LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN"

Transkript

1 LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Lojo stad Utbildningsnämndens finska sektion

2 2 INLEDNING Småbarnsfostran är växelverkan i barnets revir, där barnets egen verksamhet, kontakterna med gruppen av likställda och målinriktad handledning av vuxna är väsentliga element. (Hujala, Purola, Parrila-Haapakoski och Nivala 1998) Småbarnsfostran gäller barn under skolåldern och de barn i läropliktsålder som utnyttjar den service som erbjuds inom småbarnsfostran. Småbarnsfostran är förknippad med många situationer och händelser i barnets revir. I Lojo erbjuds småbarnsfostran vid sidan av dagvården bl.a. i eftermiddagsklubbar för skolelever, i de läroanstalter inom bildningsväsendet som ger grundläggande konstundervisning (musikinstitutet, bildkonstskolan), av idrottsföreningar, organisationer, föreningar och församlingar. Barnets föräldrar och hem har den primära fostrarrätten och det primära ansvaret för fostran. Föräldrarna väljer också hurdan småbarnsfostran barnet deltar i. Dagvården är i sina olika former den instans utanför familjen som erbjuder den mest omfattande småbarnsfostran. Varje barn har enligt lagen om barndagvård subjektiv rätt att delta i småbarnsfostran som ges inom ramen för dagvården. Utgångsläget för småbarnsfostran inom dagvården är barnets och familjens behov och målet är att stöda barnets tillväxt, utveckling och inlärning. Planen för småbarnsfostran bygger på statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten ( ) och på de grunder Stakes utarbetat för planen för småbarnsfostran ( ). I Lojo uppgjordes de första regionala planerna för småbarnsfostran år Arbetet var en långvarig process i samarbete med dagvården, skolan och föräldrarna samt hälso- och sjukvården i området. Eftersom detta arbetssätt upplevdes som lyckat, har stadens plan för småbarnsfostran också nu gjorts upp som ett samarbete av en arbetsgrupp med olika aktörer. Utöver dagvårdspersonalen i staden har representanter för den privata dagvården, församlingen, hälso- och sjukvården samt skolan deltagit. Planen har utarbetats som en kontinuerlig interaktiv process med fältet inom småbarnsfostran och utöver de nationella dokument som styr småbarnsfostran har Lojo stads egna dokument beaktats (stadens strategier, servicesystemet inom småbarnsfostran och Lojo stads strategi för småbarnsfostran, utvärderingskriterierna Lapsi ja Laatu (barn och kvalitet), samt dagvårdens position i organisationen). Syftet med Lojo stads plan för småbarnsfostran är både att fungera som undervisningsplan och att vara ett redskap för styrning av kvaliteten i småbarnsfostran. Planen styr genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av småbarnsfostran över hela fältet. Utöver den här planen för småbarnsfostran har Lojo också en egen plan för förskoleundervisning. Planen för småbarnsfostran godkändes i utbildningsnämndens finska och svenska sektioner hösten Den togs i bruk i början av verksamhetsperioden Planen för småbarnsfostran utvärderas årligen i samband med utvärderingen av verksamheten i områdena (i juni) och på basis av utvärderingen görs årligen eventuella ändringar som behövs. Utbildningsnämnden behandlar och godkänner planen för småbarnsfostran med fyra års intervaller i enlighet med fullmäktigeperioden.

3 3 INNEHÅLL INLEDNING 1. VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO 4 2. BESKRIVNING AV MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsformer inom småbarnsfostran i Lojo Fostrare i småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran 8 3. HEMVIST I LOJO SOM TYNGDPUNKT I SMÅBARNSFOSTRAN 9 4. MÅL FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PEDAGOGISKT GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN Vård, fostran och undervisning som helhet Språkets betydelse i småbarnsfostran Verksamhetssätt som är typiska för barn Att leka Att röra på sig Att uppleva och uttrycka konst Att utforska Innehållsmässig inriktning i verksamheten Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning Särskilt stöd och tidigt ingripande Barn med olika språk- och kulturbakgrund i småbarnsfostran Helheten småbarnsfostran, förskoleundervisning och grundläggande utbildning FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN Fostringsgemenskap Föräldrarna i planering och utvärdering av verksamheten i dagvårdsenheten Uppgörande och utvärdering av individuell plan för småbarnsfostran SAMARBETE BLAND PERSONALEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN NÄTVERKSARBETE OCH SAMARBETE MED ANDRA SAKKUNNIGA INOM SMÅBARNSFOSTRAN KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV SMÅBARNSFOSTRAN 24

4 4 1. VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO Tyngdpunkten i småbarnsfostran anses i Lojo vara barnets väg till harmonisk tillväxt och inlärning som möjliggörs av en trygg och individuell utveckling. Denna tanke understryks också i vår verksamhetsidé: Barnets väg till harmonisk tillväxt och inlärning tryggas genom fostringsgemenskapen mellan föräldrarna och personalen. De värden som ligger bakom verksamhetsidén är öppenhet, trygghet, tolerans, ansvar och effektivitet. Värdena syns i vardagen i småbarnsfostran på följande sätt: ÖPPENHET - barnen blir hörda och respekterade - föräldrarna blir hörda och respekterade - kommunikationen fungerar väl mellan de vuxna och barnen bland personalen mellan personalen och föräldrarna - informationen är riktig och rättidig - personalen är medveten om sin tystnadsplikt och den respekteras - dörrarna till småbarnsfostran står öppna för den som vill stifta bekantskap med den - atmosfären är öppen; också bra saker är värda att berättas - det är viktigt för personalen att föräldrarna deltar TRYGGHET - uppväxtmiljön är fysiskt och psykiskt trygg - barnet kan ty sig till en vuxen - gränserna och reglerna är lämpliga för åldersnivån, tydliga och gemensamma för gruppen - personalen följer gemensamma spelregler - var och en kan komma med och vara sig själv - enhetens säkerhets- och krisplan är uppdaterad och i bruk - säkerhetsplanen för småbarnsfostran är i bruk och efterföljs TOLERANS - varje barn får vara sig själv - barnets åsikter hörs och respekteras - barnets personlighet och temperament beaktas; alla behöver inte passa i samma form - olikhet godkänns (familjer, kulturer, övertygelser ) - barnets arbetssätt och resultat respekteras - attityden till familjen och arbetsgemenskapen understryker jämställdhet

5 5 ANSVAR - personalen tar ansvar för barnets uppväxt och inlärning - var och en bär ansvar för att främja och utveckla verksamheten - varje medlem i arbetsgemenskapen bär för sin del ansvar för arbetsgemenskapen och dess välfärd - personalen tar ansvar för att skapa och upprätthålla kontakt med familjerna - personalen bär ansvar för barnets välbefinnande och för att behov av stöd identifieras samt för att behövliga fortsatta åtgärder vidtas - barnet styrs till ansvarskänsla och samhällelig delaktighet - personalen bär ansvar för att upprätthålla och utveckla den egna yrkeskunskapen EFFEKTIVITET - tillgången till service och behoven i de olika områdena beaktas - servicen är mångsidig och svarar på familjernas behov - principerna för hållbar utveckling tillämpas inom småbarnsfostran och de beaktas i fostran och undervisningen - uppmärksamhet ägnas åt den kompetens personalen bör ha och åt att personalen skall orka i sitt arbete; upprätthållande åtgärder vidtas - befintlig information och kompetens utnyttjas inom småbarnsfostran över hela stadens område - lokalerna utnyttjas effektivt - smågruppsverksamheten utvecklas

