Verksamhetsplan och budget 2016 samt ekonomisk plan

Transkript

1 Verksamhetsplan och budget 2016 samt ekonomisk plan Storstockholms brandförsvar är ett kommunalförbund som ansvarar för räddningstjänsten åt 10 kommuner: Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker Diarienr /2015

2

3 Innehållsförteckning 1 Vi skapar trygghet Handlingsprogram Räddningstjänstkonceptet SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter... 8 Uppdrag SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor Uppdrag Utvecklingsmål Uppdrag Uppföljning SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själva kan hantera en olycka SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka Uppdrag SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Uppdrag Utvecklingsmål Uppdrag Uppföljning SSBF är en attraktiv arbetsgivare, med rätt kompetens och god arbetsmiljö, som har engagerade medarbetare Uppdrag Uppföljning SSBF minskar negativ miljöpåverkan och bidrar till en mer hållbar utveckling Uppdrag Uppföljning SSBF är tillgängligt för de enskilda och en efterfrågad aktör i samhället Uppdrag Uppföljning /45

4 / SSBF nyttjar sina resurser effektivt och har en god ekonomisk hushållning Uppdrag Ekonomi God ekonomisk hushållning Medlemsavgifter budget 2016 (plan ) Tilläggsuppdrag Finansiella mål Driftbudget 2016, plan Investeringsbudget 2016 (plan 2017 och 2018) Plan för upphandling Avgifter Uppföljning /45

5 1 Vi skapar trygghet Storstockholms brandförsvar (SSBF) är ett kommunalförbund för medlemskommunerna Danderyd, Lidingö, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö och Österåker. Förbundets politiska ledning utgörs av en direktion med representanter från samtliga medlemskommuner. Förbundets verksamhet utgår år 2016 från 1 huvudkontor, 14 heltidsbrandstationer, 2 deltidsbrandstationer, 9 räddningsvärn, 2 utbildnings- och övningsanläggningar samt Storstockholms räddningscentral (SSRC). Stationerna i regionen är placerade för att snabbt kunna nå fram vid en olycka med kapacitet att kunna göra en effektiv insats. Vid behov ges förstärkningar från andra stationer. Karta över SSBF:s geografiska verksamhetsområde. Genom att bedriva verksamheten i form av ett kommunalförbund ges kommuninvånarna en kommunöverskridande service där kompetens och resurser kan nyttjas på ett effektivt sätt. SSBF verkar kontinuerligt för en ökad samordning av räddningstjänstverksamheten i regionen för en samhällsservice där administrativa gränser inte tillåts försämra kvaliteten på servicen till de som bor, verkar och vistas i regionen. Ansvar SSBF har flera viktiga roller i medlemskommunerna; att stötta invånare, företag och andra myndigheter att själva förebygga och kunna agera vid olyckor, att genom sin myndighetsroll verka förebyggande mot olyckor och att genomföra kommunala räddningsinsatser. Mycket olycksförebyggande arbete bedrivs också i respektive medlemskommuns egen regi. 5/45

6 / Handlingsprogram Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) ska ett Handlingsprogram fastställas vart fjärde år. Programmets syfte är, förutom att utgöra ett politiskt styrdokument för SSBF:s verksamhet, att ge information till enskilda och samhällsaktörer om förbundets arbete. Utöver detta ska det kunna utgöra ett av flera underlag för statens tillsyn av SSBF:s medlemskommuner enligt Lagen om skydd mot olyckor. Strukturen i Verksamhetsplanen för 2016 har sin utgångspunkt i förslaget till Handlingsprogram vars samrådsversion direktionen fattade beslut om i maj/juni Handlingsprogrammet fastställs av direktionen och gäller från och med 1 januari Centrala mål och kvalitetsmål Målformuleringar i programmet har till stor delar invånarfokus och är därför inte knutna till SSBF:s organisatoriska indelning eller specifika aktiviteter. Dessa kommer att återfinnas i förbundets verksamhetsplan de kommande åren. De sex centrala målformuleringarna i handlingsprogrammet utgör rubriker i verksamhetsplanen. För de två centrala målen SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera och SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själv kan hantera en olycka finns kvalitetsmål som har ett invånarperspektiv. Exempelvis finns mål kring vår snabbhet, kapacitet, noggrannhet och robusthet. Målstrukturen med centrala mål och kvalitetsmål som är invånarrelevanta och uppföljningsbara har inte tidigare funnits i SSBF:s handlingsprogram. Utvecklingsmål Utvecklingsmål finns som anger inriktningen för det utvecklingsarbete som ska ske för att bidra till att centrala- och kvalitetsmål uppnås. Dessa grundar sig i de genomförda risk- och förmågestudierna. Utvecklingsmålen beskriver en förändring som ska ske i SSBF:s förmågor och har i vissa fall ett mer internt fokus. I Handlingsprogrammet för anges totalt sju utvecklingsmål för det förebyggande arbetet och räddningstjänstverksamheten under perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De sju utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. SSBF ska utveckla 1. förmågan att analysera och lära av inträffade händelser 2. förmågan att förmedla kunskap kring olyckor till rätt aktörer 3. sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas och utvärderas 4. förmågan att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer 5. samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationellt som internationellt 6. planeringen för räddningstjänst vid höjd beredskap 6/45

7 7. förmågan att verka vid terrorhändelser Under 2016 beaktas framförallt utvecklingsmål 1, 3, 4 och 5. Uppföljning Den politiska viljeinriktningen i handlingsprogrammet ska brytas ned i de årliga verksamhetsplanerna. Vi ska använda indikatorer för att mäta måluppfyllelsen där det är möjligt. På enhetsnivå omsätter vi mål och uppdrag i aktivitetsplaner. Uppföljning sker tertialvis och rapporteras till direktionen i form av tertialrapporter och verksamhetsberättelser. Vi följer även upp verksamheten i den årliga revisionsrapporten och genom internkontrollarbetet. Dessutom följer vi upp upphandlad verksamhet som rengöring (sotning) och brandskyddskontroll genom årliga kontrollbesök. Budgetprocessen är SSBF:s gemensamma bas för att genomföra handlingsprogrammet. 1.2 Räddningstjänstkonceptet Under 2015 genomfördes ett arbete som kallades Räddningstjänstkoncept Arbetet har syftat till att förtydliga grunderna för räddningstjänstverksamheten, tydliggöra motiv till den nuvarande verksamhetens utformning och sätta utvecklingsinriktningar för framtiden. Arbetet har genomförts med stor delaktighet i organisationen där alla stationer varit involverade. Arbetet med Räddningstjänstkonceptet har utmynnat i två dokument. Del 1 är utgör ett antal grundläggande antagande och förutsättningar för vår räddningsverksamhet, del 2 handlar om hur räddningstjänstverksamheten utformas. I Räddningstjänstkonceptet del 2 beskrivs inriktningar, utformningar och deras motiv för flera delar av räddningstjänsten. I dokumentet presenteras olika utvecklingspaket som beskriver ett utvecklingsarbete vi ska genomföra. Dessa hänger i flera delar ihop med utvecklingsmålen i handlingsprogrammet och i den här verksamhetsplanen. I Verksamhetsplan och budget för 2016 återfinns några av de utvecklingspaket som lyfts fram i Räddningstjänstkonceptet och som kommer att påbörjas under /45

8 / SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera Målen är att SSBF:s förebyggandearbete -är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter SSBF:s huvudsakliga uppgift inom förebyggande arbete är att påverka och stödja enskilda och andra samhällsaktörer så att de själva kan förebygga bränder och andra olyckor samt ha en egen beredskap för att agera när olyckan sker. Grundläggande förutsättningar för detta är kunskap och kompetens som svarar upp mot de behov, situationer och målgrupper som vi möter. Vi inriktar åtgärder utifrån kunskap om problembilden. På så sätt uppnår vi ett likvärdigt och jämställt skydd för invånarna. Vi främjar också användning och utveckling av brandförebyggande teknik, till exempel spisvakter. -har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor Det förebyggande arbetet består av en stor mängd både riktade och allmänna informationsinsatser, rådgivning samt brandskyddsutbildningar som genomförs för bland andra kommunernas anställda. SSBF ger också stöd gällande brandskydd och riskhantering både i samhällsbyggnadsprocessen och i pågående verksamhet till kommunerna. SSBF har även en myndighetsroll där syftet är att förebygga olyckor, den innefattar - tillsyn av verksamheter och byggnader hos företagare och fastighetsägare varje år, där efterlevnad av lagkrav följs upp, se underbilaga till Verksamhetsplanen. - tillståndsprövning för hantering och innehav av brandfarlig och explosiv vara, - att tillse att sotning och brandskyddskontroll sker, och - att i samverkan med SMHI och övriga räddningstjänster i länet bedöma brandrisken som underlag till beslut om eventuella restriktioner. Kommunen meddelar eventuellt eldningsförbud. - att svara på remisser från kommunala och statliga myndigheter utifrån perspektivet skydd mot olyckor 2.1 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor är känt, efterfrågat och uppskattat av enskilda och andra myndigheter Vi genomför ett stort antal informationstillfällen årligen, till exempel på 6- årsverksamheten, vid badplatser, till fastighetsägare och vid många offentliga evenemang. Vi ger information och rådgivning via bland annat en telefonjour, webbplatsen ( och vid uppföljningsbesök i byggnader där en brand har skett. Vi utbildar även bland annat personal i medlemskommunerna. 8/45

9 Brandskydd är kärnan i dessa utbildningar. Därtill utför vi riktade utbildningar för bland annat personal inom specifika förvaltningar eller verksamheter. För att nå ut med information till flera av de som behöver den, men som själva inte söker information, behöver SSBF identifiera mottagarna för kunskapen och i samverkan med andra i samhället hitta former för att nå ut med den kunskapen. Brandskyddutbildningar SSBF erbjuder medlemskommunerna brandskyddsutbildning som ett tilläggsuppdrag. Inför 2016 är 70 utbildningar beställda och inplanerade. Utöver den grundläggande brandskyddsutbildningen för medlemskommunerna tillhandahålls ett antal olika utbildningar för externa kunder exempelvis certifiering för heta arbeten, systematiskt brandskyddsarbete och utrymningsövning. På kundens önskemål kan vissa utbildningar genomföras på dennes arbetsplats. Utbildningar kan också skräddarsys efter kundens önskemål. Vi kontrollerar de enskildas efterlevnad av lagen SSBF har en myndighetsroll i medlemskommunerna utifrån både lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Myndighetsrollen yttrar sig i tillsyns- och tillståndsprocessen (se nedan). SSBF inriktning är att tillsynen ska vara målgrupps- och behovsanpassad och den baseras på en tillsynsplan som upprättas årligen, se bilaga. Den planerade tillsynen riktas till: - verksamheter som omfattas av kraven på skriftlig redogörelse enligt LSO 2 kap 3, - verksamheter som klassas som farlig verksamhet enligt LSO 2 kap 4 samt - verksamheter som hanterar tillståndspliktiga mängder av brandfarlig och/eller explosiv vara enligt LBE. Parallellt med tillsyn enligt tillsynsplan genomförs händelsestyrd tillsyn, exempelvis i verksamheter där det kommer till SSBF:s kännedom att det föreligger särskilda risker, nya verksamheter som tillkommit osv. Vi fattar beslut om tillstånd enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara SSBF är tillståndsgivande myndighet enligt lagen om brandfarlig och explosiv vara (LBE). Tillståndsprocessen innebär att granska inkomna tillståndsansökningar utifrån fasta kriterier och fatta beslut om tillstånd medges eller ej. Tillståndsprocessen ligger sedan till grund för beslut om vilka verksamheter som omfattas av tillsyn enligt LBE som beskrivits ovan. Vi kontrollerar att sotning och brandskyddskontroll sker SSBF tar ansvar för sotning och brandskyddskontroll genom avtal med upphandlade företag som har allmän kompetens, föreskriven kompetens och kapacitet att utföra uppdraget. I uppdragen för brandskyddskontroll ingår det att kontrollera att sotning utförs. I området finns det ca objekt som ska sotas med intervall från 6 gånger per år till vart fjärde år. Brandskyddskontroll ska utföras med frister från 2 till 6 år. 9/45

10 /2015 Direktionen ger anställda i de upphandlade företagen, med föreskriven kompetens, rätt att utfärda förelägganden och förbud. Direktionen informeras fortlöpande om utfärdade förelägganden och förbud. SSBF kontrollerar hur entreprenörerna följer frister genom att årligen ta in en registerkopia på utfört arbete och genom stickprovskontroll av entreprenörernas register vid ett årligt kontrollbesök. Vid besöket kontrollerar SSBF att fakturering till fastighetsägare sker enligt avtal och beslutade taxor. Besöken dokumenteras. Brister som fastighetsägare och innehavare informerar brandförsvaret om följs upp omedelbart, ibland med krav på rättelse, och återrapporters till den som framfört klagomålet. För uppföljning, kontroll, klagomålshantering, metodutveckling och administration tar SSBF ut en avgift som gör verksamheten självfinansierad. Avgiften tas ut via en del av inställelseavgiften som entreprenörerna fakturerar fastighetsägare. SSBF informerar allmänheten, vid förfrågan, och beslutar om dispens för fastighetsägare som vill sota själva eller byta till annan sotare. Beslut om dispenser redovisas fortlöpande till direktionen. Den lokala samverkan med medlemskommunerna ska utvecklas Flertalet av SSBFs kontaktytor återfinns på lokal nivå i våra kommuner och stadsdelar. För att SSBF ska ha förmågan att möta de lokala behoven behövs interna organisationer som i samverkan med kommun eller stadsdel ansvarar för det löpande arbetet på lokal nivå. Respektive lokala organisationer ska täcka hela SSBF:s kompetensområde. Uppdrag 2016 Genomföra en lokal samverkansmodell med kontaktpersoner gentemot alla våra medlemskommuner. (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Stärka de enskildas förmåga till att hantera risker inom SSBFs kompetensområde. (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Genomföra kontinuerlig omvärldsbevakning och rapportering inom SSBF, till samverkanspartners och till kommunerna.(ledning och samverkan) 10/45

11 2.2 SSBF:s arbete att verka förebyggande mot olyckor har en positiv effekt på de enskildas och myndigheters upplevda och bedömda förmåga att förebygga och hantera olyckor Kunskap om olyckor är en förutsättning för samhällets gemensamma strävan mot ett minskat antal olyckor. SSBF har här en unik erfarenhet och är den aktör som ser olyckorna och har möjlighet att sammanställa och analysera erfarenheter och lärdomar från dem. Flera aktörer i samhället har ansvar och rådighet (samt möjlighet och vilja) att arbeta förebyggande mot olyckor, men inte kunskapen om var eller på vilket sätt olyckorna sker. Genom att utveckla och systematisera uppföljningen av olyckor ska vår erfarenhet och kunskap spridas till såväl kommunala, privata och andra offentliga aktörer. SSBF svara på remisser från medlemskommunerna och statliga myndigheter SSBF samverkar inom ramen för förvaltningslagens krav i flera olika former. Remisser kommer från både kommunala och statliga myndigheter som efterfrågar SSBF syn på ärendena utifrån perspektivet skydd mot olyckor. På löpande basis är remisser från kommunerna (stadsbyggnadskontor, socialförvaltningar, utbildningsförvaltningar) samt Polismyndigheten (tillståndsremisser sam förfrågan om sakkunnigutlåtanden) mest frekventa. SSBF samverkar med medlemskommunerna genom bl.a. möten, rådgivning och kompetensutbyte Parallellt med remisshanteringen sker samverkan genom möten, rådgivning, kompetensutbyte och liknande. Gemensamt för denna typ av samverkan är att den både är regelbunden över året samt styrs av behoven hos våra samverkande parter. Exempelvis har bygglovsavdelningen i Stockholm under flera år haft en mötesform där SSBF medverkar som rådgivande/sakkunnig i frågor avseende byggnadstekniskt brandskydd och möjlighet till räddningsinsats. Mötena hålls veckovis och är ett komplement till den samverkan som sker i ärenden enligt förvaltningslagen. SSBF samverkar med medlemskommunerna så att skydd mot olyckor ska beaktas i samhällsbyggnadsprocesserna. Ett övergripande mål är att riskfrågor finns med som en naturlig del i projektens inledande skede för att både säkerställa ändamålsenlig riskhantering, förutsättningar för räddningsinsatser samt undvika förseningar och ökade kostnader. 11/45

12 /2015 Uppdrag 2016 Stärka medlemskommunernas personals förmåga att hantera risker och skydda sig mot bränder (Riskavdelningen, Räddningsavdelning, Ledning och samverkan) Utveckla samtliga medarbetares förmåga och kunskap att vid kontakt med enskilda och myndigheter ge råd och stöd för att minska olyckor. (Alla) SSBF:s arbete med riskhantering inom samhällsbyggnadsområdet ska inriktas mot projektens inledande skede.( Riskavdelningen) Stärka de enskildas förmåga att hantera olyckor genom att säkerställa funktionen av VMA. (Ledning och samverkan) 2.3 Utvecklingsmål I Handlingsprogrammet för anges tre utvecklingsmål för det förebyggande arbetet under perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De tre utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra Utvecklingsmål verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. Sammantaget innebär utvecklingsmålen en stärkning av vårt organisatoriska lärande och vår roll i samhällets lärande från olyckor som har skett. SSBF ska utveckla förmågan att analysera och lära av inträffade händelser förmågan att förmedla kunskap kring olyckor till rätt aktörer sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas Under 2016 kommer vi framförallt arbeta med utvecklingsmålen 1 och 3: och utvärderas SSBF ska utveckla förmågan att analysera och lära av inträffade händelser Erfarenheten och kunskapen SSBF har från räddningsinsatser behöver i högre grad systematiseras och användas för att utveckla den egna verksamheten och arbete med skydd mot olyckor i regionen i stort. Förbundet behöver systematiskt samla in, analysera och lära av information vid och efter olyckor. SSBF ska utveckla sättet på vilket det egna arbetet med att förebygga olyckor styrs, inriktas och utvärderas Arbetet med att förebygga olyckor och stärka de enskildas förmåga utgår i dagsläget i huvudsak från tradition, efterfrågan och lagstiftade krav. Det krävs en omställning i synsätt där fokus bör flyttas till ett mer kunskapsstyrt arbete med riktade insatser mot målgrupper och miljöer utifrån en analys av problembilden. SSBF behöver skaffa sig bättre kunskap om vilken nytta olika åtgärder medför. Utifrån ett utvecklat 12/45

13 analysarbete kan SSBF utveckla en tydligare strategi för det förebyggande arbetet, där förbundet gör mer aktiva val utifrån var resurser förväntas ge störst nytta. Ett koncept för riskhantering ska tas fram under 2016 Under 2016 ska ett koncept för riskhantering arbetas fram, som tillsammans med Räddningstjänstkoncept 2015 ska utgöra en komplett utgångspunkt för hela SSBF. Riskhanteringskonceptet ska t.ex. skära genom områdena - Riskanalys - Olycksförebyggande aktiviteter - Myndighetsutövning - Remisshantering och samverkan - Insatsförberedande verksamhet - Utredning och uppföljning av olyckor - Långsiktig regional utveckling Arbetet ska ske på en saklig grund och målsättningen är att riskhanteringskonceptet, förutom att beskriva verksamheten, definierar ett antal utgångspunkter som verksamheten kan utvecklas från. I uppdraget ingår även att presentera förslag på utvecklingsuppdrag som inte ryms inom ramen för konceptarbetet. I övrigt är gruppen fri att utforma innehåll och upplägg. Riskhanteringskonceptet presenteras i en rapport. Målgruppen för arbetet är både intern och extern. Vi ska sammanställa erfarenheter från inträffade händelser SSBF ska under året sammanställa erfarenheter från inträffade händelser och presentera detta internt och till berörda externa aktörer. Sammanställning presenteras i samband med tertial- och årsredovisning. Underlag ska kunna användas för att inrikta kommande års inriktning på bl.a. vårt förebyggande arbete. Vi bidrar till att bränder i bostäder och skolor minskar Brand i bostad är en relativt vanlig insats, i snitt larmas SSBF till 520 bostadsbränder per år. Merparten av inträffade dödsbränder sker i bostadsmiljö och det är framförallt människor med begränsad förmåga att själva hantera sin risk som är överrepresenterade i statistiken. Nationellt har Myndighetens för samhällsskydd och beredskap (MSB) tagit fram en vision som säger att Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. Med spridning av kunskap och ökad samverkan med andra samhällsaktörer ska SSBF bidra till en tryggare bostadsmiljö för alla. SSBF medverkar i ett forskningsprojekt om bostadsbränder som sker tillsammans med MSB och Malmö Allmänna Högskola i syfte att minska antalet bostadsbränder i landet. Arbetet påbörjades under hösten 2014 och kommer att fortsätta även Skolbränder och anlagda bränder är ett samhällsproblem med stor negativ inverkan på både trygghet och samhällsekonomi. Genom omvärldsbevakning och analys av 13/45

14 /2015 forskningsresultat ska vi dra lärdom inom området minskning av skol- och anlagda bränder. Samverkan med medlemskommunerna och stadsdelar ska utvecklas, bl.a. genom den samverkansmodell som tidigare beskrivits, i syfte att nå ut med brandskyddinformation kring bränder i bostad och skola. Vi ger årligen brandskyddsinformation till medlemskommunernas sexåringar och elever. Våra brandinstruktörer träffar ett stort antal barn och ungdomar både på skolor, i föreningar och vid olika evenemang. En ny händelserapport för dokumentation efter insats MSB har genomfört ett arbete där innehållet i dagens insatsrapport har setts över. Under processen har även syftet med rapporteringen diskuterats. Det har blivit tydligt att dagens benämning är delvis missvisande och ett namnbyte från insatsrapport till händelserapport kommer därför att ske. Den nya händelserapporten kommer att kunna införas av kommunerna från början av SSBF planerar för införande I händelserapporten ska en olyckas orsaker och förlopp som räddningsinsatsens genomförande dokumenteras. Men även orsaker och exempelvis inblandade personers agerande innan räddningstjänstens ankomst, händelsens konsekvenser, viktiga lärdomar mm ska undersökas och dokumenteras för att uppfylla lagkravet. Vi ska påbörja utvecklingsarbetet kring vår dokumentation Under 2016 ska ett utvecklingsarbete kring vår dokumentation påbörjas med utgångspunkt i det framtagna utvecklingspaketet Dokumentation i räddningstjänstkonceptet. Vi behöver göra ett betydande utvecklingsarbete kring vår dokumentation för att uppnå ett system där: - Antalet olika rapporter och formulär att fylla i är färre, - Den dokumentering som görs innan och under pågående insats automatiskt kommer in i efterdokumentationen i stor utsträckning, - Ansvaren för dokumentation och kvalitetssäkring är tydliga, - De som ska dokumentera får erforderlig utbildning, - Tydlighet finns i hur rapporter ska fyllas i (t.ex. hur olika händelser ska kategoriseras), - Dokumentationers kvalitet blir en tydlig del i uppföljning av medarbetares prestationer, och - Det som kan dokumenteras automatiskt utifrån redan ifyllda uppgifter i t.ex. personalsystem och dylikt gör det. 14/45

15 Uppdrag 2016 Ta fram ett Riskhanteringskoncept (Riskavdelningen) Implementera ny händelserapport för dokumentation efter insats och säkerställ att innehållet är uppföljningsbart. (Ledning och samverkan, Räddningsavdelningen) Ta fram ett dokument som tydliggör och omfattar ansvar, utbildning, uppföljning m.m. som beslutas i enlighet med räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Genomföra ett pilotprojekt kring förbättrad rapportering (Analys och inriktning) Ta fram och implementera en systematisk process avseende uppföljning och lärande (Analys och inriktning) Medverka i forskningsstudier kopplade till områdena bostadsbränder, skolbränder och anlagda bränder i syfte att öka kunskapen om bakomliggande faktorer. (Analys och inriktning) 2.3 Uppföljning MÅL: SSBF verkar förebyggande mot olyckor och stärker de enskildas förmåga att själva förebygga och agera Utvärdering efter genomförd brandskyddsutbildning Andel genomförda brandskyddsutbildningar ( i förhållande till efterfrågan) Mått Deltagarnas nöjdhet med brandskyddsutbildningen 70 beställda brandskyddsutbildningar (medlemskommunerna) Målvärde Indikator ,7 (av 4) 100 % Företagarnas nöjdhet med myndighetsutövningen (Insikt) Antal nedlagda arbetstimmar inom fysisk planering och byggprojekt Planerad tillsyn utifrån upprättad tillsynsplan (ca 1000 verksamheter) NKI 82 Antal timmar per kommun och stora Volym ärenden Antal och andel tillsynsbesök som Volym föranlett åtgärd Inventering med platsbesök utifrån upprättad tillsynsplan (ca 250 verksamheter) Antal och andel tillsynsbesök som föranlett åtgärd Volym Biträda Polisen och andra myndigheter vid utredning av olyckor Antal och andel utfärdade sakkunnigutlåtanden, vittnesmål Enligt efterfrågan 15/45

16 /2015 Antal genomförda olycksundersökningar Antal Behovsstyrt Inkomna remisser från andra myndigheter inom SSBF:s uppdragsområde besvaras normalt inom tre veckor. Information till enskilda Under verksamhetsåret ska sotningsobjekt brandskyddkontrolleras Under verksamhetsåret ska objekt sotas/rengöras Antal inkomna frågor från allmänheten, myndigheter och andra aktörer - e-post svar - joursamtal - platsbesök Beslut om tillstånd av brandfarlig och explosiv vara ska fattas i normala/okomplicerade ärenden inom tre veckor efter inkommen ansökan med komplett underlag. Vid komplexa ärenden ska beslut meddelas inom föreskrivna tre månader. Andel inkomna remisser som besvarats 90 % inom tre veckor Andel genomförda informationsinsatser 90 % av stationerna enligt upprättad plan Antal genomförda 100 % brandskyddskontroller Erfarenhet från avtalsuppföljning Antal genomförda sotningar 100 % Erfarenhet från avtalsuppföljning Volymuppgifter Andelen normala/okomplicerade 100 % ärenden som besvarats inom tre veckor Andelen ärenden som överskridit tre 0 % månader 16/45

17 3 SSBF är förberett för att snabbt och effektivt ingripa när de enskilda inte själva kan hantera en olycka Larm och ledning Den regionala centralen för larm och ledning av kommunal räddningstjänst, Storstockholms räddningscentral, SSRC, hanterar inkommande larm via SOS alarm. SSRC sköter larm och ledning även för räddningstjänsten Gotland, räddningstjänsten Enköping-Håbo, Norrtälje räddningstjänst och Uppsala brandförsvar. SSRC genomför även en daglig omvärldsbevakning kring väder, samhällsföreteelser, nyhetsrapportering m.m. som stöd inför och under händelser. SSRC hanterar även vissa kommunala jourer, telefonkontakt för media och till del informationsnumret Målen för SSBF:s räddningstjänst verksamhet är att - hjälpen till de enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka -hjälpen till de enskilda vid räddningsinsats har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Förbereda och genomföra räddningsinsats SSBF:s räddningstjänstberedskap är anpassad att ingripa vid flera olika händelser och situationer. Den utgår 2016 från 16 brandstationer med beredskap dygnet runt, dessutom finns nio räddningsvärn i skärgården som bemannas med frivilligpersonal. Brandstationerna har utrustning, resurser och kompetens att släcka eller begränsa mindre bränder i byggnader eller utomhus av de första resurserna på plats, hjälpa loss fastklämda personer vid trafikolyckor, ge undsättning till personer i farlig miljö så som brinnande byggnad och omhänderta ämnen vid mindre allvarliga utsläpp. Alla stationer genomför även vattenlivräddning av personer på eller nära yta och kan undsätta personer som fastnat, i t.ex. hissar och maskiner. Därutöver ges aktiv hjälp vid hjärt- och lungräddning och i kontakt med person där risk för självmord föreligger. SSBF har även ett flertal specialkompetenser för exempelvis kem-och dykinsatser och speciella förmågor som nyttjas vid räddningsinsatser. Dessa finns generellt inte utspridda i hela regionen utan på en eller ett fåtal brandstationer. Förberedelse av räddningsinsats sker genom utbildning, övning, fordons- och materielunderhåll samt kompetensutveckling. Orienteringar, dvs. platsbesök där brandstyrkorna bekantar sig med den närmaste omgivningen för att underlätta räddningsinsats, och metodutveckling är andra viktiga delar inför en kommande räddningsinsats. Som en del av det förberedande arbetet tas en förmågebeskrivning fram där operativa rollers krav på kompetens, utbildning och övning framgår. Denna regionala grundplan utgår från normgivande händelser och har sin grund i vad olika enheter ska klara och 17/45

18 /2015 utifrån det beskrivs individens kompetenskrav, utbildnings- och på vilket sätt förmågan kvalitetssäkras. Förberedelse inför kommunala räddningsinsatser görs bl.a. genom att utifrån bedömda risker, trender, utredningsresultat eller på annat sätt framkomna behov informera operativa medarbetare om inriktningen inför kommande räddningsinsatser. Under 2015 har en övergripande process för insatsplanering beslutats i SSBF. Under 2016 påbörjas arbetet med att respektive stationsenhet identifierar bostadsområden, anläggningar och likande där framkörningskort fyller en funktion. Framkörningskort skapas i en webbaserad modul. SSBF:s räddningsinsatser genomförs av de operativa resurserna och av ledningsresurser som är fördelade inom SSBF:s geografiska område. Räddningsinsatserna ska vara snabba, effektiva och säkra för att begränsa skador på människor, egendom och miljö. Samverkan med andra inför, vid olycka och efter olycka För att möta de drabbades och samhällets totala behov vid en olycka finns det i de allra flesta fall behov av samverkan. Förutom samverkan med andra räddningstjänster i regionen sker ett nära samarbete med polis och ambulanssjukvården vid många olyckor. SSBF samverkar kontinuerligt med försäkringsbolag, Försvarsmakten, frivilligorganisationer, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Trafik Stockholm, Trafikverket med många fler. SSBF deltar i satsningen Samverkan Stockholmsregionen tillsammans med ett stort antal aktörer som har påverkan på samhällets krishanteringsförmåga. Målet är att stärka samhällets förmåga att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner genom att stärka förmågan till inriktning och samordning genom samverkan. Samverkan utifrån upprättade avtal Samverkan sker i flera fall utifrån upprättade avtal där SSBF biträder med kunskap, utrustning och personella resurser. Vissa avtal innebär regelbundna och frekventa insatser såsom avtalet med Stockholms läns landsting kring hjärtstopplarm. Andra avtal innebär få operativa insatser men kräver däremot utbildning, övningar, teknisk utrustning m.m. för att ha beredskap inför en eventuell insats. Samverkan enligt överenskommelse och avtal sker med: Statliga räddningstjänstaktörer, Sjöfartsverket och Kustbevakningen För gränsdragning mellan kommunal och statlig räddningstjänst i hamnar och vatten (Mälaren och Östersjön), dvs. ansvar avseende livräddning och miljöräddning till sjöss, har förbundet tillsammans med andra räddningstjänster, Kustbevakningen och Sjöfartsverket träffat en överenskommelse. Avtal som tecknats innebär att SSBF biträder Sjöfartsverket vid sjöräddningsinsats och Kustbevakningen vid miljöräddningsinsats. 18/45

19 Släckmedelscentralen (SMC) SSBF biträder, som en av fyra räddningstjänster i Sverige, oljebolagen med brandsläckning, via avtal med Släckmedelscentralen. Släckmedelscentralen ansvarar för utrustning och SSBF bidrar med personal. Övningar genomförs årligen enligt avtal. Stockholms läns landsting Avtalet med Stockholms läns landsting innehåller två delar. Dels larmas räddningstjänsten för att utföra åtgärder för hjärt- och lungräddning vid bevittnat hjärtstopp. SSBF bistår även sjukvården med resurser för sjuktransport till farbar väg och assistans vid tunga lyft. Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB I syfte att skydda egendom och materiella värden hos den enskilde/ägaren i samband med brand och/eller vattenskada har Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB tecknat avtal med SSBF att bistå den enskilde/ägaren med detta då denne inte kan ta det ansvaret själv. Exempelvis genom att täcka över inredning i utrymmen intill en brand. Biträda Länsstyrelsen, enligt Lag om skydd mot olyckor, vid hantering av utsläpp av radioaktiva ämnen SSBF bistår Länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala vid mätning av radioaktiva ämnen i samband med olyckor vid kärnenergianläggningar. Mätning sker då utifrån fastställda mätpunkter och slingor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SKL SSBF har ansvaret för drift och underhåll av utomhusvarningssystemet M95 enligt överenskommelse mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ansvar för reservdelsförsörjning, elinstallationer m.m. Utifrån ett avtal med MSB ansvar SSBF för att sköta delar av MSB:s drift och underhållsansvar hos medlemskommunerna. I medlemskommunerna finns totalt 357 anläggningar där övervakning och service ska utföras enligt överenskommelsen. 19/45

20 / SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka. Räddningstjänstverksamhet ska planeras och organiseras så att det går att påbörja räddningsinsatserna inom godtagbar tid och genomföra dem på ett effektivt sätt. För den som ringer ett 112-samtal är tiden till att hjälp anländer av stor betydelse. Tiden från att ett nödsamtal tas emot till att räddningstjänstresurser är på plats kallas för responstid. För att bedöma hur snabba vi är följer vi upp responstiden, eftersom den är uppföljningsbar och relevant för de enskilda. Medianen av responstiden ska minska. Responstiden vid olyckor ska understiga 13 minuter i 90 % av fallen. Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga - 20 minuter på platser med fast vägförbindelse - 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse. Uppdrag 2016 Planera och genomför larmhantering så att medianen av larmhanteringstiden understiger 60 sekunder vid prioriterade larm. (Larm och ledning) Planera och genomföra larmhantering så att andelen förlarm uppgår till minst 30 % vid prioriterade larm. (Larm och ledning) Planera och genomföra räddningsinsatser så att anspänningstiden understiger 90 sekunder. (Larm och ledning, Räddningsavdelningen) Genomföra kvalitetsutveckling tillsammans med samverkanspartners utifrån samarbetsavtal som reglerar larm och ledning (Larm och ledning) Planera och genomför utbildning och övning för operativ personal, både lagstadgad och övrig (Räddningsavdelning, Larm och ledning) Genomföra utbildning i suicidprevention för utrycknings-och ledningspersonal Påbörja systemintegrering av SOS rapporteringssystem med SSBFs system Daedalos för att enkelt kunna redovisa uppsatta tidsmål 20/45

21 Planera förräddningsinsats och övning på objekt i enlighet med Sevesolagstiftningens högre klassificering (Riskavdelningen, Ledning och samverkan, Räddningsavdelningen) Ta fram framkörningskort lokalt på respektive brandstationsenhet. (Räddningsavdelningen, Riskavdelningen) 3.2 SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Det är av stor vikt för invånarna att räddningsinsatser är effektiva, i synnerhet för de som drabbas av olyckor. Lagen anger effektiva räddningsinsatser som ett nationellt mål. Vad som är att betrakta som en effektiv räddningsinsats anges dock inte. Vi ser att effektivitet i detta sammanhang är ett mångfacetterat begrepp och har valt att definiera den i tre delar; vår kapacitet; vår noggrannhet och vår robusthet. Kapacitet innebär att vi, med egna resurser och förmågor samt i samverkan med andra, ska kunna genomföra: o flera samtidiga räddningsinsatser mot vanliga olyckor o en mycket omfattande räddningsinsats mot stora olyckor. Genom att analysera riskerna för olyckor ska SSBF anpassa kapacitetsbehovet på både kort och lång sikt. Noggrannhet innebär att vi efter en avslutad räddningsinsats inte ska behöva återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats. Robusthet innebär att vi ska ha god förmåga att motstå störningar och upprätthålla sin räddningstjänstverksamhet. För att bli snabbare och effektivare ska vi utveckla formeringen av våra beredskapsresurser under 2016 För att bli snabbare och effektivare i ett helhetsperspektiv ska vi framöver utveckla formeringen av våra beredskapsresurser. Utvecklingspaketet Formering av beredskapsresurserna i Räddningstjänstkonceptet. För att göra detta ska vi under 2016 nyttja simuleringsverktyg som gör det möjligt för oss att testa olika formeringar av beredskapsresurserna och uppskatta olika brytpunkter i en datormiljö. Vi ska gå mot en organisation som - jämfört med dagens i större utsträckning: - Är geografiskt utspridd större del av tiden, - Nyttjar tillfälliga och fasta lokaliseringar utifrån vår kunskap om riskbildens variation över tid och rum, - Nyttjar specialisering för att möta upp mot en allt mer komplex riskbild, och - Är tydlig, beslutad och kommunicerad. - Som en ökad specialisering ska vi överväga att utse en eller flera enheter eller styrkor som ska ha speciell kompetens för insats i undermarksanläggningar (t.ex. tunnlar) vid bränder. 21/45

