1.1 Bakgrund Syfte Mål Projektorganisation Tidplan Planerad insats Faktisk insats 6

Transkript

1

2 SAMMANFATTNING Projektet Konsumera klokt har genomförts i samarbete med fyra kommuner, Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda. Idén kom från konsumentrådgivarna i Nässjö. Projektet är en del i regeringens 20 miljoner- satsning under 2002 för att stärka den kommunala konsumentverksamheten. Projektets syfte har varit att starta upp det förebyggande arbetet med konsumentinformation till unga människor. Rent praktiskt har arbetet gått ut på att i samarbete med ungdomar skapa en webbsida med konsumentinformation ur ett ungdomsperspektiv. I nästa steg har konsumenthörnor som bl.a. består av en dator byggts upp på bibliotek och medborgarkontor i de fyra kommunerna. I dessa nyskapade forum har sedan studiebesök med anpassad konsumentinformation för främst årskurs 9 på högstadiet genomförts. Resultatet har blivit att vi genom studiebesöken nått ca 20% av eleverna dvs. totalt 225 elever i målgruppen i de fyra kommunerna. Den enkät vi har haft utlagd har visat att webbsidan innehålls- och utseendemässigt fått ett bra betyg. Webbsidan och datorerna kommer att underhållas åtminstone till

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING Bakgrund Syfte Mål 3 2. GENOMFÖRANDE Projektorganisation Tidplan Planerad insats Faktisk insats Skolornas studiebesök Marknadsföring Framgångsfaktorer och snubbeltrådar Resultat vad har projektet gett? enkät Hur går vi vidare? Redovisning ekonomi 13 BILAGOR enkät och enkätresultat

4 1. INLEDNING Unga konsumenter ställs i dag inför ett oöverskådligt utbud av varor. Detta sker via reklam, handel och nya sätt att handla, såsom internet. Vi vill med projektet Konsumera klokt ge unga människor ett verktyg så att de kan bli kloka och medvetna konsumenter. På så sätt vill vi öka medvetenheten om de rättigheter och skyldigheter man har som konsument och ge förutsättningar för att göra genomtänkta val och i förlängningen få en god hushållsekonomi. är en webbsida skapad av unga konsumenter. 1.1 Bakgrund Konsument Höglandet ger konsumentrådgivning till ca invånare i sammanlagt fyra kommuner (Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda). Samarbetet har fungerat under 13 år. Resurserna är 35 tim/vecka samt den service i form av förköpsinformation som biblioteken och medborgarkontoren kan ge. Den mesta tiden går åt till reklamationer och juridisk rådgivning inom det konsumenträttsliga området. Förköpsinformationen fördes redan 1992 över till huvudbiblioteken i respektive kommun. Där fanns under många år en konsumenthylla med material som skickades ut från Konsumentverket. Detta har sedan några år upphört. Vi behövde nu en ersättning, en plats där man själv kunde söka konsumentinformation och ett ställe att samla skolelever vid studiebesök. Utåtriktad förebyggande information till elever och andra grupper har vi inte hunnit med i den utsträckning vi önskat på senare år. Behovet av information har däremot ökat i samband med den avreglerade marknaden och vårt inträde i EU. Det sker också en mer sofistikerad marknadsföring av produkter idag. Sammantaget är det svårare att vara ung konsument och göra kloka val i dag än det varit tidigare. När möjligheten att söka projektmedel från Konsumentverket kom 2002 lämnade vi in en ansökan. 1.2 Syfte Det syfte som vi har haft med det här projektet har varit att få igång det förebyggande arbetet. Målgruppen har i första hand varit unga människor. Ambitionen har varit att höja konsumentmedvetande till en högre nivå och på så sätt stärka unga människor som konsumenter. De kan på så sätt få en möjlighet att ta tillvara den avreglerade, informationstäta och omfattande marknad vi nu lever i. Till hjälp har vi velat skapa ett medium och ett forum, som är lätt att nå och där man enkelt kan hitta information. 2

5 1.3 Mål Vårt mål med projektet har varit att vi ska nå så många unga människor som möjligt i våra fyra kommuner. Det gäller både under själva genomförandefasen och efteråt. Att så många elever som möjligt, efter att ha avslutat högstadiet, i alla fyra kommunerna, ska vara starka och medvetna konsumenter. Det gäller inte bara köp och tjänster i Sverige utan också inom EU och på den världsmarknad som internet ger möjligheter till. Man ska kunna lita på innehållet i webbsidan och förhoppningen är att lanseringen ska visa sig ha så god effekt att de forum som skapats ska utnyttjas även efter projekttidens slut. Vi hoppas också att andra åldersgrupper än målgruppen ska använda sig av webbsidan och konsumenthörnorna. 2. GENOMFÖRANDE 2.1 Projektorganisation Vi började med att skapa en projektorganisation. Styrgrupp: Jan Holmquist, Kultur och fritidschef Torbjörn Svensson, vice ordförande i Kultur och fritidsnämnden Projektansvarig: Birgitta Dunnington, Konsumentrådgivare Projektledare: Kristina Holstensson Arbetsgrupp: Kristina Holstensson, Projektledare Birgitta Dunnington, Konsumentrådgivare Ann-Cathrin Gunnar, Konsument och budgetrådgivare Jan Holmquist, Kultur- och fritidschef Kontaktpersoner i de fyra medverkande kommunerna: Per-Magnus Svensson, Socialförvaltningen i Aneby kommun Solveig Johnsson, Bibliotekschef i Aneby kommun Karin Elardt, Kommunsekreterare i Eksjö kommun Fredrik Hammar, Bibliotekschef i Eksjö kommun Anders Lundgren, Bibliotekarie och konsumentansvarig Eksjö bibliotek Johanna Svensson, Samhällsvägledare, Emilkraften Mariannelund (Eksjö kommun) 3

6 Ulf Moberg, Bibliotekschef i Nässjö kommun Lena Petersson, Bibliotekarie och konsumentansvarig Nässjö stadsbibliotek Kristina Odelberg, Kommunsekreterare i Vetlanda kommun Anette Lundgren, Bibliotekschef i Vetlanda kommun Fritidsledare på fritidsgårdar i Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda Nätverks och referensgrupp: Cecilia Larsson, Konsumentrådgivare i Oskarshamn Kerstin Göransson, Konsumentrådgivare i Oskarshamn Anna-Carin Leijon, Konsumentrådgivare i Mönsterås Madeleine Wykman, Projektledare för projektet Konsumera Friskt 2.2 Tidplan Så här planerade vi för projektet konsumera klokt under perioden Hösten 2002 Projektorganisationen utarbetas. Projektledaren anställs. Strategi och tidplan för arbetet fastställs utifrån projektidén. Arbetsgruppen kontaktar och besöker kommunsekreterare och bibliotekschefer samt konsumentansvarig bibliotekspersonal i de fyra medverkande kommunerna och informerar om projektet. Arbetsgruppen besöker Konsumentverket för planering av webbsidan. Information till fritidsgårdar och föreningar. Nyhetsbrev skickas till styrgruppen och kontaktpersonerna i de fyra kommunerna. Våren 2003 Utbildning: Konsumentverkets grundkurs för projektledaren. Erfarenhetsutbyte i Konsumentverkets regi. Kontakter och inledande besök på fritidsgårdar och i föreningar. Arbetet med webbsidan påbörjas. Framtagning av material till marknadsföring av projektet, broschyr, ryggsäckar mm. Information om projektet till hemkunskapslärarna, i de fyra kommunerna. Deltagande på konsumentdagarna i Skövde. Nyhetsbrev skickas till styrgruppen och kontaktpersonerna i de fyra kommunerna. 4

