Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Jämtlands räddningstjänstförbund Dnr: Rätan Huvudr

Transkript

1 Rätan Huvudr 1

2 Innehåll 1.Inledning Avgränsning Befolkningsutveckling Könsfördelning Åldersfördelning..5 3.Tillsynsobjekt i Rätans släckområde Statistik över utryckningar och larm Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan Bemanning Åldersfördelning Åsarna och Ytterhogdal Kartbild Detta dokument är sammanställt av Eveline Berg Bring Maria Lilliehöök 2

3 1. Inledning Syftet med detta dokument är att presentera en mall som ska underlätta arbetet med att utreda räddningstjänstens förmåga i olika områden. Räddningstjänsten Jämtland har det till ytan största området i Sverige att verka inom. Detta område är glesbefolkat och därför är antalet invånare lågt i förhållande till sin storlek. Detta kan i flera situationer bli svårt för Räddningstjänsten då de ska kunna erbjuda samma hjälp till samtliga invånare trots att spridningen av dem är stor. Vår glesbygd tunnas också allt mer ut och detta bör man också ta hänsyn till när man ser över bemanningen. Det är viktigt att se till om det finns samma behov idag som för ett antal år sedan Avgränsning Dokumentet är avgränsat till att behandla Rätans släckområde en karta över området finns på dokumentets sista sida. När det står Rätan i dokumentet är det underförstått att det syftar på släckområdet. Den information som presenteras speglar hur bemanningsbehovet ser ut och detta bör ligga till grund för den aktuella bemanningen. Befolkningsutvecklingen mellan åren presenteras, samt könsfördelningen och åldersstrukturen. Statistik över utryckningar och larm redovisas och denna avser också åren 2010 till Samtliga tillsynsobjekt finns beskrivna samt alternativa släckningsmetoder för rökdykning är presenterade. 3

4 2. Befolkningsutveckling En sammanställning över befolkningens utveckling i Rätan, åren , presenteras i diagrammen nedan. Först visas Rätans totala befolkningsutveckling och därefter redovisas samma utveckling men uppdelat i kön samt åldersfördelning Antal invånare Figur 1. Stapeldiagram över Rätans befolkningsutveckling under perioden Källa: Metria 2.1. Könsfördelning Män Kvinnor Figur 2. Stapeldiagram över Rätans befolkningsutveckling under perioden , uppdelat i kön. Källa: Metria 4

5 2.2. Åldersfördelning Nedan visas en översiktlig åldersfördelning av befolkningen i Rätan. Den största delen av befolkningen befinner sig i det större ålderspannet år. Figur 3. Cirkeldiagram över befolkningens åldersfördelning i Rätan. Källa: Metria 5

6 3. Tillsynsobjekt i Rätans släckområde Vid en inventering av ett område görs en riskanalys för att identifiera potentiella risker. Även en utredning om vilka byggnader/anläggningar som är extra skyddsvärda görs. De risker som identifieras kategoriseras som riskobjekt och avser här de byggnader och anläggningar som innehåller någon typ av inneboende fara, både för den egna verksamheten och eventuellt även för omgivande objekt och människor. Det kan t. ex handla om bensinmackar eller kemiska fabriker som innehåller brandfariga eller explosiva ämnen. De skyddsvärda anläggningarna kategoriseras som skyddsobjekt och avser de byggnader och anläggningar som inte innehåller någon inneboende fara, utan istället innehåller något som kan ses som extra skyddsvärt ur samhällsperspektiv. Det kan t. ex handla om äldreboenden eller restauranger där många människor vistas. Risk- och skyddsobjekt kan läggas samman i en gemensam kategori då en byggnad både kan vara ett riskobjekt och ett skyddsobjekt. Dessa samlas då under namnet tillsynsobjekt. I Rätans släckområde finns ett antal tillsynsobjekt som är extra viktiga för räddningstjänsten att ha koll på. Tillsynsobjekten baseras på risk- och sårbarhetsanalys som har gjorts av Jämtlands Räddningstjänstförbund. En del av byggnaderna är indelade i brandtekniska byggnadsklasser, Br, utifrån skyddsbehovet. Br0 Byggnader med mycket stort skyddsbehov Br1 Byggnader med stort skyddsbehov Br2 Byggnader med måttligt skyddsbehov Br3 Byggnader med litet skyddsbehov Hänsyn ska tas till troliga brandförlopp och konsekvenser vid brand samt byggnadens komplexitet (BFS 2011:26). 6

