Handlingsplan för samverkan mellan Vetlanda kommun och lokalpolisområde Höglandet.

Transkript

1 1 (8) Handlingsplan för samverkan mellan Vetlanda kommun och lokalpolisområde Höglandet. Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: Kommunstyrelsen ( ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: Dokumentansvarig: Säkerhetssamordnare, Höglandets Räddningstjänstförbund Senast reviderad: Klicka här för att ange datum. (nämnd ) Senast granskad: Klicka här för att ange datum. Den 1 januari 2015 fick Sverige en ny polisorganisation som ska utgå från det lokala perspektivet. Det innebär en höjd ambitionsnivå för samverkan mellan Vetlanda kommun och polis i det brottsförebyggande arbetet. Trygghets- och säkerhetsarbetet i Vetlanda kommun samordnas, på kommunens uppdrag, av Höglandets räddningstjänstförbund och är ett arbete som sedan flera år tillbaka inbegripit många av samhällets olika aktörer, däribland även polisen. Det övergripande syftet med denna överenskommelse om samverkan är att: utveckla fungerande samarbetsformer inom det brottsförebyggande området mellan Vetlanda kommun, Polisen samt andra organisationer som kan bli aktuella, förebygga och förhindra etablering av organiserad brottslighet, samt att minska brottsligheten i Vetlanda kommun. Arbetet med organiserad brottslighet finns beskrivet i bilaga 1. Strategisk plan för samverkan mellan Vetlanda kommun och Polismyndigheten mot lokal organiserad brottslighet Medborgardialog och medborgarlöften i Polisens verksamhetsplan 2015 ska den nya Polismyndigheten arbeta närmare medborgarna i medborgardialoger och medborgarlöften tillsammans med kommunerna. Medborgardialogen handlar om att ta in medborgarnas kunskap om vad de upplever som problem i sitt område. Medborgardialogen tillsammans med handlingsplan för samverkan ska resultera i lokala medborgarlöften. Arbetet planeras att starta under Båda parter har, vid sidan av detta dokument, kvar sina ordinarie åtaganden som beslutats inom respektive organisation. Vetlanda här växer människor och företag

2 2 Övergripande struktur I Vetlanda kommun utgår handlingsprogram för samverkan från dokumentet Handlingsprogram för skydd och säkerhet Handlingsprogrammet utgör kärnan av Vetlanda kommuns säkerhets- och trygghetsarbete. Överenskommelse om att tillsammans arbeta med brotts- och trygghetsproblem undertecknades 12 december 2015 av Lokalpolisområdeschef Höglandet och kommunstyrelseordförande i Vetlanda kommun. Överenskommelsen mynnar ut i detta handlingsprogram för samverkan mellan Vetlanda kommun och lokalpolisområde höglandet Arbetsprocess Det arbete som ska genomföras utförs i en systematisk arbetsprocess. Den består av fyra delar: planera, genomföra, följa upp och förbättra. För att uppnå denna handlingsplans mål genomför parterna varje år en rad aktiviteter. Aktiviteterna förverkligas genom att parterna planerar in dessa i sina ordinarie verksamhetsplaner och budgetar. För att synkronisera arbetet träffas representanter från kommunens Centrala säkerhetsgrupp (CSG), lokalpolisområde Höglandet och Höglandets räddningstjänstförbund (HRF), två gånger per år. Höglandets räddningstjänstförbund är sammankallande. Uppföljning och utvärdering Centrala säkerhetsgruppens arbete med målen i handlingsprogrammet för skydd och säkerhet följs upp och redovisas årligen i ett trygghetsbokslut. Trygghetsbokslutet redovisas för kommunfullmäktige senast i december året efter aktuellt verksamhetsår. Under 2017 kommer Polismyndigheten och SKL göra en Trygghetsmätningen i kommunen. Polismyndigheten följer upp arbetet med handlingsplan för samverkan årligen i lokalpolisområde Höglandetsledningsgrupp. För varje fokusområde ska målen årligen följas upp med hjälp av tillgänglig statistik tillsammans med en produktionsuppföljning. Effekterna av det kommunala handlingsprogrammet för skydd och säkerhet, och därmed också denna handlingsplan för samverkan, utvärderas Utvärderingsarbetet startar senast hösten Utvärderingen ligger till grund för ny överenskommelse om samverkan för perioden Undertecknande parter Vetlanda 7 september 2016 Henrik Tvarnö Kommunstyrelsens ordförande Vetlanda kommun Christian Winkler Chef Lokalpolisområde Höglandet Lokalpolisområde Höglandet

3 3 Handlingsplan Detta dokument är Vetlanda kommuns och lokalpolisområde Höglandets gemensamma handlingsplan för det brottsförebyggande arbetet i Vetlanda kommun under 2016 till Utifrån en gemensam problembild har parterna kommit fram till att särskild uppmärksamhet ska riktas mot tre huvudområden: Våld i offentlig miljö Narkotika Trafikbrott Våldsbrott i offentlig miljö Mål: Våldsbrott i offentlig miljö, i synnerhet i Vetlanda stadskärna kring torget och närliggande områden, ska minska under i jämförelse med Indikator: Lokal polisiär brottsstatistik för att mäta våldsbrott i offentlig miljö mellan fredag och lördag 22:00-03:00. Lägesbild En av polisens utmaningar i dokumentet Rikspolischefens inriktningar är att våldet ska minska. Polisens uppgift är att förebygga och ingripa mot brott som riktar sig mot människors liv och hälsa. De ska ha en hög närvaro på platser och tider där risken för våldsbrott är stor. I Polisens händelse- och brottsinformationstjänst (HOBIT) finns brottsstatistik på lokal nivå som detaljerat kan visa hur brottsligheten fördelas mellan olika platser och olika tider på dygnet. Av den framkommer det att våldsbrotten i Vetlanda kommun är centrerade till Vetlanda centralort, det är på torget och i närliggande områden våldsbrotten sker frekvent. Oftast sker våldsbrotten natten mellan fredag och lördag mellan klockan och 03:00. Vid våld i offentlig miljö är alkohol inblandat cirka sju av tio gånger, i stor utsträckning handlar det om nöjesrelaterade misshandelsbrott. Generellt sett brukar både gärningsman och offer vara under 24 år 1. Vid analyser av statistik över våldsbrott i offentlig miljö bör man ta hänsyn till att det förekommer mörkertal eftersom statistiken kan vara händelsestyrd av Polisens insatser. Vetlanda kommun har, i förhållande till folkmängd, ett lågt antal anmälda våldsbrott i offentlig miljö i jämförelse med övriga Höglandskommuner 2. Trenden över tid från 2000 till 2011 ger en bild av att det är kraftiga variationer från 40 till 65 anmälningar per år. Det finns beräkningar för vad våldsbrott i offentlig miljö kostar samhället. Vid ett fingerat fall där förövaren Torsten misshandlar två personer, Kalle och Ivar. Kalle klarar sig med relativt lindriga skador medan brottsoffret Ivar blir permanent invalidiserad av misshandeln. Den sammanlagda kostnaden för misshandeln kan uppgå till cirka 70 1 Förebyggande av våld i offentlig miljö, Brå rapport Nässjö, Sävsjö, Eksjö, Aneby och Tranås

4 4 miljoner kronor under de tre personernas livslopp 3. Eftersom en stor del av våldet begås av unga människor (främst unga män) riskerar brotten också att förstöra framtiden för dessa 4. Förutom det lidande som brottet kan innebära för den som utsätts för det, kan våldet även minska allmänhetens känsla av trygghet och säkerhet. Våldsbrott i offentlig miljö Aktivitet Ansvarig Samverkande parter Utförd senast Polisnärvaro när risken för ordningsstörningar är som störst, kvällar/nätter helger. Polisnärvaro ger ökad trygghet. Polisen Löpande Minst en samordnad krogtillsyn om året. Polisen Alkoholhandläggaren Kommunledningsförvaltningen, HRF, Miljö och byggförvaltningen, Skatteverket 31/ Öka information och erbjudande om medling. Polisen Socialförvaltningen Löpande Kartlägga områden i kommunen där våldsbrott i offentligmiljö förekommer. Polisen 31/ Prioritera belysning i de områden där våldsbrott i offentligmiljö förekommer. VETAB Tekniska kontoret 31/ Snabbare åtgärd än tidigare av trasig belysning i Vetlanda stadskärna. VETAB Tekniska kontoret Löpande 3 I. Nilsson & A. Wadenskog, Gatuvåldets ekonomi 4 Förebyggande av våld i offentlig miljö, Brå rapport 2009

5 5 Narkotika Mål: Öka upptäckten av användandet av narkotika hos personer från 21 år och yngre. Indikator: Anmälda narkotika brott enligt narkotikastrafflagen eget bruk, innehav och överlåtelse. Folkhälsoenkät ung, erbjudna att köpa narkotika och användning av narkotika. Kommentar: Av naturliga skäl så har detta fokusområdet en låg anmälningsbenägenhet. Det finns ett rakt samband mellan Polisens aktivitet och antalet anmälningar. Ju fler narkotikabrott som anmäls desto lägre blir tillgängligheten, vilket i sin tur minskar bruket. Lägesbild Under de senaste åren har det inkommit stor mängd tips till polisen rörande bruk och försäljning av narkotika i Vetlanda kommun. En övervägande del av informationen berör bruk av hasch och marijuana samt försäljning av spice, hasch och amfetamin. Genom satsningar och en tydlighet från ledningen i Barn och utbildningsförvaltningen har det på senare år uppmärksammats fler elever som är påverkade av narkotikapreparat under skoltid. Det finns också indikationer om att elever säljer narkotika på gymnasieskolan. Detta skapar en oro bland både personal och elever. Orsaker till att ungdomar testar narkotika kan vara många. Personal från gymnasieskolan lyfter fram psykisk ohälsa, nyfikenhet att uppleva påstådda positiva effekter av narkotika och positiv inställning bland kamrater till narkotika. Detta tillsammans med risk och skyddsfaktorer med stöd från nationell och internationell forskning. 5 I folkhälsoenkät ung 2013 framkommer det att användningen av narkotika är tre gånger högre i årskurs 2 i jämförelse med årskurs 9 hos både flickor och pojkar. Användningen av tobak och alkohol ökar risken för att ungdomar testar narkotika. 6 Statistiken över anmälda narkotikabrott speglar inte den faktiska narkotikabrottsligheten, mörkeralet är oerhört stort. Något tillspetsat kan man påstå att utvecklingen av narkotikabrott förklaras med satsningar som polisen och tullen gör. 7 Mängden tips och underrättelsearbete påverkar var polisen planerar sina resurser. Antalet anmälda narkotikabrott i Vetlanda kommun har varierat kraftigt de senaste tio åren med toppar mellan Den typ av narkotikabrott som personer lagförts mest för är eget bruk. Statistiken för försäljning av narkotika är låg i Vetlanda kommun den högsta siffran mellan 2004 och 2014 är fyra stycken. I jämförelse med snittet för Jönköpings län och höglandskommunerna 8 har Vetlanda kommun den lägsta nivån anmälda narkotikabrott per invånare. 5 D. Farrington, B. Welsh (2007) Saving children from a life of crime. Oxford university press H. Andershed, A. Andershed (2005) Normbrytande beteende I barndomen. Gothia Förlag Konsten att lästa statistik om brottsligheten 8 Nässjö, Sävsjö, Eksjö, Aneby och Tranås

6 6 Narkotika Aktivitet Ansvarig Samverkande Parter Utförd senast Utbildning i tecken på narkotikapåverkan. Polis Barn och utbildning, Kultur och fritid, Socialförvaltningen, powerhouse och HRF 31/ Öka antalet deltagande i föräldrastödsprogrammet COPE (ålder 3-18) Socialförvaltningen, Barn och utbildning 31/ Inventera och skapa helhetsyn av förebyggande ANDT arbete som riktar sig till barn och ungdomar. HRF Barn och utbildning, Kultur och fritid, Socialförvaltningen, miljö och bygg och Polis. 31/ Ta fram en förebyggande strategi för ANDT 9. Stategin ska bygga på forskning och goda exempel inom området. HRF Barn och utbildning, Kultur och fritid, Socialförvaltningen, Polis. 31/ Öka antalet insatser för att upptäcka fler narkotikabrott i målgruppen 21 år och yngre. Polis 31/ Samhällsinformation till de som bor på HVB-hem Polis, Socialförvaltningen HRF 31/ Samhällsinformation till ensamkommande barn på Navet Polis Barn och utbildning 31/ ANDT= Arbetet med ANDT ingår i kommunens folkhälsostrategi

7 7 Trafikbrott Mål: Säkerheten i trafikmiljön, i synnerhet i Vetlanda stadskärna runt torget med närliggande områden ska förbättras. Nollmätning görs 2016 som följs upp Indikator: Antalet flygande inspektioner, hastighetsmätningar samt bullermätningar Problembild Biltrafik i centrala Vetlanda är sedan lång tid tillbaka intensiv, men problemet finns även på övriga orter och på landsbygden i kommunen. Utförda bullermätningar i centrala Vetlanda ger en bild av att det är förhöjda bullervärden mellan fredag och lördag klockan 22:00-06:00, vilket kan förklaras av ökad buskörning med höga ljud som följd. Detta kan föra med sig irritation från övriga medborgare och kan dessutom innebära direkt livsfara för övriga trafikanter exempelvis gående. Polisens erfarenheter säger att det är främst unga män som förekommer vid buskörningar och vårdslös körning. Den största faran är personer som medvetet tar risker i trafiken och överskattar sin förmåga som bilförare. De tror också att deras beteende accepteras av andra vilket gör att de överskattar antalet bilister som handlar på samma sätt som de själva. 10 Aktivitet Ansvarig Samverkande Parter Utförd senast Polisövervakning av fordonstrafiken när risken för ordningsstörningar är som störst, kvällar/nätter helger. Polisnärvaro ger ökad trygghet. Polis Löpande Flygande inspektioner av fordon. Polisen 31/ Trafikreglerande beslut för att underlätta polisens övervakning samt ge möjligheter att ingripa och begränsa tillgängligheten för fordonsburna ungdomar på natt/kvällstid. Påbörja diskussionen om att vidareutveckla Ung säkerhet- attityder i Tekniska kontoret (nämnden) HRF Barn och Polis 31/ / Statens väg- och transportforskningsinstitut,

8 8 trafiken. Uppföljande diskussioner i skolan samt attitydmätning före och efter. Utöka hastighets- och bullermätningar i Vetlanda stadskärna runt torget med närliggande områden. utbildning Tekniska kontoret Miljö- och byggförvaltningen 31/ / Undersöka möjligheten att använda hastighetskameror i tätorten. Tekniska kontoret 31/