1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde
|
|
- Marie Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Handlingsprogram MRF Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark. Innehållsförteckning 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Olycksanalys Olycksstatistik Allmänt Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning Riskanalys Riskkartläggning Större olyckor Olyckor med farliga ämnen Olyckor vid farliga anläggningar Olyckor med personintensiva transportmedel Naturolyckor Brand i komplexa objekt Dammbrott Terrorhandling och sabotage Sammanfattande analys/slutsats Referenser Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Medelpads räddningstjänstförbund verkar för trygghet och säkerhet för närmare kommuninvånare inom de tre medlemskommunerna Sundsvall, Timrå och Ånge, på en yta över 7000 km 2. Riskbilden inom förbundsområdet är komplex med inslag av tätbefolkad höghusbebyggelse, glesbygd, hårt trafikerad infrastruktur, två stora genomströmmande älvar, samhällsviktiga industrier samt stora publika lokaler. För att lyckas i arbetet finns räddningstjänstförbundet idag på 11 orter med heltidsstyrkor i Sundsvall och Timrå. En principiell indelning av olyckors frekvens och konsekvens illustreras i figur 1. För att göra en fullständig kartläggning av de olyckor som kan leda till en räddningsinsats i 1
2 förbundsområdet måste analysen delas in i två delar. För de olyckor som inträffar mer frekvent finns ett bättre statistiskt underlag för att analysera dessa. För mer ovanliga olyckor krävs andra metoder för att analysera riskerna. Därför redovisas vardagsolyckor i en olycksanalys och större, mer ovanliga olyckor i en riskanalys. Figur 1. Frekvens och konsekvens av olika typer av olyckor. 2. Olycksanalys Olycksanalysen syftar till att analysera de mer frekventa olyckorna som kan leda till en räddningsinsats. Olycksanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka vanliga olyckor och skador som inträffar inom förbundsområdet, var dessa inträffar samt vad det är som drabbas (liv, egendom, miljö). MRF avser att framöver kontinuerligt analysera de olyckor som inträffar, vilka faktorer som påverkar att en olycka inträffar samt vilka faktorer som påverkar konsekvensen av en olycka. Detta för att vi på ett bättre sätt kunna förebygga olyckor samt kunna anpassa vår förmåga till räddningsinsats utefter behovet Olycksstatistik Om inget annat anges är statistiken hämtad från IDA som är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps informationssystem för statistik och analys. Den mesta av olycksstatistiken bygger på räddningstjänsternas insatsrapporter. Innan eventuella slutsatser dras från sådan statistik är det viktigt att förstå att statistiken endast visar antalet utryckningar som räddningstjänsten har för respektive larmtyp. Det vill säga att sådan statistik säger ingenting om omfattningen eller konsekvensen av respektive olycka. 2
3 Exempelvis kan inte statistik över antalet larm för trafikolycka användas för att dra några slutsatser om en säkerhetsåtgärd såsom cirkulationsplatser. En cirkulationsplats medför oftast en ökning av antalet kollisioner jämfört med en trafikljuskorsning, vilket skulle öka antalet larm för trafikolycka. Men hastigheten vid kollisionen är oftast lägre vilket medför att konsekvensen av en olycka minskar med en sådan säkerhetsåtgärd. Ytterligare en faktor som påverkar antalet larm är räddningsindex, det vill säga hur ett SOSsamtal ska bedömas och vilka styrkor som ska larmas för vissa givna händelser. En förändring i räddningsindex kan innebära att antalet larm förändras markant, även om antalet olyckor inte har ändrats Allmänt I figur 2 redovisas sådana larm som faktiskt är eller skulle kunna vara en olycka som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO. Händelsetyper som uppenbarligen inte är olyckor som skulle kunna föranleda en räddningsinsats enligt LSO redovisas därför inte i figuren. Ett sådant exempel är Automatlarm, ej brand/gas, som är den händelsetypen med flest antal larm men eftersom det är konstaterat ej brand/gas är sådana larm ointressanta för olycksanalysen. Larm, per händelsetyp Antal [st] Trafikolycka Brand i byggnad Brand ej i byggnad I väntan på ambulans Utsläpp av farligt ämne Annan olycka Nödställd person Drunkning- /tillbud Figur 2. Fördelning av antalet larm per särskilt utvalda händelsetyper i Medelpads räddningstjänstförbund under Från figur 2 kan man utläsa att trafikolyckor har varit den vanligaste händelsetypen de två senaste åren. Man kan även se att brand ej i byggnad har minskat kraftigt från I brand ej i byggnad ingår vegetationsbränder, skogsbränder men även containerbränder och liknande som kan bero på anlagda bränder. Därför är det intressant att göra en mer fördjupad analys till varför brand ej i byggnad har minskat stadigt under de senaste åren. Händelsetypen brand i byggnad ligger stadigt mellan bränder per år i förbundsområdet. Händelsetypen annan olycka ligger högre än utsläpp av farligt ämne, nödställd 3
4 person och drunkning. Analyserar man vilka typer av olyckor som ingår i annan olycka är den största delen sanering vägbana, vilket är en olycksform som i stort sett endast påverkar miljön. Händelsetypen i väntan på ambulans, IVPA, är inte en olyckstyp som medför en räddningsinsats enligt LSO, utan det sker istället via avtal. Därför görs ingen fördjupad analys av IVPA-larmen i denna olycksanalys. Följande händelsetyper analyseras fördjupat i avsnitt : Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning Brand i byggnad I figur 3 visas en jämförelse mellan antalet larm brand i byggnad per 1000 invånare i MRF, i hela Västernorrlands län samt totalt i hela landet. Där kan man se att Västernorrlands län har fler larm brand i byggnad per 1000 invånare än i övriga landet. Detsamma gäller för vårt eget förbund, som ligger strax över snittet i landet, förutom 2010 då förbundet till och med hade högre än snittet i länet. Brand i byggnad per 1000 invånare 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 MRF Länet Riket 0,2 0,0 Figur 3. Antal larm brand i byggnad per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren
5 Brand i bostad Figur 4 visar nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder under Där kan man utläsa att bostadsbränder är den vanligaste typen av brand i byggnad, med cirka tre gånger fler bränder per år än för den näst största byggnadstypen som är allmän byggnad. Statistik bekräftar även att bostadsbränder är den vanligaste branddödsorsaken. Vad gäller miljö- och egendomsskador till följd av brand är det inte säkert att bostadsbränder har den största påverkan. Där kan möjligtvis industribränder ha en stor påverkan. Detta måste man i så fall analysera vidare. Figur 4. Nationell statistik över räddningstjänstens insatser till byggnadsbränder Källa: MSB, Räddningstjänstens insatser. I figur 5 redovisas antalet larm för brand i bostad per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren Kommuner att jämföra med har valts ut utifrån SKL:s kommungruppsindelning, där Sundsvalls kommun ingår i kommungruppen större städer. Därefter har jämförbara kommuner valts ut utifrån geografisk placering, klimatförhållanden, förekomst av industrier samt några referenskommuner med andra förutsättningar. Från figur 5 kan man se att Sundsvall har högt antal brand i bostad per 1000 invånare i jämförelse med övriga storstadskommuner har man högst antal av alla redovisade kommuner i figuren. Vad detta beror på är i nuläget oklart och detta måste man analysera ytterligare framöver. Vid jämförelse mellan åren måste man beakta antalet händelser per år som ligger i storleksordningen 20 upp till 120 händelser för de största städerna. Naturlig variation kan därför ge intrycket att det skett en stor förändring, utan att förändringen behöver vara statistiskt fastställd. 5
6 Brand i bostad per 1000 invånare 1,00 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Sundsvall Gävle Jönköping Norrköping Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Östersund 0,10 0,00 Figur 5. Antal larm brand i bostad per 1000 invånare i Sundsvall och andra jämförbara kommuner under åren Brand ej i byggnad Som redan nämnts minskar antalet larm brand ej i byggnad stadigt under perioden Jämför man MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet, vilket visas i figur 6, kan man se att MRF och länet låg högre än snittet i landet under Under 2008 och framåt har dock antalet larm i MRF och i länet minskat till en ungefärlig nivå med övriga landet. En möjlig orsak till att antalet larm brand ej i byggnad har minskat under åren kan vara att förbundet har varit relativt förskonade från skogsbränder under de senaste åren. Det skulle även kunna bero på att antalet anlagda bränder har minskat, som en följd av räddningstjänstens utbildning av skolungdomar. Därför redovisas även statistik över antalet larm där brandorsaken är angiven till anlagd med uppsåt samt barns lek med eld i figur 7 respektive figur 8. Där kan man se att från 2008 har båda dessa brandorsaker minskat stadigt, vilket skulle kunna tyda på att det förebyggande arbetet inom detta område har en effekt. 6
7 Brand ej i byggnad per 1000 invånare 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 MRF Länet Riket 0,0 Figur 6. Antal larm brand ej i byggnad per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren Brand ej i byggnad, anlagd med uppsåt, per 1000 invånare 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 MRF Länet Riket 0,00 Figur 7. Antalet larm brand ej i byggnad, med angiven brandorsak anlagd med uppsåt per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren
8 Brand ej i byggnad, barns lek med eld, per 1000 invånare 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 MRF Länet Riket 0,00 Figur 8. Antalet larm brand ej i byggnad, med angiven brandorsak barns lek med eld per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under åren Trafikolycka I figur 9 kan man jämföra MRF:s larmstatistik per 1000 invånare med Västernorrlands län samt hela landet. Där ligger vi ungefär lika över alla fyra åren med snittet i Västernorrlands län, medan man inte kan säga om vi ligger över eller under snittet i hela landet. Trafikolycka per 1000 invånare 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 MRF Länet Riket 0,0 Figur 9. Antalet larm trafikolycka per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under
