Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Transkript

1 Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet

2 Riskklassning av svenska ytråvatten Effekter Förbättrad kännedom om landets råvattenkvalitet avseende indikatorer och patogener samt korrelationen dem emellan Stärkt bedömningsunderlag för dricksvattenproducenterna Synliggörande av eventuella brister med nuvarande provtagningsrutiner som kan ligga till grund för utformande av riktlinjer/rekommendationer för framtida övervakning av råvattenkvalitet Värdet av rutinmässiga analyser av olika indikatororganismer för bedömning av mikrobiologiska risker är bättre definierat En handbok om mikrobiologiska dricksvattenrisker har tillgängliggjorts med kommuner och dricksvattenproducenter som målgrupp Beredskap för analys av sjukdomsframkallande mikroorganismer vid vattenburna sjukdomsutbrott

3 De sex vattenverken i studien Parametrar: COD-Mn, turbiditet, nederbörd, E. coli och koliformer Kännedom om föroreningskällor och i vilken grad de anses påverka

4 Analyser Patogenanalyser (varannan vecka) Campylobacter Salmonella Shigatoxinproducerande E. coli Norovirus Cryptosporidium Giardia Indikatoranalyser (2 ggr/vecka) - Koliforma bakterier - E. coli - Enterokocker - Odlingsbara vid 22 C och 3 dygn - Presumtiva Clostridium perfringens - Somatiska kolifager (bakterievirus) - COD MN (varannan vecka) - Färgtal - Turbiditet Frågeformulär: Vattentemperatur, turbiditet, ph, råvattnets kvalitet, väderförhållanden mm Dessutom: Data från vattenverken, klimatdata från SMHI Tätare vid händelser som påverkar råvattenkvaliteten

5 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Relativa E. coli- halter Relativ halt Sammanställning av historiska data - SGUs vattentäktsarkiv - SMHI - nederbördsdata 2 E. coli sjö E. coli vattendrag koliformer sjö koliformer vattendrag Sjöar Medelhalt E. coli Klimatzon 1 Klimatzon 2 Klimatzon 3 Klimatzon 4 4,4 3, 2,2 1,8 1 = zon 1 = zon 2 = zon 3 = zon 4 2 zon 1 zon 2 zon 3 zon 4 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 1 Råvattentyp E. coli Koliformer Enterokocker C. perfringens Sjö 2,8 45,8 1,5 1,6 Vattendrag 31,2 269,9 14,2 5,9

6 Tillf m nederbörd >2 mm (%) Antal tillfällen Högsta uppmätta E. coli-halter ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Klimatzon 1-2 Klimatzon 3-4 Fördelningen av kraftig nederbörd över året ( ) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

7 Fekala indikatorer i ordinarie provtagning E. coli Enterokocker Kolifager Koliforma bakterier <1 52% 55% 53% 16% 42% % 42% 4% 38% 54% >1-1 13% 3% 7% 33% 4% >1-1 1%,1%,1% 13% % >1 % % % 1% % Totalt antal Pres C. perfringens

8 Antal prov Antal olika patogener påvisade <1 1 t 1 >1-1 >1 E. coli-halt (MPN/1 ml)

9 Handbok om mikrobiologiska dricksvattenrisker - ytråvatten Handbok om mikrobiologiska dricksvattenrisker ytråvatten Innehåll Om handboken 1. Inledning 2. Finns det möjliga föroreningskällor i eller kring vattentäkten? 3. Är vattnet fekalt förorenat? 4. När är råvattnet som sämst? 5. Vilka risker innebär föroreningen? 6. Hur spårar man föroreningskällor? Bilaga 1. Stöd vid inventering av föroreningskällor Bilaga 2. Beslutsstöd Råvatten Bilaga 3. Beslutsstöd Fekal källspårning Rapport i slutet av året

10 Kontrollfråga 1. Har det nyligen gjorts en inventering av potentiella fekala föroreningskällor i och kring vattentäkten? Beslutsstöd för råvattenövervakning NEJ/ VET EJ Åtgärd Gå igenom vilka föroreningskällor som finns, deras avstånd till råvattenintag, hur omfattande de är samt tillfällen då störst påverkan kan förväntas. Se avsnitt 1 i handboken för stöd. 2. Analyseras fekala indikatorer i råvattnet på regelbunden basis och med tillräcklig frekvens? 3. Analyseras fekala indikatorer i råvattnet vid tillfällen då den mikrobiologiska kvaliteten bör vara som sämst? 4. Visar analyserna av fekala indikatorer att råvattnet är förorenat? 5. Genomförs analyser av patogenförekomst? 6. Visar patogenanalyserna att det förekommer sjukdomsframkallande mikroorganismer i råvattnet? NEJ/ VET EJ NEJ/ VET EJ NEJ NEJ NEJ Genomför regelbundna analyser enligt program beskrivet i Svenskt Vattens branschriktlinjer Välj ut lämpliga provtagningstillfällen med utgångspunkt från inventeringen av föroreningskällor under fråga 1 och komplettera med information om hur väder, klimat och säsong/årstid kan påverka råvattenkvaliteten (se avsnitt? i handboken). Passa på att provta när händelser som särskilt kan försämra råvattenkvaliteten inträffar. Fortsätt med indikatoranalyser både på regelbunden basis och när råvattenkvaliteten förväntas vara som sämst. Undersök patogenförekomst. Överväg att införa ett kontrollprogram där förekomst av sjukdomsframkallande mikroorganismer analyseras (se exempelvis Folkhälsomyndighetens Känn ditt vatten ). Provta gärna regelbundet och när råvattenkvaliteten förväntas vara som sämst. Fortsätt med indikatoranalyser både på regelbunden basis och när råvattenkvaliteten förväntas vara som sämst. Komplettera med patogenanalyser vid lämpliga tillfällen. Se över barriärverkan exempelvis med stöd av riskanalysverktygen MRA och MBA. Sök upp källor till föroreningar och arbeta i möjligaste mån för att de avlägsnas eller minskas. Vid osäkerhet och/eller meningsskiljaktigheter om vad som orsakar föroreningen kan ett aktivt källspårningsarbete inledas (se Beslutsstöd för att motverka förorening av råvattnet, Bilaga 3

11 Stort tack till personalen på vattenverken i Trollhättan, Borås, Stockholm Östersund, Motala, Härnösand, Norrköping, Linköping, Partille, Järfälla och Uppsala