Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor 2009

Transkript

1 Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Rikard Aspholm Säkerhetssamordnare 1

2 Innehållsförteckning Innehåll 1. Inledning Definitioner Säkerhetsmål och nyckeltal Övergripande säkerhetsmål och nyckeltal Säkerhetsmål och nyckeltal för fallolyckor Säkerhetsmål och nyckeltal för vägtrafikolyckor Säkerhetsmål och nyckeltal för bränder er Fallolyckor beskrivning av aktiviteterna Fallolyckor uppföljning Vägtrafikolyckor beskrivning av aktiviteterna Vägtrafikolyckor uppföljning Bränder beskrivning av aktiviteterna Bränder uppföljning... 12

3 1. Inledning Uppföljning av handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor avser år Uppföljningen är tvådelad; nyckeltal och aktiviteter. Nyckeltalen följs upp genom redovisning av statistik vilket ska ge en bild över olyckor och skador i Piteå kommun. På sikt kommer nyckeltalen ge en indikation om aktiviteternas effekter. Uppföljningen av aktiviteterna sker genom en enkätundersökning till kommunens nämnder och bolagsstyrelser. En fyragradig skala, där fyra är högsta betyg, samt ja/nej frågor används för att mäta genomförande. 2. Definitioner Svårt skadad Svårt skadad avser en person som på grund av en skada har vårdats i slutenvård. Skador och förgiftningar Skador och förgiftningar avser personskador som orsakats av olycksfall, avsiktligt tillfogad skada samt övergrepp av annan person. 3. Säkerhetsmål och nyckeltal Handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor är uppbyggt med ett övergripande säkerhetsmål och tre prioriterade områden för vilka ytterligare säkerhetsmål har identifierats. För varje säkerhetsmål har nyckeltal identifierats. Statistik över skador är från Socialstyrelsen Epidemiologiska center (EpC) och presenteras som treårsmedelvärden. Statistik över räddningsinsatser och bränder baseras på uppgifter från räddningstjänsten. Nyckeltalen och måluppfyllelse mäts med 2008 som basår. 3.1 Övergripande säkerhetsmål och nyckeltal Övergripande säkerhetsmål Minska antalet olyckor och minska konsekvenserna av de olyckor som inträffar Antal svårt skadade av skador och förgiftningar per 1000 invånare och år i Piteå kommun (treårsmedelvärde) År Män 12,7 Kvinnor 14,4 Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska center. Antal räddningsinsatser per 1000 invånare och år i Piteå kommun År 2008 Antal 3,6 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

4 3.2 Säkerhetsmål och nyckeltal för fallolyckor Säkerhetsmål fallolyckor Minska antalet fallolyckor och dess konsekvenser i Piteå kommun. Antal svårt skadade i fallolyckor per 1000 invånare och år i Piteå kommun (treårsmedelvärde) År Män 6,6 Kvinnor 9,6 Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska center. Antal personer 014 år svårt skadade i fallolyckor per 1000 invånare och år i Piteå kommun (treårsmedelvärde) År Män 4,5 Kvinnor 3,4 Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska center. Antal höftfrakturer per 1000 invånare och år för de över 65 år i Piteå kommun (treårsmedelvärde) År Män 6579 år 4,1 Kvinnor 6579 år 6,9 Män 80+ år 17,6 Kvinnor 80+ år 35,6 Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska center. Antal höftfrakturer och andra frakturer orsakade av fall i äldreboenden per år i Piteå kommun År Antal Källa: Medicinskt ansvarig sjuksköterska, socialtjänsten Piteå 3.3 Säkerhetsmål och nyckeltal för vägtrafikolyckor Säkerhetsmål vägtrafikolyckor Minska antalet vägtrafikolyckor och dess konsekvenser i Piteå kommun Antal svårt skadade i vägtrafikolyckor per 1000 invånare och år i Piteå kommun (treårsmedelvärde) År Män 2 Kvinnor 1,2 Källa: Socialstyrelsens Epidemiologiska center.

5 3.4 Säkerhetsmål och nyckeltal för bränder Säkerhetsmål bränder Minska antalet bränder och dess konsekvenser i Piteå kommun Antal bostadsbränder per 1000 innevånare och år År 2008 Antal 0,32 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Antal trävaruindustribränder per år År 2008 Antal 6 Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Brand eller brandtillbud i skola eller särskilt boende År 2008 Antal Källa: Räddningstjänsten Piteå.

6 4. er De säkerhetshöjande aktiviteter som anges i handlingsprogrammet för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor är uppdelade på de tre områden som kommunen prioriterat: fallolyckor; vägtrafikolyckor och bränder. Redovisningen av aktiviteterna följer samma uppdelning. Först anges aktiviteten enligt handlingsprogrammet, därefter ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse och avslutningsvis genomförande av aktiviteten antingen som JA/NEJ eller enligt en fyragradig skala. 4.1 Fallolyckor beskrivning av aktiviteterna Fixartjänst Ansvarig: Kommunstyrelsen. Kommunen verkar för att en fixartjänst inrättas vilken erbjuder personer över 65 år gratis hjälp att utföra enklare tjänster i eller i närheten av hemmet i syfte att minska risken för olyckor. 1. en har inte påbörjats. 2. Utredning av aktiviteten har påbörjats. 3. Utredning av aktiviteten har avslutats, beslut om införande är taget. 4. en genomförs. Information Ansvarig: Socialnämnden. Socialnämnden ansvarar för att kommunens samvarogrupper återkommande informerar om risken för fallolyckor och bostadsbränder samt hur dessa risker kan förebyggas. Socialnämnden ansvarar för att i samarbete med folkhälsorådet vid hälsofrämjande kampanjer informera om fallrisker. 1. Ingen åtgärd/aktivitet är vidtagen. 2. Åtgärden/aktiviteten är påbörjad. 3. Åtgärden/aktiviteten är genomförd. 4. Åtgärden/aktiviteten har implementerats i verksamheten, dvs. till fullo genomförd. Samvarogrupper Har information om fallrisker och bostadsbränder getts i kommunens samvarogrupper. (JA/NEJ) Om JA, vid hur många tillfällen: Hälsofrämjande kampanjer Har information om fallrisker getts vid hälsofrämjande kampanjer för äldre? (JA/NEJ). Om JA, vid hur många tillfällen:

7 Hembesök Ansvarig: Socialnämnden. Socialnämnden ansvarar för att i hembesöksprojektet informera om fallförebyggande och brandförebyggande åtgärder. Ingår information om fallförebyggande och brandförebyggande åtgärder i hembesöksprojektet? Höftskyddsbyxa Ansvarig: Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utarbeta riktlinjer för behovsbedömning av höftskyddsbyxa. Har riktlinjer för behovsbedömning av höftskyddsbyxa utformats? (JA/NEJ). Fastighetsbestånd Ansvarig: Teknik och servicenämnden, Piteå Näringsfastigheter och Pitebo. Trappor i kommunens fastighetsbestånd ska utrustas med ändamålsenlig ledstång. I trappor inomhus i kommunens fastighetsbestånd ska första och sista trappsteget vara tydligt märkta. Vid om, ny, och tillbyggnad i kommunens fastighetsbestånd ska fallrisker beaktas vid val av mattor och trösklar. Ledstång och märkning i trappor 1. Ingen aktivitet har påbörjats. 2. Inventering av brister i trappor har påbörjats. 3. Åtgärdande av brister har påbörjats. 4. Identifierade brister har åtgärdats. Golvmattor Beaktas fallrisker vid val av mattor och trösklar vid om, ny och tillbyggnad i kommunens fastighetsbestånd? (JA/NEJ). Lekutrustning Ansvarig: Teknik och servicenämnden, Kultur Fritidsnämnden och Pitebo. Lekutrustning i offentlig miljö samt vid skolor och förskolor ska vara utformade enligt svensk standard. Gemensam rutin för besiktning utformas av berörda nämnder och kommunala bolag.

8 Lekutrustning uppfyller svensk standard Är lekutrustning utformad enligt svensk standard? (JA/NEJ). Besiktning av lekutrustning Har en gemensam rutin för besiktning av lekutrustning utformats? (JA/NEJ). Kampanjer Ansvarig: Folkhälsorådet/Kommunstyrelsen. Folkhälsorådet ska verka för att kommunen deltar i kampanjer initierade av myndigheter och organisationer som syftar till att minska fallolyckorna och dess konsekvenser. Har kommunen deltagit i kampanjer initierade av myndigheter och organisationer som syftar till att minska fallolyckorna och dess konsekvenser? (JA/NEJ). 4.2 Fallolyckor uppföljning Delaktivitet Ansvar Genomförande Övrigt Fixartjänst KS Information Samvarogrupper Soc Hälsofrämjande KS kampanjer Höftskyddsbyxa Soc Fastighetsbestånd Lekutrustning Ledstänger och trappor Golvmattor Utformning enl. standard Gemensam rutin för besiktning PNF Pitebo TNS PNF Pitebo TNS KFN Pitebo TNS KFN Pitebo TNS

9 4.3 Vägtrafikolyckor beskrivning av aktiviteterna Trafiksäkerhetsplan/program Ansvarig: Teknik och servicenämnden. Teknik och servicenämnden verkar för att upprätta en trafiksäkerhetsplan/program. 1. en har inte påbörjats. 2. Arbetet med en trafiksäkerhetsplan har startat. 3. Förslag till trafiksäkerhetsplanen har tagits fram. 4. Trafiksäkerhetsplanen har fastställts i kommunfullmäktige. Utbildning Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden. Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att i samverkan med teknik och servicenämnden årligen utbilda samtliga elever i årskurs 7 i trafiksäkerhet. Barn och utbildningsnämnden ska verka för att polismyndigheten Norrbotten deltar i utbildningen. 1. Ingen utbildning har genomförts. 2. Mindre än hälften av klasserna har utbildats i trafiksäkerhet. 3. Över hälften av klasserna har utbildats i trafiksäkerhet. 4. Samtliga elever har utbildats i trafiksäkerhet. Kampanjer Ansvarig: Teknik och servicenämnden. Teknik och servicenämnden ansvarar för att i samarbete med folkhälsorådet vid cykelfrämjande kampanjer informera om trafiksäkerhet och verka för ökad cykelhjälmsanvändning. Har kommunen vid cykelfrämjande kampanjer informerat om trafiksäkerhet och verkat för ökad cykelhjälmsanvändning? (JA/NEJ). 4.4 Vägtrafikolyckor uppföljning Delaktivitet Ansvar Genomförande Övrigt Trafikssäkerhetsplan/program TNS Utbildning BUN Kampanjer TNS

10 4.5 Bränder beskrivning av aktiviteterna Skaderapportering Ansvarig: Alla förvaltningar och kommunala bolag. Förvaltningar och helägda bolag ska rapportera brand och brandtillbud i kommunens skaderapporteringssystem. Har brand eller brandtillbud förekommit i er verksamhet? (JA/NEJ). Om JA, har ni rapporterat detta i kommunens skaderapporteringssystem? (JA/NEJ). Riskinventering Ansvarig: Barn och utbildningsnämnden. Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att i samverkan med teknik och servicenämnden samt räddnings och beredskapsnämnden genomföra riskinventeringar vartannat år i den inre och yttre miljön i kommunens skolor. Riskinventeringarna ska resultera i ett åtgärdsprogram för att minska förekomst och risker för klotter, skadegörelse och anlagd brand. Har riskinventeringar genomförts? (JA/NEJ). Om JA, har åtgärdsprogram upprättats? (JA/NEJ). Vård och omsorgsboenden Ansvarig: Socialnämnden. Socialnämnden ansvarar för att särskilt beakta behovet av brandskydd vid upphandling av kommunala vård och omsorgsboenden. Beaktas brandskydd vid upphandling av vård och omsorgsboenden? (JA/NEJ). Utbildningar Ansvarig: Räddnings och beredskapsnämnden samt Barn och utbildningsnämnden. Räddnings och beredskapsnämnden erbjuder utbildning i brandkunskap och konsekvenser av anlagd brand till samtliga kommunens elever i årskurs sju samt första året på gymnasiet. Räddnings och beredskapsnämnden erbjuder utbildning i systematiskt brandskyddsarbete (SBA) särskilt riktat mot trävaruindustrin, personal i särskilt boende samt bostadsrättsföreningar. Barn och utbildningsnämnden ska bedriva brandkunskapsundervisning för elever i årskurs 2 och 5. Samtliga klasser i varje årskurs ska årligen få undervisning.

11 Barn och utbildningsnämnden ansvarar för att informera personal och föräldrar om problemen med klotter, skadegörelse och anlagd brand i skola. Brandkunskapsutbildning för årskurs 7 och första året på gymnasiet 1. Ingen utbildning har genomförts. 2. Mindre än hälften av klasserna har utbildats i brandkunskap. 3. Över hälften av klasserna har utbildats i brandkunskap. 4. Samtliga elever har utbildats i brandkunskap. Systematiskt brandskyddsarbete Erbjuder räddnings och beredskapsnämnden utbildning i systematiskt brandskyddsarbete riktat mot trävaruindustrin, personal i särskilt boende samt bostadsrättsföreningar? (JA/NEJ). Brandkunskapsutbildning för årskurs 2 och 5 1. Ingen utbildning har genomförts. 2. Mindre än hälften av klasserna har utbildats i brandkunskap. 3. Över hälften av klasserna har utbildats i brandkunskap. 4. Samtliga elever har utbildats i brandkunskap. Information om skadegörelse Har personal och föräldrar informerats om eventuella problem med klotter, skadegörelse och anlagd brand i skolan? (JA/NEJ). Kampanjer Ansvarig: Räddnings och beredskapsnämnden. Räddnings och beredskapsnämnden deltar aktivt i kampanjer för brandsäkerhet som initieras av myndigheter och organisationer. Har Räddnings och beredskapsnämnden deltagit i kampanjer för ökad brandsäkerhet? (JA/NEJ) Brandsäkert hem Ansvarig: Räddnings och beredskapsnämnden. Räddnings och beredskapsnämnden ska aktivt marknadsföra konceptet brandsäkert hem genom information och utbildningar. Marknadsför Räddnings och beredskapsnämnden brandsäkerhet hem? (JA/NEJ).

12 4.6 Bränder uppföljning Delaktivitet Ansvar Genomförande Övrigt Skaderapportering NAV BUN KS KFN MBK RBN Soc TNS (fk) TNS (tg) Piteå Hamn Pitebo PNF PIREVA Inga brandtillbud Brandtillbud/ingen rapportering Inga brandtillbud Inga brandtillbud Inga brandtillbud Brandtillbud/rapport Inga brandtillbud Inga brandtillbud Brandtillbud/ingen rapportering Hade ej kommit igång med rapporteringen vid tillfället. Riskinventering BUN Vård och Soc omsorgsboende Utbildningar Brandkunskap åk 2 BUN och åk 5 Brandkunskap åk 7 RBN och Gym 1 Systematiskt RBN brandskyddsarbete Information vid BUN Svarat vet ej. skadegörelse Kampanjer RBN Brandsäkert hem RBN

13 5. Utvecklingsområden Handlingsprogrammet kan förbättras på ett antal områden, dels generella förbättringar men även specifikt för en bättre uppföljning. Döpa om aktiviteter till prestationsmål i enlighet med nationell praxis. Tidssätta och kvantifiera prestationsmålen. I handlingsprogrammet, eller bilaga till handlingsprogrammet formulera hur prestationsmålen ska följas upp. Handlingsprogrammet för räddningstjänst behöver få säkerhetsmål och prestationsmål. Slå samman handlingsprogram för förebyggande och handlingsprogram för räddningstjänst till ett. Riskanalysen bör få större utrymmet i handlingsprogrammet. Riskanalysen kan kompletteras innehålla en kostnadsnyttaanalys över i vilken omfattning räddningstjänstens olika personella resurser (heltid, deltid, värn, räddningschef i beredskap) används och ställa det i förhållande till kostnaden för resursen.