22 / Placeringarna av våra redan etablerade specialfunktioner ska ses över. Införande av s.k. första insatsperson på platser inom förbundet som primärt täcks av deltidsberedskap ska utredas. Ett flertal förslag har inkommit från enheterna som ska beaktas i arbetet med detta utvecklingspaket. Uppdrag 2016 Utveckla formering av beredskapsresurserna i enlighet med räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Upprätta en krishanteringsplan (Stöd, styrning och administration) Fortsatt utveckling av regional samverkan (Alla) Ta fram rutiner för att rätt ledningsnivå avslutar räddningsinsats (Analys och inriktning) Säkerställ att vi kan ta emot nationell och internationell hjälp (Analys och inriktning) Säkerställ personell kapacitet och robusthet vid särskilda tillfällen och händelser samt för att kunna bemanna samverkanskluster vid behov. (Ledning och samverkan) 22/45

23 3.3 Utvecklingsmål I Handlingsprogrammet för anges fyra utvecklingsmål för perioden. Dessa grundar sig bl.a. i den förmågebedömning och riskstudie som gjordes inför arbetet med handlingsprogrammet. De fyra utvecklingsmålen kommer att återkomma i de kommande fyra verksamhetsplanerna och ges olika tyngd olika år. Under 2016 kommer vi framförallt arbeta med utvecklingsmålen 1 och 2: 1. SSBF ska utveckla sin förmåga att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer SSBF verkar i en region där det kan ske stora och komplexa olyckor. När sådana sker finns ett stort behov av organisationsövergripande arbete och av ledning och koordinering mellan organisationer. Det är i många fall SSBF:s roll att stå för denna ledning och koordinering. Samverkan behöver utvecklas på alla nivåer i uttryckningsorganisationen för ett effektivt arbete på skadeplats tillsammans med andra organisationer. Utifrån den analys som vi gjort av ett antal typsituationer skulle vägen till ökad förmåga kunna gå via bland annat utvecklad övning och utvecklad insatsplanering samt stöd till räddningsledningen vid insats. 2. Samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationella som internationella SSBF ska söka en ökad samverkan med andra samhällsaktörer i syfte att kunna använda samhällets totala resurser effektivare för att minska riskerna för och konsekvenserna av olyckor. Dessa aktörer är bland andra räddningstjänstorganisationerna i regionen, Polisen, landstinget och SOS, Kustbevakningen, kommunerna och frivilliga aktörer. I arbetet med att utveckla samverkan med frivilliga aktörer är det viktigt att det är tydligt vad frivilliga kan hjälpa till med och vad som är uppgifter som enbart professionella bör hantera. En översyn av vår utbildning och övning ska genomföras under 2016 Under 2016 kommer en översyn, det utvecklingspaket, som berör Utbildning och övning i det vi kallar räddningstjänstkoncept att påbörjas. Målet med hela det arbetet är bl.a. att uppnå ett system där: - Vi ser en tydlig koppling mellan riskbild, verksamhetsmål, förmåga idag och vad vi utbildar och övar på, - Vår tillgängliga övningstid är god, Utvecklingsmål för SSBF:s räddningstjänstverksamhet ska utveckla -förmågan att leda och genomföra stora och komplexa insatser och att samverka med andra organisationer -samverkan med andra samhällsaktörer, såväl nationella som internationella -planeringen för räddningstjänst vid höjd beredskap -förmågan att verka vid terrorhändelser - Vår övningstid, både vid täckning och under jourtid, nyttjas effektivt, 23/45

24 / Vi övar på realistiska sätt, ofta hela skeenden och inte bara moment, som övar många av de aspekter och färdigheter som är relevanta för våra räddningsinsatser, - Vår utbildning och övning används för att bredda vår verktygslåda av metoder, - Vi nyttjar gemensam utbildning och övning för att förbättra samverkan med andra räddningstjänstorganisationer i regionen och andra samverkansaktörer, och - Vår utbildning och övning styrs, följs upp och utvärderas systematiskt. I översynen ska vi också utvärdera dagens lösning med täckstyrkan och sätta inriktningen för detta framöver. Ett flertal förslag har inkommit från enheterna som ska beaktas i arbetet med detta utvecklingspaket. Vi utvecklar förmågan att genomföra insatser i komplexa miljöer Inom SSBF:s område finns en omfattande undermarksbebyggelse såsom tunnelbana, järnvägstunnlar, vägtunnlar, tunnlar med teknisk infrastruktur (el, tele, IT), köpcentrum, fordonsdepåer m.m. En eventuell brand i undermarksanläggning kan ge omfattande skador på människor och egendom. Ett annat exempel är höga byggnader vilka blir allt fler i Stockholmsregionen. Behovet av förbättrad taktik, teknik, utbildning och övning för insatser i höga och/eller komplexa byggnader, undermarksanläggningar och nya infrastrukturlösningar är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. Gemensamt för denna typ av insatsmiljö är att en större konsekvens överstiger vad SSBF beredskapsorganisation är dimensionerad för att hantera. Undermarksanläggningar utmärker sig då räddningsinsatser i samband med brand i denna typ av miljö är komplexa i många avseenden. Förutom att själva anläggningens storlek och utförande medför avsevärda problem i samband med bränder, förstärks komplexiteten av att det är många inblandade aktörer och det finns potential för allvarliga konsekvenser både på liv, hälsa och samhällsfunktion. För att öka kunskapen om organisationens förmåga samt möjliga arbetssätt vid insatser i undermarksanläggningar medverkar SSBF i ett forskningsprojekt om teknik och metodik för räddningsinsatser i undermarksanläggningar. Projektet leds av Mälardalens högskola. Under 2016 kommer SSBF att delta i följande projekt: Projekt Citybanan (Trafikverket) Projekt Förbifart Stockholm (Trafikverket) Ombyggnaden av Slussen (Stockholm stad) Ny-/ombyggnad Söderstaden (Stockholm stad) 24/45

