Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)"

Roger Lundqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 ARB300 v Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Samhällsplanerare Rebecka Andersson rebecka.andersson@arboga.se Datum (5) Synpunkter på samrådsförslaget Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Region- och trafikplankontoret (RTK) som ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala utvecklingsfrågor inom Stockholms läns landsting har skickat ut Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen 2010 (RUFS 2010) på samråd. Remissperioden pågår fram till den 28 november Samrådsförslaget har tre tidsperspektiv: ett långt på cirka 40 år för vision, mål och strategier, ett medellångt på cirka 20 år för planbilder, planeringsmål och åtaganden och ett kortare på 10 år för genomförande, bland annat handlingsprogram. Planen berör två geografiska områden, Stockholms län respektive östra Mellansverige. Östra Mellansverige är de sju län som samverkat kring RUFS 2010, Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län. RUFS 2010 utgår från en vision: Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen har konkretiserats i fyra övergripande mål: en öppen och tillgänglig region, en ledande tillväxtregion, en region med god livsmiljö och en resurseffektiv region. De övergripande målen ska i sin tur uppnås genom att regionens aktörer arbetar efter de sex strategierna: öka uthållig kapacitet och kvalitet inom utbildningen, transporterna och bostadssektorn, utveckla idéer och förnyelseförmåga, säkra värden för framtida behov, vidareutveckla en flerkärning och tät region, stärk sammanhållningen samt frigör livschanser. Kommunstyrelseförvaltningens synpunkter RUFS 2010 är ett omfattande dokument men många bra förslag. Det är viktigt att ha högt uppsatta visioner och mål och mer konkreta strategier för hur dessa ska uppnås för att åstadkomma de förbättringar som krävs för att bli en än mer attraktiv region vad gäller exempelvis bostäder, livsmiljö, sysselsättning och infrastruktur. RUFS 2010 samstämmer också bra med inriktningen på Västmanlands utvecklingsplan, RUP Arboga kommun arbetar för närvarande med att ta fram en översiktsplan för kommunens framtida utveckling där flera av frågorna som nämns i RUFS 2010 berörs. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Box 45 Smedjegatan 5 vx Arboga arboga.kommun@arboga.se

2 2 (5) Arboga kommun har främst valt att kommentera regionens rumsliga struktur. Regionens rumsliga struktur Den rumsliga utvecklingen i regionen östra Mellansverige föreslås i form av två målbilder fram till år 2050, alternativ städer samt alternativ storstäder. Skillnaden i de båda regionalternativen är principerna för lokalisering av tillkommande bebyggelse och antalet regionala snabbtågsstationer, det vill säga utnyttjande av skalfördelar och tillkomsten av investeringar. I alternativ storstäder koncentreras tillväxten till de centrala delarna av storstadsområdena Stockholm-Uppsala, Västerås-Eskilstuna och Linköping-Norrköping. För utanförliggande kommuner kan det komma att innebära en viss utarmning om dessa inte erbjuds samma fördelar i form kollektivtrafikutbud etc. Alternativ städer bygger istället på flera större städer och med Stockholms län som den dominerande magneten. Detta är ändå ett alternativ att planera för, i alla fall inom ett kortare perspektiv. Anledningen är att människors flyttbeteende inte är helt enkelt att styra. I Stockholm- Mälarregionen har dessutom flera mindre städer pendlingsavstånd till större städer. Förutsatt att det finns goda möjligheter att exempelvis färdas med kollektivtrafik och att man tar tillvara på det som kommunerna har att erbjuda har även de mindre städerna möjlighet att växa. I Arboga kommuns fall handlar det om att erbjuda goda boendemiljöer, bra pendlingsförbindelser och en attraktiv kultur- och naturmiljö. Utgångspunkten för regionaliseringen är främst det faktum att allt fler människor färdas över kommungränser mellan bostad, jobb och fritid. Det får därför anses som mycket viktigt att stadstrukturen utvecklas med järnvägen och spårtrafiken som grund. Det är det enda rimliga sättet att få regionen att växa utan att transporter och miljöfarliga utsläpp ökar. Därför måste problemen med spårkapacitet i Stockholmsområdet också lösas snarast. Förutom att förbättra järnväg och tågförbindelser i regionen är det också av stor vikt att avskaffa administrativa gränser i form av taxor och operatörer som hindrar rörligheten. Arboga kommun anser att en snabbare regionaltågstrafik även ska inkludera Örebro. Örebro har en naturlig koppling mot Västerås och Eskilstuna, bland annat genom omfattande arbets- och studiependling, och bildar på så sätt en region tillsammans med de mellanliggande kommunerna. Örebro är därmed ett naturligt centrum i västra Mälardalen. Örebro har också på senare år, precis som Västerås och

3 3 (5) Eskilstuna, haft en stark tillväxt vad gäller befolkningsökning och bostadsbyggande. Tågtrafiken kan också antas öka på stråket Stockholm- Oslo, en viktig länk i den nordiska triangeln, när nödvändiga utbyggnader av spårförbindelser sker. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Kenneth Dalberg Kommunchef Samhällsplanerare Rebecka Andersson

4 4 (5)

5 5 (5)

Relevanta dokument

Tillväxt, miljö och regionplanering

Tillväxt, miljö och regionplanering Tillväxt, miljö och regionplanering Stockholmsregionen och östra Mellansverige! Möjligheter och utmaningar när vi växer och blir 1,4 miljoner fler till 2050 Befolkning