6 6 2. BESKRIVNING AV MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2.1. VERKSAMHETSFORMER INOM SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO I Lojo erbjuds småbarnsfostran privat och kommunalt i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvård och dessutom ordnas eftermiddagsverksamhet för skolelever. Servicen står till buds både på finska och på svenska. Småbarnsfostran i Lojo är enligt skolans elevområden indelad i fyra finskspråkiga dagvårdsområden och ett femte svenskt område. Småbarnsfostran och undervisningsverksamheten i Lojo hör till samma förvaltning. Inom dagvården görs en skriftlig vårdplan för barnet upp tillsammans med familjerna och också en plan för småbarnsfostran för varje barn. Daghem och förskoleundervisning Det finns 16 kommunala och 2 privata daghem i Lojo. Daghemmen erbjuder heltids- och deltidsvård, fostran och undervisning huvudsakligen för barn under skolåldern. Daghemmen är vanligen öppna kl , vid behov högst kl Skiftvård anordnas på två daghem. Förskoleundervisning anordnas i heltids- och deltidsgrupperna i samtliga daghem samt i åtta grupper som verkar i anslutning till skolor. I det privata Montessori-daghemmet och det privata daghemmet Niksula arrangeras förskoleundervisning som köptjänst. Gruppfamiljedaghem Det finns 8 gruppfamiljedaghem i Lojo, av vilka ett är privat och ett är svenskspråkigt. Vid ett av gruppfamiljedaghemmen ordnas vård dygnet runt och vid ett finns det möjlighet till kvällsvård under vardagar. I gruppfamiljedaghemmen tar två eller tre vårdare hand om mellan åtta och tolv barn som i regel är under förskoleåldern. Familjedagvård I familjedagvård som ges i vårdarens hem kan vårdaren samtidigt ta hand om fyra barn inklusive vårdarens egna barn under skolåldern. Utöver dessa kan ett barn i förskole- eller skolåldern ha en deltidsplats. Familjedagvården svarar flexibelt på behovet av vård. Vid sidan av den kommunala familjedagvården erbjuds privat familjedagvård som anordnas för familjerna både som köptjänst och genom stödet för privat vård av barn. Den privata vården stöds också med ett separat kommuntillägg. Specialdagvård Ett barns eventuella behov av särskilt stöd beaktas i samband med ansökan till dagvård eller förskoleundervisning, men behovet kan också dyka upp senare under dagvården. Barn som

7 7 behöver särskilt stöd placeras i sina egna dagvårdsområden och behovet av stöd beaktas i barnets plan för småbarnsfostran. Inom småbarnsfostran arbetar tio specialbarnträdgårdslärare med vidgat arbetsområde, av vilka en dessutom fungerar som koordinator för specialdagvården och en som chef för det svenska dagvårdsområdet. Ytterligare finns specialassistenter som arbetar inom dagvårdsområdena. Lekparksverksamhet Lekparksverksamhet med ledare arrangeras i lekparken vid Postgatan vardagar kl Verksamheten pågår året runt. Öppen dagvård Inom ett dagvårdsområde erbjuds hobbyverksamhet i förmiddags- och eftermiddagsgrupper. Klubbverksamhet Klubbverksamhet ordnas inom dagvårdsområdet för barn i åldern 2 5 år. Dessutom har Lojo församling klubbverksamhet för barn under skolåldern. Eftermiddagsverksamhet för skolelever Eftermiddagsverksamhet för skolelever anordnas som en del av stadens småbarnsfostran skoldagar kl Svenskspråkig eftermiddagsverksamhet ordnas i daghemmet Laban i centrum och i Virkbyområdet ansvarar församlingen för verksamheten FOSTRARE I SMÅBARNSFOSTRAN I småbarnsfostran bygger verksamheten på gemensamt överenskomna värden och verksamhetssätt som ingår i dokument som definieras i samhället i Finland. Personalen inom småbarnsfostran bildar en flerfacklig gemenskap som bygger upp och förverkligar en gemensam verksamhetskultur. I bakgrunden finns utöver samhälleliga värden och verksamhetssätt varje vuxen persons egenskap av fostrare med värden och etiska principer. Genom kontinuerlig utvärdering av och reflexion över fostrarens och den fostrande gemenskapens arbete främjas uppkomsten och upprätthållandet av etiskt och yrkesmässigt hållbara verksamhetssätt. Fostrarens uppgift är att planera och ge en medveten och målinriktad vård, fostran och undervisning. Av fostraren förutsätts yrkeskompetens och lyhördhet för att observera barnet och svara på barnets behov. Hela personalen sköter om att uppväxtmiljön är trygg i fysiskt och psykiskt avseende och ser till att miljön motsvarar barnets utvecklingsmässiga behov. Fostrarna skapar en sporrande atmosfär, där barnets delaktighet, självständighet, glädje över att lära sig och vänskapsband kan utvecklas.

8 8 Fostrargemenskapen dokumenterar, bedömer och utvecklar kontinuerligt sin verksamhet. Alla medlemmar upprätthåller och utvecklar sin yrkeskompetens och är medvetna om de föränderliga behoven inom småbarnsfostran MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Miljön för småbarnsfostran är en helhet som beaktar barnets fysiska, sociala, kognitiva och emotionella utveckling samt aktiverar barnet att göra observationer. Till miljön för småbarnsfostran hör byggda lokaler, närmiljön, olika material och redskap. En mångsidig miljö som kan ändras väcker genom intresse och nyfikenhet, uppmuntrar till att pröva på olika saker samt sporrar barnet att agera och utrycka sig själv. I planeringen av miljön för fostran beaktas också estetiska aspekter och trivsel. Miljön för lek och lärande ska beakta barnets åldersnivå och motsvarar barnets utvecklingsmässiga behov. Atmosfären i miljön för småbarnsfostran är trygg och positiv, ger möjligheter till interaktion både mellan barnen och mellan fostrarna och barnet. De vuxnas lyhördhet för barnets behov sporrar barnet till deltagande och verksamhet i smågrupper som ökar interaktionen. Områdena för småbarnsfostran följer skolornas elevindelning. Tillsammans med principen om närskola innebär detta en kontinuerlig, flexibel service inom barnets och familjens bostadsområde. På detta sätt bildas en miljö som är trygg och bekant för barnet och där vård, fostran och undervisning utgör en stig för lärandet via småbarnsfostran och förskoleundervisning till närskolan.

9 9 3. HEMVIST I LOJO SOM TYNGDPUNKT I SMÅBARNSFOSTRAN Lojo är en tvåspråkig stad med mer än invånare i västra Nyland. Staden ligger på åsområdet vid stranden till Lojo sjö. Naturen med sjö- och åslandskap, och å andra sidan det urbana stadsområdet, är synliga egenskaper som understryks också i vardagen inom småbarnsfostran. Lojo är förutom en känd industriort med skogs-, pappers- och gruvindustri, också en idrottsstad. Detta erbjuder småbarnsfostran mångsidiga motionsmöjligheter med idrottsområden, sim- och ishallar samt skridskoplaner. Motionsslingorna och -spåren på åsen samt strandlandskapen är också för småbarnsfostran ett viktigt sätt att bekanta sig med naturen och med de karakteristiska dragen i Lojo. Genom dessa lär sig barnen också redan som små att bära omsorg om naturen och beakta principerna för hållbar utveckling. Lojo bjuder på ett livligt bildnings- och kulturliv. Den traditionella svenska kulturen i en tvåspråkig stad innebär rikedom i småbarnsfostran. Stadsorkestern, museet, teatern och biblioteket samt musikinstitutet, bildkonstskolan och församlingen gör för sin del den mångsidiga småbarnsfostran i Lojo ännu mer mångsidig. Gemensamt för hela småbarnsfostran är målet att stärka barnens lokala kulturidentitet genom att låta dem stifta bekantskap med sin egen livsmiljö. Lojo stad

10 10 4. MÅL FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I bakgrunden till ett inlärningsförlopp som barnet upplever som positivt finns trygga mänskliga relationer. I småbarnsfostran syns de vuxnas engagemang i fostran av barnen och i barnens inlärning i form av lyhördhet inför barnets emotionella välbefinnande. Den vuxna lyssnar, låter barnet välja vad det vill göra, utforska, göra slutledningar och uttrycka sina tankar. Centrala mål i småbarnsfostran är: - att öka barnet personliga välbefinnande, - att stärka barnets emotionella färdigheter och - att öka barnets självständighet. ETT VÄLMÅENDE BARN = ett balanserat barn: BARNETS PRIMÄRA BEHOV TILLGODOSEDDA Fysiska hälsa, hygien föda vila miljö motion Psykiska sund självkänsla godkännande uppskattning Sociala relationer Kreativt barn uttryck HELHETEN VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING GENOMFÖRS I VERKSAMHETEN FUNGERANDE SPRÅK, KOMMUNIKATION OCH VÄXELVERKAN barnet har sitt eget, för honom eller henne karakteristiska, sätt att utrycka sig LEKANDE BARN lekens betydelse för barnet förstås och leken omhuldas BARNET UPPMÄRKSAMMAS SOM INDIVID - barnet får agera på sitt eget karakteristiska sätt - barnet får uppleva att det är en uppskattad medlem i gemenskapen som sig själv; barnet blir hört/hörs Barnet har möjligheter att uppleva GLÄDJEN AV ATT LÄRA SIG

11 11 Med syftet att öka barnets välfärd: - respekteras barnet som individ - möjliggörs positiva erfarenheter för barnet i barngruppen - godkänns barnet som sitt eget unika jag - skapas en fin atmosfär, där barnet upplever gemenskap och delaktighet Med syftet att stärka barnets emotionella färdigheter: - styrs barnet att uttrycka och hantera sina egna känslor - styrs barnet att beakta och främja också andras välbefinnande - övar barnet sociala färdigheter som behövs i gruppsituationer Med syftet att öka barnets självständighet: - stärks barnets självkänsla och -förtroende - stärks barnets mod och självständighet - ges barnet möjligheter att själv fatta beslut och välja med stöd av en vuxen Barnets lek och lärande: - barnets lek och barnorienterade aktiviteter stöds - lekens betydelse för barnets utveckling förstås 5. PEDAGOGISKT GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNFOSTRAN 5.1. HELHETEN VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING Barnets tillväxt, utveckling och inlärning är delar i en obruten helhet som smälter in i varandra i den process småbarnsfostran utgör. Hur tyngdpunkten på de olika delområdena fördelas är beroende av barnets ålders- och utvecklingsnivå, barngruppernas sammansättning, gemenskapens värderingar samt fostrarnas synpunkter och lösningar. I vården, fostran och undervisningen av barnet understryks miljön, framför allt de relationer som innebär interaktion. Dessa äger rum både som umgänge mellan barnet och den vuxna och i sociala situationer dels bland barnen, dels bland de vuxna. I småbarnsfostran bär den fostrande gemenskapen ansvaret för att vården, fostran och undervisningen smälter samman. De vuxnas lyhördhet inför barnets känslor och emotionella välbefinnande är grunden för hela det skeende som utgör barnets tillväxt och inlärning. De vuxnas uppgift är att lyssna på barnet, låta det själv välja funktioner, dra slutsatser och uttrycka sina åsikter. Vården i småbarnsfostran = är grundläggande omvårdnad Fostraren ser till att barnet får den primärvård som tillfredsställer barnets behov och skapar på det sättet grunden för barnets välfärd. Ett välmående barn, vars primära behov är tillfredsställda, har

12 12 funktionsförmåga och kan koncentrera sin uppmärksamhet på sådant som gynnar tillväxten, utvecklingen och inlärningen. = respekterar barnets personlighet Barnet upplever att han eller hon får uppskattning och att han eller hon blir godkänd som sig själv. Grunden för livslångt lärande läggs genom att barnet ges tillräckligt tid och stöd för delaktighet och inlärning. = stöder barnets emotionella utveckling Vårdsituationen innebär att man bryr sig om, vilket omfattar vänlighet, avsaknad av brådska, tålamod. Vårdsituationen är emotionellt tankande som är intimt förknippat med famnen och fysisk närhet. Fostran och undervisning i småbarnsfostran Målet för fostran och inlärningen är att barnet får en god självuppfattning. Då självuppfattningen uppstår är förutom de sociala förhållandena också känsloklimatet väsentligt. Det viktigaste är hur barnet upplever sig själv och hurdan det anser sig vara vid inlärningen (en som lyckas, en som klarar sig, en som ger upp ). En atmosfär som är trygg för barnet främjas med basrutiner i vardagen. Vardagsfunktionerna är viktiga situationer i tillväxt och inlärning. Barnets förmåga att uttrycka sig själv och att tänka är grunden för inlärning. Barnet lär sig på det sätt som är karakteristiskt för varje ålders- och utvecklingsnivå. Barnet har en naturlig vilja att utforska och försöka, och den vuxnas uppgift är att skapa olika vardagssituationer, där det är möjligt för barnet att observera, delta, fråga, lösa problem och bedöma verksamheten tillsammans med en grupp likställda och en vuxen SPRÅKETS BETYDELSE I SMÅBARNSFOSTRAN Man lär sig språk i levande växelverkan; ju mindre barn, desto större betydelse har fostrarens närhet och växelverkan för språkutvecklingen. Det är viktigt att den reciproka (ömsesidiga) förspråkliga kommunikationen (miner, gester, rörelser) aktiveras innan barnet lär sig tala. För ett litet barn är ljudserierna i talet till en början betydelselösa helheter, men i språklig interaktion lär sig barnet småningom att gestalta det hörda genom de betydelser omgivningen ger det. Då interaktionen blir mera omfattande ökar inlärningen genom lekar och spel i gruppen av likställda. Interaktionen och språket är med i all verksamhet alla dagar. Återkommande verksamheter och barnets olika erfarenheter utvecklar dess språk. Språkutvecklingen främjar barnets övriga utveckling. Språket ger redskap för behandling och klassificering, för kognitiv (kunskapsmässig) utveckling och uttrycksförmåga. I och med att språket utvecklas erbjuds barnet mångsidiga språkliga upplevelser som är lämpliga för barnets utvecklingsnivå. Barnets naturliga intresse för språket stöds och barnet erbjuds möjligheter att leka med språket. I takt med att barnets förmåga att noggrant särskilja det hörda utvecklas blir det möjligt för barnet att ta till sig ordgestalter och -former allt exaktare och att återkalla dem i minnet. Detta skapar förutsättningar både för att uttrycka sig i tal och för allt mångsidigare förmåga att förstå tal. Barnets förmåga att lyssna övas upp och man ser till att