7 Hösten 2003 Upphandling av datorer och datamöbler. Utformning av konsumenthörnor på bibliotek och medborgarkontor i de fyra kommunerna. Kontakter med respektive kommuners IT-avdelningar för inköp och installation av datorer. Fortsatt arbete med ungdomsgrupperna vid fritidsgårdarna och webbsidans innehåll. Information om webbsidan och planerade studiebesök skickas ut till lärare och rektorer i alla högstadieskolor i alla fyra kommunerna. Nyhetsbrev skickas till styrgruppen och kontaktpersonerna i de fyra kommunerna. Våren 2004 Informationsträff med chefer och konsumentansvariga på bibliotek- och medborgarkontor. Utformning av invigningsprogram för konsumenthörnorna i respektive kommun Webbsidan publiceras på nätet. Enkät sätts samman och läggs ut på webbsidan. Arbetsgruppen får utbildning av konsumentverket om uppdatering av webbsidan. Konsumenthörnorna med de nya konsumentdatorerna invigs i de fyra kommunerna. Marknadsföring och information i konsumenthörnorna för lärare och allmänheten. Marknadsföring genom framtagning av bokmärke med information om webbsidan. Studieplan inför skolornas studiebesök utarbetas. Nyhetsbrev skickas till styrgrupp och kontaktpersoner i de fyra kommunerna. Hösten 2004 Studiebesök för skolorna genomförs i alla fyra kommunerna. Enkätresultat sammanställs. Utvärdering skrivs. Utvärderingen skickas till Konsumentverket, styrgruppen och kontaktpersonerna i de fyra kommunerna. Avslut i arbetsgruppen 2.3 Planerad insats En person anställdes som projektledare på 10 timmar per vecka under två år. 5

8 Dessutom skulle en viss insats göras av konsumentvägledarna. Tillsammans avsattes 20 timmar per vecka. En första etapp, dvs skapandet av webbsidan, planerades att genomföras med ungdomar från gårdsråden vid två fritidsgårdar i Nässjö i samarbete med ett studieförbund. De skulle tillsammans bilda en grupp för att med hjälp av en konsult arbeta fram en webbsida som innehöll konsumentinformation ur ett ungdomsperspektiv. Fritidsgården Pinnen i Nässjö hade då ett internetcafé med sex platser, vilka var tänkta att användas av gruppen. Arbetet skulle ske i samarbete med Konsumentverkets webbenhet. När webbsidan sedan var klar skulle datorer mm köpas in och placeras ut på bibliotek och medborgarkontor. Vi hade planerat för sju Konsumenthörnor. I dessa Konsumenthörnor var det sedan meningen att vi skulle ta emot elever från högstadieskolorna för att ge dem konsumentinformation. 2.4 Faktisk insats Den faktiska insatsen blev inte som den planerade. En hel del hände på vägen, sådant vi inte kunnat förutse. Vi fick då delvis tänka om och försöka att lösa uppdraget på bästa sätt och samtidigt hålla oss så nära den ursprungliga projektidén som det var möjligt. För att nå vår målgrupp unga människor har vi vänt oss till fritidsgårdar, föreningar och i någon mån till skolan eftersom Internetcafét på fritidsgården Pinnen som vi först planerat att samarbeta med tillfälligt lades ner. Vi har även besökt offentliga lokaler där ungdomar samlas t.ex. bibliotek. Detta har vi gjort i alla medverkande kommuner. Att söka upp ungdomarna på så många ställen i stället för ett ställe tog mycket mer personaltid än vi räknat med. Fritidsledare, bibliotekspersonal och hemkunskapslärare har varit nyckelpersoner i vårt arbete med att nå ungdomarna. Totalt besökte vi 5 fritidsgårdar placerade i alla fyra kommunerna vid flera tillfällen. Vi träffade också några ungdomsföreningar ett antal gånger. Några kontakter med skolan gjordes också. Under dessa besök arbetade ungdomarna fram innehåll, utseende och letade rätt på länkar till webbsidan, som sedan tekniskt utformades av konsumentverket. Här fick vi mycket mer hjälp än vi planerat och budgeterat för. Med hjälp av IT-avdelningarna i de fyra kommunerna köptes datautrustningen till sex Konsumenthörnor. Vi hade planerat för sju Konsumenthörnor, men p.g.a. omorganisation i en av kommunerna fick vi stryka en. Arbetsgruppen köpte in möbler och kringutrustning till bibliotek och medborgarkontor och utformade och möblerade hörnorna i samarbete med personalen på respektive ställe. Studiebesök genomfördes i de fyra kommunerna. Till dessa kom högstadieelever, främst elever i årskurs 9. 6

9 Styrgruppen och kontaktpersonerna har varit delaktiga och fått fortlöpande information under hela projekttiden. Vi har haft kontinuerlig kontakt med Nätverks och referensgruppen och genomfört ett antal träffar med dem där vi diskuterat gemensamma problem och fått många bra tips. 2.5 Skolornas studiebesök Efter invigningen av Konsumenthörnorna på bibliotek och medborgarkontor under våren 2004, tog vi en närmare kontakt med hemkunskapslärarna i de fyra kommunerna för att informera om höstens planerade studiebesök. Sammanlagt nitton hemkunskapslärare fick information om studiebesöken. Detta skedde via post, e-post och uppföljning på telefon. Det var samma lärare som tidigare hade fått inbjudan till invigningen av Konsumenthörnorna. Antalet studiebesök valde vi att sätta till minst tjugo och dessa skulle vara jämnt fördelade i de fyra kommunerna. Varje kommun fick datum att boka in sig på under hösten Av tjugo inbokade grupper blev det till slut arton då Aneby av organisationsskäl slog ihop sina elever i större grupper. Besöken genomfördes i Konsumenthörnorna på biblioteken i Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda samt medborgarkontoren i Mariannelund (Eksjö kommun) samt Bodafors och Forserum (Nässjö kommun) Studiebesökens upplägg: Ca 60 min lektion 1. Presentation av Konsument Höglandet. 2. Vad är konsumentrådgivning? 3. Vad är budget och skuldrådgivning 4. Visning och genomgång av webbsidan. Material som lämnades vid studiebesöken: Eleverna fick bokmärket med information om webbsidan. Lärarna fick en särskild lärarmapp med ca 20 broschyrer med konsumentinformation och information om tidningen Råd & Rön samt Koll på pengarna. 2.6 Marknadsföring För att göra projektet synligt har vi tagit fram följande material: Häfte med samlad information inför projektet Affischer i två storlekar 7

10 Bokmärke Broschyr Ryggsäck Skjorta Illustrationer till webbsidan Skyltar till Konsumenthörnorna Information om projektet har skickats till samtliga 60 lärare i Hemkunskap och samhällskunskap samt 10 rektorer vid högstadieskolorna i Aneby, Eksjö, Nässjö och Vetlanda kommuner. Informationen skickades ut under tidig höst 2003 och bestod av ett personligt brev samt broschyren om projektet. Arbetsgruppen använder skjortor och ryggsäckar med projektets namn i alla utåtriktade sammanhang. Lanseringen av webbsidan och Konsumenthörnorna: Inför invigningen av Konsumenthörnorna i de fyra kommunerna, har ett pressmeddelande sammanställts och skickats till lokaltidningar- och radio. Aneby bibliotek 8/3-04, kl Bibliotekschef Solveig Johnsson och hemkunskapslärare Jonas Löfgren invigde den nya konsumentdatorn. Representanter från skolan, kommunen och biblioteket samt allmänheten deltog. Lokaltidningen samt kommuntidningen var närvarande. Omdöme: positivt Mariannelund, medborgarkontoret Emilkraften 10/3-04 kl Samhällsvägledare Johanna Svensson och lärare Margareta Thorsson och klass 9b från Furulundskolan var närvarande. Eleverna invigde. Eleverna positiva. Smålands-Tidningen och Vimmerby Tidning var där och skrev om invigningen. Vetlanda stadsbibliotek 12/3-04 kl 10:00 Kultur och fritidschefen Karin Segerlund invigde. En representant från fritidsgården, bibliotekspersonal samt besökare i biblioteket deltog. Vetlanda- Posten och webbtidningen hemsidan.net var där och skrev. Trevligt mottagande. Nässjö stadsbibliotek 15/3-04 kl Från fritidsgården Ungdomens Hus kom IT-gruppen bestående av 6 ungdomar. De har varit med att ta fram webbsidan och nu var det dags att inviga Konsumenthörnan tillsammans med bibliotekschefen Ulf Moberg. Närvarande: politiker från Kultur och fritidsnämnden, hemkunskapslärare, fritidsledare, samt besökare i biblioteket. Positivt mottagande. Smålandstidningen var där och gjorde ett reportage. 8

11 Eksjö stadsbibliotek 16/3-04 kl Bibliotekschefen Fredrik Hammar och Håkan Dufva, ordförande i nämnden för kultur och fritid och turism, invigde Konsumenthörnan tillsammans med en klass och deras lärare. Några av eleverna har varit delaktiga i att ta fram sidan. Fritidsledare Anna Hägg från Spelverket berättade för Smålandstidningen om ungdomarnas medverkan. Uppföljning av lansering Projektledaren har funnits på plats för att visa webbsidan och svara på frågor från allmänheten och hemkunskapslärare på respektive bibliotek och medborgarkontor. Affischer skickades ut i förväg om tid och plats. Vi har också satt samman en enkät med frågor om hur webbsidan uppfattas. Den fanns utlagd på webbsidan. Marknadsföring av webbsidan till ungdomarna och skolorna Vi tog kontakt med de fritidsgårdarna som varit med tidigare och lämnade information om webbsidan och möjligheten att fylla i enkäten. Genom lärarna som tidigare fått information om webbsidan når vetskapen fram till ungdomarna indirekt. Den tydligaste marknadsföringen gentemot eleverna sker genom studiebesöken. 2.7 Framgångsfaktorer och snubbeltrådar Framgångsfaktorerna: Det vi tycker har varit bra är att vi haft tätt inbokade planeringsträffar. Det stärkte upp projektet och förde det framåt. Att vi haft en väl fungerande styrgrupp och kontaktpersoner i de fyra kommunerna. Att vi tidigt märkte att den planerade personaltiden inte skulle räcka till. Arbetstiden utökades på ett tidigt stadium till 30 timmar/vecka för projektledaren och konsumentrådgivarna utökade också sin arbetstid och deltog därmed mer i det praktiska arbetet än planerat. Konsumentverket utformade sidan tekniskt åt oss. Den smidiga kontakten med kommunernas IT-avdelningar. 9

12 Att ansvariga på bibliotek- och medborgarkontorens medverkade under uppbyggnaden och invigningen av konsumenthörnorna samt vid studiebesöken. Att det i arbetsgruppen ingick två konsumentrådgivare som kunde bidra med fackkunskap vid utformandet av webbsidan och vid planeringen av studiebesöken. Att arbetsgruppen bildade ett nätverk med arbetsgruppen för ett liknande projekt i Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Snubbeltrådarna Här tar vi upp några hinder som uppstått under arbetet med projektet: När projektledaren började delade hon sin arbetstid med andra uppgifter och var placerad på två olika ställen. Detta blev svårarbetat och kontakten med övriga i arbetsgruppen blev sporadisk. Detta upptäckte vi rätt snart och skapade en arbetsplats i anslutning till konsumentrådgivarna, utökade arbetstiden och satte in en vikarie på de övriga arbetsuppgifterna. Internetcaféet på fritidsgården i Nässjö lades tillfälligt ner och den fritidsledare som var engagerad i caféet slutade. Detta innebar att vår ursprungliga plan att arbeta tillsammans med ungdomsgruppen där inte gick att genomföra. Vi hade oturen att få längre akuta sjukdomsperioder i arbetsgruppen, vilket gjorde att särskilt etappen med webbsidan tog längre tid än beräknat. 2.8 RESULTAT Konsumenthörnor Det finns nu 6 Konsumenthörnor. De är placerade på Aneby bibliotek, Eksjö bibliotek, Mariannelunds medborgarkontor, Nässjö bibliotek, Nässjö medborgarkontor och Vetlanda bibliotek. Konsumenthörnorna består av en dator vid en stå-arbetsplats av pulpetmodell som ser likadan ut på samtliga platser. Särskild hylla med broschyrer mm finns också. Enhetliga skyltar har satts upp så att man lätt kan hitta fram till konsumenthörnan. Personalen vid bibliotek- medborgarkontoren ansvarar för servicen. Konsumentdatorerna har garanti, service och support till och med Uppdateringen av webbsidan kommer konsumentrådgivarna att stå för. 10

13 Högstadieelever/Studiebesök Vi planerade att genomföra ca 20 studiebesök och därmed nå elever. Det motsvarar ca 20% av det totala elevantalet i målgruppen (årskurs 9) i de fyra kommunerna. Vi har vi nått 225 elever fördelat på 15 grupper. Återbud från skolan och större grupper gjorde att antalet grupper blev färre än de planerade. Antalet elever som fått information blev ändå detsamma. Totalt fanns det 1080 elever i årskurs nio som gick i 11 skolor i de fyra kommunerna. Ca 20% av dessa har fått information via studiebesök från konsumentprojektet. Webbsidan/enkät Webbsidan kan nu nås av alla, adressen är Vi uppskattar att antalet ungdomar som på olika sätt fått information om webbsidan, inklusive de som deltagit i arbetet med webbsidan samt de som svarat på enkäten, uppgår till ca 500 ungdomar. Webbplatsen kommer att underhållas åtminstone fram till Enkät För att få en uppfattning om vad ungdomarna och allmänheten har tyckt om den nya webbsidan, har en enkät lagts ut under tiden Vad som har framgått av enkätsvaren är att webbsidan konsumeraklokt.nu både innehålls- och utseendemässigt har fått bra betyg. Det framgår också att det är lätt att hitta den information man har sökt. Enkäten och enkätresultatet finns med som bilaga. Lärarna Genom studiebesöken har konsumentrådgivarna nu fått ett upparbetat kontaktnät till hemkunskapslärarna. Meningen är att dra nytta av detta i framtiden. Vad vi missat Konsumentdatormöbeln är ej handikappanpassad Vår tanke var en ståarbetsplats där man snabbt letar efter sin information och inte stannar någon längre stund. Tyvärr tänkte vi aldrig på handikappanpassningen. Vi har löst det så att man istället kan använda de övriga publika datorerna på biblioteken. Bibliotekspersonalen kommer att vara uppmärksamma på att erbjuda de övriga datorerna vid behov. 11

14 2.9 Hur går vi vidare? Ambitionen är att det förebyggande arbetet ska fortsätta. Genom projektet har vi nu arbetat upp kontakterna med hemkunskapslärarna i alla fyra kommunerna som vet vad vi har att erbjuda deras elever. Projektet har också gjort det möjligt att bygga upp s.k. Konsumenthörnor. Det finns nu minst en i varje kommun med tillgång till dator. Med utgångspunkt från webbsidan konsumeraklokt.nu och det framtagna föreläsningsmaterialet finns grundstommen till att samla klasser och erbjuda konsumentinformation till i första hand elever på högstadiet. Vi har försäkrat att oss om att det finns garanti och support på datorerna och att webbsidan kommer att finnas kvar och uppdateras åtminstone till På detta sätt ser vi att det arbete och den kostnad som lagts ner på projektet inte har varit förgäves utan har gett oss goda förutsättningar för ett fortsatt förebyggande arbete gentemot ungdomar. Studiebesöken och webbsidan kommer förhoppningsvis att bli en permanent del i Konsument Höglandets verksamhet. 12

15 3. Redovisning ekonomi Konsumera klokt Redovisning budget och utfall Konsumera klokt Ansökan Utfall Personal ink kompetensutv Lokal mm kringkostnader Konsumentportal Inköp datorer med kringutrustning Driftavtal 2 år Marknadsföring Summa Varav finansierat av Konsumentverket: Projekttid Kommentarer redovisning Lönekostnaden högre pga. mer personaltid till bland annat pedagogiskt arbete och studiebesök. Konsultkostnader för hemsidan lägre, mer stöd från Konsumentverket. Pris datorer med kringutrustning faller, inköp via kommunens avtal gav också lägre pris. Driftavtal, i ansökan utgick vi från priser i Nässjö, det visade sig att övriga kommuner hade lägre pris på driftavtal. Konsument Höglandet Nässjö kommun Nässjö tel: e-post: konsumenthoglandet@kommun.nassjo.se Kristina Holstensson Birgitta Dunnington Ann-Cathrin Gunnar Jan Holmquist 13

16 14

17 15.