25 Nybyggnad av Norra Djurgårdsstaden (Stockholm stad) Nybyggnad av Hagastaden inklusive överdäckning av Essingeleden (Stockholm stad) Utbyggnad tunnelbana till Nacka, Arenastaden och Barkarby (Förvaltningen för utbyggd tunnelbana m.fl.) Migration och tillfälliga boenden för asylsökanden (Kommunerna, Migrationsverket) Mall of Scandinavia (Solna stad) Uppdrag 2016 Genomföra översyn av utbildning och övning i enlighet med räddningstjänstkonceptet. (Analys och inriktning) Implementera befintliga förmågebeskrivningar/målplaner och utveckla dessa (Räddningsavdelningen) Under hösten påbörja arbetet med att ta fram en handlingsplan med principer för komplexa byggnader och standardrutin för insats i höga byggnader, metod och teknik, utifrån räddningstjänstkonceptet (Analys och inriktning) Verka för samlokalisering med samverkande parter (Ledning och samverkan) Fortsätta med, och utveckla, arbetet med relationsskapande verksamhet (Räddningsavdelningen) Säkerställa att vi kan ta emot nationell och internationell hjälp (Analys och inriktning) Påbörja en översyn av planerna för Räddningstjänst under höjd beredskap, RUHB (Analys och inriktning) Säkerställa vår interna informationsdelning samt utveckla vår samverkan med kommuner, Polisen m.fl. avseende terrorhändelser (Alla) Fortsätta utveckla insatskoncept för komplexa miljöer. (Analys och inriktning) 25/45

26 / Uppföljning Kvalitetsmål: SSBF planerar och genomför sin räddningsinsats så att hjälpen till enskilda påbörjas så snabbt som möjligt vid varje enskild olycka. Medianen av responstiden ska minska. Responstiden vid olyckor ska understiga 13 minuter i 90 % av fallen. - Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga- 20 minuter på platser med fast vägförbindelse - Responstiden vid olyckor ska dock inte överstiga- 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse. Mått Medianen av responstiden ska minska. Andel olyckor där responstiden understiger 13 minuter Andel olyckor där responstiden understiger 20 vid fast vägförbindelse Andel olyckor där responstiden understiger 60 minuter på öar utan fast vägförbindelse Indikator/Målvärde 2016 Mediantiden av responstiden ska minska jmf med föregående år. Källa: Öppna jämförelser 90 % 100 % 100 % Kvalitetsmål:SSBF:s hjälp till de enskilda vid räddningsinsatser har god kapacitet, noggrannhet och robusthet Kapacitet: SSBF ska kunna genomföra fler samtidiga insatser mot frekvent förekommande olyckor SSBF ska kunna genomföra en mycket omfattande räddningsinsats mot stora olyckor Mått Målvärde 2016 Antal insatser som inte kunnat 0 genomföras pga fler samtidiga insatser Antal genomförda mycket Volym omfattande räddningsinsatser mot stora olyckor Noggrannhet: SSBF ska inte, efter avslutad räddningsinsats, behöva återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats Robusthet: SSBF ska ha god förmåga att motstå störningar och upprätthålla sin räddningsverksamhet. Antal samtidiga omfattande räddningsinsatser mot stora olyckor Antal fall SSBF behövt återvända till samma plats och olycka för ny räddningsinsats ska minska Antal fall SSBF inte kunnat upprätthålla sin räddningstjänstverksamhet till följd av störningar /45

27 4 SSBF är en attraktiv arbetsgivare, med rätt kompetens och god arbetsmiljö, som har engagerade medarbetare Attraktiv arbetsgivare, medarbetarskap och ansvar SSBF ska vara en attraktiv arbetsgivare där allas kompetens tas till vara och utvecklas kontinuerligt. Vi ska stärka arbetsgivarvarumärket genom ett aktivt stöd till chefer och medarbetare att utveckla attraktiva arbetsplatser. Vi ska även synas och verka i sammanhang, ex mässor och andra aktiviteter, som bidrar till att öka attraktiviteten och säkerställa personalförsörjningen. SSBF ska vara en organisation med en öppen och inkluderande arbetsmiljö som är tillgänglig för alla och där diskriminering och trakasserier inte förekommer. Ett aktivt arbete med medarbetarskap ska känneteckna SSBF. Med begreppet menar vi att vi ska vara en attraktiv arbetsgivare med verksamheter som kännetecknas av trivsel, utveckling och effektivitet där arbetsgrupper präglas av ett gott samarbete, gemenskap, ansvarstagande och engagemang. Vi ska stärka relationen mellan medarbetare och chef, individens förutsättningar, vilja och förmåga att se helheten och ta det ansvar som krävs för att på bästa sätt bidra till verksamhetens resultat. Medarbetare som känner lojalitet med varandra, till uppdraget och till fattade beslut skapar ett gott klimat för medarbetarskap. Medarbetarskap handlar om de beteenden som möjliggör en positiv utveckling och goda resultat. Ledarskap Ledarskapet i SSBF är av avgörande betydelse för kvalitet, effektivitet och måluppfyllelse. Utgångspunkten för chefsförsörjning och ledarutveckling är de krav och förväntningar som ställs på ledarskapet. I SSBF ska det coachande och kommunikativa ledarskapet skapa förutsättningar för ett medvetet, ansvarstagande och självständigt medarbetarskap. Chefs och ledarutvecklingen i SSBF utgår från strategin för chefs-och ledarutveckling som beslutades 2014 och består av insatser för såväl grupper som individer. Förutom löpande stödinsatser för chefer och ledare kommer teamutvecklingen för SSBFs chefer och arbetsledare på stationsenheterna fortsätta. Syftet med teamutvecklingen är att skapa en ökad insikt avseende arbetsgivaransvar, helhet, utveckling och långsiktighet. Utveckling och stöd kommer att erbjudas chefer i samband med utveckling av SSBFs organisation som implementeras under Nuvarande chefer ska erhålla riktade utvecklingsinsatser för att utveckla sitt ledarskap och därmed stärka medarbetarskapet i verksamheterna. Likabehandling Storstockholms brandförsvar ska vara en organisation med en öppen och inkluderande arbetsmiljö som är tillgänglig för alla. Diskriminering och trakasserier får inte förekomma. Organisationens ambition är att spegla samhället i stort eftersom vi ser 27/45