9 Utsläpp av farligt ämne För denna larmtyp är det relativt få händelser, vilket medför att det kan se ut som att det är stora skillnader över åren. Figur 10 visar dock att MRF har haft relativt få utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i jämförelse med snittet i Västernorrlands län och hela landet. Utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 MRF Länet Riket 0,05 0,00 Figur 10. Antalet larm utsläpp av farligt ämne per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under Drunkning Antalet drunkningslarm är endast ett fåtal per år och relativt konstant antal över åren Figur 11 visar att MRF har fler drunkningslarm per 1000 invånare än snittet i hela landet. Detta skulle kunna förklaras av att förbundet både har närhet till havet, stora älvar och åar samtidigt som vi vintertid har sjöar där drunkning kan ske på grund av dåliga isar. Tittar man på antalet omkomna till följd av drunkning i hela landet fördelat över året, se figur 12, kan man se att flest drunkningar sker under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Observera dock att figur 12 redovisar antalet omkomna till följd av drunkning, medan övriga figurer i avsnittet redovisar antalet drunkningslarm. Det vill säga att alla larm inte behöver innebära att personen drunknar, samtidigt som en person kan drunkna även om inte räddningstjänsten blivit larmad. 9
10 Drunkning per 1000 invånare 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 MRF Länet Riket 0,00 Figur 11. Antalet larm drunkning per 1000 invånare i MRF, Västernorrlands län och i hela landet under Omkomna genom drunkning i Sverige Antal [st] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad [-] Figur 12. Omkomna genom drunkning i Sverige under Källa: Svenska Livräddningssällskapet (2011). 10
11 3. Riskanalys Riskanalysen syftar till att analysera större och mer ovanliga olyckor. Riskanalysen ska kunna utgöra ett underlag för att bedöma vilka olyckor som skulle kunna medföra en stor konsekvens i de fall de inträffar. MRF avser att framöver mer omfattande analysera sannolikheten och konsekvenserna av stora olyckor. MRF ska kontinuerligt bevaka förändringar i riskbilden inom förbundsområdet samt anpassa vår förmåga efter behovet Riskkartläggning Som underlag till riskanalysen har räddningstjänsten genomfört en riskkartläggning över förbundet (RST, 2008). I denna framgår vilka risk- och skyddsobjekt som finns inom förbundsområdet samt vilka risker som är förknippade med respektive verksamhet. Resultatet från riskkartläggningen redovisas i nedanstående avsnitt Större olyckor De mer sällan förekommande större olyckorna ställer, i motsats till de mer frekvent förekommande vardagsolyckorna, högre krav på räddningstjänstens förmåga avseende ledning, förmåga till effektiv samverkan, uthållighet etcetera. Exempel på olyckor av större omfattning inom förbundsområdet redovisas nedan: Olyckor med farliga ämnen Olyckor vid farliga anläggningar Olyckor med personintensiva transportmedel Naturolyckor Brand i komplexa objekt Dammbrott Terrorhandlingar och sabotage Olyckor med farliga ämnen Mängden farligt gods som transporteras genom de tre medlemskommunerna är omfattande, transporterna sker i huvudsak på väg samt järnväg. Vägtransporterna är i huvudsak förlagda till europavägarna E4 och E14. Omlastning av farliga ämnen sker vid kombiterminalen i centrala Sundsvall. Inom förbundsområdet finns ett antal vattentäkter, förlagda i rullstensåsar i närheten av Ljungan samt Indalsälven. Utsläpp av föroreningar till dessa vattentäkter kan orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan. Inom räddningstjänstförbundets område finns två större hamnar, Vindskärsvarv och Tunadalshamnen. Vindskärsvarv är områdets oljehamn, Tunadalshamnen är områdets mest frekvent trafikerade hamn. Vid dessa hamnar finns en förhöjd risk för oljeutsläpp från fartyg eller cisterner. Ett större utsläpp skulle åsamka stora skador på närliggande miljö samt orsaka en långvarig negativ miljöpåverkan. 11
12 Olyckor vid farliga anläggningar Inom förbundsområdet finns ett antal verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa är anläggningar vars verksamhet har en sådan inneboende fara att en olycka skulle orsaka allvarliga skador på människor, egendom eller miljö. En uppdaterad lista över vilka anläggningar som omfattas av kraven i 2 kap. 4 LSO finns på räddningstjänstens hemsida, Olyckor med personintensiva transportmedel Olyckor med personintensiva transportmedel kan innebära att flertalet människor skadas eller omkommer vid ett och samma tillfälle, exempel på dessa transportslag är flyg, tåg, fartyg eller buss. Dessa händelser ställer stora krav på samhällets förmåga att hantera situationen, samtliga ovan nämnda transportslag finns representerade inom förbundets insatsområde Naturolyckor Översvämning sker vanligtvis till följd av intensiv nederbörd (lokala översvämningar på grund av skyfall) och/eller höga flöden i vattendrag. Skador till följd av översvämning omfattar vanligtvis egendomsskador samt infrastrukturpåverkan, dock kan även miljöskador, förorenade vattentäkter och personskador förekomma. Klimatförändringarnas påverkan medför sannolikt att den ökade nederbördsmängden orsakar mer egendomsskador samt större infrastrukturpåverkan. Den största riskökningen på grund av klimatförändringar i Medelpad bedöms vara plötsliga lokala översvämningar på grund av skyfall under sommaren. Under de senaste 10 åren har skyfall med en intensitet som motsvarar nedan statistiska återkomsttid (utifrån historisk statistik) inträffat i Sundsvall: 27 augusti 2001 ett 100-års regn Sommaren 2004 ett 60-års regn 12 juli 2011 kraftigare än ett 100-års regn Även risken för ras- och skred ökar i samband med både högre medelnederbörd, under främst hösten (högre portryck i marken), men även vid kraftiga skyfall under sommaren (slamströmmar och moränskred). Merparten av förbundets geografiska område täcks av skog, skogsnäringen är en stor sektor i regionen. En skogsbrand kan uppstå på flera sätt, exempel på dessa är, mänsklig oaktsamhet, skogsmaskiner åverkan vid avverkning eller åsknedslag. Det förändrade klimatet kommer sannolikt att medföra att skogsbrandsrisken ökar. I medeltal beräknas våren komma tidigare och bli torrare. Det gör att vi går in i sommaren på ett torrare sätt än historiskt, vilket gör att de år vi får en fortsatt torr väderlek under sommarmånaderna så kan risken för skogsbränder öka påtagligt. Riskökningen är större vid kusten i mellannorrland än i inlandet, enligt preliminära forskningsresultat från MSB och SMHI. En större skogsbrand medför stora kostnader för samhället, främst i form av egendomsskador. Medelpad tillhör en av få kustlandskap i Sverige som inte uppmätt orkan i medelvind. Hur klimatförändringar påverkar vindklimatet är osäkert. Däremot har kraftiga fallvindar 12
13 (vindbyar) i samband med kraftiga åskväder inträffat på flera platser i norden under senare år, med egendomsskador och även dödsfall. Kraftiga åskväder kan också störa diverse elektroniks system och kommunikationer. Klimatförändringar innebär sannolikt en påtaglig ökning av vinternederbörden, med ökad risk för kraftig vinternederbörd. Lokalklimatet med nederbördshävning, vid ostliga/sydostliga vindar, kan ytterligare förstärka såväl kraftig vinternederbörd som kraftiga regn lokalt i Sundsvall. Lokal nederbördsstatistik i Sundsvall visar att denna effekt kan ge upp till % förstärkning av nederbörden. Risken för olika typer av störningar vid kraftig vinternederbörd ökar. Se även och de rapporter och analyser som finns där om förändrade risker för olika naturolyckor Brand i komplexa objekt Inom räddningstjänstförbundets verksamhetsområde finns flertalet komplexa objekt. Exempel på sådana är Sundsvalls sjukhus, flertalet objekt inom Birsta handelsområde, nöjeslokaler, idrottsanläggningar, större industrier etcetera. Med komplexa objekt avses sådana objekt som medför särskilda svårigheter i händelse av brand. Sådana särskilda svårigheter kan vara svårförutsägbar brandspridning, utrymningsproblematik eller långa inträngningsvägar för räddningstjänsten Dammbrott Området har två stora genomströmmande älvar, Ljungan och Indalsälven. De skador som uppkommer vid dammbrott är av liknande art såsom de som uppkommer vid översvämningar. Till skillnad från översvämningar kan ett dammbrott inträffa plötsligt utan någon förvarning. De vattenmängder som frigörs vid ett dammbrott är i många fall avsevärt större än de högsta flöden som kan förekomma på naturlig väg Terrorhandling och sabotage Det finns ingen entydig definition av vad terrorism är. Enligt svensk lag om terroristbrott, som baseras på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism, är terrorism en gärning som allvarligt kan skada en stat eller mellanstatlig organisation om denna syftade till att: Injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller befolkningsgrupp Tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd Destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer. Händelser som terrordåden i Oslo sommaren 2011 och självmordsbombaren i Stockholm julen 2010 sätter viss fokus på denna risk. Även i vårt län har förekommit hot om terrorhandlingar, som hot om att förgifta Härnösands dricksvatten för att uppnå ett visst syfte. Sabotage är förstörelse där syftena inte faller under terrorbegreppet och kan exempelvis vara anlagda bränder. 13
14 Terrorhandlingar och sabotage kan exempelvis rikta sig mot olika typer av samhällsfunktioner med en rad olika konsekvenser om de inträffar. En terrorhandling och sabotage skulle kunna medföra att andra stora olyckor som tas upp i riskanalysen inträffar, exempelvis dammbrott eller olyckor med farliga ämnen. 4. Sammanfattande analys/slutsats Under programperioden kommer MRF att lägga kraft på att utveckla och fördjupa olycks- och riskanalysen mer i detalj: Studera och värdera olycksstatistik och sammanhang bakom olika siffrorna Värdera risker och konsekvenser från pågående RSA-arbeten i medlemskommunerna Bedriva en mer omfattande olycksundersökning med erfarenheter från inträffade händelser i samhället. Delta i forsknings- och utvecklingsarbeten Syftet är att göra nödvändiga fördjupningar av olycks- och riskanalysen. Ett syfte är också att risk- och olycksanalysen ska hållas levande och vara uppdaterad under hela programperioden. Analyserna kommer att utgöra ett löpande underlag för utveckling av MRF s förmåga och löpande utgöra underlag för årliga målsättningar i MRP-arbetet. De riskbilder, utifrån befintlig olycks- och riskanalysen i ovan avsnitt, som vi idag bedömer kräver de största insatserna i form av förebyggande arbeten och där MRF har en rådgivande roll är: Brand i byggnad/brand i bostad (underlätta) Fallolyckor och suicid (underlätta/samordna) Förebyggande arbeten och beredskap för extrema väderhändelser (underlätta/ samordna) De områden där MRF, utifrån befintlig olycks- och riskanalysen, bedöms behöva förstärka sin egen förmåga (räddningstjänst) är: Naturolyckor Utsläpp av farliga ämnen Insatstider Samordna samhällets resurser vid större händelser 5. Referenser RST (2008). Riskkartläggning Sundsvall-Timrå räddningstjänstförbund. En sammanställning av objekt och insatser inom räddningstjänstförbundet. Svenska Livräddningssällskapet (2011). Drunkningsstatistik [Elektronisk]. Tillgänglig: [ ] 14
15 Projekt Klimatanpassa Sundsvall Slutrapport (2011). Sundsvalls kommun Tillgänglig: 15
Handlingsprogram MRF Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark.
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark. Innehållsförteckning 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde...
Läs merInnehållsförteckning. Handlingsprogram för skydd mot olyckor Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND
Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Mats Bergmark. Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Bilaga 5 Utdrag av delmål i MRP 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning utdrag ur MRP 2012...
Läs merPreliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017
Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Räddningstjänsten den 28 december 2018 Skriven av: Pär Liljekvist Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017 Sammanfattning Räddningstjänstens
Läs merHANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR För perioden 1 januari 2012-31 december 2015
MEDELPADS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDS HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR För perioden 1 januari 2012-31 december 2015 Eget skydd Underlätta Samordna Tillsyn Olycksundersökning Sotning Räddningstjänst 2
Läs merHANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE
HANDLINGSPROGRAM FÖREBYGGANDE Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga Kungsör Antagen av direktionen 2005-12 -16 1 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet
Läs merBostadsbränder under vintermånaderna. December - Februari
Bostadsbränder under vintermånaderna December - Februari Källor Statistiken som presenteras här baseras på insatsrapporter samt dödsbrandsutredningar som räddningstjänsten skickat in till MSB, perioden
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Enköping-Håbo. Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Fastställt av Direktionen 2008 05 20 19 4. Räddningstjänstens riskanalyser Under 2006 genomfördes riskinventeringar i kommunernas
Läs merTillsyn över resultat
Tillsyn över resultat Tillsyn över resultat Hur hitta likvärdiga kommuner Presentation för skydd och säkerhet för vissa utvalda mått Diskussion kring bedömningen Genomgång var uppgifterna finns i IDA Tillsyn
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för december 2015 I skrivande stund finns det 12 insatser där rapporterna inte är kompletta för 2015. Därför redovisas
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för februari 216 Februari var en lugn månad med förhållandevis få larm. Inga allvarliga trafikolyckor eller bränder.
Läs merÅrssammanställning över genomförda räddningsuppdrag
2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...
Läs merRiskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun
Riskanalys över händelser som kan föranleda räddningstjänst i Svalövs kommun Räddningstjänsten 2014 Antagen av kommunfullmäktige 20150126 Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 5 965,4 5 706,5 5 382,4 1 213,7 872,3 1 200,3 902,0 681,7 611,8 6 374,9 5 876,2 6 247,9 4 875,8 3 487,7 3 395,2 529,2 496,2 557,8
Läs merHur används insatsstatistiken
Hur används insatsstatistiken? Till riskanalyser Till arbetsgivare Vid utbildningar vid andra förvaltningar inom kommunen Info till egna anställda Till förebyggande verksamhet Kommunikation med andra myndigheter
Läs merHandlingsprogram enligt LSO. Vad behöver förändras?
Handlingsprogram enligt LSO Vad behöver förändras? Handlingsprogram enligt LSO - Kommunens uppgifter och målstyrning - Mål för verksamheten - Riskanalys - Förebyggande verksamheten; ordnad och planerad
Läs merBehövs det en lag om flytväst. 135 människor drunknade 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - 100 - 50 -
Drunkningsolyckor 200 Behövs det en lag om flytväst 35 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning har 35 personer omkommit i vatten- och isolyckor under 200. Det är 2 fler
Läs merAntalet drunkningsolyckor ökade under året. 95 människor drunknade
Drunkningsolyckor Antalet drunkningsolyckor ökade under året 95 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 95 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det
Läs merMats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.
Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten. Övriga uppdrag: Bakgrund: Examen geohydrologi, Uppsala Universitet. Meteorologi/klimatologi, Uppsala Universitet Brunnsborrare, Sven Andersson
Läs merLägsta antalet drunknade i Sverige. 107 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Lägsta antalet drunknade i Sverige människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har personer omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är 1 färre än under då
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för mars 2016 I slutet av mars var det mycket oroligt i stadsdelarna Gottsunda och Valsätra. Det var många ungdomar
Läs mer137 människor drunknade 2014
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER MÅNGA BADOLYCKOR BLAND ÄLDRE 137 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 137 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 2015
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER 122 människor drunknade Många barnolyckor, flest sedan 2002 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 122 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merMedelpads Räddningstjänstförbund Beslutad av Direktionen
För Räddningsinsats 2016-2019 Medelpads Räddningstjänstförbund Beslutad av Direktionen 2016-05-27 Sidan 0 av 50 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Lag om skydd mot olyckor...
