Lojo stad Nämnden för fostran och utbildning

Transkript

1 LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Lojo stad Nämnden för fostran och utbildning

2 1 INLEDNING VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO VERKSAMHETSFORMER INOM SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO Dagvård Förskoleundervisning Öppen småbarnsfostran Privat småbarnsfostranservice i Lojo GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN Målet är välmående barn Helheten vård, fostran och undervisning Fostrare i småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran Säkerheten inom småbarnsfostran Barnets delaktighet Språkets betydelse i småbarnsfostran Barns individuella sätt att fungera Lek Rörelseförmåga Att uppleva och uttrycka konst Utforskande Innehållsmässig inriktning i verksamheten Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN Fostringsgemenskap Föräldrarna med i planeringen och utvärderingen av dagvårdsenhetens verksamhet Utarbetande av barnets individuella plan för småbarnsfostran och utvärdering av planen STÖD TILL BARNETS TILLVÄXT OCH INLÄRNING I SMÅBARNSFOSTRAN Ordnande av stödet Allmänt stöd Intensifierat stöd Särskilt stöd En multiprofessionell arbetsgrupp inom småbarnsfostran till stöd för barnets välbefinnande BARN MED OLIKA SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND I SMÅBARNSFOSTRAN HELHETEN SMÅBARNSFOSTRAN, FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING SAMARBETE MELLAN PERSONALEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN

3 10 NÄTVERKSSAMARBETE FORTLÖPANDE UTVÄRDERING AV SMÅBARNSFOSTRAN

4 1 INLEDNING Lojo har efter kommunsammanslagningarna växt till en tvåspråkig stad med över invånare i Västra Nyland. Den traditionella svenska kulturen i en tvåspråkig stad innebär rikedom och kontinuitet i småbarnsfostran. Småbarnsfostran är den interaktion som sker i barnets omgivning, som innefattar barnets egna aktiviteter, kontakter med referensgrupper och målinriktad vägledning av vuxna (Hujala, Purola, Parrila-Haapakoski och Nivala, 1998). Småbarnsfostran tillämpas bland alla barn under skolåldern och av alla barn i läropliktsåldern som använder förskolepedagogiska tjänster. I Lojo erbjuds småbarnsfostran vid sidan av dagvården bland annat i eftermiddagsklubbar för skolelever, i de läroanstalter inom bildningsväsendet som ger grundundervisning i konst (musikinstitutet, bildkonstskolan), av idrottsföreningar, organisationer, föreningar och församlingar. Barnets föräldrar och hemmet har den primära uppfostringsrätten och uppfostringsansvaret. Dagvården är i sina olika former den instans utanför familjen som erbjuder den mest omfattande småbarnsfostran. Varje barn har enligt lagen om barndagvård subjektiv rätt att delta i småbarnsfostran som ges inom ramen för dagvården. Utgångsläget för småbarnsfostran inom dagvården är barnets och familjens behov och målet är att stöda barnets tillväxt, utveckling och inlärning. Planen för småbarnsfostran bygger på statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten (2002) samt på grunderna för planen för småbarnsfostran som utarbetats av Stakes (2003). Planeringen och utformningen av småbarnsfostran har skett i samarbete med personal inom småbarnsfostran och experter från olika förvaltningsområden. I utarbetandet av planen har man utöver de nationella dokument som styr småbarnsfostran även beaktat Lojo stads egna dokument (stadens strategier, utvecklingsprogrammet för fostran och undervisning, servicesystemet inom småbarnsfostran samt dagvårdens position i organisationen). Syftet med Lojo stads plan för småbarnsfostran är både att fungera som undervisningsplan och att vara ett redskap för styrning av kvaliteten i småbarnsfostran. Planen styr genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av småbarnsfostran över hela fältet. Utöver planen för småbarnsfostran har Lojo också en egen undervisningsplan för förskoleundervisning samt en plan för 4

5 småbarnsfostran inom familjedagvården. Det utarbetas även en separat plan för öppen småbarnsfostran som bygger på Lojo stads plan för småbarnsfostran. Planen för småbarnsfostran godkändes hösten Nämnden för fostran och utbildning behandlar och godkänner planen för småbarnsfostran i enlighet med fullmäktigeperioden vart fjärde år. Planen för småbarnsfostran uppdaterades senast i början av verksamhetsperioden när det gäller säkerhet inom småbarnsfostran, barnets delaktighet och stöd för tillväxt och lärande. I uppdateringen har man utöver de tidigare nämnda dokumenten även beaktat reformen av läroplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt utvecklingsprogrammet för fostran och undervisning

6 2 VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO Värdegrunden för småbarnsfostran i Lojo följer Lojo stads värden som ett kontinuum in i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Dessa värden är: öppenhet ansvarstagande rättvisa resultatbringande verksamhet och kreativitet. Undervisningsväsendets vision i Lojo är att erbjuda alla barn en enhetlig lärdomsstig, som bygger på pedagogiskt partnerskap mellan personalen och föräldrarna, från småbarnsfostran ända till mellanstadiet. Undervisningsväsendets centrala mål är att fostra de unga som människor: att lära dem leva, att lära dem känna och respektera sig själva, sin miljö och andra människor. I bakgrunden ligger de mänskliga rättigheterna och konventionen om barnets rättigheter. Barnets växande, lärande och utveckling stöds av en yrkeskunnig och motiverad personal som fortlöpande utvecklar sin kompetens. Förskoleundervisningen ska stödja barnets individuella utveckling, inlärningsfärdigheter och välbefinnande genom lek samt positiv och uppmuntrande interaktion i en pedagogisk miljö som stöder barnet. Barnets växande och utveckling stöds på lärostigen från småbarnsfostran till förskoleundervisningen och vidare till den grundläggande utbildningen i fostringsgemenskap med vårdnadshavarna och i multiprofessionellt samarbete. I bakgrunden till ett inlärningsförlopp som barnet upplever som positivt finns trygga mänskliga relationer. I småbarnsfostran syns de vuxnas engagemang i fostran av barnen och i barnens inlärning i form av lyhördhet inför barnets emotionella välbefinnande. 6

7 3 VERKSAMHETSFORMER INOM SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO I Lojo anordnas småbarnsfostran både i kommunal och privat regi. Det finns både finsk- och svenskspråkiga tjänster. Småbarnfostran är precis som elevområdena för högstadiet indelad i sex dagvårdsområden, varav ett område är svenskspråkigt. I Lojo hör småbarnsfostran och grundskola till samma förvaltningsnämnd. Småbarnsuppfostran anordnas på daghem, gruppfamiljedaghem och i familjedagvård på heltid och deltid samt i form av skiftesvård. Dessutom har familjer möjlighet att använda tjänsterna inom öppen småbarnsfostran. Man har utarbetat en separat plan för småbarnsfostran inom familjedagvården med utgångspunkt i Lojo stads plan för småbarnsfostran. 3.1 Dagvård Daghemmen erbjuder heltids- och deltidsvård, fostran och undervisning huvudsakligen för barn under skolåldern kl Skiftesvården är koncentrerad till särskilda enheter. I familjedagvård som ges i vårdarens hem kan vårdaren samtidigt ta hand om fyra barn inklusive vårdarens egna barn under skolåldern. Utöver dessa kan ett barn i förskole- eller skolåldern ha en deltidsplats. Reservvård inom familjedagvården anordnas huvudsakligen på reservvårdsenheter inom familjedagvården eller på daghem i det egna dagvårdsområdet. 3.2 Förskoleundervisning Förskoleundervisning ges i såväl kommunala som privata daghem i heltids- och deltidsgrupper samt i grupper i anslutning till skolorna. Barn i förskoleåldern har möjlighet att få dagvård. 3.3 Öppen småbarnsfostran Öppen småbarnsfostran är en del av Lojo stads småbarnsfostransservice i enlighet med stadens plan för småbarnsfostran. Verksamheten riktar sig till familjer med barn under skolåldern. Verksamhetsformerna inom den öppna småbarnsfostran är öppna daghem, klubbar och lekparksverksamhet. Det är i regel kostnadsfritt för familjer att delta i de öppna daghemmens och lekplatsernas verksamhet och användningen av tjänsterna påverkar inte hemvårdsstödet. 7

8 Öppen småbarnsfostran ger familjer en möjlighet att få stöd av andra föräldrar i samma situation och för barnen att ta del av aktiviteter i deras referensgrupp och främjar barnets och hela familjens hälsa och välbefinnande. Familjer träffas för fri samvaro och ledd verksamhet. Öppen småbarnsfostran skapar ramar för lek, växande och lärande samt för att möta vardagen. Barnen och föräldrarna har möjlighet att delta i planeringen av verksamheten tillsammans med personalen. Målet med verksamheten är att tillföra glädje och stimulans i familjers vardag. 3.4 Privat småbarnsfostranservice i Lojo Kunden har rätt att välja antingen kommunal dagvård eller privat dagvård med privatvårdsstöd eller enligt servicesedelmodellen. Servicesedeln är en förbindelse till mottagaren av dagvården beviljad av Lojo stad om att ersätta serviceproducenten för kostnaderna för servicen upp till ett belopp som fastställts på förhand av staden. En privat producent av småbarnsfostranservice kan vara ett daghem, ett gruppfamiljedaghem eller en gruppfamiljedagvårdsgrupp. 8

9 4 GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 4.1 Målet är välmående barn Främjande av välbefinnande, stöd i att utvecklas till en självständig individ och i att ta hänsyn till andra människors välbefinnande inom småbarnsfostran skapar en grund för livslångt välbefinnande. Dessa mål ska främjas i all verksamhet inom småbarnsfostran. Grunden till barns välbefinnande är en uppväxtmiljö som värnar om barns grundläggande behov. Barn behöver tillräckligt med vila och näring samt att man värnar om barnets hälsa och hygien och ser till att det får röra på sig varje dag. Bestående och trygga relationer med andra bidrar till en balanserad uppväxt och utveckling för barnet. Barnet får uppleva att bli värdesatt och accepterat som den det är som medlem i gruppen. Inom småbarnsfostran skapas en god atmosfär där barnen upplever tillhörighet och delaktighet. I en småbarnsfostran som utgår från barnet blir barnet lyssnat på och sett och att man tar hänsyn till barnet åsikter. Alla barn ska ha samma möjligheter att växa upp och lära sig saker oberoende av kön, social eller kulturell bakgrund eller individuella egenskaper. Barnets emotionella och sociala färdigheter stärks i gruppen. Barnet får vägledning i att uppmärksamma och främja både det egna och andras välbefinnande i det sammanhang det befinner sig i. Fostrarna fungerar som exempel för barnen i främjandet av en verksamhetskultur som bidrar till välbefinnande. Barnet uppmuntras att uttrycka och hantera känslor och man vägleder barnet i att lösa konflikter med positiva metoder med en vuxens hjälp. Fostrarna måste vara känsliga inför att redan i ett tidigt stadium upptäcka problem som uppstår i relationerna mellan barnen och vägleda dem i hur de ska förhålla sig till andra. Goda sociala förmågor hjälper barnet att knyta vänskapsband och förhindra utanförskap. Man stöder barnets utveckling mot att bli en självständig och modig individ både genom att stärka dess självkänsla och självtillit. Barnen erbjuds möjligheter att fatta beslut och göra val med stöd av en vuxen med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Man förstår lekens betydelse för barnets utveckling, barnet uppmuntras till kreativitet och de val som barnet gör respekteras. 9

10 En trygg start i vården av barnet skapar grunden för en fostringsgemenskap. Inom Lojo stad har man tagit fram en enhetlig praxis för dagvårdens start. Anvisningar har utarbetats för starten, Aloituksen askeleet. De finns i principerna för småbarnsfostran på utbildningsväsendets intranät. De har som syfte att ge personalen vägledning i hur man tar emot barnet och familjen vid dagvårdens start. 4.2 Helheten vård, fostran och undervisning Barnets tillväxt, utveckling och inlärning är delar i en helhet som smälter in i varandra i den process småbarnsfostran utgör. Satsningen på dessa delområden är kopplad till barnets ålder och utvecklingsnivå, barngruppernas sammansättning, gruppens värderingar samt fostrarnas synsätt och lösningar. De vuxnas lyhördhet inför barnets känslor och emotionella välbefinnande är grunden för hela det skeende som utgör barnets tillväxt och inlärning. I småbarnsfostran bär den fostrande gemenskapen ansvaret för att vården, fostran och undervisningen smälter samman. De vuxnas uppgift är att lyssna på barnet, låta det själv välja funktioner, dra slutsatser och uttrycka sina åsikter. I vården, fostran och undervisningen av barnet understryks alltid miljön, framför allt de relationer som innebär interaktion. Dessa äger rum både som umgänge mellan barnet och den vuxna och i sociala situationer dels bland barnen, dels bland de vuxna. Fostraren ser till att barnet får den primärvård som tillfredsställer barnets behov och skapar på det sättet grunden för barnets välfärd. Fostraren är ansvarig för att barnet upplever uppskattning och acceptans. Fostrarens uppgift är att skapa en grund för livslångt lärande genom att ge barnet tillräckligt med tid och stöd för att bli delaktig och lära sig saker. I vårdsituationen ges omsorgen genom att fostraren är vänlig, inte stressar, har tålamod och erbjuder fysisk närhet. Målet för fostran och inlärningen är att barnet får en god självuppfattning. Då självuppfattningen uppstår är förutom de sociala förhållandena också känsloklimatet väsentligt. Det viktigaste är hur barnet upplever sig själv och hurdan det anser sig vara vid inlärningen (en som lyckas, en som klarar sig, en som ger upp ). Man bidrar till en trygg atmosfär uppnås genom en grundläggande rytm i vardagen. Vardagsfunktionerna är viktiga situationer i tillväxt och inlärning. 10

11 Barnets förmåga att uttrycka sig själv och att tänka är grunden för inlärning. Barnet lär sig på det sätt som är karakteristiskt för varje ålders- och utvecklingsnivå. Barnet har en naturlig vilja att utforska och försöka, och den vuxnas uppgift är att skapa olika vardagssituationer, där det är möjligt för barnet att observera, delta, fråga, lösa problem och bedöma verksamheten tillsammans med en grupp likställda och en vuxen. 4.3 Fostrare i småbarnsfostran I småbarnsfostran bygger verksamheten på gemensamt överenskomna värden och verksamhetssätt som ingår i dokument som definieras i samhället i Finland. Personalen inom småbarnsfostran bildar en flerfacklig gemenskap som genom förhandlingar bygger upp och förverkligar en gemensam verksamhetskultur. Fostrarens uppgift är att planera och ge planerad och målmedveten vård, uppfostran och undervisning. Fostrarna måste uppvisa professionalism och en känslighet i att se och svara på barnets behov. I planeringen av småbarnsfostran ska man ta hänsyn till barnets individuella inlärningssätt, barnets språkliga utveckling, barnets proximala utvecklingszon, barnets delaktighet och familjens syn på uppfostran. Målet är att främja barnets välbefinnande, sociala förmåga och självständighet. Fostraren ska genom att observera varje barn försöka klargöra barnets proximala utvecklingszon och vägleda barnet i denna. Med den proximala utvecklingszonen (Vygotsky) avses området mellan vad barnet kan utföra självständigt och vad det kan göra med hjälp. Inlärningen är som mest effektiv och barnets motivation som störst när barnet får öva på sådant som det ännu inte klarar självständigt utan hjälp och som det precis håller på att lära sig. De utvecklingsområden där barnet är som mognast är kärnan i planen för småbarnsfostran för barnet. Utvärderingen av barnets proximala utvecklingszon sker i den dagliga verksamheten och i växelverkan. Hela personalen bidrar till att skapa en trygg fysisk och psykologisk uppväxtmiljö och en miljö som motsvarar de utvecklingsmässiga behoven hos barnen. Fostrarna skapar en uppmuntrande atmosfär där barnets delaktighet, självständighet, glädje av inlärning och vänskapsförhållanden kan utvecklas. Utvecklandet av personalens kompetens bygger på Lojo stads och småbarnsfostrans strategiska tyngdpunkter och mål samt behovet av att utveckla kompetensen hos varje anställd och verk- 11

12 samhetsenhet. Fostrargemenskapen dokumenterar, bedömer och utvecklar kontinuerligt sin verksamhet. Syftet med att observera verksamheten är att upprätthålla och utveckla personalens yrkeskunskaper genom att ha en medvetenhet om de föränderliga behoven inom småbarnsfostran. 4.4 Miljön för småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran är en helhet som beaktar barnets fysiska, sociala, kognitiva och emotionella utveckling samt aktiverar barnet att göra observationer. I miljön för småbarnsfostran ingår de byggda lokalerna, närmiljön samt olika sorters material och utrustning. En mångsidig miljö som kan ändras väcker genom intresse och nyfikenhet barnets vilja att pröva på olika saker samt sporrar barnet att agera och uttrycka sig själv. I planeringen av miljön tar man även hänsyn till estetiska perspektiv och trivsel. I planeringen av lek- och inlärningsmiljön ska man ta hänsyn till barnens ålder och utvecklingsbehov. En miljö för småbarnsfostran med god atmosfär är trygg och positiv. Det möjliggör en positiv och så långvarig växelverkan som möjligt både mellan barnen och mellan fostraren och barnen. De vuxnas lyhördhet för barnets behov sporrar barnet till deltagande och verksamhet i smågrupper som ökar diskussionen och interaktionen. Smågruppsverksamhet är en planerad och målmedveten verksamhet som utgår från planerna för småbarnsfostran. I smågrupper uppnår barnet en närmare växelverkan både med vuxna och andra barn och barnet har en större möjlighet att bli lyssnad på och vara delaktig än i en stor grupp. En bra inlärningsmiljö främjar barnets nyfikenhet, intresse och motivation att lära sig samt främjar barnets aktivitet och självständighet samt barnets utveckling som aktör i dagens informationssamhälle. De möjligheter som informations- och kommunikationstekniken medför som stöd i inlärningen testas via informations- och kommunikationsteknikprojektet (IKT). Personalen inom småbarnsfostran ska kontinuerligt utvärdera och utveckla inlärningsmiljön så att den motsvarar barnens behov och målen med småbarnsfostran. Utformningen av inlärningsmiljön så att den motsvarar behoven bygger på de enskilda planerna för småbarnsfostran för barnen i gruppen. 12

13 Elevindelningen i skolorna följer samma områdesindelning som småbarnsfostran och principen om närskola innebär kontinuerlig, flexibel service inom barnets och familjens bostadsområde. På detta sätt bildas en miljö som är trygg och bekant för barnet och där vård, fostran och undervisning utgör ett verkligt kontinuum via småbarnsfostran och förskoleundervisning till närskolan. 4.5 Säkerheten inom småbarnsfostran Varje enhet har en skriftlig räddnings-, säkerhets- och krisplan som uppdateras och gås igenom med personalen årligen. I säkerhetsplanerna beaktas de barn som vårdas i enheten, personalen, sporadiskt närvarande personer, utrymmena utom- och inomhus, resurserna samt omständigheter som gäller kvalitet och ansvar. Den säkerhetsplan som görs upp för varje enhet består av följande delar: räddningsplan krisplan plan för förebyggande av mobbning plan för övervakning av gården personal med utbildning i första hjälpen personal som är utbildade i att hjälpa till med läkemedelsbehandling plan för läkemedelsbehandling kontaktinformation för olyckssituationer olyckor och tillbud. Verksamhetsmodeller för att förebygga och ingripa i mobbning har beskrivits i programmet Kiva Kaveri (åtgärder för förebyggande av och ingripande i mobbning bland barn under skolåldern). Enheterna för småbarnsfostran använder sig även av mappen Hyppää hyvän kierteeseen där verksamhetsmodeller för främjande av en positiv växelverkan finns samlade till stöd för personalens arbete. 4.6 Barnets delaktighet Barn har rätt att uttrycka sin mening och få den beaktad i alla frågor som berör honom eller henne (FN:s konvention om barnets rättigheter 1989). Stärkande av barns delaktighet i den dagliga pedagogiska verksamheten är en central kvalitetsfaktor inom småbarnsfostran. Det är viktigt 13

14 att barnet har möjlighet att påverka den egna miljön och att barnet upplever att det är med i att definiera, genomföra och utvärdera det arbete som görs för att främja dess intressen. Grunden i ett tänkande som utgår från barnet är att respektera barnets individualitet och jämlikhet mellan individer. Varje barn accepteras som han eller hon är och barnet har rätt att uttrycka sina åsikter. Barnet måste känna att det blir lyssnat på och sett för att kunna uppleva att det faktiskt kan påverka sin vardag. En förutsättning för delaktighet är ömsesidig växelverkan. Barnens initiativ och åsikter tas i beaktande i planeringen och genomförandet av småbarnsfostran. Barnen tas med i beslutsfattandet. Barnet är medlem i gruppen och en aktiv aktör. Det är viktigt att dokumentera barnens åsikter och initiativ till grund för planeringen av småbarnsfostran. Att lyssna på barnet och uppmärksamma barnets initiativ kräver engagerad närvaro och känslighet från den vuxnas sida. Ju mindre barn det handlar om desto viktigare blir det att den vuxna är lyhörd för barnets ordlösa initiativ och uttryck. De vuxna deltar i barnens lek inomhus och utomhus genom att leda och berika leken och hjälper barnen att på ett konstruktivt sätt lösa konflikter som uppstår under leken. Den vuxne främjar med sina frågor och sitt agerande utvecklingen av barnets förmåga att tänka själv och problemlösningsförmåga, och ger utrymme och tid åt barnets egna processer och dialog. Barnet har rätt att använda sin kreativitet och uttrycka sig på olika sätt i en positiv och trygg atmosfär som främjar växande och inlärning. Redskap ska finnas tillgängliga för barnen och de ska tillåtas prova dem och använda dem på ett kreativt sätt. Barnets initiativ påverkar genomförandet av småbarnsfostran och verksamheten även under lek och aktiviteter och aktiviteterna utgår från barnet. Barnet får välja lekar och lekkamrater och man stödjer barnets vänskapsrelationer. Barnet har möjlighet att ta med leksaker och andra saker som är viktiga för det till dagvården. Barnen får vara med och utforma sin lek- och inlärningsmiljö och barnets perspektiv uppmärksammas exempelvis genom att man ställer fram verk som barnet gjort. Barnets personliga behov, energinivå och motivation uppmärksammas i vardagssituationer. Barnets inlärningsstil beaktas och barnet får använda arbetsformer som passar det. De vuxnas inställning, genuina intresse och förståelse för betydelsen av barnens delaktighet är utgångspunkten för att bygga upp en kultur av delaktighet. De vuxna behöver också ha en pedagogisk förståelse och mod att ge sig på nya saker tillsammans med barnen. 14

15 4.7 Språkets betydelse i småbarnsfostran Barnets språkinlärning sker i levande interaktion. Man lär sig språk i levande växelverkan; ju mindre barn, desto större betydelse har fostrarens närhet och växelverkan för språkutvecklingen. Det är viktigt att den reciproka (ömsesidiga) förspråkliga kommunikationen (miner, gester, rörelser) aktiveras innan barnet lär sig tala. För ett litet barn är ljudserierna i talet till en början betydelselösa helheter, men i språklig interaktion lär sig barnet småningom att gestalta det hörda genom de betydelser omgivningen ger det. Då interaktionen blir mera omfattande ökar inlärningen genom lekar och spel i gruppen av likställda. Interaktionen och språket är med i all verksamhet alla dagar. Återkommande verksamheter och barnets olika erfarenheter utvecklar dess språk. Språkutvecklingen går hand i hand med barnets övriga utveckling. Språket ger redskap för behandling och klassificering, för kognitiv (kunskapsmässig) utveckling och uttrycksförmåga. I och med att språket utvecklas erbjuds barnet mångsidiga språkliga upplevelser som är lämpliga för barnets utvecklingsnivå. Barnets naturliga intresse för språket stöds och barnet erbjuds möjligheter att leka med språket. I takt med att barnets förmåga att noggrant särskilja det hörda utvecklas blir det möjligt för barnet att ta till sig ordgestalter och -former allt exaktare och att återkalla dem i minnet. Detta skapar förutsättningar både för att uttrycka sig i tal och för allt mångsidigare förmåga att förstå tal. Barnets förmåga att lyssna övas upp och man ser till att barnet blir hört och förstått. Uppfostringsmiljön ska erbjuda stimulans i tal och skrift samt mångsidigt material och redskap som främjar språket och de språkliga färdigheterna. 4.8 Barns individuella sätt att fungera Lek Leken är ett världsomfattande fenomen och den har bland annat följande karaktäristiska drag: - Genom leken övar barnet det nyaste det lärt sig, sina färdigheter och sin förmåga. Med lekens hjälp bearbetar barnet sina känslor och erfarenheter. Barnet njuter av sina kunskaper och färdigheter och samtidigt utvecklas barnets tänkande, det får erfarenheter av välbehag och självförtroendet växer. - Barnet utnyttjar erfarenheter ur verkliga livet och skapar egna regler då leken framskrider och behärskar på det sättet leken. 15

16 - Man kan inte tvinga barnet att leka. - Barnet övar inför framtiden genom att föreställa sig och spela upp olika händelser och roller. - I flowtillståndet (fokuserat och försjunket tillstånd) under leken sker en djupgående inlärning. - Allt det synliga och osynliga i leken är betydelsefullt för barnet. Ett litet barns första betydelsefulla upplevelser av lek uppstår i växelverkan med en vuxen, och barnet börjar tidigt undersöka också tingen i sin miljö aktivt. Att stöda barnets lek kräver omsorgsfull observation av den vuxna och förmåga att särskilja leksituationer. Den vuxna ger barnet frihet att leka, men stöder vid behov och berikar leken till exempel med föreställningar och redskap. Den vuxna förstår den likställda gruppens betydelse, eftersom den gör det möjligt för barnet att leka på eget initiativ. Den vuxna visar också sin uppskattning för leken genom att lyssna på barnet. Rörelseförmåga Daglig motion är grunden för ett friskt barns välbefinnande. Genom att röra på sig lägger barnet inte bara grunden för ett sunt liv, utan får också fart och upplevelser. För barnet är motion ett naturligt sätt att lära känna sig själv, andra människor och sin omgivning. Fostringsgemenskapen och verksamheten inom den gör det möjligt för barnet att röra på sig dagligen. Fostrarnas uppgift är att observera motionens betydelse för barnets helhetsutveckling och motoriska inlärning. Det här beaktas både i miljön, som stimulerar till motion, och i observationen av varje barns motoriska inlärning. Ett barn som rör på sig behöver utrymme och därför är det viktigt att utrymmena kan ändras efter behov. Också inomhus borde barnen ges möjligheter att röra på sig fartfyllt, att leka och spela. Genom att kombinera motorisk aktivitet och undervisning ökar fostraren barnets möjligheter att lära sig. Att uppleva och uttrycka konst Genom skapande och upplevelse av konst kan barnet erbjudas en möjlighet till verklig glädje av inlärning. I konsten har barnet en möjlighet att uppleva en fantasivärld, där allting är möjligt och sant på lek. Dessa upplevelser föds i en atmosfär som värnar om musik, bildkonst, dans, drama, hantverksfärdigheter och barnlitteratur. Barnet njuter av konst, färdighet och uttryck både ensam 16

17 och tillsammans med andra. På det sättet utvecklas barnet både som individ och som medlem i gruppen. Fostrarens förmåga att observera och respektera barnets val ökar och uppmuntrar barnets konstnärliga experimenterande och uttryck. Fostraren ger utrymme, tid och ro åt barnets egen fantasi och kreativitet samt ser till att visa upp och dokumentera de verk som barnen skapat. Barnet får möjlighet att mångsidigt ta del av olika konstområden och att förverkliga mål det själv ställt upp och den vuxna leder barnet i tekniskt kunnande och övning. När det gäller små barn är det bra att komma ihåg att prova och göra samt glädje och kreativitet står i förgrunden. De redskap och tillbehör som behövs för att skapa konst såsom målarredskap, instrument, utklädningskläder etc. ska finnas framme och vara tillgängliga så att de kan användas spontant i lekarna. Spontaniteten är en del av en kreativ process av att uttrycka sig själv och infall av kreativitet kan komma överraskande i stunden. Den vuxnas roll är att lyssna och försiktigt vägleda ett barn som är försjunket i fantasins värld. Fostraren är även själv en förebild i hur man förhåller sig till konst. Färdigheter inom konsthantverk, att uttrycka sig själv kreativt, drama och musik är något man kan lära sig och även öva på tekniskt. Det innebär att fostraren vägleder barnet utifrån de mål som barnet själv har satt upp. Inom småbarnsfostran ligger huvudfokus emellertid på att skapa en grund för ett omedelbart, kreativt, för självkänslan vågat och mångsidigt konstnärligt experimenterande. I Lojo finns det framstående skolor där det ges grundläggande undervisning i konst och där man får prova på konst på ett mer systematiskt sätt under ledning av proffs inom olika konstarter. Utforskande Fostrarna skapar en öppen och sporrande atmosfär som inspirerar till utforskande. De möjliggör barnets lärande genom att ge det tid att utforska och förundra sig. Den vuxna leder och sporrar barnet att pröva på saker och ting och söka förklaringar i de dagliga omvårdnads-, fostrings- och undervisningssituationerna. Genom sin egen verksamhet möjliggör och sporrar den vuxna barnet till att tänka själv och lösa problem. 4.9 Innehållsmässig inriktning i verksamheten Inriktningarna styr planeringen av småbarnsfostran i syfte att uppnå en långsiktig, heltäckande verksamhet, inte på innehåll som fokuserar på olika läroämnen. Inriktningarna ger fostrarna ett verktyg för att uppfatta barnens sätt att lära känna världen ur olika synvinklar; matematiskt, naturvetenskapligt, historiskt-samhällsvetenskapligt, estetiskt, etiskt samt religions- och åskådning- 17

18 sanknutet. I planeringen av verksamheten är barnens entusiasm och delaktighet viktigt; barnets behov är utgångspunkten för hela planeringen. Inriktningarna manifesteras som en del av barnets vardag genom att de integreras i verksamheten. Matematisk inriktning Ett mål med småbarnsfostran är att vägleda barnet i att få ett positivt förhållningssätt till matematik och vägleda barnet i matematiska begrepp och i att förstå siffror. Med hjälp av matematiskt tänkande strukturerar barnet sin omgivning genom att göra observationer med alla sinnen. Matematik lärs ut i sociala vardagssituationer såsom i lekar, spel, samtal och ramsor. Naturvetenskaplig inriktning Lojo stad och dess lantliga omgivning ger barn utmärkta förutsättningar för att skapa ett mångsidigt förhållande till naturen. Den byggda miljön och naturmiljön ger möjligheter att undersöka, observera och få upplevelser i världen runtomkring. Att undersöka naturen efter årstidernas växlingar och genom skogsutflykter lär man barnet att respektera naturen och dess fenomen. Genom att barnet utvecklar ett bra förhållande till naturen blir det medvetet om möjligheterna att påverka sin miljö och får ett positivt förhållningssätt till sortering, återvinning och principerna för en hållbar utveckling. Historisk-samhällelig inriktning Upplevelser och observationer bland Lojotraktens historiska och samhälleliga evenemang hjälper barnet att rota sig i de egna hemtrakterna och närmiljön. Lojolandskapet med sjöar, åsar och bebyggda objekt öppnar synvinklar till gångna händelser. Utflykter, deltagande i konstnärliga och kulturella aktiviteter, utforskande av gamla föremål och muntlig tradition från föräldrar och mor- och farföräldrar ger värdefull information om kulturella och historiska epoker i vår närmiljö. Estetisk inriktning Med hjälp av den estetiska inriktningen ges barnet möjlighet att använda sin fantasi, skapa själv och upptäcka estetiska upplevelser. Barnet får upplevelser och egna förnimmelser genom skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje. Metoder som används i den estetiska inriktningen inom småbarnsfostran är bland annat drama, musik, dans, bildkonst och litteratur. Genom personliga förnimmelser och erfarenheter formas barnets uppskattning av, inställning till och syn på konst, vilket skapar en grund till en bredare förståelse för konst. 18

19 Etisk inriktning Den etiska fostran har som mål att styra utvecklingen av barnets moral och emotionella förmåga och återspeglas i all verksamhet inom småbarnsfostran. Den vuxna fungerar som förebild och mentor i att växa som människa. I interaktion med barnet övar man på begrepp som rätt och fel, gott och ont samt sanning och lögn. Barnet vägleds i att handla rättvist, respektera allt levande och iaktta målen för jämlikhet. Att hantera svåra känslor, såsom rädsla, ångest och skuld, är en viktig del i den etiska inriktningen. Religions- och åskådningsanknuten inriktning Ett mål med småbarnsfostran är att erbjuda barnet möjligheten att bekanta sig med religiösa, andliga och psykologiska frågor och företeelser. Barnet får inblick i principerna inom religion och livsåskådning samt seder och vanor i respekt för familjens religiösa åskådning i enlighet med barnets plan för småbarnsuppfostran. Barnet får i en trygg miljö möjlighet till tystnad, förundran och funderingar samt ett tillfälle att ställa frågor och diskutera frågor som har med religion och åskådning att göra som intresserar barnet. På många enheter för småbarnsfostran deltar församlingarna i barnets religions- och åskådningsanknutna fostran genom bland annat kyrkoårets högtider. Matematisk inrikt- Etisk inriktning Historisksamhällelig inriktning Utforskande Religionsoch åskådningsanknuten in- Naturvetenskaplig inriktning Att uppleva och uttrycka Estetisk inriktning Att spela och undersöka Språket är en viktig del av växelverkan i alla inriktningar Småbarnsfostrans innehållsmässiga inriktningar och barnets individuella sätt att fungera 19

20 5 FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 5.1 Fostringsgemenskap Samarbetet med vårdnadshavarna bygger på fostringsgemenskap. Fostringsgemenskap innebär att föräldrarna och personalen medvetet förbinder sig att gemensamt enas om målen för barnets uppfostran, utveckling och lärande samt att handla förenligt med dessa. I fostringsgemenskapen bär personalen i förskoleundervisningen ansvaret för att skapa och upprätthålla ett förtroligt samarbete med respekt för familjen. Föräldrarnas kunskaper om barnet beaktas genom att deras förväntningar och kunskaper värdesätts och respekteras. Den yrkesmässiga sakkunskapen går inte förlorad här, utan uppmärksamheten riktas till det sätt på vilket vårdaren tillför gemenskapen sin egen kompetens, sina insikter och färdigheter till gagn för barnet och föräldern. Fostringsgemenskapen får sin början vid vårdarens första möte med familjen och barnet. Då börjar familjen/barnet och dagvårdspersonalen stifta bekantskap med varandra. Det är viktigt att inte bara familjen bekantar sig med vårdaren; även vårdaren bör lära känna familjen och dess historia. När barnet börjar dagvården kan man för att göra starten lättare besöka barnet hemma och lära känna det och därefter också träffas på daghemmet. Speciellt när det gäller små barn bör man satsa på en bra start i dagvården; barnet behöver stöttas i den nya situationen. Lojo stad har tagit fram en praxis för en trygg start på dagvården, Aloituksen askeleet Lohjan varhaiskasvatuksessa (på utbildningssektorns intranät). Fostringsgemenskapen bygger på lyhördhet och det förtroende som på så sätt byggs upp mellan fostrare och familj. En förutsättning för inbördes förtroende är att vi lyssnar och tar hänsyn till föräldrarnas synpunkter, förväntningar och åsikter. Tillsammans i respektfull växelverkan och genom att acceptera familjers, föräldrars och barns olikheter kan man verka för att främja barnets välbefinnande. De dagliga mötena mellan vårdare och föräldrar vid avlämning och avhämtning är viktiga med tanke på inbördes kommunikation och stöder fostringsgemenskapen. Föräldrarna deltar i planeringen och utvärderingen av barnets småbarnsfostran. Även gemensamma evenemang, föräldrakvällar och fester är viktiga sätt att föra parterna i fostringsgemenskapen närmare varandra. Ett syfte med fostringsgemenskapen är även att få föräldrarna mer delaktiga i utvärderingen av och arbetet med planen för småbarnsuppfostran. Personalens kunskaper om fostringsgemenskapen fördjupas genom utbildning. 20

21 5.2 Föräldrarna med i planeringen och utvärderingen av dagvårdsenhetens verksamhet I början av verksamhetsåret arrangeras föräldrakvällar på enheterna för småbarnsfostran. Där får vårdnadshavarna information om planeringen och utvärderingen av verksamheten. I det här skedet har föräldrarna en möjlighet att påverka planeringen och komma med önskemål om temana i inriktningsområdena. Önskemålen, och de samtal som förs med föräldrarna tas i betraktande då vardagen inom småbarnsfostran planeras. Planerna skall vara i bruk bland personalen och föräldrarna skall ha tillgång till dem. Föräldrarna har möjligheter att utvärdera verksamheten och framföra sina synpunkter under samtal med personalen inom småbarnsfostran samt i en enkät om kundnöjdhet som görs vart annat år. Barnen deltar också i utvärderingen av verksamheten med metoder som lämpar sig för dem. Enkäter om barnens välbefinnande genomförs regelbundet för barn som fyllt fyra år. 5.3 Utarbetande av barnets individuella plan för småbarnsfostran och utvärdering av planen I Lojo upprättas en individuell plan för småbarnsfostran för alla barn inom småbarnsfostran två månader efter starten. Föräldrarna är delaktiga i planeringen, genomförandet och utvärderingen av barnets uppfostran och undervisning. Föräldrarna deltar i utarbetandet av den individuella planen för småbarnsfostran. Personalen och föräldrarna beslutar tillsammans om barnet skall närvara under diskussionen. Barnets delaktighet beaktas under samtalen. Då planen görs upp tillför föräldrarna information om barnets utveckling och uppväxtmiljö samt olika vanor. Utgående från personalens observationer, föräldrarnas sakkunskap och eventuellt barnets egen åsikt antecknas barnets starka sidor och föremål för barnets intresse i planen samt behov av personligt stöd och personlig handledning. I planen tar man hänsyn till barnets eventuella behov av stöd i enlighet varje barns individuella behov. Barnets plan för småbarnsfostran fungerar som grund för personalens planering då ett enskilt barns och hela gruppens verksamhet planeras. Man följer upp, utvärderar och dokumenterar kontinuerligt barnets framsteg. Hur planen genomförts utvärderas minst en gång om året tillsammans med föräldrarna. 21

22 6 STÖD TILL BARNETS TILLVÄXT OCH INLÄRNING I SMÅBARNS- FOSTRAN 6.1 Ordnande av stödet Stödet till barnets tillväxt, utveckling och inlärning fortsätter från småbarnsfostran till förskoleundervisningen och från förskoleundervisningen till den grundläggande undervisningen. Inom småbarnsfostran ger man stöd till barnets tillväxt, utveckling och inlärning i form av allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. Stödet som barnet behöver ordnas i barnets egen dagvårdsgrupp. Planeringen av ordnandet av stödet bygger alltid på kännedom om barnet, identifiering av stödbehovet, omsorgsfull analys, uppföljning av barnets framsteg samt granskning av uppväxt- och inlärningsmiljön. En individuell plan för småbarnsfostran utarbetas för varje barn i samarbete med vårdnadshavarna och barnet. Utvärderingen av stödbehovet bygger på en kontinuerlig uppföljning av barnets utveckling. Specialdagvårdstjänsterna är en del av stödtjänsterna för uppfostran och undervisning. De mångkunniga speciallärarna inom småbarnsfostran bidrar med sina expertkunskaper till planeringen och genomförandet av verksamheten samt i samarbetet med barnet, familjen och expertinstanser på alla stödnivåer. I arbetet betonas skapandet och upprätthållandet av multiprofessionella kontakter. Allmänt stöd Alla barn har rätt till småbarnsfostran av hög kvalitet i en positiv atmosfär. Det allmänna stödet är pedagogiskt stöd samt stöd i uppfostran och i form av vård till alla barn. Det allmänna stödet bygger på omfattande grundläggande kunskaper hos personalen, bra interaktion och pedagogik av hög kvalitet. En planerad och målinriktad småbarnsfostran främjar barnets tillväxt, utveckling och lärande och tar hänsyn till barnets individuella behov i samarbete med familjen. Att observera behov av tidigt stöd är en del av en småbarnsfostran av hög kvalitet. Det allmänna stödet inom småbarnsfostran räcker ofta för att stödja barnets utveckling. I det allmänna stödet ingår att anpassa miljön, den pedagogiska fostran och interaktionen så att de motsvarar behoven hos barnen i gruppen med utgångspunkt i barnens individuella planer för småbarnsfostran. 22

23 Intensifierat stöd Om det allmänna stödet inte räcker till för att främja barnets tillväxt, utveckling och lärande har barnet rätt att få planerat intensifierat stöd omedelbart efter att stödbehovet har upptäckts. Barnträdgårdsläraren gör en utredning av barnets helhetssituation, vilket stöd barnet får och behovet av intensifierat stöd i samarbete med vårdnadshavarna och en speciallärare inom småbarnsfostran. Behovet av intensifierat stöd utvärderas i en multiprofessionell grupp inom småbarnsfostran där man även fattar beslut om planeringen, uppföljningen och utvärderingen av fostran. Intensifierat stöd kräver ett nära och systematiskt samarbete med vårdnadshavarna. Information om det intensifierade stöd som barnet får samt uppföljning och utvärdering av barnets utveckling anges i planen för småbarnsfostran. Målet är att förebygga att behovet av stöd anhopas och förlängs i samarbete med vårdnadshavarna och övriga aktörer som är inblandade i rehabiliteringen av barnet. Under perioden av intensifierat stöd effektiviseras stödformerna inom småbarnsfostran genom att man ökar stödets intensitet och den individuella vägledningen till barnet, anpassar inlärningsmiljön, intensifierar samarbetet och följer upp utvecklingen. Särskilt stöd Inom småbarnsfostran ges särskilt stöd till barn som behöver omfattande multiprofessionellt stöd. En utredning av barnets helhetssituation och behov av särskilt stöd görs som ett multiprofessionellt samarbete i samarbete med vårdnadshavarna. Behovet av särskilt stöd utvärderas i en multiprofessionell grupp inom småbarnsfostran där man även fattar beslut om planeringen, uppföljningen och utvärderingen av stödet. Särskilt stöd lägger tonvikten på perspektivet pedagogisk rehabilitering samt vikten av multiprofessionellt samarbete. Speciallärare inom småbarnsfostran får en framträdande roll vid särskilt stöd (till exempel i form av rådgivningsstöd, kompanjonundervisning, smågruppsverksamhet och individuell handledning). Barnet måste få en plan över särskilt stöd som ingår i planen för småbarnsfostran och som följs upp och utvärderas regelbundet i samarbete med vårdnadshavarna och övriga aktörer som är inblandade i rehabiliteringen av barnet. I förskoleundervisningen kräver särskilt stöd ett förvaltningsbeslut om individuellt särskilt stöd och en individuell plan för lärandet (IP) utarbetas för barnet. I förskoleundervisningen får huvudsakligen barn med förlängd läroplikt särskilt stöd. 23

24 6.2 En multiprofessionell arbetsgrupp inom småbarnsfostran till stöd för barnets välbefinnande På småbarnsfostransenheter finns det en multiprofessionell arbetsgrupp till stöd för barnets välbefinnande på såväl gruppnivå som individuell nivå. När det gäller småbarnsfostran består gruppen av daghemsföreståndaren, områdets specialbarnträdgårdslärare och en barnträdgårdslärare eller familjedagvårdare. Genom gruppen har man möjlighet att få rådgivning av en hälsovårdare på barnrådgivningsbyrån, när det gäller förskoleundervisning av en psykolog och vid behov även andra experter. Vårdnadshavarna informeras om hanteringen av ärendet och de har även möjlighet att delta i gruppen. När det gäller förskoleundervisning fungerar de multiprofessionella grupperna inom småbarnsuppfostran som elevvårdsgrupper (lagen om grundläggande utbildning 31 a 1 mom. (477/2003) och 2 mom. (642/2010), 9 i barnskyddslagen ). Den multiprofessionella arbetsgruppen inom småbarnsfostran har till uppgift att utveckla en inlärningsmiljö som ger stöd till lärandet och stärka det gruppinriktade verksamhetssättet. Genom elevvården främjas en positiv interaktion och en atmosfär av inbördes omsorg. Inom elevvården ska man vid behov ingripa i problem. En viktig uppgift är att skapa en sund och trygg uppväxtoch inlärningsmiljö, värna om den mentala hälsan, förebygga uteslutning och främja välbefinnandet i gruppen. Dessutom ska man se till att barnets individuella behov inom växande och utveckling samt hälsa tas i beaktande i vardagen i småbarnsfostran. De multiprofessionella grupperna inom småbarnsuppfostran sammanträder enhetsvis 4 8 gånger under läsåret. Daghemsföreståndaren ansvarar för att sammankalla till möten och är ordförande för gruppen. Barngruppens barnträdgårdslärare eller familjedagvårdare förbereder och presenterar ärendet för gruppen och områdets specialbarnträdgårdslärare bidrar med sina expertkunskaper i gruppen. Man ser till att dokumentera fortsatta åtgärder och uppföljning. Barnens tillväxt, utveckling och lärande följs upp systematiskt i samarbete med vårdnadshavarna, småbarnsfostran och barnrådgivningsbyrån. I samband med ålderskontrollerna på barnrådgivningsbyrån gör man upp en beskrivning av barnet i småbarnsfostran. En omfattande ålderskontroll för tidig upptäckt av utvecklings- och inlärningsrelaterade problem görs på fyraåringar på rådgivningsbyrån i samarbete med vårdnadshavarna och småbarnsfostran. Överenskommen praxis i anslutning till ålderskontrollerna finns på utbildningsväsendets intranät i form av blanketter om småbarnsfostran. 24

25 När man upptäcker att det finns behov av stöd är det oundvikligt att inleda ett samarbete mellan personalen och föräldrarna som bygger på en förtrolig fostringsgemenskap. Barnets behov av stöd kan uppenbara sig på olika utvecklingsområden eller inom ett delområde och kan vara bestående eller tillfälligt. Behovet av stöd kan ha konstaterats tidigare eller framträda för första gången. Då behovet av stöd tas upp kan personalen utnyttja ett så kallat sållningssystem, som kan vara till hjälp då behovet av stöd bedöms och beskrivs. Behovet av stöd ska utvärderas i olika verksamhetsmiljöer med hänsyn till barnets styrkor. Målet är att tidigt identifiera stödbehovet och förebygga svårigheter. Vid behov styrs familjen att söka sig till andra former av service. I den multiprofessionella gruppen inom småbarnsfostran hanterar man i ett multiprofessionellt samarbete barnets behov av stöd (tre former av stöd inom småbarnsfostran) och beskrivningarna av behovet av strukturellt stöd när det gäller olika former av dagvård. Barnets behov av anpassat stöd behandlas och beslut om strukturella stödåtgärder fattas i arbetsgruppen för utlåtanden inom småbarnsfostran. En stödåtgärd kan vara att minska barngruppens storlek (vissa barn ges två platser) eller använda en specialassistent som resurs för gruppen. I barnets rehabilitering kan det ingå stödtjänster som kräver ett intensifierat samarbete mellan familjen, personalen inom småbarnsfostran och olika myndigheter för att skapa en sammanhängande helhet. Småbarnsfostran har möjlighet att konsultera Undersöknings- och rehabiliteringsarbetsgruppen för barn och ungdomar (BURU) rörande barnets behov av fortsatta undersökningar i samarbete med barnrådgivningsbyrån. Samarbetet har beskrivits i servicemenyn på undervisningsväsendets intranät. 25

26 26

27 7 BARN MED OLIKA SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND I SMÅBARNS- FOSTRAN Olika kulturer och religioner berikar småbarnsfostran och lär alla barn tolerans och förståelse för olikhet. Alla barn ska ha möjligheter att växa till medlemmar både i sin egen kulturkrets och i det finländska samhället. Ansvaret för att barnets eget modersmål och egen kultur bevaras och utvecklas bärs i första hand av familjen. I detta får föräldrarna också stöd och uppbackning av småbarnsfostran. Stöd för barnets modersmål och kultur inbegrips också i barnets individuella plan för småbarnsfostran, som utarbetas tillsammans med föräldrarna. Deltagandet i småbarnsfostran stöder för sin del barnets möjligheter att lära sig finska eller svenska i naturliga situationer. I Lojo ingår det såväl romer som teckenspråksutövare och invandrarbarn eller barn med invandrarbakgrund i småbarnsfostran. Beaktande av olika språkliga och kulturella bakgrunder sker i samband med småbarnsfostranstjänster genom att man stödjer barnets sociala kontakter i barngruppen. För barn över tre år med invandrarbakgrund används Kettu-testet för att bedöma behovet av stöd med finskan. Man gör upp en plan för det språkliga stödet i samarbete med vårdnadshavarna och barnets utveckling utvärderas regelbundet. Mångkunniga speciallärare stödjer personalen i att bedriva S2-undervisning och deltar efter överenskommelse själva i anordnandet av undervisningen. S2-planen med tillhörande observationer finns på utbildningsväsendets intranät bland blanketterna för småbarnsfostran. 27

28 8 HELHETEN SMÅBARNSFOSTRAN, FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Småbarnsfostran och den anknytande förskoleundervisningen samt den grundläggande utbildningen skall bilda en helhet som med tanke på barnets utveckling framskrider följdriktigt. I arbetet med planen för småbarnsfostran tar man hänsyn till reformen av undervisningsplanen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. De innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran är mer omfattande än läroämnena i den grundläggande utbildningen och likaså mer omfattande än innehållsområdena i förskoleundervisningen. Valet och bearbetningen av inriktningarna är bundna till miljön och situationen. De centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen kan placeras i anslutning till de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran och på det sättet kan man visa på hurdana obrutna helheter det uppstår från de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran till de centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen och vidare till läroämnena i den grundläggande utbildningen. Varje inriktning inom småbarnsfostran har en förbindelse till flera innehållsområden i förskoleundervisningen. För att småbarnsfostran och förskoleundervisningen skall bilda en helhet som är meningsfull för barnet, är de samarbetsformer och strukturer inom undervisningsväsendet och småbarnsfostran som understryker denna helhet av avgörande vikt. Både inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen måste det finnas en syn som bygger på gemensamma värderingar i stödet till växande och lärande. Det mest väsentliga med tanke på uppkomsten av en helhet är en gemensam uppfattning om barnets sätt att lära sig hur man lär sig, om innehållen i uppfostran och undervisning, om sociala färdigheter och om barnets behov av särskilt stöd. En gemensam stig för växande och lärande kräver att man utvecklar en enhetlig verksamhetskultur för småbarnsfostran ända upp till mellanstadiet. Inom småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har man gemensamt överenskomna strukturer för det informationsutbyte som sker i praktiken. Samarbetet i övergångsfaserna bygger på god planering och uppmuntrar vårdnadshavarna till delaktighet. Beskrivningar av övergångsfaserna från småbarnsfostran till förskoleundervisning och från förskoleundervisning till grundläggande utbildning finns i servicemenyn på utbildningsväsendets intranät. I Lojo säkerställs en gemensam syn på grundskolan och småbarnsfostran på så sätt att lärarna deltar i utvärderingen och utvecklingen av planen för småbarnsfostran och planen för förskoleundervisning, medan personalen inom småbarnsfostran för sin del deltar i utvärderingen och utvecklingen av skolans undervisningsplan. Samarbetet inom regional planering och utvärdering sker varje verksamhetsår och det har säkerställts genom en årlig enhetlig tidtabell. De skriftliga 28