Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. CFPS.se

Transkript

1 Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd CFPS.se

2 Bakgrund - problembeskrivning 1,4 miljoner elever Sveriges största arbetsplats Varje år behöver uppskattningsvis barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig inom barnomsorgs-och skoltid (IDB, Socialstyrelsen,2011) Av dem var det 3100 som vårdades i sluten vården (IDB, Socialstyrelsen, 2011)

3 Bakgrund - studiens upplägg Lärares bild av hur systematisk skadeprevention omsätts i praktiken 910 lärare har besvarat enkäten Gemensamt för de som svarat är att de är medlemmar i Lärarförbundet och att de tagit sig tid att besvara enkäten under skolavslutningstider Resultatet utgör indikationer Resultatet i sin helhet presenteras i rapporten

4 Bakgrund - studiens upplägg Eleverna omfattas av Arbetsmiljölagen (1977:1160) Systematiskt skadeförebyggande arbete är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Snurran Tillbuds- och skaderapportering Återkoppling Händelseanalys Identifierad risk åtgärdas direkt Handlingsplan för långsiktiga åtgärder Uppföljning av åtgärd Vid behov justering av åtgärd

5 Bakgrund definitioner Allvarlig skada Skada som föranlett kontakt med akutsjukvård. Lindrig skada Kroppsskada som omhändertogs på skolan eller på vårdcentral. Tillbud En händelse som kunde lett till kroppsskada, men som gick bra.

6 Bakgrund systematiskt skadeförebyggandearbete Om vi tänker oss händelse som i värsta fall kan leda till skada, här illustrerat av en fallande tegelsten

7 Bakgrund systematiskt skadeförebyggande arbete

8 Resultat 95 % har skaderapporteringssystem 19 % använder datorbaserat rapporteringsverktyg 65 % rapporterar till rektor Ca 10% rapporterar till skyddsombud eller skolsköterska

9 Resultat Inom skadeprevention är riskronder också viktiga för att identifiera risker Riskronder genomförs i 81 % av skolenheterna,

10 Resultat Vid allvarlig skada rapporterar 75 % händelsen Vid lindrig skada rapporerar 61 % händelsen Vid tillbud rapporterar 40 % händelsen

11 Resultat Varierande grad av systematik Skolenheter med bristande kvalitet, de som gör ett bra arbete och de som håller en mycket hög nivå

12 Resultat Moment i snurran som genomförs efter att ett tillbud eller en skada rapporterats; Respondenter Åtgärd efter tillbuds/skaderapportering; n (%) Ingenting händer Vi får återkoppling Händelsen analyseras Åtgärd omgående Handlings Plan Åtgärd följs upp Åtgärd justeras Vet ej Lärare, fackligt förtroendevalda och skyddsombud 101 (12) 232 (27) 339 (40) 338 (40) 169 (20) 182 (22) 207 (24) 165 (20) Endast på 25 respondenters skolenheter genomförs samtliga moment i snurran

13 Resultat Varierande grad av kunskap om AML Förutsättningar att ta ansvar för elevernas säkerhet Knappt 80 % av lärarna upplever att de har bra eller mycket bra förutsättningar, lektioner i allmänhet Motsvarande siffra för raster, utflykter och transporter är drygt 60 % Få som anser att förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga

14 Resultat Skadeförebyggande åtgärder i tillfredsställande utsträckning 50 % av lärarna anser att skadeförebyggande åtgärder vidtas i tillfredsställande utsträckning Utvecklingspotential

15 Resultat 461 fritextsvar påfrågan om vad som skulle kunna förbättra det skadeförebyggande arbetet. Generellt visar svaren på ett insiktisfullt engagemang Lärarna vill förebygga skador Stöd från övriga aktörer inom skolorganisationen Stöd i att hålla frågan och förmåga levande i ett långsiktigt perspektiv

16 Resultat Kunskap en förutsättning

17 Resultat Vet man sågör man Om lärarna har god kännedom om AML rapporterar de tillbud och skador i större utsträckning Gör man såvet man påderas skolenheter genomförs ocksåmomenten i det systematiska säkerhetsarbetet i större utsträckning, Systematik Kunskap

18 Resultat Systematik en förutsättning Lärarna rapporterar tillbud och skador i större utsträckning Lärarna upplever att de har bättre förutsättningar för att tillgodose elevernas säkerhet

19 Slutsatser Skolans systematiska skadeförebyggande arbete är i behov att stärkas på många sätt och nivåer inom skolorganisationen Behov av en metod Rapportering Systematik En övervägande del av lärarna är insiktisfullt engagerade i frågan och uttrycker en vilja till att bidra i utvecklingen Lärarna efterlyser bättre samverkan mellan aktörerna inom skolorganisationen lokalt, vilket tyder påatt alla i organisationen behöver ha kunskap om AML och systematiskt skadeförebyggande arbete

20 Slutsatser Eleverna omfattas av AML och deras deltagande i riskronder är lågt Elevernas ställning i arbetsmiljöarbetet bör stärkas * *Häggqvist, S. (2004). Arbetsmiljöoch utveckling i skolan: förutsättningar för samverkan mellan elever och personal. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högsk., Stockholm.

21 Slutord Systematisk skadeprevention har som primärt syfte att förebygga skador I realiteten svårt att lyfta ur skadeprevention ur ett större sammanhang Häggqvist lyfter fram att kunskap om arbetsmiljöarbete är; betydelsefull för individens emotionella och sociala utveckling, hälsa och välbefinnande. Det är också viktigt att individen utvecklar förmåga att se samband mellan egna handlingar och dess konsekvenser. (Häggqvist, 2004, s.68) Häggqvist, S. (2004). Arbetsmiljöoch utveckling i skolan: förutsättningar för samverkan mellan elever och personal. Diss. (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högsk., Stockholm.

22 Kontaktuppgifter Centrum för personsäkerhet; CFPS.se