Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare

Transkript

1 Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare

2 Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska barnsäkerhetsarbetet

3 Definitioner Allvarlig skada En skada som föranlett kontakt med akutsjukvård. Lindrig skada Kroppsskada som omhändertogs på skolan eller på vårdcentral. Tillbud En händelse som kunde lett till kroppsskada, men som gick bra. Riskobservation En observation om en risk som kan leda till ett tillbud eller skada. Vårddygn Är ett mått på allvarlighetsgraden hos ett olycksfall.

4 Lite statistik Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats barn och ungdomar uppsöker akut läkarvård efter olycksfall varje år Över hälften av dessa skador drabbar barn under 6 år Skador är den näst vanligaste dödsorsaken bland barn, både bland pojkar och bland flickor barn och ungdomar uppsöker akuten varje år efter att ha skadat sig under barnomsorg eller skoltid

5 Lite statistik, forts Femtonåriga pojkar står för flest vårddygn - De vanligaste olyckorna är fallolyckor, trafikrelaterade och med moped Upp till 70 procent av alla olyckor med barn eller ungdomar i vägtrafik sker i tätbebyggda områden. Därefter är det barn upp till ett år, som står för flest vårddygn. - De vanligaste olyckstyperna är brännskador från heta vätskor, varma föremål eller öppen eld. Antalet dödsfall på grund av olyckor är för åldersgruppen 0-17 år är jämförelsevis låg i förhållande till befolkningen i stort.

6 Varför råkar vissa barn ut för olyckor? Barnets ålder Dess fysiska och mentala utveckling Motorisk utveckling och färdigheter Kognitiv och språklig förmåga. Biologiska funktioner - Syn, hörsel, motorik, analys- och beslutsförmåga Avgörande för barnets möjligheter att tolka situationer och uppfatta och hantera risker.

7 Skador hos barn från 0 3 år De flesta olyckorna sker i hemmet. De vanligaste olyckstyperna är: - fallolyckor - brännskador - klämning - skärskador, stick, bett samt förgiftningar Den absolut vanligaste dödsolyckan är genom drunkning

8 Fallolyckor fall från låg höjd (mindre än en meter), exempelvis ur soffor, föräldrarnas säng, skötbord eller bord.

9 Brännskador 60 % bränner sig på varma föremål 40 % skållar sig på heta vätskor. Vanligaste orsakerna är het spisplatta eller att man får kaffe, the eller varmt vatten över sig.

10 Klämskador, skärskador, bitna av djur, stuckna av insekter Klämskador, är att barnet har klämt sig i en dörr. Det är även vanligt att barn blir bitna och stuckna av insekter eller bitna av djur. Omkring 500 barn uppsöker sjukvård varje år på grund av att de skurit sig på vassa föremål såsom saxar, knivar, trasiga dricksglas och konservburkar.

11 Förgiftningar Den absolut vanligaste orsaken till förgiftningar är att barnet får i sig medicin som tillhör föräldrar, mor- och farföräldrar eller syskon. Olycksfall med exempelvis tändvätska, rengöringsmedel, lacknafta och tvättmedel är också vanliga orsaker.

12 Barn: 4-6 år I denna ålderskategori tillkommer i viss mån skador som inträffat inom barnomsorgen. De vanligaste olyckstyperna är fall, klämskador samt sammanstötningar med andra barn. Den absolut vanligaste dödsolyckan är genom drunkning.

13 Barn: 7-12 år I denna ålderskategori skadas barn i hemmet, på skolan och på olika sport- och idrottsplatser. Vanligaste olycksorsaken är fall, kollisioner med andra barn eller föremål, att barnet fått saker över eller på sig samt klämning, skärskador eller stick Några av de vanligaste olycksorsakerna är hopp på studsmattor, kollisioner med kompisar, cykling, fotbollsspel samt bett och stick från djur. Den vanligaste dödsorsaken i denna ålders-kategori är trafikolyckor.

14 Arbetsmiljö Arbetsgivaren ska utreda risker och vidta åtgärder Förebygga risker Utbildning och information Stöd och handledning Arbetsplatsens utformning Snabb hjälp larm Påtaglig risk ej ensamarbete Tillbud och händelser ska utredas Vid våld- snabb hjälp efteråt

15 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Undersöka Åtgärda Följa upp Bedöma

16 På de skolenheter där tillbuds- och skaderapporteringen följs upp genom SSA; förbättras lärarnas rapporteringsbenägenhet bedöms rapporteringen ha en mer skadeförebyggande funktion upplever lärarna att de har bättre förutsättningar att tillgodose elevernas säkerhet bedömer fler lärare att det vidtas skadepreventiva åtgärder på en tillfredsställande nivå

17 Några verktyg i det systematiska barnsäkerhetsarbetet

18 Handlingsplan för hur arbetet med barnsäkerhet systematiskt skall organiseras Ska beskriva rutiner i händelse av: brand och utrymning barnolycksfall och akut sjukdom när ett barn försvinner för andra kris - och katastrofsituationer.

19 Barnsäkerhetsrond Där ska det framgå: Vilka rum/miljöer som avses, Mot vad kontrollen görs (t.ex. inventarier, lekredskap/material m.m. ) Brister som konstateras, Vem som ansvarar för att brister åtgärdas Tidplan för detta samt när bristerna är åtgärdade. Barnsäkerhetsronden ska undertecknas av huvudmannen och kan med fördel genomföras två personer.

20 Kurs i Livräddande första hjälpen Fortbildning i Livräddande första hjälpen? I kursen ingår: Livräddande första hjälpen för vuxna, grundläggande hjärtlungräddning - HLR - Genomgång av hur en hjärtstartare fungerar Luftvägsstopp hos barn och vuxna Kort genomgång av skillnaderna HLR vuxen och HLR barn Vi kan även skräddarsy kursen efter behov. Kursens omfattning: 3 timmar (max 20 st/ grupp) Kostnad: 4000 Anmälan: till Barn och elevhälsan i Nacka, Maria Ståhl på maria.stahl@nacka.se eller

21 Trygghetsvandring i skolan/förskolan Att med hjälp av en trygghetsmanual göra en inventering av vilka otrygga platser det finns i förskolan och vad man kan göra åt dem.

22

23 Innehåll 1. Checklista för larm vid nödläge eller kris 2. Checklista vid våld och hot 3. Checklista vid telefonhot och bombhot 4. Första hjälpen vid personskada eller hastigt insjuknande 5. Checklista vid miljöolycka eller risk för miljöolycka 6. Checklista vid brand och utrymning 7. Checklista vid inbrott, stöld och skadegörelse 8. Checklista vid el- och vattenbrist 9. Checklista for åtgärder vid krisstöd 10. Viktiga telefonnummer

24 Tack för mig! Jan Landström Säkerhetssamordnare Tel: E-post: