Trygghetsbokslut 2010

Transkript

1 Trygghetsbokslut 2010

2 10 Trygghetsbokslut Innehållsförteckning Trygghetsbokslut Vi och omvärlden 3 Indikatorer 4 Våra mål 7 Internt skydd 7 Olycka/brand 7 Krissituation 7 Vad gjordes 2010? 8 Vårt insatsarbete 8 Vårt förebyggande arbete I din hand håller du vårt tredje trygghetsbokslut. Efter varje verksamhetsår sedan 2008 har vi sammanställt och summerat det gångna årets säkerhetsarbete. Genom ett bokslut vill vi ge förtroendevalda, kommuninnevånare och andra intresserade en bild av det trygghetsarbete som Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) och dess medlemmar, och kommuner, genomfört års aktiviteter syftade till att ta oss ytterligare ett steg närmare de tolv mål som finns angivna i handlingsprogrammet för skydd och säkerhet. Handlingsprogrammet antogs av förbundets direktion och kommunfullmäktigeförsamlingarna vid årsskiftet 2007/2008. Programmet tar sin utgångspunkt i Lag om skydd mot olyckor och är något som landets kommuner är skyldiga att upprätta och arbeta efter. Med sikte på de tolv målen har de tre organisationerna genomfört en rad aktiviteter. Mycket av arbetet har vi gjort tillsammans. Ansvaret för att samordna och leda detta arbete har och kommuner överlämnat till HRF var det tredje året i nuvarande handlingsprogrammet för skydd och säkerhet (version 1.1) fyraåriga livscykel. Under 2011 ska programmet utvärderas. Resultatet från utvärderingen är en byggsten i det nästkommande handlingsprogrammet (version 1.2) som ska gälla för åren Vi och omvärlden Sedan 2008 presenterar Sveriges kommuner och landsting en jämförelse av ett antal indikatorer, Öppna jämförelser. Denna visar kommunernas säkerhetsarbete i jämförelse med varandra. I vårt trygghetsbokslut har vi lyft fram de indikatorer som är relevanta för vårt arbete. Grön färg betyder att värdet för indikatorn tillhör de 25 procent av kommunerna som har bäst värde, röd färg betyder att värdet tillhör den 25 procenten med sämst värde och gul färg anger att värdet finns bland de 50 procenten i mittfältet. 4 3

3 Indikatorer Antal sjukhusvårdade till följd av oavsiktliga skador (olyckor) per invånare ,3 17, ,0 16, ,8 13,4 Kommentar: Enligt modellberäkning skulle antalet sjukhusvårdade per invånare 2010 vara 11,4-12,2 i och 11,2-12,0 i. Värt att notera är att fyra av fem höglandskommuner har ett högre antal sjukhusvårdade invånare än vad modellberäkningen anger. Samtliga höglandskommuner, förutom Sävsjö, har röda värden. I Jönköpings län har endast Habo grönt värde. Antalet fullt utvecklade bränder i byggnader per 1000 invånare ,60 0, ,62 0, ,76 0,86 Kommentar: Enligt modellberäkning för 2010 skulle antalet utvecklade bränder i vara 0,73-0,86 per invånare och 0,73-0,83 i. Bland Höglandskommunerna har Aneby och röda värden, övriga kommuner har gula värden. I Jönköpings län har endast Jönköping grönt värde. Antal anmälda våldsbrott totalt per invånare ,0 6, ,8 7, ,5 7,5 Kommentar: Enligt modellberäkning för 2010 skulle antalet anmälda våldsbrott per invånare i vara 7,1-8,4 och i 6,9-8,1. Samtliga höglandskommuner har gula värden. I Jönköpings län har Gnosjö, Habo, Mullsjö och Vaggeryd gröna värden. Tillgång till räddningstjänst i minuter (medianvärde) ,7 9, ,4 13, ,0 11,4 Kommentar: Medianvärdet i riket 2010 var 12,2 minut. Tiderna varierar från 7,4 minuter till 43,9 minuter. Värdena för år 2008 är modellberäknade. Bland Höglandskommunerna har och Sävsjö grönt värde, övriga gult värde. I Jönköpings län har Habo, Jönköping,, Sävsjö, Tranås och Värnamo gröna värden. Tillgång till ambulans i minuter (medianvärde) ,5 11, ,7 11, ,3 12,1 Kommentar: Medianvärdet i riket 2010 var 13,7 minuter. Tiderna i riket varierar från 6,8 minuter till 32,4 minuter. Bland Höglandskommunerna har grönt värde, Aneby rött värde och övriga gult värde. I länet har Eksjö,, Tranås och Värnamo gröna värden. Antal personer per invånare som utbildats i säkerhetsfrågor ,7 62, ,4 43, ,2 53,2 Kommentar: Medianvärdet i riket 2010 var 39,2 personer per invånare. Det högsta värdet i landet är 251 personer per invånare. Bland Höglandskommunerna har, och Aneby gula värden, övriga kommuner har gröna värden. 4 5

4 Kostnader för räddningstjänst per invånare kr 715 kr kr 814 kr kr 869 kr Kommentar: Kostnaden i riket 2010 varierade från 382 kronor (Lomma kommun) till kronor (Jokkmokk kommun). Medianvärdet är 801 kronor per invånare. Bland Höglandskommunerna variera kostnaderna per invånare mellan 869 kronor till 958 kronor. Den genomsnittliga kostnaden på Höglandet är 896 kronor/invånare. Ersättning för krishantering per invånare ,70 kr 27,00 kr ,00 kr 34,60 kr ,00 kr 27,00 kr Kommentar: Medianvärdet för kostnaden för säkerhetsarbete (i vilken ersättning för krishantering ingår) var kronor/invånare, vilket är 5,3 procent av den mediankostnad (801 kr/invånare) som landets kommuner lägger på räddningstjänst. Våra mål Internt skydd Kommunens kostnader i samband med materiella skador ska minska under jämfört med Andelen medborgare som känner sig trygga i mötet med kommunens personal, lokaler och utrustning ska öka. Den som har en särskilt utsatt arbetssituation ska uppleva sin arbetsplats som trygg och säker Olycka/brand Självdestruktivt beteende och självmord ska minska. Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska under jämfört med Antalet fallolyckor ska minska under jämfört med Den som drabbas av brand, olycka eller krissituation ska uppleva att de blir psykosocialt väl omhändertagna. En övervägande majoritet av dem som bor vid instans/företag som bedriver farlig verksamhet ska uppleva sitt boende som tryggt. Antalet materiella skador som uppskattas kosta mer än en miljon kronor ska minska jämfört med Krissituation Andelen kommuninvånare, som vet hur var och en kan bidra till att minska konsekvenserna av en krissituation, ska öka. Kommunens medborgare ska ha tillgång till snabb, korrekt och målgruppsanpassad information i händelse av krissituation. Kommunens infrastruktur ska ha en sådan funktion som medför att människors hälsa inte äventyras. 6 7

5 Vad gjordes 2010? Under 2010 har en lång rad aktivteter genomförts för att uppnå politiska antagna målen. Här redovisar vi ett axplock av alla de aktiviteter som räddningstjänstförbundet, kommun och kommun genomfört under Vårt insatsarbete Även under 2010 ökade antalet larm inom våra kommuner. Under 2009 larmades räddningstjänsten 737 gånger. Under 2010 behövdes vår hjälp 830 gånger (465 larm i kommun, 365 larm i kommun). Det innebär en ökning om 12,6 procent. De främsta orsakerna till det ökade antal larm är fler trafikolyckor samt fler sjukvårdslarm. Även antalet insatser utanför förbundets område ökade till 93 från 74 (2009). De veckodagar som vi har haft flest larm är tisdagar och lördagar, lägst antal utlarmningar sker under söndagar. Mellan klockan och inträffar de flesta larmen och mellan kl och inträffar minst larm. Räddsam F:s ledningsfordon, stationerat på stationen i, har under året används bland annat vid ett utsläpp av farligt gods i Eksjö samt av polisen vid försvinnanden. Trafikolyckor Antalet trafikolyckor som förbundet har blivit larmade till har ökat med nästan 40 procent under året, från 131 till 183 stycken. Fördelningen är i stort sett jämn mellan kommunerna, 93 olyckor i kommun samt 90 i kommun. Under 2010 var vintermånaderna samt sommarmånaderna juni och juli mer olycksdrabbade än tidigare år. Fredagar är den veckodag då det inträffar flest olyckor och mellan kl och är den tidsperiod som är värt drabbad. Under året omkom två personer i trafikolyckor. Bränder Antalet brand i byggnad har minskat med nästan 20 procent under året, från 122 till 102 stycken. 48 brand i byggnad inträffade i kommun, 54 i kommun. Torsdagar är den veckodag då flest bränder har inträffat och den högsta frekvens larm infaller mellan kl till samt kl till En person har omkommit i brand under året. Större händelser under året var bland annat brand i flerfamiljshus i där åtta lägenheter totalförstördes, lantbruksbränder i Blankefall och Kättilsås (inga djur skadade), bränder på kontor i samt Pauliström, brand i magasin i. Större villabränder har även inträffat i, Skede, Ekenässjön samt i Kvillsfors. Vårt förebyggande arbete Internt skydd I en krissituation är kunskap A och O. Den som vet hur man ska agera i vissa situation kan också bemästra läget bättre, vilket i sin tur gör att konsekvenserna blir mindre. kommun, kommun och räddningstjänstförbundet har under året arbetat metodiskt med att upprätthålla sina utbildningsplaner. Det innebär att kommunernas medarbetare utbildas vart tredje till fjärde år. Räddningstjänstförbundet har genomfört en översyn av sina utbildningar för att såväl aktualisera som kvalitetssäkra informationen. Under året har även en diskussion mellan förbund och medlemmar inletts om ytterligare struktur i utbildningsarbetet för att dels säkerställa frekvensen, dels minska administrationen. Under året har även tjänsten efter anlagd brand funnit sina former och tagits i full drift. Då räddningstjänsten tillkallats till bränder i kommunala lokaler, som misstänks vara anlagda, följer räddningstjänst och polis upp händelsen efteråt. Uppföljningen anpassas till situationen och de personer som är involverade. Tjänsten har tagits emot väldigt positiv, inte minst av skolpersonalen. Olycka/brand Då fallolyckor är en av de mest frekventa olyckshändelserna i vår region har arbetet med fallprevention fortsatt. Projektet En påse sand har övergått till ordinarie verksamhet. I båda kommunerna packades och distribuerades sammanlagt ca sandpåsar. Påsarna har funnit tillgängliga för allmänheten för avhämtning på bland annat vårdcentral, apotek, bibliotek, medborgarkontor. Tanken är att den enskilde enkelt ska kunna sanda på hemmaplan, på till exempel trappuppgången eller vid brevlådan, och på så sätt kunna undvika halkolycka utomhus. Under året har även ett pilotprojekt med hembesök genomförts. Räddningstjänstens personal besöker hushållen i ett visst område med erbjudande om en enklare säkerhetstillsyn i hemmet. Räddningstjänstförbundet har även infört hjärtstartare vid samtliga stationer/värn. Införandet i Forserum och Kvillsfors finansierades av landstinget med igångsättning redan 2009, medan övriga stationer har utrustats och utbildats efter beslut i förbundets direktion under Arbetet med att utveckla trafiksäkerheten har samordnats i en särskild, och kommungemensam trafiksäkerhetsgrupp där bland andra Trafikverket, polisen och NTF ingår. Tillsammans har olika informationskampanjer och utbildningsinsatser genomförts. Trafiksäkerhetsarbetet i kommun har bland annat 8 9

6 riktas mot skapa säkra skolvägar. Övergångsställen har åtgärdats och cykelbanor har anlagts. Arbetet med att lära barn och ungdomar hur man hanterar ett krisläge har fortsatt under året. Tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningarna är ett utbildningskoncept under framarbetande. Varje år genomförs Barnens brandbil som vänder sig till förskolebarn. I årskurs 3 lär barnen sig mer om man ska agera och skydda sig själv vid till exempel en brand. I årskurs 5 inriktas informationen mot trafikregler och cykelvett, i årskurs 8 blir det information om mopedkörning och i årskurs 2 på gymnasiet ligger tonvikten på bilkörning och faran med alkohol i trafiken. Krissituation kommun har fortsatt arbete med att säkerställa möjligheten till reservkraft. Under året har ett antal prioriterade fastigheter, företrädesvis äldreboenden, utrustats med anslutning för reservkraftverk. I båda kommunerna har också övningar genomförts för att upprätthålla beredskap av utkörning av reservkraftverk. I kommun har planen för krisinformation uppdaterats. Stor kraft har också lagts på uppföljningen av den informationskris som inträffade i kommun

7 12