanalyser
Utvecklingsavdelningen Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Sid 1 (8) 2006-03-27 Handläggare: Michael Engelberg Tfn: 08-508 297 25 Stadsdelsnämnder Facknämnder Bolagsstyrelser Anvisningar för nämnder
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merhändelse av dammbrott
1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda
Läs merSäkerhetspolicy i Linköpings kommun
Säkerhetspolicy i Linköpings kommun Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2016-08-30 290 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2016-480
Läs merSäkerhet. Färgelanda kommun. Plan för. Policy-Organisation-Ansvar. Dnr 2011/168 Hid
2011-03-30 Dnr 2011/168 Hid 2011.915 Sektor Service Säkerhetssamordnare Tommy Olsson 0528-56 72 12 / 076-635 25 94 tommy.olsson@fargelanda.se Plan för Säkerhet Policy-Organisation-Ansvar Färgelanda kommun
Läs merKRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014
STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merTrygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete
1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser
KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
Läs merStyrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun
Dnr: 976.2016.00027.2832 Dnr 9016/120.109 Styrdokument för krisberedskap Robertsfors kommun 2016-2018 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund till styrdokumentet... 3 1.2. Syfte, avgränsningar
Läs merTranås kommun. Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd beredskap.
Uppföljning av granskning av organisation och planering för extraordinära händelser och höjd Revisionsrapport KPMG AB 12 januari 2011 Antal sidor: 6 2007 Rapport sv 0903.dotm Innehåll 1. Bakgrund 1 2.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1
Läs merSäkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till
Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Katrineholms kommun \. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ Förslag till Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun 2009-03-02 Säkerhetspolicy för Katrineholms kommun Syfte
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merRemiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer
Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningschef Magnus Bengtsson 2019-04-08 Dnr 2019/177-160 Barn- och utbildningsnämnden Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer Sammanfattning
Läs merReglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser
Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merRiktlinjer för internkontroll i Kalix kommun
Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation
Läs merKRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN
KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs mer