13 13 barnet blir hört och förstått. Fostringsmiljön skall erbjuda både talade och skrivna impulser och mångsidigt material och mångsidiga redskap som stöder språket. 5.3.VERKSAMHETSSÄTT SOM ÄR TYPISKA FÖR BARNET Att leka Leken är ett världsomfattande fenomen och den har bl.a. följande karakteristiska drag: Genom leken övar barnet det nyaste det lärt sig, sina färdigheter och sin förmåga. Med lekens hjälp bearbetar barnet sina känslor och erfarenheter. Barnet njuter av sina kunskaper och färdigheter och samtidigt utvecklas barnets tänkande, det får erfarenheter av välbehag och självförtroendet växer. Barnet utnyttjar erfarenheter ur verkliga livet och skapar egna regler då leken framskrider och behärskar på det sättet leken. Barnet beslutar sig själv för att leka, det kan inte tvingas till lek. Barnet föreställer sig och spelar upp olika händelser och roller, och använder på det sättet rolleken som övning inför framtiden. Barnet kan fördjupa sig så koncentrerat i leken att det är svårt att vända dess uppmärksamhet från flow-läget i leken, där djupinlärning äger rum. Allt som syns i leken är betydelsefullt för barnet, även om allt som är betydelsefullt för barnet inte syns i leken. Ett litet barns första betydelsefulla upplevelser av lek uppstår i växelverkan med en vuxen, och barnet börjar tidigt undersöka också tingen i sin miljö aktivt. Då betydelserna dyker upp läggs grunden för att övergå till påhittade lekar, där barnet utvecklar sin förmåga att lösgöra sig från nuet och här syns också början på fantasi och abstrakt tänkande. De påhittade lekarna utvecklas med barnets utveckling till rollekar, som är typiska barnlekar ända till förpuberteten. Större barn gillar också regellekar. Att stöda barnets lek kräver omsorgsfull observation av den vuxna och förmåga att särskilja leksituationer. Den vuxna skall vara lyhörd för att känna igen barnets verbala och icke-verbala avsikter och svara på dem. Den vuxna ger barnet frihet att leka, men stöder vid behov och berikar leken till exempel med föreställningar och redskap. Den vuxna förstår den likställda gruppens betydelse, eftersom den gör det möjligt för barnet att leka på eget initiativ. Den vuxna visar också sin uppskattning för leken genom att lyssna på barnet Att röra på sig Daglig motion är grunden för ett friskt barns välbefinnande. Genom att röra på sig lägger barnet inte bara grunden för ett sunt liv, utan får också fart och upplevelser. För barnet är motion ett naturligt sätt att lära känna sig själv, andra människor och sin omgivning. Fostringsgemenskapen och verksamheten inom den gör det möjligt för barnet att röra på sig dagligen. Fostrarnas uppgift är att observera motionens betydelse för barnets helhetsutveckling och motoriska inlärning. Det här beaktas både i miljön, som stimulerar till motion, och i observationen av varje barns motoriska inlärning. Ett barn som rör på sig behöver utrymme och

14 14 därför är det viktigt att utrymmena kan ändras efter behov. Också inomhus borde barnen ges möjligheter att röra på sig fartfyllt, att leka och spela. Genom att kombinera motorisk aktivitet och undervisning ökar fostraren barnets möjligheter att lära sig Att uppleva och uttrycka konst Genom skapande och upplevelse av konst kan barnet erbjudas en möjlighet till verklig glädje av inlärning. I konsten har barnet en möjlighet att uppleva en fantasivärld, där allting är möjligt och sant på lek. Dessa upplevelser föds i en atmosfär som värnar om musik, bildkonst, dans, drama, hantverksfärdigheter och barnlitteratur. Barnet njuter at konst, färdighet och uttryck både ensam och tillsammans med andra. På det sättet utvecklas barnet både som individ och som medlem i gruppen. Fostrarens förmåga att observera barnets egna personliga val och respektera dem ökar och uppmuntrar barnets konstnärliga upplevelser och uttryck. Fostraren ger rum, tid och ro åt barnets egen fantasi och kreativitet. Barnet får möjlighet att mångsidigt ta del av olika konstområden och att förverkliga mål det själv ställt upp och den vuxna leder barnet i tekniskt kunnande och övning Utforskande Redan för ett litet spädbarn är utforskande ett naturligt sätt att tillfredsställa nyfikenheten och uppleva delaktighet i den omgivande världen och gemenskapen. Senare fungerar barnets egen upplevelsevärld och växelverkan med andra människor och den närmaste omgivningen som inspiration till utforskande. Utforskandet är viktigt för att det upprätthåller och förstärker glädjen över att lära sig och är en erfarenhet som erbjuder försök, misstag och känslan av att lyckas. Fostrarna skapar en öppen och sporrande atmosfär som inspirerar till utforskande. De möjliggör barnets lärande genom att ge det tid att utforska och förundra sig. Den vuxna leder och sporrar barnet att pröva på saker och ting och söka förklaringar i de dagliga omvårdnads-, fostrings- och undervisningssituationerna. Genom sin egen verksamhet möjliggör och sporrar den vuxna barnet till att tänka själv och lösa problem INNEHÅLLSMÄSSIG INRIKTNING I VERKSAMHETEN I planeringen och genomförandet av all verksamhet inom småbarnsfostran beaktar man barnets kritiska perioder och intressen och agerar i enlighet med dem. Då ett barn t.ex. börjar intressera sig för bokstäverna, ges det möjlighet att lära sig dem. Då verksamheten planeras är barnens egen iver och deras intresse det viktigaste och barnens behov är utgångspunkten för all planering. Redan då verksamheten planeras är man medveten om att allting är förknippat med allting. På det sättet är verksamheten både integrerad och harmonisk.

15 15 Då innehållet i inriktningarna planeras öppnas ämneshelheter i inriktningarnas riktning genom frågor som kommer upp tillsammans med barnen. Längden på ämneshelheterna kan ökas/minskas i enlighet med barnens intresse och behov. I planeringen funderar man på vilka inriktningar som kan genomföras via olika bekanta företeelser som finns i miljön Matematisk inriktning Matematiken i småbarnsfostran är "vardagsmatematik" som genomförs i dagliga vardagssituationer t.ex. hur många köttbullar äter du, hur många barn är på plats, vem är längre/kortare genom spel, lek och ramsor Naturvetenskaplig inriktning Till den naturvetenskapliga inriktningen hör: att utnyttja Lojos egen närmiljö Lojo sjö Lojoåsen skogarna, parkerna som metod utflykter i närmiljön att utveckla naturobservationen som metoder t.ex. projektet Gröna flaggan, skogsmulleverksamheten att utforska, observera, testa uppföljning av fenomen erfarenheter upplevelser att lyssna på talgoxens sång på en skogstuva att stanna upp, förnimma naturen att använda och uppskatta naturmaterial sortering, återvinning, hållbar utveckling personalens medvetet positiva attityd barnen mera med i praktiska göromål (t.ex. mjölkburkar till insamling) att följa med årstidernas växling djur växter naturfenomen (t.ex. vädret) Historisk-samhällelig inriktning Med hjälp av den historisk-samhälleliga inriktningen bildas barnets rötter till den egna hembygden och närmiljön. Lojolandskapet med sjöar, åsar och bebyggda objekt öppnar synvinklar till gångna händelser. Det går ofta att stifta bekantskap med objekten i närmiljön och hembygden genom att göra utflykter. En bild av det förgångna kan byggas upp med hjälp av föremål och dokument. Också äldre människor och barnens föräldrar är en värdefull källa till information. Att stifta bekantskap med verksamheten i det moderna samhället samt med den

16 16 lokala konst- och kulturverksamheten skapar för sin del en grund för barnets samhälleliga utveckling Estetisk inriktning Den estetiska inriktningen innehåller observation, lyssnande, kännande och skapande. Barnet får upplevelser och egna förnimmelser genom skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje. Också föreställning och intuition är typiskt för barnet. Genom egna förnimmelser och erfarenheter börjar barnets värderingar, attityder och åsikter ta form Etisk inriktning Den etiska fostran ingår i all vård och fostran, i det dagliga livet och i att växa som människa, där lärande genom modeller har en stor betydelse. I detta ingår granskning av infallsvinklarna rätt och fel, gott och ont samt sanning och lögn. Barnet styrs till rättvisa, respekt för andra och jämställdhet med beaktande av barnets utvecklingsnivå. Också svåra känslor, såsom rädslor, ångest och skuld, behandlas i syftet att säkerställa barnets grundläggande trygghet Religions- och åskådningsanknuten inriktning I den religions- och åskådningsanknutna fostran ser man till att barnet har möjlighet att stifta bekantskap med religiösa, andliga och mentala företeelser och fenomen, med beaktande av och respekt för barnets och dess familjs religiösa synsätt. Barnet tar del av och lär sig om traditioner, vanor och praxis i religioner och åskådningar i dess närhet. Barnet får möjlighet till tystnad, förundran och meditation samt tillfälle att fråga och fundera SÄRSKILT STÖD OCH TIDIGT INGRIPANDE Då ett behov av särskilt stöd observeras är det viktigt att personalen inom småbarnsfostran och föräldrarna samarbetar och att samarbetet bygger på en förtroendefull fostringsgemenskap. Barnets behov av stöd kan framträda på olika områden i barnets utveckling eller varaktigt eller för olika långa tider inom vissa delområden i utvecklingen. Behovet av stöd kan ha konstaterats tidigare eller framträda för första gången. Då behovet av stöd tas upp kan personalen utnyttja ett s.k. sållningssystem, som kan vara till hjälp då behovet av stöd bedöms och beskrivs. Det viktiga är att bedöma behovet av stöd i olika verksamhetsmiljöer och att också ägna uppmärksamhet åt barnets starka sidor. I småbarnsfostran är målet att identifiera behovet av stöd i ett tidigt skede för att kunna förebygga att svårigheterna hopar sig och blir långvariga. Ett redskap för att identifiera behovet av stöd är treårsbeskrivningarna i dagvården (Napero) och femårsundersökningarna (KEHU Viikaria!), som i Lojo utförs i samarbete mellan föräldrarna, rådgivningen och dagvården. Stödåtgärderna inom småbarnsfostran sätts in omedelbart då behovet av stöd observerats. I Lojo anordnas särskilt stöd i första hand i barnets egen dagvårdsgrupp, i det egna dagvårdsområdet. Den fostrande gemenskapen granskar sin egen verksamhet och barnets fysiska, psykiska och

17 17 kognitiva miljö anpassas så att den motsvarar barnets behov. Genom planmässig verksamhet förstärks den rehabilitering som sker i vardagen. Barnets behov av individuellt stöd behandlas och besluten om strukturella stödåtgärder fattas i en arbetsgrupp för utlåtanden inom småbarnsfostran. En definition av behovet av särskilt stöd och hur detta anordnas fogas till barnets individuella plan för småbarnsfostran. Vid behov konsulteras experter i samråd med föräldrarna. I enlighet med barnets behov kan också annan stödservice anknytas till rehabiliteringen. Detta kräver effektiverat samarbete mellan personalen inom småbarnsfostran och olika myndigheter för att en enhetlig stödservicehelhet ska bildas. I Man ser till att stödet är obrutet i alla övergångsskeden i barnets liv och att all behövlig information följer med barnet. Som strukturell stödåtgärd kan barngruppens storlek minskas eller det kan behövs en specialassistent i gruppen som stöd för ett/flera barn. En stödåtgärd kan också vara att barnet placeras i en s.k. förminskad grupp (högst 15 barn i gruppen). Det finns en förminskad grupp i vart och ett av de finska dagvårdsområdena. Specialbarnträdgårdslärarna med vidgat arbetsområde inom småbarnsfostran är för sin del med om att planera och genomföra verksamheten för barn som behöver särskilt stöd och i samarbetet med familjerna och sakkunniga instanser inom alla dagvårdsområden. Inom de finska dagvårdsområdena arbetar 9 specialbarnträdgårdslärare med vidgat arbetsområde, varav en dessutom är koordinator för specialdagvården. Chefen för det svenska dagvårdsområdet fungerar också i sitt område som specialbarnträdgårdslärare. I svårigheter som gäller språk och växelverkan anlitas de två talterapeuterna inom dagvården som experter BARN MED OLIKA SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND I SMÅBARNSFOSTRAN Olika kulturer och religioner berikar småbarnsfostran och lär alla barn tolerans och förståelse för olikhet. I Lojo omfattar småbarnsfostran såväl barn som talar romani och barn som kommunicerar på teckenspråk som barn med invandrarbakgrund och invandrarbarn. Småbarnsfostran för dessa barn anordnas i samband med den normala verksamheten på så sätt att barnen hör till en grupp och deras sociala kontakter inom barngruppen stöds. Behovet av stöd för svenska hos barn över 3 år med invandrarbakgrund bedöms. I barnets plan för småbarnsfostran antecknas hur undervisningen i svenska som andra språk (S2) ska genomföras. Specialbarnträdgårdslärarna med vidgat arbetsområde fungerar inom sina områden som S2-ansvariga och instruerar personalen inom småbarnsfostran i att genomföra S2- undervisningen och är eventuellt också med om att ordna själva undervisningen. Alla barn skall ha möjligheter att växa till medlemmar både i sin egen kulturkrets och i det finländska samhället. Ansvaret för att barnets eget modersmål och egen kultur bevaras och utvecklas bärs i första hand av familjen. I detta får föräldrarna också stöd och uppbackning av småbarnsfostran. Stöd för barnets modersmål och kultur inbegrips också i barnets individuella plan för småbarnsfostran, som utarbetas tillsammans med föräldrarna. Deltagandet i småbarnsfostran stöder för sin del barnets möjligheter att lära sig finska eller svenska i naturliga situationer.

18 HELHETEN SMÅBARNSFOSTRAN, FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Småbarnsfostran och den anknytande förskoleundervisningen samt den grundläggande utbildningen skall bilda en helhet som med tanke på barnets utveckling framskrider följdriktigt. De innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran är mer omfattande än läroämnena i den grundläggande utbildningen och likaså mer omfattande än innehållsområdena i förskoleundervisningen. Valet och bearbetningen av inriktningarna är bundna till miljön och situationen. De centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen kan placeras i anslutning till de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran och på det sättet kan man visa på hurdana obrutna helheter det uppstår från de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran till de centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen och vidare till läroämnena i den grundläggande utbildningen. Varje inriktning inom småbarnsfostran har en förbindelse till flera innehållsområden i förskoleundervisningen. För att småbarnsfostran och förskoleundervisningen skall bilda en helhet som är meningsfull för barnet, är de samarbetsformer och strukturer inom undervisningsväsendet och småbarnsfostran som understryker denna helhet av avgörande vikt. Både småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen bör ha en gemensam värdegrundad åsikt om vad som avses med att stöda barnets inlärning. Det mest väsentliga med tanke på uppkomsten av en helhet är en gemensam uppfattning om barnets sätt att lära sig hur man lär sig, om innehållen i uppfostran och undervisning, om sociala färdigheter och om barnets behov av särskilt stöd. Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen behöver också gemensamma överenskomna strukturer för den informationsöverföring som i praktiken sker från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen och från den grundläggande utbildningen till småbarnsfostran. I Lojo säkerställs en gemensam syn på grundskolan och småbarnsfostran på så sätt att lärarna deltar i utvärderingen och utvecklingen av planen för småbarnsfostran och planen för förskoleundervisning, medan personalen inom småbarnsfostran för sin del deltar i utvärderingen och utvecklingen av skolans undervisningsplan. Samarbetet inom regional planering och utvärdering sker varje verksamhetsår och det har säkerställts genom en årlig enhetlig tidtabell. De skriftliga verksamhetsplanerna lämnas till chefen för småbarnsfostran/undervisningschefen senast i augusti och den självutvärdering av verksamheten som varje enhet gör lämnas in i juni. Verksamheten planeras och utvärderas på blanketter som är gemensamma. Daghemsföreståndarna och skolornas rektorer ansvarar för att ett gemensamt möte anordnas årligen i början av verksamhetsperioden. Under mötet kommer man överens om det kommande samarbetet. Man tar särskilt fasta på det samarbete som anknyter till knutpunkterna mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Samtidigt bedömer man möjligheterna att utnyttja specialarbetarnas insats och expertis i arbetet för att stöda de barn som behöver särskilt stöd för tillväxten, utvecklingen och inlärningen. 6. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 6.1. FOSTRINGSGEMENSKAP Fostringsgemenskapen i småbarnsfostran innebär att föräldrarna och personalen tillsammans förbinder sig till att stödja barnets tillväxt och utveckling. Man utgår ifrån barnets behov. Föräldrarna och personalen inom småbarnsfostran agerar i jämbördig växelverkan, där båda parters likvärdiga, men olika kunskap om barnet kombineras. Utgångspunkten för

19 19 fostringsgemenskapen är att föräldrarna ska få ordet i större utsträckning. Föräldrarnas kännedom om det egna barnet lyfts fram och föräldrarnas intryck, förväntningar och kunskaper värderas och respekteras. Det viktiga är att skapa en förtroendefull gemenskap mellan personalen och föräldrarna. Målet för fostringsgemenskapen är att barnets två fostrarsamfund, hemmet och dagvården, når en interaktiv diskussion. Personalen inom småbarnsfostran har ansvaret för att fostringsgemenskapen är en del av samarbetet med familjerna och av barnets småbarnsfostran. I gemenskapen tappar man in den professionella sakkunskapen, utan uppmärksamheten fästs på hur den professionella fostraren ger sin egen kompetens, sina kunskaper och färdigheter i föräldrarnas och barnets bruk. Fostringsgemenskapen börjar i och med det första mötet med familjen och barnet. Från den stunden börjar familjen, barnet och dagvården bekanta sig med varandra. Det är viktigt att det inte bara är familjen som lär känna dagvården, utan dagvården ska också lära känna familjen och dess historia. Då barnet börjar i dagvården kan ett stöd vara att personalen besöker barnets hem för att bli bekant med barnet och att barnet sedan besöker daghemmet. Framför allt i fråga om små barn bör man satsa på början i dagvården och bära upp barnet inför den nya situationen. Fostringsgemenskapen bygger i hög grad på förmågan att lyssna och därigenom på ett förtroende som byggs upp med familjen. Då man lyssnar på och beaktar föräldrarnas syn på saker och ting, förväntningar och åsikter gynnas uppkomsten av förtroende. Genom en respektfull växelverkan och godkännande för att familjer, föräldrar och barn är olika kan man agera för barnets välbefinnande. De dagliga situationerna då barnet avlämnas och hämtas innebär viktig kommunikation med föräldrarna också upprätthåller fostringsgemenskapen. I Lojo förs en eller två gånger om året diskussioner om fostran med föräldrarna, där man tillsammans gör upp barnets plan för småbarnsfostran. Också gemensamma tillställningar, föräldramöten och fester är viktiga sätt för parterna i fostringsgemenskapen att närma sig varandra. Ett av syftena med fostringsgemenskapen är också att få föräldrarna mera med i utvärderingen och bearbetningen av planen för småbarnsfostran. I anslutning till fostringsgemenskapen startade vi i Lojo hösten 2006 grundläggande utbildning i fostringsgemenskap för dagvårdspersonalen. Med hjälp av utbildningen försöker vi föra ut principerna och verksamhetssätten för fostringsgemenskapen i vardagen inom dagvården i Lojo FÖRÄLDRARNA MED I PLANERINGEN OCH UTVÄRDERINGEN AV DAGVÅRDSENHETENS VERKSAMHET I början av verksamhetsåret arrangeras föräldrakvällar i enheterna för småbarnsfostran. Där får vårdnadshavarna information om planeringen och utvärderingen av verksamheten. I det här skedet har föräldrarna en möjlighet att påverka planeringen och komma med önskemål om temana i inriktningsområdena. Önskemålen, och de samtal som förs med föräldrarna tas i betraktande då vardagen inom småbarnsfostran planeras. Planerna skall vara i bruk bland personalen och föräldrarna skall ha tillgång till dem. Föräldrarna har möjligheter att utvärdera verksamheten och framföra sina synpunkter under samtal med personalen inom småbarnsfostran samt i en enkät om kundnöjdhet som görs vart annat år. Barnen deltar också i utvärderingen av verksamheten med metoder som lämpar sig för dem.