Läs merI SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 SKYDDAR MOT OLYCKOR
I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 UPPSALA BRANDFÖRSVAR SKYDDAR MOT OLYCKOR Insatsrapportering för januari 216 Kylan kom till oss i januari och med den även soteldarna. Det har varit ett flertal av dem. I
Läs merKommunens ansvar för olycksförloppsutredningar
Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den 040302 Kommunens ansvar för olycksförloppsutredningar Bakgrund Den 1/1 2004 ersatte lagen om skydde mot olyckor (LSO) den gamla räddningstjänstlagen.
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Läs merDrunkningsolyckor. 134 människor drunknade
Drunkningsolyckor Från och med denna årsredovisning ingår utländska medborgare i sammanställningen över det totala antalet drunknade i Sverige. Där det historiskt inte varit möjligt att uppdatera underlaget
Läs merAntalet fritidsbåtsolyckor minskar. 97 människor drunknade Antal omkomna genom drunkning
Drunkningsolyckor Antalet fritidsbåtsolyckor minskar 97 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 97 personer omkommit i drunkningsolyckor under. Det är 2 fler
Läs merMedelpads Räddningstjänstförbunds Handlingsprogram Räddningsinsats HANDLINGSPROGRAM. För Räddningsinsats
HANDLINGSPROGRAM För Räddningsinsats 2016-2019 Medelpads Räddningstjänstförbund Sida 0 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Lag om skydd mot olyckor... 5 Bakgrund... 5 Olycksproblemet...
Läs mer2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år
216, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna 16-64 år Öppet arbetslösa i GR (16-64år) Göteborg Totalt Göteborg Totalt jan 328 514 13 351 418 743 372 351 169 762 422 31 155 93 17 988 jan 342
Läs merRäddar räddningstjänsten. liv vid brand i byggnad? RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ
RESULTATSEMINARIUM BRÄNDER I BOENDEMILJÖ Räddar räddningstjänsten v liv vid brand i byggnad? MARCUS RUNEFORS, AVDELNINGEN FÖR BRANDTEKNIK, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MSB BRANDFORSK RISE MALMÖ UNIVERSITET
Läs merEUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status
EUs Översvämningsdirektiv, nuvarande status Barbro Näslund-Landenmark Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 010-240 5050 barbro.naslundlandenmark@msbmyndigheten.se
Läs merDrunkningsolyckor. 126 människor omkom
Drunkningsolyckor 1 människor omkom Enligt Svenska Livräddningssällskapets statistik har 1 svenska medborgare omkommit i vatten- och isolyckor under. Det är nio fler än under då 11 personer omkom. 3 Antal
Läs merRäddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010
Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
jan feb mar apr maj jun GWh GWh GWh GWh GWh GWh 6 859,6 6 342,1 6 814,5 0,0 0,0 0,0 1 213,7 872,3 1 200,3 0,0 0,0 0,0 6 374,9 5 876,2 6 247,9 0,0 0,0 0,0 529,2 496,2 557,8 0,0 0,0 0,0 5,5 4,3 6,3 0,0 0,0
Läs merBakgrund Arbeten gjorda innan förstudier. Översyn av den operativa organisationen Visions- och förberedelsearbete inför förstudier
Bakgrund Arbeten gjorda innan förstudier Översyn av den operativa organisationen Visions- och förberedelsearbete inför förstudier Vi gjorde en genomgripande analys av vår operativa verksamhet under 2016/17
Läs merMats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)
Mats Bergmark Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen) Min bakgrund: Projektledare Utredare regeringskansliet Produktionschef VA Konsultchef
Läs merÄnnu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -
Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler
Läs merAntalet drunkningsolyckor fortsätter att minska. 79 människor drunknade 2010 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor 2 Antalet drunkningsolyckor fortsätter att minska 9 människor drunknade 2 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 9 personer omkommit i drunkningsolyckor under
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL
Händelse/Diarienr: 512.2014.01349 Sida 1(7) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Drunkningslarm kanalen, i Sandviken. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merDe största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet
De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen
Läs merKommunens plan för räddningsinsats. Almer Oil & Chemical Storage AB Skelleftehamn
Kommunens plan för räddningsinsats Skelleftehamn Sida 2 (5) Kommunens plan för räddningsinsatser Bakgrund Företaget omfattas genom sin hantering av kemikalier av lagen om åtgärder för att förebygga och
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15
Läs merHandlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i
Läs merRiktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov
Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar Nyutgåva 2007 & Uppföljning av åtgärdsbehov Claes-Olof Brandesten, Vattenfall Dammsäkerhetsutveckling i Sverige SwedCOLD temadag
Läs merRiskbild för Höga Kusten - Ådalen
Riskbild för Höga Kusten - Ådalen Utkast 27-1-15 Innehållsförteckning Riskbild för Höga Kusten - Ådalen... 1 Kommunfakta... 3 Statistik från olyckor i Länet och Nationellt... 5 Lokal olycksstatistik från
Läs merHandlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner.
1 av11 Handlingsprogram för räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor för Gislaveds och Gnosjö kommuner. Innehållsförteckning 1 Bakgrund och avgränsning 2 Vision för skydd mot olyckor 2.1 Inriktningar/verksamhetsmål
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del
Läs merPROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING
PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade
Läs mer129 människor drunknade 2013
ANTAL OMKOMNA TILL FÖLJD AV DRUNKNING UNDER FIN SOMMAR - MÅNGA BADOLYCKOR 129 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 129 personer omkommit i drunkningsolyckor
Läs merBeskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun
Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun www.katrineholm.se 1 Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Handlingsprogrammet beskriver hur Katrineholms kommun ska arbeta långsiktigt
Läs merMSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld
MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.
Läs merHandlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018
Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018 2 (22) Innehåll Handlingsprogram för förebyggande verksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor 2015-2018...1 Håbo
Läs merFörsäkring i förändrat klimat
Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig
Läs merPer Ericsson Görvälnverket
Per Ericsson Görvälnverket Distributionsområde Norrvatten Stockholm Vatten Norrvatten Görväln Vattenverk Lovö Norsborg Stockholm Vatten Stockholms län Mälaren dominerande vattentäkt Otillräcklig reservvattenkapacitet
Läs merMikael Schéele. Övriga uppdrag: - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån
Mikael Schéele - Brandingenjör/Civilingenjör i Riskhantering - Medlem i delprojektet som rör Selångersån Övriga uppdrag: - Preview-projektet - RISK-EOS - Älvgrupperna för Ljungan och Indalsälven Sommaren
Läs merRäddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen
Räddningstjänstens riskanalys Metodik Jönköpingsmodellen Riskanalysen syftar till att kartlägga och värdera de risker som kan föranleda räddningsinsats med akut skadeverkan på människor, egendom och miljö
Läs merKlimatförändring och försäkring
Klimatförändring och försäkring Länsstyrelsen i Västmanlands seminarium 10 februari Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar AB Staffan Moberg, Svensk Försäkring En del av svensk Försäkring i samverkan Klimatanpassning
Läs merHur används insatsstatistiken?
Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten
Läs merFör första gången under människor drunknade 2009 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor 200 För första gången under 100 2 människor drunknade 200 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 2 personer omkommit i drunkningsolyckor under 200. Det är 25
Läs merHur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander
Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander Temperatur Klimatfaktorer som bedömts påverka vägsystemet Flöden Nederbörd Vind Isbeläggning Havsnivå 2 2011-06-30
Läs merRäddningstjänst i siffror 2014
Räddningstjänst i siffror 2014 Räddningstjänst i siffror 2014 Räddningstjänst i siffror 2014 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Morgan Asp, 010-240 53 89 Karoline Sjölander, 010-240
Läs merRegional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014
Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen
Läs merTRYGGHETSBOKSLUT 2012
TRYGGHETSBOKSLUT 212 Mer attityd än fysisk åtgärd VAD ÄR TRYGGHET OCH SÄKERHET FÖR NÅGOT EGENTLIGEN? Trygghetsfrågorna är många gånger svåra att ringa in. I grund och botten handlar det om en inre bild
Läs merChef förebyggandeavdelningen
TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Datum: 2015-09-11 Micael Lundmark 063-148020 micael.lundmark@ostersund.se Direktionen för Jämtlands räddningstjänstförbund Risk- och sårbarhetsanalys Förslag till beslut Förbundets
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund
Södertörns brandförsvarsförbund Budgetuppföljning apr 2016 (= 33%) Budget Bokfört % Prognos Utfall 2016 4 2016 2016 2015 Stab intäkter 880 141 16 440 729 personalkostnader -16 225-4 557 28-16 225-15 263
Läs merHandlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Läs merSveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet
Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap
Läs merStatistik över genomförda räddningsuppdrag 2014
Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2014 Räddningstjänsten Storgöteborg Diarienummer: A0035/15 2015 01 30 Tove Nyth och Per Jarring Olycksutredning&Analys www.rsgbg.se Innehåll Resumé... 3 Stora
Läs merMed målbild avses stadens övergripande målsättning för vilken robusthet man vill uppnå mot översvämningar i sin stadsplanering.
PM Översvämningsrisker detaljplan Centralstationenn Bakgrund och syfte Föreliggande PM beskriver översvämningsrisker och åtgärdsbehov för ett detaljplaneområde vid Centralstationen i Göteborg. Planen ska
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merSundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011.
Sundsvalls kommuns handlingsprogram för skydd mot olyckor För perioden 1 jan 2008 31 december 2011. Slutversion 2007-10-31 Innehållsförteckning 1 Bakgrunder och syften... 3 2 Omfattning av handlingsprogrammet...
Läs merLägsta antalet någonsin. 103 människor drunknade 2007 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning
Drunkningsolyckor Lägsta antalet någonsin 0 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 0 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är 2 färre än under
Läs merRäddningstjänsten Enköping-Håbo
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänsten Enköping-Håbo Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 4 2. KOMMUNERNA... 5 2.1 Kommunfakta, Enköping... 5 2.2 Kommunfakta, Håbo... 5 2.3 Kommunernas
Läs merVästernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
Läs merBrandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand
Brandstatistik - Vad vet vi om anlagd brand BF 26-71 Per Blomqvist, Henrik Johansson SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Målsättning med projektet Kvantifiera omfattningen av anlagd brand Fördelningen
Läs merHandlingsprogram för räddningstjänst 2013-2016. Förord
Handlingsprogram för räddningstjänst 2013-2016 i Förord Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Enligt lagen ska alla kommuner utarbeta handlingsprogram för skydd mot olyckor. Kommunen
Läs merDnr ROS13/12. Riskanalys Sörmlandskustens räddningstjänst. Antagen av ledningslaget Räddning och säkerhet 2013-02-28
Dnr ROS13/12 Riskanalys Sörmlandskustens räddningstjänst Antagen av ledningslaget Räddning och säkerhet 2013-02-28 Författare: Sofia Frindberg Handledare: Ulf Jämtäng Sammanfattning I Sörmlandskustens
Läs merOLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors.
Händelse/Diarienr: 2010.01049 Sida 1(6) OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Trafikolycka skogsväg väster om Dalfors. Utredare Myndighet Telefon Magnus Östlund Gästrike Räddningstjänst 026-179663 Medutredare Myndighet/Organisation
Läs merBILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Läs merEn tryggare boendemiljö HEMBESÖK. Södertörns brandförsvarsförbund
En tryggare boendemiljö HEMBESÖK Varför hembesök? 90 % av alla dödsbränder sker i bostaden. 73 % av alla omkomna i bränder avlider innan räddningstjänsten anländer. 2007 saknades fungerande brandvarnare
Läs merHANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015
HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 Innehåll 1 Inledning 1.1 Lagen 2 Den enskildes ansvar 3 Förebyggande mål 3.1 Förebyggande arbete 4 Riskbild 4.1 Räddningstjänstens
Läs merHur används insatsstatistiken? Hur utvärderar ni enskilda insatser?
Hur används insatsstatistiken? Analyser till politiker Trender i samhället, fungerar för stora organisationer Sporadiska analyser av trender för att få åtgärder vidtagna Verksamhetsberättelse Lokal analys
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merTrygghetsbokslut 2011
Trygghetsbokslut 11 Innehållsförteckning Trygghetsbokslut 3 Vi och omvärlden 3 Indikatorer 4 Våra mål 7 Internt skydd 7 Olycka/brand 7 Krissituation 7 Vad gjordes? 8 Vårt insatsarbete 8 Vårt förebyggande
Läs merLägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå. Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige
Lägenhetsbränder dagens och morgondagens skyddsnivå Patrik Perbeck, MSB Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige Antal Byggnadsbränder i Sverige (1996-2008) Bränder som medfört räddningsinsats i
Läs merSammanställning av statistik gällande bostadsbränder
Södertörns brandförsvarsförbund Bilaga till Verksamhetsplan och Budget 2017-2019. Nr: Datum: 2016-09-01 Sammanställning av statistik gällande bostadsbränder Inför verksamhetsplan 2017 Södertörns brandförsvarsförbund
Läs merHur använder ni insatsstatistiken?
Hur används insatsstatistiken Hur använder ni insatsstatistiken? Analysverktyg till länsstyrelser förmågebedömning t.ex tider jämför mål i handlingsprogram riskanalyser underlag för frågor vid tillsyn
Läs merNyckeltal. Räddningstjänsten
Nyckeltal Räddningstjänsten Sammanfattning Räddningstjänst Kvalitet Resurser Slutsats Antal utvecklade bränder Antal personer utbildade i att förebygga/ hantera bränder eller andra olyckor Responstid från
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,
Läs merMikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten
Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning
Läs merOm larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst
Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden
Läs merMSB:s arbete med naturolyckor
MSB:s arbete med naturolyckor Naturolycka Med en naturolycka avses naturhändelser med negativa konsekvenser för liv, egendom och miljö. MSB:s arbete med naturolyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
Läs merEn bad- och vattensäker kommun
En bad- och vattensäker kommun s handlingsprogram för en bad- och vattensäker kommun inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Antagen i Kommunstyrelsen den 10 april 2013 Reviderat 2015-12-10 Hallindenvägen
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor
Handlingsprogram för skydd mot olyckor Räddningstjänstverksamhet Remissversion 1 2 Sammanfattning Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ska varje kommun upprätta ett handlingsprogram för sin räddningstjänstverksamhet.
Läs merÅrssammanställning 2017 Operativa uppdrag och förebyggande arbete. Diarienr: 9/
Årssammanställning 2017 Operativa uppdrag och förebyggande arbete Diarienr: 9/2018 2018-01-25 Sida 1 av 17 Innehållsförteckning INLEDNING... 2 SYFTE... 2 UPPLÄGG... 2 DATAKÄLLOR OCH INFORMATIONSKVALITET...
Läs merKonkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser
Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive
Läs merRäddningstjänst i siffror
Räddningstjänst i siffror Innehållsförteckning Inledning... 3 Kommunal räddningstjänst... 4 Statistik om räddningstjänstens utformning... 4 Statistikproduktion... 4 Insatsstatistik... 5 Insatsrapporter
Läs merSammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län
1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är
Läs mer+5 GRADER. Klimatet förändras
+5 GRADER Klimatet förändras Klimatförändringarna kommer att bli omfattande och få stor påverkan över hela världen. Vi går mot ett varmare klimat, ökad nederbörd och stigande vattennivåer. Extrema väderhändelser
Läs mer