7 Tabell 1: Räddningstjänstens tillsynsobjekt i Rätans släckområde Objekt Objektstyp Tillsynsgrupp Byggnadsklass Bölegården Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 personer F d Apoteket Rätan Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Fjällfoten Klövsjö Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Br1 Forbondetorpet Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Fäbokrogen Restauranger Tillståndspliktig Br3 brandfarlig vara; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Hembygdsgården Museum, utställning, bibliotek Byggnadsminne Br3 Tomtan eller kyrkligt kulturminne Hotell Klövsjöfjäll Hotell, pensionat Hotell eller dyl. ICA Klövsjö Butik, affär Samlingslokal, färre än 150 personer Katrinastugan Okänt Restaurang eller dyl. alkohol, fler 7

8 än 50 gäster Klövsjö Bensin & Service Butik, affär Tillståndspliktig brandfarlig vara Klövsjö bygdegård Samlingslokaler Samlingslokal, färre än 150 personer Klövsjö Restauranger Tillståndspliktig gårdsbryggeri brandfarlig vara; restaurang eller dyl. alkohol, fler än 50 gäster Klövsjö kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Klövsjö Panorama Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Klövsjö skola och Skola Skola eller dyl. förskola ej markplan, fler än 15 barn Kullers Bygg & Entreprenad Explosiv vara Tillståndspliktig explosiv vara MaBo Jakt & Fritid Butik, affär Tillståndspliktig explosiv vara Norsgården Samlingslokaler Samlingslokal, fler än 150 personer; hotell Br3 8

9 eller dyl. max 9 gäster eller 5 gästrum OKQ8 Rätan Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Preem Klövsjö Bensinstation, bilvård Tillståndspliktig brandfarlig vara Rätans camping Campingplats Hotell eller dyl. Rätans Museum, utställning, bibliotek Samlingslokal, hembygdsgård färre än 150 personer Rätans kyrka Kyrka, församlingshem Byggnadsminne eller kyrkligt kulturminne Rätans skola och Skola Tillståndspliktig förskola brandfarlig vara; skola eller dyl. ej markplan, fler än 15 barn Rätans värdshus Restauranger Tillståndspliktig brandfarlig vara; hotell eller dyl. ; restaurang eller 9

10 dyl. alkohol, fler än 50 gäster Skidstugan i Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Storhogna Skidterassen Klövsjö Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Skogskyrkogårdens Kyrka, församlingshem Byggnadsminne kapell eller kyrkligt kulturminne Solterassen Klövsjö Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Storhogna M Samlingslokaler Storhogna Winter Hotell, motell, vandrarhem Hotell eller dyl. Lodge Utsikten Storhogna Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Vildmarkscenter Hotell, pensionat Hotell eller dyl. Br1 Östgärde Åldringsvård Vård eller omsorg, fler än 3 personer med hjälpbehov Br1 10

11 Antal Risk- och sårbarhetsanalys, bilaga Statistik över utryckningar och larm Statistik har tagits fram över olika typer av utryckningar i Rätans släckområde under åren 2010 till Brand i byggnad, drunkning och trafikolycka faller under kategorin livräddande insatser och är högt prioriterat av räddningstjänsten Brand i byggnad Drunkning IVPA Trafikolycka Utsläpp farligt ämne Figur 4: Diagram över olika typer av larm i Rätans släckområde under perioden Det är tydligt att IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) är överrepresenterade i Rätan. Detta syns ofta i glesbygden, där inte någon ambulans är stationerad. Brandmanspersonal blir då särskilt utbildade för att kunna ge första hjälpen i väntan på ambulans. Drunkning har inte skett alls under de senaste fem åren. 11

12 5. Alternativa släckningsmetoder för släckning från utsidan För att få genomföra en rökdykning krävs det att man är minst man. Räddningsledaren som är på plats vid insatsen avgör om en rökdykning är aktuell eller inte. Det är en riskfylld insats för brandmännen att rökdyka, då de utsätts för värmestrålning och cancerogena ämnen samt fallande föremål och dylikt. Rökdykning är den farligaste arbetsuppgift vi tillåter i Sverige och också en av de mest fysiskt krävande. Paragrafen om rökoch kemdykning (AFS 2007:7) bör tolkas så att rökdykning primärt är en livräddande insats. Invändig släckning genom rökdykning bör därför undvikas så långt detta är möjligt. Utvändig brandbekämpning bör övervägas som första alternativ. En del alternativa släckningsmetoder för att slippa rökdyka eller åtminstone göra rökdykningen mer säker finns att tillgå. Nedan listas dessa: Skärsläckare Ett redskap med vilken man kan skära igenom byggnads- och konstruktionsmaterial. Vatten och skärmedel blandas och pressas i en stråle ur ett specialmunstycke under mycket högt tryck (>250 bar). Strålen skär igenom och fortsätter därefter att spruta vatten in i byggnaden. Ger bra åtkomst och effektiv kylning. Man vinner även tid för att kunna planera den fortsatta insatsen. Skum Skum används ofta som ett komplement till släckning med vatten, exempel vid vätskebränder eller när opåverkade ytor ska skyddas mot strålningsvärme. Skum kan få olika karaktär och egenskaper beroende på typ av skumvätska och i vilka proportioner man blandar de ingå ende komponenterna vatten, skumvätska och gas. CAFS (Compressed Air Foam System) Skum, vatten och tryckluft blandas och sprutas ur en lätt slang. Skumblandningen verkar brandhämmande och kan släcka bränder och skydda obrända områden från att antändas. Verkar kylande och kvävande. 12

13 Fire express En skumstråle som kan nå en kastlängd på 15 meter med stor träffyta sprutas ut under lågt tryck. Vätskan har lågt expansionstal och tillför därmed inte nytt syre till elden. Släckgranat En mobil laddning med aerosol kastas i det brinnande utrymmet, där sedan aerosolen sprider sig och dämpar eller släcker flammorna. Väntar man på mer hjälp från annat håll kan användning av någon alternativ släckningsmetod fördröja brandförloppet så att hjälpen hinner fram i någorlunda tid. Man kan även lyckas få bort så mycket av brand och rök att det inte längre klassas som rökdykning om man vill ta sig in i byggnaden utan ett fullt rökdykningsteam. Därmed kan mannar gå in och hjälpa eventuella kvarvarande människor genom att personalen är rustad för självskydd, inte rökdykning. 13

14 6. Bemanning I Rätan finns en räddningsstyrka med en styrkeledare och två brandmän (1 + 2) som har beredskap dygnet runt, året om. Totalt 11 anställda. I nuläget har 6 av brandmännen C-körkort. Anställningen är på deltid så man har vanligtvis ett ordinarie jobb hos en annan arbetsgivare, men man måste inställa sig på fem minuter när man larmats. Stationen åker även på IVPA larm (I Väntan På Ambulans) Åldersfördelning De 11 brandmän som jobbar på deltidsstationen i Rätan har här delats in i olika ålderskategorier för att få en överblick över personalens åldersstruktur. Figur 5. Cirkeldiagram över åldersfördelningen på Rätans brandstation 14

15 6.2. Åsarna och Ytterhogdal Närmsta orter med lämpad förstärkning från räddningstjänst är Åsarna och Ytterhogdal. Vid behov bör mannar från någon av dessa komma till Rätan och hjälpa till. I Åsarna har man 1 styrkeledare + 2 brandmän. Totalt 10 anställda. I Ytterhogdal är beredskapen med 13 anställda. Mellan Åsarna och Rätan är det 25,7 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men enligt tidigare bedömning av räddningstjänsten beräknas förstärkning från Åsarna inom 28 minuter. Mellan Ytterhogdal och Rätan är det 42,8 kilometer körsträcka. Det är svårt att bedöma exakt körtid beroende på väglag, trafik, tid på dygnet m.m. men med hjälp av Eniro beräknas förstärkning från Ytterhogdal inom 39 minuter. 15

16 7. Kartbild I detta avsnitt presenteras en övergripande kartbild över Rätans släckområde samt vilka insatstider som gäller för området. 16

17 Räddningstjänsten Jämtland , fax Besöksadress: Fyrvallavägen 4, Östersund Postadress: Box 71, Östersund