Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Hotagen Huvudr

Transkript

1 Hotagen Huvudr 1

2 Innehåll 1.Inledning Avgränsning Befolkningsutveckling Könsfördelning Åldersfördelning Tillsynsobjekt i Hotagens släckområde Statistik över utryckningar och larm Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan.9 6. Bemanning Åldersfördelning Föllinge och Sörli Kartbild Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

3 1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda Räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör vi också ta hänsyn till när vi ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Hotagens släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Hotagen i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

4 2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Hotagen, åren , presenteras i diagrammen nedan. Först visas Hotagens totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning Antal invånare Figur 1. Stapeldiagram över Hotagens befolkningsutveckling under perioden Källa: Metria 2.1. Könsfördelning Män Kvinnor Figur 2. Stapeldiagram över Hotagens befolkningsutveckling under perioden , uppdelat i kön. Källa: Metria 4

5 2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Hotagen. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Hotagen. Källa: Metria 5

6 3. Tillsynsobjekt i Hotagens släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Hotagens släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Hotagens släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Föreningshuset Samlingslokaler Okänd Okänd Gunnarvattnet Per-Hansagården Okänd Okänd Okänd Samebyn Okänd Okänd Okänd Taxi & Transport Okänd Okänd Okänd Bakvattnet Rötvikens Bygdegård Annan allmän Samlingslokal Okänd byggnad Rörvattnets Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd 6

7 FiskeCamp Rörvattnets Hotell, motell, Hotell eller dyl. Okänd Fjällhotell vandrarhem Hotagsfjärdens Åldringsvård Vård elelr omsorg, Okänd äldrekooperativ minst 3 personer med hjälpbehov Magnussons Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd fjällanläggningar Vikebo förskola och Förskola Skola eller dyl. Okänd fritidshem Stensjöns Kraftverk Kraft/värmeverk Okänd Okänd Fjällträffen Rötviken Bensinstation Tillståndspliktig Okänd hantering brandfarlig vara Bygåln Häggsjövik Annan allmän Okänd Okänd byggnad Häggblommans Hotell/pensionat Hotell eller dyl. Okänd Lägergård Hotagens kyrka Kyrka/motsvarande Okänd Okänd Hotagens Kurs & Konferensgård Restaurang/danslokal Restaurang eller dyl. Okänd 7

8 Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Hotagens släckområde under åren 2010 till Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne Figur 5: Diagram över olika typer av larm i Hotagens släckområde under perioden I Hotagen har man endast beredskap på kvällar och helger. Dagtid är det värn. Det innebär att styrkor från Föllinge kan ta larm här. Figuren visar tydligt att det inte sker många livräddande utryckningar i Hotagens släckområde men att IVPA-larmen är överrepresenterade. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. 8

9 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 9

10 Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 10

11 6. Bemanning I Hotagen finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap kvällar och helger. Totalt 5 anställda. I nuläget har 3 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats Åldersfördelning De 5 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Hotagen har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Hotagens brandstation 11

12 6.2. Föllinge och Sörli Närmsta orter med räddningstjänst är Föllinge och Sörli (i Norge). Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Hotagen och hjälpa till. I Föllinge har man 1 styrkeledare + 4 brandmän. Totalt 15 anställda. Mellan Föllinge och Hotagen är det 63,9 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Föllinge inom 60 minuter. Mellan Sörli och Hotagen är det 38,9 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Sörli inom 34 minuter. 12

13 7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Hotagens släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 13

14 Räddningstjänsten Jämtland , fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund