Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014

Transkript

1 Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014

2 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen i länets kommuner och centrala myndigheter upp. Den regionala risk- och sårbarhetsanalysen för 2014 är ett resultat av detta. Årets risk- och sårbarhetsanalys har tagits fram enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7). I samverkansnätverket Krissamverkan Kronoberg har man tagit fram en regional omvärlds- och framtidsanalys för Kronobergs län. Detta för att få en inblick i hur man tror att händelseutvecklingen kommer att se ut i framtiden. Arbetet med omvärlds- och framtidsanalys avstannar inte i och med den slutliga rapporten. Resultaten kommer att ligga till grund för kommande verksamhetsplanering inom Krissamverkan Kronoberg. Detta gäller även för resultaten från risk- och sårbarhetsanalysen. Åseda Braås Alvesta Ljungby Växjö Lessebo Markaryd Älmhult Tingsryd Kartan visar tätorter, platser för farlig verksamhet enl 2 kap 4 LSO (triangel), vattenskyddsområden (cirkel) samt rekommenderade vägar för farligt gods. 2

3 OM Kronobergs län 2014 Länet är 9400 km2 till ytan och har ca invånare. Totalt består länet av åtta kommuner, Alvesta ( inv.), Lessebo (8 000 inv.), Ljungby ( inv.), Markaryd (9 500 inv.), Tingsryd ( inv.), Uppvidinge (9 200 inv.), Växjö ( inv.) och Älmhult ( inv.). Det finns två räddningstjänstförbund, Värends Räddningstjänst, som omfattar Växjö och Alvesta kommun, samt Räddningstjänsten Östra Kronoberg, som omfattar Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge kommuner. Länsstyrelsen är en statlig myndighet. Länsstyrelsens mål är en ren livsmiljö, en stabil arbetsmarknad samt ett gott och tryggt liv för invånarna. I risk- och sårbarhetsanalysen fokuserar man på samhällsviktiga verksamheter i länet. Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Identifierade samhällsviktiga verksamheter i Kronobergs län finns inom följande områden: 1. Hälso- och sjukvård samt omsorg 2. Skydd och säkerhet 3. Kommunalteknisk försörjning 4. Transport 5. Information och kommunikation 6. Energiförsörjning 7. Finansiella tjänster/system 8. Livsmedel 9. Skola och barnomsorg 10. Ledning av samhällviktig verksamhet 3

4 REGIONAL RISKBILD SKOG I Kronobergs län täcks 69 procent av skog. Stora skogsområden finns främst i länets västra delar. Speciella hot och risker som kan drabba våra skogsområden är till exempel omfattande skogsbränder, stormar och angrepp av skadeinsekter Med ett varmare klimat blir hotet om skogsbränder större. Det som utlöser kan till exempel vara åsknedslag, eldning och avverkningar. Områden längs stambanan är också mer utsatt för risk för bränder på grund av gnistbildning från rälsen. I Kronobergs län har tidigare omfattande skador och störningar skett i samband med stormar som Gudrun och Per. Stomskadorna brukar bli värst i länets västra delar eftersom stormar nästan alltid kommer in från väster. I länet är skogsbruket en viktig tillgång för många och förutom skogsbränder och stormar kan angrepp av skadeinsekter leda till stor skada och ekonomiska förluster. 4

5 VATTEN Tillgången på vatten är generellt sett god i länet. Totalt finns ca 65 kommunala vattentäkter, och av dessa finns ca 50 i vattenskyddsområden. Speciella hot och risker när det gäller länets vattentäkter är utsläpp av skadliga och farliga ämnen, översvämningar och dammbrott. Det finns många sjöar i länet men för dricksvatten lämpar sig grundvatten bättre än ytvatten. I de östra delarna av länet saknas större grundvattentillgångar medan de västra delarna har bättre tillgång. I länet är tätorterna i de flesta fall placerade i närheten av vatten. Det finns kända problemområden i anslutning till Mörrumsån, Helgeån och Lagan, där vattendragen regelbundet svämmar över vid höga flöden, vilket påverkar intilliggande bebyggelse, infrastruktur och näringsliv. Våra vattentäkter påverkas av föroreningar. Jordbruk och vägtrafik är de största problemen när det gäller förorenat vatten. Vissa bakterier och parasitsjukdomar kan även spridas i vattentäkterna och vidare till vårt dricksvatten. Detta hände till exempel i Östersund vintern 2010/2011 när stora delar av dricksvattennätet förorenades med Cryptosporidium. Studier har visat att man kan räkna med att ca 50% av befolkningen insjuknar vid ett sådant utbrott. Samhällskostnaderna uppskattas till ca kr per insjuknad. 5