20 UTARBETANDE AV BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH UTVÄRDERING AV PLANEN Personalen inom småbarnsfostran i Lojo gör ungefär två månader efter skolstarten i samråd med föräldrarna upp en individuell plan för småbarnsfostran för varje barn som får dagvård. En tid för diskussion reserveras för varje familj för uppgörande av planen. Personalen och föräldrarna beslutar tillsammans om barnet ska närvara under diskussionen. Då planen görs upp tillför föräldrarna information om barnets utveckling och uppväxtmiljö samt olika vanor. Utgående från personalens observationer, föräldrarnas sakkunskap och eventuellt barnets egen åsikt antecknas barnets starka sidor och föremål för barnets intresse i planen samt kommande saker som behöver övas. Barnets eventuella behov av särskilt stöd beaktas i planen i enlighet med varje barns individuella behov. Barnets plan för småbarnsfostran fungerar som grund för personalens planering då ett enskilt barns och hela gruppens verksamhet planeras. Hur planen genomförts utvärderas minst en gång om året tillsammans med föräldrarna. 7. SAMARBETE BLAND PERSONALEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN Genomförandet av en målinriktad småbarnsfostran förutsätter att den personal som deltar samarbetar intensivt och planmässigt. Samarbete sker både inom dagvårdsområdena och mellan olika dagvårdsområden. I Lojo utgörs dagvårdsområdena av dagvårdsteam med olika dagvårdsformer som lyder under en och samma chef. Hela personalen i ett team utarbetar tillsammans planen för småbarnsfostran och utgående från planen för förskoleundervisningen en plan för verksamhetsåret med gemensamma mål endera en eller två gånger om året. Utgående från denna plan utarbetar varje grupp som erbjuder småbarnsfostran en tillämpad verksamhetsplan för sin egen barngrupp; preciserar målen, innehållet och utvärderingssätten. Verksamheten utvärderas både inom gruppen och inom teamet. Informationen sköts på personalmöten inom teamen och på gemensamma möten för hela teamet enligt en överenskommen modell. Stadens plan för småbarnsfostran utvärderas årligen i juni samt uppdateras och justeras vid behov. Utvärderingen görs först i de olika dagvårdsområdena och därefter i samarbete mellan de olika områdena. 8. NÄTVERKSSAMARBETE OCH SAMARBETE MED ANDRA SAKKUNNIGA INOM SMÅBARNSFOSTRAN Multiprofessionell planering och utveckling tillsammans med hela det nätverk som betjänar barnet och familjen är en integrerad del av verksamhetsformerna inom småbarnsfostran. Vid behov samarbetar man också regionalt. Småbarnsfostran stöds av ett regelbundet och intensivt samarbete med de serviceinstanser som står barnet och familjen nära. Samarbetet förutsätter samtycke av barnets föräldrar/vårdnadshavare. I första hand utförs samarbetet av barnets föräldrar/vårdnadshavare

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD

MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD MÅLET FÖR SMÅBARNSFOSTRAN FÖR KORSHOLMS FAMILJEDAGVÅRD Korsholms familjedagvård erbjuder småbarnsfostran i en hemlik och trygg miljö. Målet med en kvalitativ vård och fostran är att ge barnen en lycklig

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR)

PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) PLANEN PÅ SMÅBARNS- FOSTRAN (0-5 ÅR) En gemensam plan gjord av Dragsfjärd, Kimito och Västanfjärd kommun. I arbetsgruppen har suttit tjänstemän från daghemmen, familjedagvården och rådgivningarna på ön.

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN FÖRSKOLANS LÄROPLAN 2011-2012 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 2644 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD FÖR VERKSAMHETEN Verksamhetsplanen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA

VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA VERKSAMHETSPLAN FÖR EFTERMIDDAGSVERKSAMHET PÅ SVENSKA Eftermiddagsverksamheten skall stödja och förebygga barnets välmående, samt genom meningsfull och mångsidig verksamhet skapa förutsättningar för växande

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Innehållsförteckning 1. Småbarnsfostran 2 2. Småbarnsfostran i Korsholms kommun 3 2.1. Syftet med småbarnsfostran 4 2.2. Målet för småbarnsfostran 4 2.3. Korsholms kommuns organisation

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGENS LÄROPLAN 2014-2015 1. ENHET Daghemmet Äppelgården Piennarlenkki 6 01840 Klaukkala tel. 040 317 4704 paivakoti.appelgarden@nurmijarvi.fi 2. TIDSPERIOD

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013

Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 Godkänd av bildningsnämnden 7.4.2011, 26 Uppdaterad 1.10.2013 1 Innehåll Lovisa stads småbarnsfostran 2 Småbarnsfostrans värdegrund och mål 3 Inlärningsmiljön 4 Språklig utveckling och språkets betydelse

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

Planen för småbarnsfostran

Planen för småbarnsfostran Planen för småbarnsfostran Isnäs daghem Det här är Isnäs daghems plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Daghemmets personal gör i samråd med föräldrarna upp

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Daghemmet Solstugan Annika Korolainen 2006 PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Kyrkslätts kommuns plan för småbarnsfostran har bearbetats av en arbetsgrupp, som gjort upp linjedragningar

Läs mer

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN

3 BARN I BEHOV AV STÖD I MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN KORSHOLMS KOMMUNS Innehållsförteckning 1 MÅL FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGSVERKSAMHETEN 1.1 Stödjandet av hemmets och skolans fostrande arbete...3 1.2 Stödjandet av välbefinnandet, känslolivet och den sociala

Läs mer

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet

Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Kvalitetskriterier för morgonoch eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen och för skolans klubbverksamhet Morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen Beskrivning

Läs mer

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016

Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Namn Kapellby skola: Förskolans läroplan 2016 Kommun Lappträsk Skola Kapellby skola Träder i kraft Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och utvecklingen

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen

Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever. Utbildningsstyrelsen Grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolelever Utbildningsstyrelsen Till kommunstyrelserna DNR 5/011/2004 FÖRESKRIFT Lagstadgad, bör iakttas DATUM 27.2.2004 Giltighetstid Fr.o.m. 1.8.2004

Läs mer

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG 7.1 Principerna för stöd Det finns tre nivåer av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. En elev kan få stöd på endast en nivå åt gången. Stödformer som

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14)

BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) BOX BARNTRÄDGÅRD PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN - 1 - (14) Innehållsförteckning 1 ENHETENS VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.1 PRIMÄR UPPGIFT... 3 1.2 VÄRDEN... 3 1.3 INLÄRNINGSSYN... 3 1.4 SPECIALDRAG, STYRKA, TYNGDPUNKTER

Läs mer

2015 ARBETSPLAN & MÅL

2015 ARBETSPLAN & MÅL 2015 ARBETSPLAN & MÅL FÖRSKOLAN BARNEN I DÖSHULT Frida Rosenström Lena Andersen Maja Månsson 2 Prioriterade mål 2015 SOCIALA UTVECKLINGEN Att barnen lär sig ta hänsyn till andra människor och att utveckla

Läs mer

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET

SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET SKOLORNAS KLUBBVERKSAMHET Principer för verksamheten 2011-2015 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Klubbverksamhet... 3 Samarbete... 3 Mål... 4 Kvalitetskriterier... 4 Tidpunkt och längd... 4 Ansvar och försäkringar...

Läs mer

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare

Läs mer

Läroplan för vård, fostran och lärande

Läroplan för vård, fostran och lärande Esbo stad Läroplan för vård, fostran och lärande Läroplan för dagvård på svenska i Esbo Svenska bildningstjänster 1/1/2015 Innehåll INLEDNING... 3 1 SMÅBARNSFOSTRAN - BÖRJAN PÅ DET LIVSLÅNGA LÄRANDET...

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING

TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING KAPITEL 10 TVÅSPRÅKIG UNDERVISNING Skolans undervisningsspråk är antingen svenska eller finska och i vissa fall samiska, romani eller teckenspråk. I undervisningen kan enligt lagen om grundläggande utbildning

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN SIBBO KOMMUNS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 1 (22) INLEDNING Småbarnsfostran är förknippad med många situationer och händelser i barnets livsmiljö. Det är föräldrarna som väljer vad för slags småbarnsfostran

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

1. Enhetens verksamhets idé

1. Enhetens verksamhets idé 1. Enhetens verksamhets idé Daghemmet Arken är ett heldagsdaghem på kristen grund. Vår uppgift är att stödja föräldrarna i deras uppfostrande roll. Daghemmet vill erbjuda en positiv och trygg miljö för

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran

Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran Kyrkbackens daghem Planen för småbarnsfostran 1 Planen för småbarnsfostran 2 Daghemmet Kyrkbackens daghem Ventusvägen 27 Daghemsföreståndare Leskelä Kristina Postnummer och postanstalt 67700 Tel:044-7809435

Läs mer

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016 Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa Tammerfors Sept.2016 Förberedande arbete - Utkast till grunderna för planen för förskoleundervisning 2000, 2010, 2014, nya grunderna 2016 Arbetet

Läs mer

Personalen i daghemmet finns till för barnet.

Personalen i daghemmet finns till för barnet. 2. VÅR VÄRDEGRUND 2.1 TRYGGHET Vi strävar till att erbjuda barnet en god vård och en trygg miljö. Varaktiga människoförhållande och strukturerad dagsrytm. Att barnet och familjen ska känna sig varmt välkomna

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17 Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 27.6.2013 DAGHEMMET SESAM SESAMS FÖRSKOLA INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 2. VERKSAMHETSIDÉ, VÄRDEGRUND OCH MÅL 2.1 Verksamhetsidé 2.2 Värdegrund och mål 3. FOSTRARENS ROLL 4.

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T 2011-10-17 Sid 1 (14) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelningen Gula 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (14) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN

Läs mer

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017

Verksamhetsplan. för förskolan. Rapphönan 2016/2017 Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 2016/2017 Innehållsförteckning Värdegrund Örkelljunga kommun 3 Styrdokument 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra mål - Profil Tema/Projekt Lek 7 Profil 8-9 Tema/Projekt

Läs mer

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013 2012-06-27 Sid 1 (10) Handlingsplan för Tallåsgårdens förskola 2012/2013 I detta dokument kan du som besökare eller vårdnadshavare läsa om hur hela Tallåsgården tillsammans arbetar för att säkerställa

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö

Läs mer

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53

53 09.12.2015. Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Svenska förskoleverksamhetsoch utbildningsnämnden 53 09.12.2015 Principer för förskoleundervisningen från och med 1.8.2016. 337/12.00.01/2015 Svenska förskoleverksamhets- och utbildningsnämnden 53 Den

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Solrosen 2015-2016 Innehållsförteckning Kommunens värdegrund... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 4 Förskolans

Läs mer

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Verksamhetsplan för Malmens förskolor Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar

Läs mer

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever

Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever Morgon- och eftermiddagsverksamhet för skolelever 2016-2017 www.inga.fi www.eftis.fi www.oph.fi Lagstiftningen är en trygghet för varje barn Ett av de viktigaste målen för morgon- och eftermiddagsverksamheten

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

MUSIK. Läroämnets uppdrag

MUSIK. Läroämnets uppdrag 1 MUSIK Läroämnets uppdrag Musikundervisningens uppdrag är att skapa förutsättningar för mångsidig musikalisk aktivitet och ett aktivt kulturellt deltagande. Undervisningen hjälper eleven tolka musikens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen

DEL II. Referensram för den pedagogiska verksamheten. November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen DEL II Referensram för den pedagogiska verksamheten November 2016 i Helsingfors, Åbo och Vasa Charlotta Rehn Utbildningsstyrelsen Grunderna för planen för småbarnsfostran 2003 (2005) Värdegrund Fostringsprinciper

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun

Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Namn Kommun Läroplan för förskoleundervisningen i Larsmo kommun Larsmo Träder i kraft 1.8.2016 Innehållsförteckning 1. Uppgörandet, uppföljningen och

Läs mer

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan för Trollgårdens förskola 2013/2014 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014 2011-10-31 Sid 1 (11) Handlingsplan för Valbo förskoleenhet Förskola Markheden Avdelning solen 2013/2014 X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (11) 2.1 NORMER

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo

LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2012-2013 1 Presentation Pedagogisk omsorg är en form av förskoleverksamhet som till största delen bedrivs i den anställdes hem och mestadels

Läs mer

Förskoleklassens verksamhetsplan

Förskoleklassens verksamhetsplan Förskoleklassens verksamhetsplan Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande citat

Läs mer

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011

Lokal arbetsplan för Orresta Förskola. Avseende hösten 2010 våren 2011 Lokal arbetsplan för Orresta Förskola Avseende hösten 2010 våren 2011 Lokal arbetsplan Utbildningsplanens mål Förskoleverksamhet Den pedagogiska utvecklingen ska hållas levande och lägga grunden för barnets

Läs mer

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014.

Orminge skolenhet 2014-03-12. Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. Orminge skolenhet 2014-03-12 Verksamhetsplan för Östbacka förskola inom Orminge skolenhet under 2014. 1 Orminge skolenhets organisation. Orminge skolenhet består av F- 6 skola, Myrans heldagskola och Östbacka

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer