Handlingsprogram MRF Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark.

Transkript

1 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogram MRF Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark. Innehållsförteckning 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Olycksanalys Olycksstatistik Allmänt Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning Riskanalys Riskkartläggning Större olyckor Olyckor med farliga ämnen Olyckor vid farliga anläggningar Olyckor med personintensiva transportmedel Naturolyckor Brand i komplexa objekt Dammbrott Terrorhandling och sabotage Referenser

2 1. Inledning Enligt LSO skall kommunen redovisa de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till en räddningsinsats. Som underlag till handlingsprogrammet har MRF därför gjort en olycks- och riskanalys över förbundsområdet, vilken redovisas i denna bilaga. 2. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Medelpads räddningstjänstförbund verkar för trygghet och säkerhet för närmare kommuninvånare inom de tre medlemskommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge, på en yta över 7000 km 2. Riskbilden inom förbundsområdet är komplex med inslag av tätbefolkad höghusbebyggelse, glesbygd, hårt trafikerad infrastruktur, två stora genomströmmande älvar, samhällsviktiga industrier samt stora publika lokaler. För att lyckas i arbetet finns räddningstjänstförbundet idag på 11 orter med heltidsstyrkor i Sundsvall och Timrå. En principiell indelning av olyckors frekvens och konsekvens illustreras i figur 1. För att göra en fullständig kartläggning av de olyckor som kan leda till en räddningsinsats i förbundsområdet måste analysen delas in i två delar. För de olyckor som inträffar mer frekvent finns ett bättre statistiskt underlag för att analysera dessa. För mer ovanliga olyckor krävs andra metoder för att analysera riskerna. Därför redovisas vardagsolyckor i en olycksanalys och större, mer ovanliga olyckor i en riskanalys. Figur 1. Frekvens och konsekvens av olika typer av olyckor. 2

3 3. Olycksanalys Olycksanalysen syftar till att analysera de mer frekventa olyckorna som kan leda till en räddningsinsats. Olycksanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka vanliga olyckor och skador som inträffar inom förbundsområdet, var dessa inträffar samt vad det är som drabbas (liv, egendom, miljö). MRF avser att framöver kontinuerligt analysera de olyckor som inträffar, vilka faktorer som påverkar att en olycka inträffar samt vilka faktorer som påverkar konsekvensen av en olycka. Detta för att vi på ett bättre sätt kunna förebygga olyckor samt kunna anpassa vår förmåga till räddningsinsats utefter behovet Olycksstatistik Om inget annat anges är statistiken hämtad från IDA som är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationssystem för statistik och analys. Den mesta av olycksstatistiken bygger på räddningstjänsternas insatsrapporter. Innan eventuella slutsatser dras från sådan statistik är det viktigt att förstå att statistiken endast visar antalet utryckningar som räddningstjänsten har för respektive larmtyp. Det vill säga att sådan statistik säger ingenting om omfattningen eller konsekvensen av respektive olycka. Exempelvis kan inte statistik över antalet larm för trafikolycka användas för att dra några slutsatser om en säkerhetsåtgärd såsom cirkulationsplatser. En cirkulationsplats medför oftast en ökning av antalet kollisioner jämfört med en trafikljuskorsning, vilket skulle öka antalet larm för trafikolycka. Men hastigheten vid kollisionen är oftast lägre vilket medför att konsekvensen av en olycka minskar med en sådan säkerhetsåtgärd. Ytterligare en faktor som påverkar antalet larm är räddningsindex, det vill säga hur ett SOSsamtal ska bedömas och vilka styrkor som ska larmas för vissa givna händelser. En förändring i räddningsindex kan innebära att antalet larm förändras markant, även om antalet olyckor inte har ändrats Allmänt I figur 2 redovisas sådana larm som faktiskt är eller skulle kunna vara en olycka som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO. Händelsetyper som uppenbarligen inte är olyckor som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO redovisas därför inte i figuren. Ett sådant exempel är Automatlarm, ej brand/gas, som är den händelsetypen med flest antal larm men eftersom det är konstaterat ej brand/gas är sådana larm ointressanta för olycksanalysen. 3

4 Larm, per händelsetyp Trafikolycka Brand i byggnad Brand ej i byggnad I väntan på ambulans Utsläpp av farligt ämne Annan olycka Nödställd person Drunkning- /tillbud Figur 2. Fördelning av antalet larm per särskilt utvalda händelsetyper i Medelpads räddningstjänstförbund under Från figur 2 kan man utläsa att trafikolyckor har varit den vanligaste händelsetypen de två senaste åren. Man kan även se att brand ej i byggnad har minskat kraftigt från I brand ej i byggnad ingår vegetationsbränder, skogsbränder men även containerbränder och liknande som kan bero på anlagda bränder. Därför är det intressant att göra en mer fördjupad analys till varför brand ej i byggnad har minskat stadigt under de senaste åren. Händelsetypen brand i byggnad ligger stadigt mellan bränder per år i förbundsområdet. Händelsetypen annan olycka ligger högre än utsläpp av farligt ämne, nödställd person och drunkning. Analyserar man vilka typer av olyckor som ingår i annan olycka är den största delen sanering vägbana, vilket är en olycksform som i stort sett endast påverkar miljön. Händelsetypen i väntan på ambulans, IVPA, är inte en olyckstyp som medför en räddningsinsats enligt LSO, utan det sker istället via avtal. Därför görs ingen fördjupad analys av IVPA-larmen i denna olycksanalys. Följande händelsetyper analyseras fördjupat i avsnitt : Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning 4

5 Brand i byggnad I figur 3 visas en jämförelse mellan antalet larm brand i byggnad per 1000 invånare i MRF, i hela Västernorrlands län samt totalt i hela landet. Där kan man se att Västernorrlands län har fler larm brand i byggnad per 1000 invånare än i övriga landet. Detsamma gäller för vårt eget förbund, som ligger strax över snittet i landet, förutom 2010 då förbundet till och med hade högre än snittet i länet. Brand i byggnad per 1000 invånare 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 MRF Länet Riket 0,4 0,2 0, År [-] Figur 3. Antal larm brand i byggnad per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren Figur 4 visar nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder under Där kan man utläsa att bostadsbränder är den vanligaste typen av brand i byggnad, med cirka tre gånger fler bränder per år än för den näst största byggnadstypen som är allmän byggnad. Statistik från XXX bekräftar även att bostadsbränder är den vanligaste branddödsorsaken. Vad gäller miljö- och egendomsskador till följd av brand är det inte säkert att bostadsbränder har den största påverkan. Där kan möjligtvis industribränder ha en stor påverkan. Detta måste man i så fall analysera vidare. 5

6 Räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder Figur 4. Nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder Källa: MSB, Räddningstjänstens insatser Brand ej i byggnad Som redan nämnts minskar antalet larm brand ej i byggnad stadigt under perioden Jämför man MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet, vilket visas i figur 5, kan man se att MRF och länet låg högre än snittet i landet under Under 2008 och framåt har dock antalet larm i MRF och i länet minskat till en ungefärlig nivå med övriga landet. En möjlig orsak till att antalet larm brand ej i byggnad har minskat under åren kan vara att förbundet har varit relativt förskonade från skogsbränder under de senaste åren. Det skulle även kunna bero på att antalet anlagda bränder har minskat, som en följd av räddningstjänstens utbildning av skolungdomar. Därför redovisas även statistik över antalet larm där brandorsaken är angiven till anlagd med uppsåt samt barns lek med eld i figur 6 respektive figur 7. Där kan man se att från 2008 har båda dessa brandorsaker minskat stadigt, vilket skulle kunna tyda på att det förebyggande arbetet inom detta område har en effekt. 6

7 Brand ej i byggnad per 1000 invånare 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 MRF Länet Riket 0,5 0, År [-] Figur 5. Antal larm brand ej i byggnad per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren Brand ej i byggnad, anlagd med uppsåt, per 1000 invånare 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 MRF Länet Riket 0,10 0, År [-] Figur 6. Antalet larm brand ej i byggnad, med angiven brandorsak anlagd med uppsåt per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren

8 Brand ej i byggnad, barns lek med eld, per 1000 invånare 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 MRF Länet Riket 0,06 0,04 0,02 0, År [-] Figur 7. Antalet larm brand ej i byggnad, med angiven brandorsak barns lek med eld per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren Trafikolycka I figur 8 kan man jämföra MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet. Där ligger vi ungefär lika över alla fyra åren med snittet i Västernorrlands län, medan man inte kan säga om vi ligger över eller under snittet i hela landet. Trafikolycka per 1000 invånare 2,5 2,0 1,5 1,0 MRF Länet Riket 0,5 0, År [-] Figur 8. Antalet larm trafikolycka per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under

9 Utsläpp av farligt ämne För denna larmtyp är det relativt få händelser, vilket medför att det kan se ut som att det är stora skillnader över åren. Figur 9 visar dock att MRF har haft relativt få utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i jämförelse med snittet i Västernorrlands län och hela landet. Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 MRF Länet Riket 0,10 0,05 0, År [-] Figur 9. Antalet larm utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under Drunkning Antalet drunkningslarm är endast ett fåtal per år och relativt konstant antal över åren Figur 10 visar att MRF har fler drunkningslarm per 1000 invånare än snittet i hela landet. Detta skulle kunna förklaras av att förbundet både har närhet till havet, stora älvar och åar samtidigt som vi vintertid har sjöar där drunkning kan ske på grund av dåliga isar. Tittar man på antalet omkomna till följd av drunkning i hela landet fördelat över året, se figur 11, kan man se att flest drunkningar sker under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Observera dock att figur 11 redovisar antalet omkomna till följd av drunkning, medan övriga figurer i avsnittet redovisar antalet drunkningslarm. Det vill säga att alla larm inte behöver innebära att personen drunknar, samtidigt som en person kan drunkna även om inte räddningstjänsten blivit larmad. 9

10 Drunkning per 1000 invånare 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 MRF Länet Riket 0,03 0,02 0,01 0, År [-] Figur 10. Antalet larm drunkning per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under Omkomna genom drunkning i Sverige Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad [-] Figur 11. Omkomna genom drunkning i Sverige under Källa: Svenska Livräddningssällskapet (2011). 10

11 4. Riskanalys Riskanalysen syftar till att analysera större och mer ovanliga olyckor. Riskanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka olyckor som skulle kunna medföra en stor konsekvens i de fall de inträffar. MRF avser att framöver mer omfattande analysera sannolikheten och konsekvenserna av stora olyckor. MRF ska kontinuerligt bevaka förändringar i riskbilden inom förbundsområdet samt anpassa vår förmåga efter behovet Riskkartläggning Som underlag till riskanalysen har räddningstjänsten genomfört en riskkartläggning över förbundet (RST, 2008). I denna framgår vilka risk- och skyddsobjekt som finns inom förbundsområdet samt vilka risker som är förknippade med respektive verksamhet. Resultatet från riskkartläggningen redovisas i nedanstående avsnitt Större olyckor De mer sällan förekommande större olyckorna ställer, i motsats till de mer frekvent förekommande vardagsolyckorna, högre krav på räddningstjänstens förmåga avseende ledning, förmåga till effektiv samverkan, uthållighet etcetera. Exempel på olyckor av större omfattning inom förbundsområdet redovisas nedan: Olyckor med farliga ämnen Olyckor vid farliga anläggningar Olyckor med personintensiva transportmedel Naturolyckor Brand i komplexa objekt Dammbrott Terrorhandlingar och sabotage Olyckor med farliga ämnen Mängden farligt gods som transporteras genom de tre medlemskommunerna är omfattande, transporterna sker i huvudsak på väg samt järnväg. Vägtransporterna är i huvudsak förlagda till europavägarna E4 och E14. Omlastning av farliga ämnen sker vid kombiterminalen i centrala Sundsvall. Inom förbundsområdet finns ett antal vattentäkter, förlagda i rullstensåsar i närheten av Ljungan samt Indalsälven. Utsläpp av föroreningar till dessa vattentäkter kan orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan. Inom räddningstjänstförbundets område finns två större hamnar, Vindskärsvarv och Tunadalshamnen. Vindskärsvarv är områdets oljehamn, Tunadalshamnen är områdets mest frekvent trafikerade hamn. Vid dessa hamnar finns en förhöjd risk för oljeutsläpp från fartyg eller cisterner. Ett större utsläpp skulle åsamka stora skador på närliggande miljö samt orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan. 11

12 Olyckor vid farliga anläggningar Inom förbundsområdet finns ett antal verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa är anläggningar vars verksamhet har en sådan inneboende fara att en olycka skulle orsaka allvarliga skador på människor, egendom eller miljö. En uppdaterad lista över vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 LSO finns på räddningstjänstens hemsida, Olyckor med personintensiva transportmedel Olyckor med personintensiva transportmedel kan innebära att flertalet människor skadas eller omkommer vid ett och samma tillfälle, exempel på dessa transportslag är flyg, tåg, fartyg eller buss. Dessa händelser ställer stora krav på samhällets förmåga att hantera situationen, samtliga ovan nämnda transportslag finns representerade inom förbundets insatsområde Naturolyckor Översvämning sker vanligtvis till följd av intensiv nederbörd och/eller höga flöden i vattendrag. Skador till följd av översvämning omfattar vanligtvis egendomsskador samt infrastrukturpåverkan, dock kan även miljöskador, förorenade vattentäkter och personskador förekomma. Klimatförändringarnas påverkan medför sannolikt att den ökade nederbördsmängden orsakar mer egendomsskador samt större infrastrukturpåverkan. Den största riskökningen på grund av klimatförändringar i Medelpad bedöms vara plötsliga lokala översvämningar på grund av skyfall under sommaren. Under de senaste 10 åren har skyfall med en intensitet som motsvarar nedan statistiska återkomsttid (utifrån historisk statistik) inträffat i Sundsvall: 27 augusti 2001 ett 100-års regn Sommaren 2004 ett 60-års regn 12 juli 2011 kraftigare än ett 100-års regn Även risken för ras- och skred ökar i samband med både högre medelnederbörd, under främst hösten (högre portryck i marken), men även vid kraftiga skyfall under sommaren (slamströmmar och moränskred). Merparten av förbundets geografiska område täcks av skog, skogsnäringen är en stor sektor i regionen. En skogsbrand kan uppstå på flera sätt, exempel på dessa är, mänsklig oaktsamhet, skogsmaskiner åverkan vid avverkning eller åsknedslag. Det förändrade klimatet kommer sannolikt att medföra att skogsbrandsrisken ökar under perioder av året. En större skogsbrand medför stora kostnader för samhället, främst i form av egendomsskador. Medelpad tillhör en av få kustlandskap i Sverige som inte uppmätt orkan i medelvind. Hur klimatförändringar påverkar vindklimatet är osäkert. Däremot har kraftiga fallvindar (vindbyar) i samband med kraftiga åskväder inträffat på flera platser i norden under senare år, med egendomsskador och även dödsfall. Kraftiga åskväder kan också störa diverse elektroniks system och kommunikationer. 12

13 Klimatförändringar innebär sannolikt en påtaglig ökning av vinternederbörden, med ökad risk för kraftig vinternederbörd. Lokalklimatet med nederbördshävning, vid ostliga/sydostliga vindar, kan ytterligare förstärka såväl kraftig vinternederbörd som kraftiga regn lokalt i Sundsvall. Lokal nederbördsstatistik i Sundsvall visar att denna effekt kan ge upp till % förstärkning av nederbörden Brand i komplexa objekt Inom räddningstjänstförbundets verksamhetsområde finns flertalet komplexa objekt. Exempel på sådana är Sundsvalls sjukhus, flertalet objekt inom Birsta handelsområde, nöjeslokaler, idrottsanläggningar, större industrier etcetera. Med komplexa objekt avses sådana objekt som medför särskilda svårigheter i händelse av brand. Sådana särskilda svårigheter kan vara svårförutsägbar brandspridning, utrymningsproblematik eller långa inträngningsvägar för räddningstjänsten Dammbrott Området har två stora genomströmmande älvar, Ljungan och Indalsälven. De skador som uppkommer vid dammbrott är av liknande art såsom de som uppkommer vid översvämningar. Till skillnad från översvämningar kan ett dammbrott inträffa plötsligt utan någon förvarning. De vattenmängder som frigörs vid ett dammbrott är i många fall avsevärt större än de högsta flöden som kan förekomma på naturlig väg Terrorhandling och sabotage Det finns ingen entydig definition av vad terrorism är. Enligt svensk lag om terroristbrott, som baseras på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism, är terrorism en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att: Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. Händelser som terrordåden i Oslo sommaren 2011 och självmordsbombaren i Stockholm julen 2010 sätter viss fokus på denna risk. Även i vårt län har förekommit hot om terrorhandlingar, som hot om att förgifta Härnösands dricksvatten för att uppnå ett visst syfte. Sabotage är förstörelse där syftena inte faller under terrorbegreppet och kan exempelvis vara anlagda bränder. Terrorhandlingar och sabotage kan exempelvis rikta sig mot olika typer av samhällsfunktioner med en rad olika konsekvenser om de inträffar. En terrorhandling och sabotage skulle kunna medföra att andra stora olyckor som tas upp i riskanalysen inträffar, exempelvis dammbrott eller olyckor med farliga ämnen. 13

14 5. Referenser MEDELPADS RST (2008). Riskkartläggning Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund. En sammanställning av objekt och insatser inom räddningstjänstförbundet. Svenska Livräddningssällskapet (2011). Drunkningsstatistik [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] Projekt Klimatanpassa Sundsvall Slutrapport (2011). Sundsvalls kommun Tillgänglig: 14