6 TRANSPORTLEDER Länets flygplats, Smaland Airport, finns strax utanför Växjö och har en genomströmning av knappt resenärer årligen. Länet genomkorsas också av Södra stambanan och Kust till kust-banan samt E4, riksväg 23 och riksväg 25. Bangården i Alvesta är en viktig knutpunkt i länet och har ca 5000 resenärer varje dag. Speciella hot och risker som kan drabba länets vägar, järnvägar och flyg är olyckor med farligt gods, stora trafikolyckor och smitta. Ökat resande kan leda till införsel av nya sjukdomar eller öka riskerna vid exempelvis en pandemi. I samband med bland annat klimatförändringar och ett omfattande resande finns en ökad risk för sjukdomar, både tidigare kända och sådana som inte tidigare funnits i Sverige. I dag kan smittan nå Kronobergs län snabbt exempelvis genom resenärer som varit utomlands och sätter sig på Öresundståget eller landar på Smaland Airport. 6

7 FARLIG VERKSAMHET I länet finns ca 100 miljöfarliga verksamheter. Av dessa är 10 klassade som farliga verksamheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Fyra stycken är så kallade Sevesoanläggningar, vilket innebär kemiindustri som omfattas av särskild lagstiftning för att förhindra olyckor. Utöver dessa finns två tillverkningsindustrier, fyra depåer/terminaler för gas, tre dammanläggningar och en flygplats. Övriga anläggningar med högre olycksrisk är större kylanläggningar, till exempel ishockeyarenor, bensinstationer, jordbruk med stora mängder drivmedel och avfallsstationer. Speciella hot och risker som kan drabba verksamheter som hanterar farliga ämnen är utsläpp till följd av olyckor eller angrepp. Kronobergs län gränsar till två kärnkraftslän, Kalmar och Hallands län. Även om risken för ett utsläpp från svenska kärnkraftverk bedöms som mycket liten, innebär detta att vi måste ha beredskap även för denna typ av händelser. 7

8 ARENOR OCH ANLÄGGNINGAR I Kronobergs län finns flera större arenor och anläggningar. Dessa står ofta som värd för konferenser, konserter, mässor och idrottsevenemang av både nationell och internationell karaktär. Speciella risker och hot som kan drabba våra arenor är bland annat risker med stora folksamlingar och omfattande bränder. I Växjö har man de senaste åren satsat stort på utbyggnad av idrottsområdet Arenastaden. Där tar de fyra största anläggningarna mellan 1600 och åskådare. Flera arrangemang samtidigt kan innebära att mycket folk uppehåller sig på ett begränsat område samtidigt och då kan trafiksituationen blir mycket ansträngd. Så kallade högriskmatcher kan leda till anströmning av supportergrupper och det kan orsaka ordningsstörningar som misshandel och skadegörelse. Stora evenemang som politiska toppmöten och idrottstävlingar skulle också kunna utsättas för hot eller terrordåd. 8

9 LANTBRUK Ungefär 10 % av länets yta består av jordbruksmark och frågan om levande lantbruk och landsbygd är viktig. Speciella hot och risker som kan drabba lantbruken är smittsamma sjukdomar. Sådana utbrott kan få stora ekonomiska konsekvenser för både lantbruksnäringen och samhället, dels genom att livsmedelsproduktionen sänks och dels då saneringskostnaderna för staten blir höga. I framtiden kan nya sjukdomar bryta ut som idag bara finns i andra delar i världen, men även helt nya sjukdomar skulle kunna utvecklas. Salmonella drabbar ibland lantbruksdjur i Sverige, men förekomsten är låg i förhållande till omvärlden. Sådana utbrott får ekonomiska konsekvenser, främst för den drabbade lantbrukaren. 9

10 SJUKHUS/VÅRDINRÄTTNINGAR I Kronobergs län finns två sjukhus, centrallasarettet i Växjö och lasarettet i Ljungby. Dessutom finns runt om i länet flera vårdcentraler och särskilda boenden. Privata alternativ finns främst i de större kommunerna. Speciella hot och risker som kan drabba sjukhus och vårdinrättningar är bland annat personalbortfall, resistenta bakterier, störningar i läkemedelsförsörjningen och omfattande bränder. antibiotika och det kan ge upphov till ökad risk för resistenta bakterier. Förra året smittades nästan 900 svenskar av multiresistenta bakterier i Sverige och nästan lika många utomlands. Sjukhus och olika vårdinrättningar, som till exempel äldreboenden, är ofta svåra att utrymma då patienterna som vårdas där kan vara väldigt svaga. Några av våra vanligaste och mest smittsamma säsongssjukdomar, som influensa och kräksjuka, kan orsaka personalbrist med konsekvenser för vårtagarna. Stor förekomst av smittsamma sjukdomar kan innebära att man behöver behandla mer med 10

11 STÖRNINGAR I SAMHÄLLSVIKTIGA FÖRSÖRJNINGSSYSTEM Långvariga och omfattande avbrott i eltillförseln är bland de mest allvarliga händelserna som kan drabba ett samhälle. Problem med vattenförsörjning och avfallshanteringen kan följa av ett elavbrott. Det kan innebära att människor kan behöva evakueras och vissa samhällsfunktioner eventuellt behöva stängas. Det innebär inte bara komfortproblem utan är även en fråga för vår hälsa och för att samhället ska fungera. Elektroniska kommunikationer som telefoni är också mycket viktiga för att samhällsviktiga verksamheter ska fungera. Omfattande och långvariga elavbrott bedöms vara det allvarligaste hotet mot telefonin i fredstid. Den finansiella sektorn, bland annat banker, är beroende av fungerande el, telefoni och IT-system. Om samhället skulle drabbas av långvariga avbrott i dessa system så skulle det få konsekvenser inom denna sektor. 11

12 KLIMATRELATERADE HOT Klimatförändringarna påverkar riskbilden i länet både genom att de ger extrema väder och genom dess konsekvenser i omvärlden. Händelser som översvämning och skogsbrand blir vanligare i Kronoberg, och det kan innebära hot mot till exempel dricksvatten och eldistribution. Klimatförändringen innebär att vi måste lära oss att hantera extrema väderhändelser, men också att anpassa vårt samhälle så att vi kan hantera översvämningar, stormar och värmeböljor så att skador minimeras. 12

13 RISKER AV SOCIAL KARAKTÄR I Kronobergs län har vi blivit mer medvetna om kopplingen mellan risker av social karaktär och allvarliga händelser. Det finns en mängd olika sociala, ekonomiska och politiska problem i samhället som kommer sig av till exempel ungdomsbrottslighet, anlagda bränder, organiserad brottslighet, sabotage och våld. Det kan vara att samhällsviktiga funktioner störs, förtroendekriser inom demokratin, brister i mänskliga rättigheter och en ökad känsla av otrygghet. I Kronobergs län har vi ännu inte haft lika omfattande problem som storstadsregionerna, men det finns en grogrund till problem inom vissa områden. 13

14 FRAMÅTBLICK Resultatet av analysen visar på ett antal områden där vi i Kronobergs län behöver utvecklas och bli bättre framöver: Omvärldsbevakning vi behöver utveckla metoder för att följa med i och bevaka informationsflöden inom de olika trenderna. Kompetensuppbyggnad vi behöver identifiera kunskapsluckor och arbeta med att fylla dessa. Vi behöver även vidareutveckla våra redan förvärvade kunskaper för att inte komma på efterkälken. Risk- och sårbarhetsanalys vi behöver vidareutveckla våra risk- och sårbarhetsanalyser genom t ex fördjupade analyser av de identifierade trenderna. Vi behöver ständigt försöka identifiera nya risker som vi tror kan få stora regionala eller lokala konsekvenser. Samverkan vi behöver fortlöpande arbeta för att utveckla vår samverkan inom Krissamverkan Kronoberg och identifiera nya samverkansparter och samverkansområden. Erfarenhetsåterföring vi behöver bli bättre på att arbeta med erfarenhetsåterföring genom att t ex ta fram egna eller ta del av andras goda exempel kopplat till trenderna. Samhällsviktiga verksamheter och sårbara grupper vi behöver fortsätta vårt arbete med att identifiera samhällsviktiga verksamheter och sårbara grupper för att kunna utveckla strategier för kommunikation, förebyggande insatser, akuta insatser mm. 14

15

16 Vill du veta mer om Länsstyrelsens arbete med risk- och sårbarhetsanalys? Besök gärna vår hemsida