LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN"

Transkript

1 LOJO STADS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Lojo stad Utbildningsnämndens finska sektion

2 2 INLEDNING Småbarnsfostran är växelverkan i barnets revir, där barnets egen verksamhet, kontakterna med gruppen av likställda och målinriktad handledning av vuxna är väsentliga element. (Hujala, Purola, Parrila-Haapakoski och Nivala 1998) Småbarnsfostran gäller barn under skolåldern och de barn i läropliktsålder som utnyttjar den service som erbjuds inom småbarnsfostran. Småbarnsfostran är förknippad med många situationer och händelser i barnets revir. I Lojo erbjuds småbarnsfostran vid sidan av dagvården bl.a. i eftermiddagsklubbar för skolelever, i de läroanstalter inom bildningsväsendet som ger grundläggande konstundervisning (musikinstitutet, bildkonstskolan), av idrottsföreningar, organisationer, föreningar och församlingar. Barnets föräldrar och hem har den primära fostrarrätten och det primära ansvaret för fostran. Föräldrarna väljer också hurdan småbarnsfostran barnet deltar i. Dagvården är i sina olika former den instans utanför familjen som erbjuder den mest omfattande småbarnsfostran. Varje barn har enligt lagen om barndagvård subjektiv rätt att delta i småbarnsfostran som ges inom ramen för dagvården. Utgångsläget för småbarnsfostran inom dagvården är barnets och familjens behov och målet är att stöda barnets tillväxt, utveckling och inlärning. Planen för småbarnsfostran bygger på statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskoleverksamheten ( ) och på de grunder Stakes utarbetat för planen för småbarnsfostran ( ). I Lojo uppgjordes de första regionala planerna för småbarnsfostran år Arbetet var en långvarig process i samarbete med dagvården, skolan och föräldrarna samt hälso- och sjukvården i området. Eftersom detta arbetssätt upplevdes som lyckat, har stadens plan för småbarnsfostran också nu gjorts upp som ett samarbete av en arbetsgrupp med olika aktörer. Utöver dagvårdspersonalen i staden har representanter för den privata dagvården, församlingen, hälso- och sjukvården samt skolan deltagit. Planen har utarbetats som en kontinuerlig interaktiv process med fältet inom småbarnsfostran och utöver de nationella dokument som styr småbarnsfostran har Lojo stads egna dokument beaktats (stadens strategier, servicesystemet inom småbarnsfostran och Lojo stads strategi för småbarnsfostran, utvärderingskriterierna Lapsi ja Laatu (barn och kvalitet), samt dagvårdens position i organisationen). Syftet med Lojo stads plan för småbarnsfostran är både att fungera som undervisningsplan och att vara ett redskap för styrning av kvaliteten i småbarnsfostran. Planen styr genomförandet, utvärderingen och utvecklingen av småbarnsfostran över hela fältet. Utöver den här planen för småbarnsfostran har Lojo också en egen plan för förskoleundervisning. Planen för småbarnsfostran godkändes i utbildningsnämndens finska och svenska sektioner hösten Den togs i bruk i början av verksamhetsperioden Planen för småbarnsfostran utvärderas årligen i samband med utvärderingen av verksamheten i områdena (i juni) och på basis av utvärderingen görs årligen eventuella ändringar som behövs. Utbildningsnämnden behandlar och godkänner planen för småbarnsfostran med fyra års intervaller i enlighet med fullmäktigeperioden.

3 3 INNEHÅLL INLEDNING 1. VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO 4 2. BESKRIVNING AV MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Verksamhetsformer inom småbarnsfostran i Lojo Fostrare i småbarnsfostran Miljön för småbarnsfostran 8 3. HEMVIST I LOJO SOM TYNGDPUNKT I SMÅBARNSFOSTRAN 9 4. MÅL FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PEDAGOGISKT GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNSFOSTRAN Vård, fostran och undervisning som helhet Språkets betydelse i småbarnsfostran Verksamhetssätt som är typiska för barn Att leka Att röra på sig Att uppleva och uttrycka konst Att utforska Innehållsmässig inriktning i verksamheten Matematisk inriktning Naturvetenskaplig inriktning Historisk-samhällelig inriktning Estetisk inriktning Etisk inriktning Religions- och åskådningsanknuten inriktning Särskilt stöd och tidigt ingripande Barn med olika språk- och kulturbakgrund i småbarnsfostran Helheten småbarnsfostran, förskoleundervisning och grundläggande utbildning FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN Fostringsgemenskap Föräldrarna i planering och utvärdering av verksamheten i dagvårdsenheten Uppgörande och utvärdering av individuell plan för småbarnsfostran SAMARBETE BLAND PERSONALEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN NÄTVERKSARBETE OCH SAMARBETE MED ANDRA SAKKUNNIGA INOM SMÅBARNSFOSTRAN KONTINUERLIG UTVÄRDERING AV SMÅBARNSFOSTRAN 24

4 4 1. VERKSAMHETSIDÉ OCH VÄRDEN I SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO Tyngdpunkten i småbarnsfostran anses i Lojo vara barnets väg till harmonisk tillväxt och inlärning som möjliggörs av en trygg och individuell utveckling. Denna tanke understryks också i vår verksamhetsidé: Barnets väg till harmonisk tillväxt och inlärning tryggas genom fostringsgemenskapen mellan föräldrarna och personalen. De värden som ligger bakom verksamhetsidén är öppenhet, trygghet, tolerans, ansvar och effektivitet. Värdena syns i vardagen i småbarnsfostran på följande sätt: ÖPPENHET - barnen blir hörda och respekterade - föräldrarna blir hörda och respekterade - kommunikationen fungerar väl mellan de vuxna och barnen bland personalen mellan personalen och föräldrarna - informationen är riktig och rättidig - personalen är medveten om sin tystnadsplikt och den respekteras - dörrarna till småbarnsfostran står öppna för den som vill stifta bekantskap med den - atmosfären är öppen; också bra saker är värda att berättas - det är viktigt för personalen att föräldrarna deltar TRYGGHET - uppväxtmiljön är fysiskt och psykiskt trygg - barnet kan ty sig till en vuxen - gränserna och reglerna är lämpliga för åldersnivån, tydliga och gemensamma för gruppen - personalen följer gemensamma spelregler - var och en kan komma med och vara sig själv - enhetens säkerhets- och krisplan är uppdaterad och i bruk - säkerhetsplanen för småbarnsfostran är i bruk och efterföljs TOLERANS - varje barn får vara sig själv - barnets åsikter hörs och respekteras - barnets personlighet och temperament beaktas; alla behöver inte passa i samma form - olikhet godkänns (familjer, kulturer, övertygelser ) - barnets arbetssätt och resultat respekteras - attityden till familjen och arbetsgemenskapen understryker jämställdhet

5 5 ANSVAR - personalen tar ansvar för barnets uppväxt och inlärning - var och en bär ansvar för att främja och utveckla verksamheten - varje medlem i arbetsgemenskapen bär för sin del ansvar för arbetsgemenskapen och dess välfärd - personalen tar ansvar för att skapa och upprätthålla kontakt med familjerna - personalen bär ansvar för barnets välbefinnande och för att behov av stöd identifieras samt för att behövliga fortsatta åtgärder vidtas - barnet styrs till ansvarskänsla och samhällelig delaktighet - personalen bär ansvar för att upprätthålla och utveckla den egna yrkeskunskapen EFFEKTIVITET - tillgången till service och behoven i de olika områdena beaktas - servicen är mångsidig och svarar på familjernas behov - principerna för hållbar utveckling tillämpas inom småbarnsfostran och de beaktas i fostran och undervisningen - uppmärksamhet ägnas åt den kompetens personalen bör ha och åt att personalen skall orka i sitt arbete; upprätthållande åtgärder vidtas - befintlig information och kompetens utnyttjas inom småbarnsfostran över hela stadens område - lokalerna utnyttjas effektivt - smågruppsverksamheten utvecklas

6 6 2. BESKRIVNING AV MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2.1. VERKSAMHETSFORMER INOM SMÅBARNSFOSTRAN I LOJO I Lojo erbjuds småbarnsfostran privat och kommunalt i daghem, gruppfamiljedaghem och familjedagvård och dessutom ordnas eftermiddagsverksamhet för skolelever. Servicen står till buds både på finska och på svenska. Småbarnsfostran i Lojo är enligt skolans elevområden indelad i fyra finskspråkiga dagvårdsområden och ett femte svenskt område. Småbarnsfostran och undervisningsverksamheten i Lojo hör till samma förvaltning. Inom dagvården görs en skriftlig vårdplan för barnet upp tillsammans med familjerna och också en plan för småbarnsfostran för varje barn. Daghem och förskoleundervisning Det finns 16 kommunala och 2 privata daghem i Lojo. Daghemmen erbjuder heltids- och deltidsvård, fostran och undervisning huvudsakligen för barn under skolåldern. Daghemmen är vanligen öppna kl , vid behov högst kl Skiftvård anordnas på två daghem. Förskoleundervisning anordnas i heltids- och deltidsgrupperna i samtliga daghem samt i åtta grupper som verkar i anslutning till skolor. I det privata Montessori-daghemmet och det privata daghemmet Niksula arrangeras förskoleundervisning som köptjänst. Gruppfamiljedaghem Det finns 8 gruppfamiljedaghem i Lojo, av vilka ett är privat och ett är svenskspråkigt. Vid ett av gruppfamiljedaghemmen ordnas vård dygnet runt och vid ett finns det möjlighet till kvällsvård under vardagar. I gruppfamiljedaghemmen tar två eller tre vårdare hand om mellan åtta och tolv barn som i regel är under förskoleåldern. Familjedagvård I familjedagvård som ges i vårdarens hem kan vårdaren samtidigt ta hand om fyra barn inklusive vårdarens egna barn under skolåldern. Utöver dessa kan ett barn i förskole- eller skolåldern ha en deltidsplats. Familjedagvården svarar flexibelt på behovet av vård. Vid sidan av den kommunala familjedagvården erbjuds privat familjedagvård som anordnas för familjerna både som köptjänst och genom stödet för privat vård av barn. Den privata vården stöds också med ett separat kommuntillägg. Specialdagvård Ett barns eventuella behov av särskilt stöd beaktas i samband med ansökan till dagvård eller förskoleundervisning, men behovet kan också dyka upp senare under dagvården. Barn som

7 7 behöver särskilt stöd placeras i sina egna dagvårdsområden och behovet av stöd beaktas i barnets plan för småbarnsfostran. Inom småbarnsfostran arbetar tio specialbarnträdgårdslärare med vidgat arbetsområde, av vilka en dessutom fungerar som koordinator för specialdagvården och en som chef för det svenska dagvårdsområdet. Ytterligare finns specialassistenter som arbetar inom dagvårdsområdena. Lekparksverksamhet Lekparksverksamhet med ledare arrangeras i lekparken vid Postgatan vardagar kl Verksamheten pågår året runt. Öppen dagvård Inom ett dagvårdsområde erbjuds hobbyverksamhet i förmiddags- och eftermiddagsgrupper. Klubbverksamhet Klubbverksamhet ordnas inom dagvårdsområdet för barn i åldern 2 5 år. Dessutom har Lojo församling klubbverksamhet för barn under skolåldern. Eftermiddagsverksamhet för skolelever Eftermiddagsverksamhet för skolelever anordnas som en del av stadens småbarnsfostran skoldagar kl Svenskspråkig eftermiddagsverksamhet ordnas i daghemmet Laban i centrum och i Virkbyområdet ansvarar församlingen för verksamheten FOSTRARE I SMÅBARNSFOSTRAN I småbarnsfostran bygger verksamheten på gemensamt överenskomna värden och verksamhetssätt som ingår i dokument som definieras i samhället i Finland. Personalen inom småbarnsfostran bildar en flerfacklig gemenskap som bygger upp och förverkligar en gemensam verksamhetskultur. I bakgrunden finns utöver samhälleliga värden och verksamhetssätt varje vuxen persons egenskap av fostrare med värden och etiska principer. Genom kontinuerlig utvärdering av och reflexion över fostrarens och den fostrande gemenskapens arbete främjas uppkomsten och upprätthållandet av etiskt och yrkesmässigt hållbara verksamhetssätt. Fostrarens uppgift är att planera och ge en medveten och målinriktad vård, fostran och undervisning. Av fostraren förutsätts yrkeskompetens och lyhördhet för att observera barnet och svara på barnets behov. Hela personalen sköter om att uppväxtmiljön är trygg i fysiskt och psykiskt avseende och ser till att miljön motsvarar barnets utvecklingsmässiga behov. Fostrarna skapar en sporrande atmosfär, där barnets delaktighet, självständighet, glädje över att lära sig och vänskapsband kan utvecklas.

8 8 Fostrargemenskapen dokumenterar, bedömer och utvecklar kontinuerligt sin verksamhet. Alla medlemmar upprätthåller och utvecklar sin yrkeskompetens och är medvetna om de föränderliga behoven inom småbarnsfostran MILJÖN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Miljön för småbarnsfostran är en helhet som beaktar barnets fysiska, sociala, kognitiva och emotionella utveckling samt aktiverar barnet att göra observationer. Till miljön för småbarnsfostran hör byggda lokaler, närmiljön, olika material och redskap. En mångsidig miljö som kan ändras väcker genom intresse och nyfikenhet, uppmuntrar till att pröva på olika saker samt sporrar barnet att agera och utrycka sig själv. I planeringen av miljön för fostran beaktas också estetiska aspekter och trivsel. Miljön för lek och lärande ska beakta barnets åldersnivå och motsvarar barnets utvecklingsmässiga behov. Atmosfären i miljön för småbarnsfostran är trygg och positiv, ger möjligheter till interaktion både mellan barnen och mellan fostrarna och barnet. De vuxnas lyhördhet för barnets behov sporrar barnet till deltagande och verksamhet i smågrupper som ökar interaktionen. Områdena för småbarnsfostran följer skolornas elevindelning. Tillsammans med principen om närskola innebär detta en kontinuerlig, flexibel service inom barnets och familjens bostadsområde. På detta sätt bildas en miljö som är trygg och bekant för barnet och där vård, fostran och undervisning utgör en stig för lärandet via småbarnsfostran och förskoleundervisning till närskolan.

9 9 3. HEMVIST I LOJO SOM TYNGDPUNKT I SMÅBARNSFOSTRAN Lojo är en tvåspråkig stad med mer än invånare i västra Nyland. Staden ligger på åsområdet vid stranden till Lojo sjö. Naturen med sjö- och åslandskap, och å andra sidan det urbana stadsområdet, är synliga egenskaper som understryks också i vardagen inom småbarnsfostran. Lojo är förutom en känd industriort med skogs-, pappers- och gruvindustri, också en idrottsstad. Detta erbjuder småbarnsfostran mångsidiga motionsmöjligheter med idrottsområden, sim- och ishallar samt skridskoplaner. Motionsslingorna och -spåren på åsen samt strandlandskapen är också för småbarnsfostran ett viktigt sätt att bekanta sig med naturen och med de karakteristiska dragen i Lojo. Genom dessa lär sig barnen också redan som små att bära omsorg om naturen och beakta principerna för hållbar utveckling. Lojo bjuder på ett livligt bildnings- och kulturliv. Den traditionella svenska kulturen i en tvåspråkig stad innebär rikedom i småbarnsfostran. Stadsorkestern, museet, teatern och biblioteket samt musikinstitutet, bildkonstskolan och församlingen gör för sin del den mångsidiga småbarnsfostran i Lojo ännu mer mångsidig. Gemensamt för hela småbarnsfostran är målet att stärka barnens lokala kulturidentitet genom att låta dem stifta bekantskap med sin egen livsmiljö. Lojo stad

10 10 4. MÅL FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I bakgrunden till ett inlärningsförlopp som barnet upplever som positivt finns trygga mänskliga relationer. I småbarnsfostran syns de vuxnas engagemang i fostran av barnen och i barnens inlärning i form av lyhördhet inför barnets emotionella välbefinnande. Den vuxna lyssnar, låter barnet välja vad det vill göra, utforska, göra slutledningar och uttrycka sina tankar. Centrala mål i småbarnsfostran är: - att öka barnet personliga välbefinnande, - att stärka barnets emotionella färdigheter och - att öka barnets självständighet. ETT VÄLMÅENDE BARN = ett balanserat barn: BARNETS PRIMÄRA BEHOV TILLGODOSEDDA Fysiska hälsa, hygien föda vila miljö motion Psykiska sund självkänsla godkännande uppskattning Sociala relationer Kreativt barn uttryck HELHETEN VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING GENOMFÖRS I VERKSAMHETEN FUNGERANDE SPRÅK, KOMMUNIKATION OCH VÄXELVERKAN barnet har sitt eget, för honom eller henne karakteristiska, sätt att utrycka sig LEKANDE BARN lekens betydelse för barnet förstås och leken omhuldas BARNET UPPMÄRKSAMMAS SOM INDIVID - barnet får agera på sitt eget karakteristiska sätt - barnet får uppleva att det är en uppskattad medlem i gemenskapen som sig själv; barnet blir hört/hörs Barnet har möjligheter att uppleva GLÄDJEN AV ATT LÄRA SIG

11 11 Med syftet att öka barnets välfärd: - respekteras barnet som individ - möjliggörs positiva erfarenheter för barnet i barngruppen - godkänns barnet som sitt eget unika jag - skapas en fin atmosfär, där barnet upplever gemenskap och delaktighet Med syftet att stärka barnets emotionella färdigheter: - styrs barnet att uttrycka och hantera sina egna känslor - styrs barnet att beakta och främja också andras välbefinnande - övar barnet sociala färdigheter som behövs i gruppsituationer Med syftet att öka barnets självständighet: - stärks barnets självkänsla och -förtroende - stärks barnets mod och självständighet - ges barnet möjligheter att själv fatta beslut och välja med stöd av en vuxen Barnets lek och lärande: - barnets lek och barnorienterade aktiviteter stöds - lekens betydelse för barnets utveckling förstås 5. PEDAGOGISKT GENOMFÖRANDE AV SMÅBARNFOSTRAN 5.1. HELHETEN VÅRD, FOSTRAN OCH UNDERVISNING Barnets tillväxt, utveckling och inlärning är delar i en obruten helhet som smälter in i varandra i den process småbarnsfostran utgör. Hur tyngdpunkten på de olika delområdena fördelas är beroende av barnets ålders- och utvecklingsnivå, barngruppernas sammansättning, gemenskapens värderingar samt fostrarnas synpunkter och lösningar. I vården, fostran och undervisningen av barnet understryks miljön, framför allt de relationer som innebär interaktion. Dessa äger rum både som umgänge mellan barnet och den vuxna och i sociala situationer dels bland barnen, dels bland de vuxna. I småbarnsfostran bär den fostrande gemenskapen ansvaret för att vården, fostran och undervisningen smälter samman. De vuxnas lyhördhet inför barnets känslor och emotionella välbefinnande är grunden för hela det skeende som utgör barnets tillväxt och inlärning. De vuxnas uppgift är att lyssna på barnet, låta det själv välja funktioner, dra slutsatser och uttrycka sina åsikter. Vården i småbarnsfostran = är grundläggande omvårdnad Fostraren ser till att barnet får den primärvård som tillfredsställer barnets behov och skapar på det sättet grunden för barnets välfärd. Ett välmående barn, vars primära behov är tillfredsställda, har

12 12 funktionsförmåga och kan koncentrera sin uppmärksamhet på sådant som gynnar tillväxten, utvecklingen och inlärningen. = respekterar barnets personlighet Barnet upplever att han eller hon får uppskattning och att han eller hon blir godkänd som sig själv. Grunden för livslångt lärande läggs genom att barnet ges tillräckligt tid och stöd för delaktighet och inlärning. = stöder barnets emotionella utveckling Vårdsituationen innebär att man bryr sig om, vilket omfattar vänlighet, avsaknad av brådska, tålamod. Vårdsituationen är emotionellt tankande som är intimt förknippat med famnen och fysisk närhet. Fostran och undervisning i småbarnsfostran Målet för fostran och inlärningen är att barnet får en god självuppfattning. Då självuppfattningen uppstår är förutom de sociala förhållandena också känsloklimatet väsentligt. Det viktigaste är hur barnet upplever sig själv och hurdan det anser sig vara vid inlärningen (en som lyckas, en som klarar sig, en som ger upp ). En atmosfär som är trygg för barnet främjas med basrutiner i vardagen. Vardagsfunktionerna är viktiga situationer i tillväxt och inlärning. Barnets förmåga att uttrycka sig själv och att tänka är grunden för inlärning. Barnet lär sig på det sätt som är karakteristiskt för varje ålders- och utvecklingsnivå. Barnet har en naturlig vilja att utforska och försöka, och den vuxnas uppgift är att skapa olika vardagssituationer, där det är möjligt för barnet att observera, delta, fråga, lösa problem och bedöma verksamheten tillsammans med en grupp likställda och en vuxen SPRÅKETS BETYDELSE I SMÅBARNSFOSTRAN Man lär sig språk i levande växelverkan; ju mindre barn, desto större betydelse har fostrarens närhet och växelverkan för språkutvecklingen. Det är viktigt att den reciproka (ömsesidiga) förspråkliga kommunikationen (miner, gester, rörelser) aktiveras innan barnet lär sig tala. För ett litet barn är ljudserierna i talet till en början betydelselösa helheter, men i språklig interaktion lär sig barnet småningom att gestalta det hörda genom de betydelser omgivningen ger det. Då interaktionen blir mera omfattande ökar inlärningen genom lekar och spel i gruppen av likställda. Interaktionen och språket är med i all verksamhet alla dagar. Återkommande verksamheter och barnets olika erfarenheter utvecklar dess språk. Språkutvecklingen främjar barnets övriga utveckling. Språket ger redskap för behandling och klassificering, för kognitiv (kunskapsmässig) utveckling och uttrycksförmåga. I och med att språket utvecklas erbjuds barnet mångsidiga språkliga upplevelser som är lämpliga för barnets utvecklingsnivå. Barnets naturliga intresse för språket stöds och barnet erbjuds möjligheter att leka med språket. I takt med att barnets förmåga att noggrant särskilja det hörda utvecklas blir det möjligt för barnet att ta till sig ordgestalter och -former allt exaktare och att återkalla dem i minnet. Detta skapar förutsättningar både för att uttrycka sig i tal och för allt mångsidigare förmåga att förstå tal. Barnets förmåga att lyssna övas upp och man ser till att

13 13 barnet blir hört och förstått. Fostringsmiljön skall erbjuda både talade och skrivna impulser och mångsidigt material och mångsidiga redskap som stöder språket. 5.3.VERKSAMHETSSÄTT SOM ÄR TYPISKA FÖR BARNET Att leka Leken är ett världsomfattande fenomen och den har bl.a. följande karakteristiska drag: Genom leken övar barnet det nyaste det lärt sig, sina färdigheter och sin förmåga. Med lekens hjälp bearbetar barnet sina känslor och erfarenheter. Barnet njuter av sina kunskaper och färdigheter och samtidigt utvecklas barnets tänkande, det får erfarenheter av välbehag och självförtroendet växer. Barnet utnyttjar erfarenheter ur verkliga livet och skapar egna regler då leken framskrider och behärskar på det sättet leken. Barnet beslutar sig själv för att leka, det kan inte tvingas till lek. Barnet föreställer sig och spelar upp olika händelser och roller, och använder på det sättet rolleken som övning inför framtiden. Barnet kan fördjupa sig så koncentrerat i leken att det är svårt att vända dess uppmärksamhet från flow-läget i leken, där djupinlärning äger rum. Allt som syns i leken är betydelsefullt för barnet, även om allt som är betydelsefullt för barnet inte syns i leken. Ett litet barns första betydelsefulla upplevelser av lek uppstår i växelverkan med en vuxen, och barnet börjar tidigt undersöka också tingen i sin miljö aktivt. Då betydelserna dyker upp läggs grunden för att övergå till påhittade lekar, där barnet utvecklar sin förmåga att lösgöra sig från nuet och här syns också början på fantasi och abstrakt tänkande. De påhittade lekarna utvecklas med barnets utveckling till rollekar, som är typiska barnlekar ända till förpuberteten. Större barn gillar också regellekar. Att stöda barnets lek kräver omsorgsfull observation av den vuxna och förmåga att särskilja leksituationer. Den vuxna skall vara lyhörd för att känna igen barnets verbala och icke-verbala avsikter och svara på dem. Den vuxna ger barnet frihet att leka, men stöder vid behov och berikar leken till exempel med föreställningar och redskap. Den vuxna förstår den likställda gruppens betydelse, eftersom den gör det möjligt för barnet att leka på eget initiativ. Den vuxna visar också sin uppskattning för leken genom att lyssna på barnet Att röra på sig Daglig motion är grunden för ett friskt barns välbefinnande. Genom att röra på sig lägger barnet inte bara grunden för ett sunt liv, utan får också fart och upplevelser. För barnet är motion ett naturligt sätt att lära känna sig själv, andra människor och sin omgivning. Fostringsgemenskapen och verksamheten inom den gör det möjligt för barnet att röra på sig dagligen. Fostrarnas uppgift är att observera motionens betydelse för barnets helhetsutveckling och motoriska inlärning. Det här beaktas både i miljön, som stimulerar till motion, och i observationen av varje barns motoriska inlärning. Ett barn som rör på sig behöver utrymme och

14 14 därför är det viktigt att utrymmena kan ändras efter behov. Också inomhus borde barnen ges möjligheter att röra på sig fartfyllt, att leka och spela. Genom att kombinera motorisk aktivitet och undervisning ökar fostraren barnets möjligheter att lära sig Att uppleva och uttrycka konst Genom skapande och upplevelse av konst kan barnet erbjudas en möjlighet till verklig glädje av inlärning. I konsten har barnet en möjlighet att uppleva en fantasivärld, där allting är möjligt och sant på lek. Dessa upplevelser föds i en atmosfär som värnar om musik, bildkonst, dans, drama, hantverksfärdigheter och barnlitteratur. Barnet njuter at konst, färdighet och uttryck både ensam och tillsammans med andra. På det sättet utvecklas barnet både som individ och som medlem i gruppen. Fostrarens förmåga att observera barnets egna personliga val och respektera dem ökar och uppmuntrar barnets konstnärliga upplevelser och uttryck. Fostraren ger rum, tid och ro åt barnets egen fantasi och kreativitet. Barnet får möjlighet att mångsidigt ta del av olika konstområden och att förverkliga mål det själv ställt upp och den vuxna leder barnet i tekniskt kunnande och övning Utforskande Redan för ett litet spädbarn är utforskande ett naturligt sätt att tillfredsställa nyfikenheten och uppleva delaktighet i den omgivande världen och gemenskapen. Senare fungerar barnets egen upplevelsevärld och växelverkan med andra människor och den närmaste omgivningen som inspiration till utforskande. Utforskandet är viktigt för att det upprätthåller och förstärker glädjen över att lära sig och är en erfarenhet som erbjuder försök, misstag och känslan av att lyckas. Fostrarna skapar en öppen och sporrande atmosfär som inspirerar till utforskande. De möjliggör barnets lärande genom att ge det tid att utforska och förundra sig. Den vuxna leder och sporrar barnet att pröva på saker och ting och söka förklaringar i de dagliga omvårdnads-, fostrings- och undervisningssituationerna. Genom sin egen verksamhet möjliggör och sporrar den vuxna barnet till att tänka själv och lösa problem INNEHÅLLSMÄSSIG INRIKTNING I VERKSAMHETEN I planeringen och genomförandet av all verksamhet inom småbarnsfostran beaktar man barnets kritiska perioder och intressen och agerar i enlighet med dem. Då ett barn t.ex. börjar intressera sig för bokstäverna, ges det möjlighet att lära sig dem. Då verksamheten planeras är barnens egen iver och deras intresse det viktigaste och barnens behov är utgångspunkten för all planering. Redan då verksamheten planeras är man medveten om att allting är förknippat med allting. På det sättet är verksamheten både integrerad och harmonisk.

15 15 Då innehållet i inriktningarna planeras öppnas ämneshelheter i inriktningarnas riktning genom frågor som kommer upp tillsammans med barnen. Längden på ämneshelheterna kan ökas/minskas i enlighet med barnens intresse och behov. I planeringen funderar man på vilka inriktningar som kan genomföras via olika bekanta företeelser som finns i miljön Matematisk inriktning Matematiken i småbarnsfostran är "vardagsmatematik" som genomförs i dagliga vardagssituationer t.ex. hur många köttbullar äter du, hur många barn är på plats, vem är längre/kortare genom spel, lek och ramsor Naturvetenskaplig inriktning Till den naturvetenskapliga inriktningen hör: att utnyttja Lojos egen närmiljö Lojo sjö Lojoåsen skogarna, parkerna som metod utflykter i närmiljön att utveckla naturobservationen som metoder t.ex. projektet Gröna flaggan, skogsmulleverksamheten att utforska, observera, testa uppföljning av fenomen erfarenheter upplevelser att lyssna på talgoxens sång på en skogstuva att stanna upp, förnimma naturen att använda och uppskatta naturmaterial sortering, återvinning, hållbar utveckling personalens medvetet positiva attityd barnen mera med i praktiska göromål (t.ex. mjölkburkar till insamling) att följa med årstidernas växling djur växter naturfenomen (t.ex. vädret) Historisk-samhällelig inriktning Med hjälp av den historisk-samhälleliga inriktningen bildas barnets rötter till den egna hembygden och närmiljön. Lojolandskapet med sjöar, åsar och bebyggda objekt öppnar synvinklar till gångna händelser. Det går ofta att stifta bekantskap med objekten i närmiljön och hembygden genom att göra utflykter. En bild av det förgångna kan byggas upp med hjälp av föremål och dokument. Också äldre människor och barnens föräldrar är en värdefull källa till information. Att stifta bekantskap med verksamheten i det moderna samhället samt med den

16 16 lokala konst- och kulturverksamheten skapar för sin del en grund för barnets samhälleliga utveckling Estetisk inriktning Den estetiska inriktningen innehåller observation, lyssnande, kännande och skapande. Barnet får upplevelser och egna förnimmelser genom skönhet, harmoni, melodi, rytm, stil, spänning och glädje. Också föreställning och intuition är typiskt för barnet. Genom egna förnimmelser och erfarenheter börjar barnets värderingar, attityder och åsikter ta form Etisk inriktning Den etiska fostran ingår i all vård och fostran, i det dagliga livet och i att växa som människa, där lärande genom modeller har en stor betydelse. I detta ingår granskning av infallsvinklarna rätt och fel, gott och ont samt sanning och lögn. Barnet styrs till rättvisa, respekt för andra och jämställdhet med beaktande av barnets utvecklingsnivå. Också svåra känslor, såsom rädslor, ångest och skuld, behandlas i syftet att säkerställa barnets grundläggande trygghet Religions- och åskådningsanknuten inriktning I den religions- och åskådningsanknutna fostran ser man till att barnet har möjlighet att stifta bekantskap med religiösa, andliga och mentala företeelser och fenomen, med beaktande av och respekt för barnets och dess familjs religiösa synsätt. Barnet tar del av och lär sig om traditioner, vanor och praxis i religioner och åskådningar i dess närhet. Barnet får möjlighet till tystnad, förundran och meditation samt tillfälle att fråga och fundera SÄRSKILT STÖD OCH TIDIGT INGRIPANDE Då ett behov av särskilt stöd observeras är det viktigt att personalen inom småbarnsfostran och föräldrarna samarbetar och att samarbetet bygger på en förtroendefull fostringsgemenskap. Barnets behov av stöd kan framträda på olika områden i barnets utveckling eller varaktigt eller för olika långa tider inom vissa delområden i utvecklingen. Behovet av stöd kan ha konstaterats tidigare eller framträda för första gången. Då behovet av stöd tas upp kan personalen utnyttja ett s.k. sållningssystem, som kan vara till hjälp då behovet av stöd bedöms och beskrivs. Det viktiga är att bedöma behovet av stöd i olika verksamhetsmiljöer och att också ägna uppmärksamhet åt barnets starka sidor. I småbarnsfostran är målet att identifiera behovet av stöd i ett tidigt skede för att kunna förebygga att svårigheterna hopar sig och blir långvariga. Ett redskap för att identifiera behovet av stöd är treårsbeskrivningarna i dagvården (Napero) och femårsundersökningarna (KEHU Viikaria!), som i Lojo utförs i samarbete mellan föräldrarna, rådgivningen och dagvården. Stödåtgärderna inom småbarnsfostran sätts in omedelbart då behovet av stöd observerats. I Lojo anordnas särskilt stöd i första hand i barnets egen dagvårdsgrupp, i det egna dagvårdsområdet. Den fostrande gemenskapen granskar sin egen verksamhet och barnets fysiska, psykiska och

17 17 kognitiva miljö anpassas så att den motsvarar barnets behov. Genom planmässig verksamhet förstärks den rehabilitering som sker i vardagen. Barnets behov av individuellt stöd behandlas och besluten om strukturella stödåtgärder fattas i en arbetsgrupp för utlåtanden inom småbarnsfostran. En definition av behovet av särskilt stöd och hur detta anordnas fogas till barnets individuella plan för småbarnsfostran. Vid behov konsulteras experter i samråd med föräldrarna. I enlighet med barnets behov kan också annan stödservice anknytas till rehabiliteringen. Detta kräver effektiverat samarbete mellan personalen inom småbarnsfostran och olika myndigheter för att en enhetlig stödservicehelhet ska bildas. I Man ser till att stödet är obrutet i alla övergångsskeden i barnets liv och att all behövlig information följer med barnet. Som strukturell stödåtgärd kan barngruppens storlek minskas eller det kan behövs en specialassistent i gruppen som stöd för ett/flera barn. En stödåtgärd kan också vara att barnet placeras i en s.k. förminskad grupp (högst 15 barn i gruppen). Det finns en förminskad grupp i vart och ett av de finska dagvårdsområdena. Specialbarnträdgårdslärarna med vidgat arbetsområde inom småbarnsfostran är för sin del med om att planera och genomföra verksamheten för barn som behöver särskilt stöd och i samarbetet med familjerna och sakkunniga instanser inom alla dagvårdsområden. Inom de finska dagvårdsområdena arbetar 9 specialbarnträdgårdslärare med vidgat arbetsområde, varav en dessutom är koordinator för specialdagvården. Chefen för det svenska dagvårdsområdet fungerar också i sitt område som specialbarnträdgårdslärare. I svårigheter som gäller språk och växelverkan anlitas de två talterapeuterna inom dagvården som experter BARN MED OLIKA SPRÅK- OCH KULTURBAKGRUND I SMÅBARNSFOSTRAN Olika kulturer och religioner berikar småbarnsfostran och lär alla barn tolerans och förståelse för olikhet. I Lojo omfattar småbarnsfostran såväl barn som talar romani och barn som kommunicerar på teckenspråk som barn med invandrarbakgrund och invandrarbarn. Småbarnsfostran för dessa barn anordnas i samband med den normala verksamheten på så sätt att barnen hör till en grupp och deras sociala kontakter inom barngruppen stöds. Behovet av stöd för svenska hos barn över 3 år med invandrarbakgrund bedöms. I barnets plan för småbarnsfostran antecknas hur undervisningen i svenska som andra språk (S2) ska genomföras. Specialbarnträdgårdslärarna med vidgat arbetsområde fungerar inom sina områden som S2-ansvariga och instruerar personalen inom småbarnsfostran i att genomföra S2- undervisningen och är eventuellt också med om att ordna själva undervisningen. Alla barn skall ha möjligheter att växa till medlemmar både i sin egen kulturkrets och i det finländska samhället. Ansvaret för att barnets eget modersmål och egen kultur bevaras och utvecklas bärs i första hand av familjen. I detta får föräldrarna också stöd och uppbackning av småbarnsfostran. Stöd för barnets modersmål och kultur inbegrips också i barnets individuella plan för småbarnsfostran, som utarbetas tillsammans med föräldrarna. Deltagandet i småbarnsfostran stöder för sin del barnets möjligheter att lära sig finska eller svenska i naturliga situationer.

18 HELHETEN SMÅBARNSFOSTRAN, FÖRSKOLEUNDERVISNING OCH GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING Småbarnsfostran och den anknytande förskoleundervisningen samt den grundläggande utbildningen skall bilda en helhet som med tanke på barnets utveckling framskrider följdriktigt. De innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran är mer omfattande än läroämnena i den grundläggande utbildningen och likaså mer omfattande än innehållsområdena i förskoleundervisningen. Valet och bearbetningen av inriktningarna är bundna till miljön och situationen. De centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen kan placeras i anslutning till de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran och på det sättet kan man visa på hurdana obrutna helheter det uppstår från de innehållsmässiga inriktningarna i småbarnsfostran till de centrala innehållsområdena i förskoleundervisningen och vidare till läroämnena i den grundläggande utbildningen. Varje inriktning inom småbarnsfostran har en förbindelse till flera innehållsområden i förskoleundervisningen. För att småbarnsfostran och förskoleundervisningen skall bilda en helhet som är meningsfull för barnet, är de samarbetsformer och strukturer inom undervisningsväsendet och småbarnsfostran som understryker denna helhet av avgörande vikt. Både småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen bör ha en gemensam värdegrundad åsikt om vad som avses med att stöda barnets inlärning. Det mest väsentliga med tanke på uppkomsten av en helhet är en gemensam uppfattning om barnets sätt att lära sig hur man lär sig, om innehållen i uppfostran och undervisning, om sociala färdigheter och om barnets behov av särskilt stöd. Småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen behöver också gemensamma överenskomna strukturer för den informationsöverföring som i praktiken sker från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen och från den grundläggande utbildningen till småbarnsfostran. I Lojo säkerställs en gemensam syn på grundskolan och småbarnsfostran på så sätt att lärarna deltar i utvärderingen och utvecklingen av planen för småbarnsfostran och planen för förskoleundervisning, medan personalen inom småbarnsfostran för sin del deltar i utvärderingen och utvecklingen av skolans undervisningsplan. Samarbetet inom regional planering och utvärdering sker varje verksamhetsår och det har säkerställts genom en årlig enhetlig tidtabell. De skriftliga verksamhetsplanerna lämnas till chefen för småbarnsfostran/undervisningschefen senast i augusti och den självutvärdering av verksamheten som varje enhet gör lämnas in i juni. Verksamheten planeras och utvärderas på blanketter som är gemensamma. Daghemsföreståndarna och skolornas rektorer ansvarar för att ett gemensamt möte anordnas årligen i början av verksamhetsperioden. Under mötet kommer man överens om det kommande samarbetet. Man tar särskilt fasta på det samarbete som anknyter till knutpunkterna mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildning. Samtidigt bedömer man möjligheterna att utnyttja specialarbetarnas insats och expertis i arbetet för att stöda de barn som behöver särskilt stöd för tillväxten, utvecklingen och inlärningen. 6. FÖRÄLDRARNAS ROLL I SMÅBARNSFOSTRAN 6.1. FOSTRINGSGEMENSKAP Fostringsgemenskapen i småbarnsfostran innebär att föräldrarna och personalen tillsammans förbinder sig till att stödja barnets tillväxt och utveckling. Man utgår ifrån barnets behov. Föräldrarna och personalen inom småbarnsfostran agerar i jämbördig växelverkan, där båda parters likvärdiga, men olika kunskap om barnet kombineras. Utgångspunkten för

19 19 fostringsgemenskapen är att föräldrarna ska få ordet i större utsträckning. Föräldrarnas kännedom om det egna barnet lyfts fram och föräldrarnas intryck, förväntningar och kunskaper värderas och respekteras. Det viktiga är att skapa en förtroendefull gemenskap mellan personalen och föräldrarna. Målet för fostringsgemenskapen är att barnets två fostrarsamfund, hemmet och dagvården, når en interaktiv diskussion. Personalen inom småbarnsfostran har ansvaret för att fostringsgemenskapen är en del av samarbetet med familjerna och av barnets småbarnsfostran. I gemenskapen tappar man in den professionella sakkunskapen, utan uppmärksamheten fästs på hur den professionella fostraren ger sin egen kompetens, sina kunskaper och färdigheter i föräldrarnas och barnets bruk. Fostringsgemenskapen börjar i och med det första mötet med familjen och barnet. Från den stunden börjar familjen, barnet och dagvården bekanta sig med varandra. Det är viktigt att det inte bara är familjen som lär känna dagvården, utan dagvården ska också lära känna familjen och dess historia. Då barnet börjar i dagvården kan ett stöd vara att personalen besöker barnets hem för att bli bekant med barnet och att barnet sedan besöker daghemmet. Framför allt i fråga om små barn bör man satsa på början i dagvården och bära upp barnet inför den nya situationen. Fostringsgemenskapen bygger i hög grad på förmågan att lyssna och därigenom på ett förtroende som byggs upp med familjen. Då man lyssnar på och beaktar föräldrarnas syn på saker och ting, förväntningar och åsikter gynnas uppkomsten av förtroende. Genom en respektfull växelverkan och godkännande för att familjer, föräldrar och barn är olika kan man agera för barnets välbefinnande. De dagliga situationerna då barnet avlämnas och hämtas innebär viktig kommunikation med föräldrarna också upprätthåller fostringsgemenskapen. I Lojo förs en eller två gånger om året diskussioner om fostran med föräldrarna, där man tillsammans gör upp barnets plan för småbarnsfostran. Också gemensamma tillställningar, föräldramöten och fester är viktiga sätt för parterna i fostringsgemenskapen att närma sig varandra. Ett av syftena med fostringsgemenskapen är också att få föräldrarna mera med i utvärderingen och bearbetningen av planen för småbarnsfostran. I anslutning till fostringsgemenskapen startade vi i Lojo hösten 2006 grundläggande utbildning i fostringsgemenskap för dagvårdspersonalen. Med hjälp av utbildningen försöker vi föra ut principerna och verksamhetssätten för fostringsgemenskapen i vardagen inom dagvården i Lojo FÖRÄLDRARNA MED I PLANERINGEN OCH UTVÄRDERINGEN AV DAGVÅRDSENHETENS VERKSAMHET I början av verksamhetsåret arrangeras föräldrakvällar i enheterna för småbarnsfostran. Där får vårdnadshavarna information om planeringen och utvärderingen av verksamheten. I det här skedet har föräldrarna en möjlighet att påverka planeringen och komma med önskemål om temana i inriktningsområdena. Önskemålen, och de samtal som förs med föräldrarna tas i betraktande då vardagen inom småbarnsfostran planeras. Planerna skall vara i bruk bland personalen och föräldrarna skall ha tillgång till dem. Föräldrarna har möjligheter att utvärdera verksamheten och framföra sina synpunkter under samtal med personalen inom småbarnsfostran samt i en enkät om kundnöjdhet som görs vart annat år. Barnen deltar också i utvärderingen av verksamheten med metoder som lämpar sig för dem.

20 UTARBETANDE AV BARNETS INDIVIDUELLA PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN OCH UTVÄRDERING AV PLANEN Personalen inom småbarnsfostran i Lojo gör ungefär två månader efter skolstarten i samråd med föräldrarna upp en individuell plan för småbarnsfostran för varje barn som får dagvård. En tid för diskussion reserveras för varje familj för uppgörande av planen. Personalen och föräldrarna beslutar tillsammans om barnet ska närvara under diskussionen. Då planen görs upp tillför föräldrarna information om barnets utveckling och uppväxtmiljö samt olika vanor. Utgående från personalens observationer, föräldrarnas sakkunskap och eventuellt barnets egen åsikt antecknas barnets starka sidor och föremål för barnets intresse i planen samt kommande saker som behöver övas. Barnets eventuella behov av särskilt stöd beaktas i planen i enlighet med varje barns individuella behov. Barnets plan för småbarnsfostran fungerar som grund för personalens planering då ett enskilt barns och hela gruppens verksamhet planeras. Hur planen genomförts utvärderas minst en gång om året tillsammans med föräldrarna. 7. SAMARBETE BLAND PERSONALEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN Genomförandet av en målinriktad småbarnsfostran förutsätter att den personal som deltar samarbetar intensivt och planmässigt. Samarbete sker både inom dagvårdsområdena och mellan olika dagvårdsområden. I Lojo utgörs dagvårdsområdena av dagvårdsteam med olika dagvårdsformer som lyder under en och samma chef. Hela personalen i ett team utarbetar tillsammans planen för småbarnsfostran och utgående från planen för förskoleundervisningen en plan för verksamhetsåret med gemensamma mål endera en eller två gånger om året. Utgående från denna plan utarbetar varje grupp som erbjuder småbarnsfostran en tillämpad verksamhetsplan för sin egen barngrupp; preciserar målen, innehållet och utvärderingssätten. Verksamheten utvärderas både inom gruppen och inom teamet. Informationen sköts på personalmöten inom teamen och på gemensamma möten för hela teamet enligt en överenskommen modell. Stadens plan för småbarnsfostran utvärderas årligen i juni samt uppdateras och justeras vid behov. Utvärderingen görs först i de olika dagvårdsområdena och därefter i samarbete mellan de olika områdena. 8. NÄTVERKSSAMARBETE OCH SAMARBETE MED ANDRA SAKKUNNIGA INOM SMÅBARNSFOSTRAN Multiprofessionell planering och utveckling tillsammans med hela det nätverk som betjänar barnet och familjen är en integrerad del av verksamhetsformerna inom småbarnsfostran. Vid behov samarbetar man också regionalt. Småbarnsfostran stöds av ett regelbundet och intensivt samarbete med de serviceinstanser som står barnet och familjen nära. Samarbetet förutsätter samtycke av barnets föräldrar/vårdnadshavare. I första hand utförs samarbetet av barnets föräldrar/vårdnadshavare

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje?

SMÅBARNSFOSTRAN. Information till småbarnsföräldrar. Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad skapar nyfikenhet, inlärningsglädje? Vad ligger bakom lek och rörelse? Varifrån glädje i delaktighet? SMÅBARNSFOSTRAN Information till småbarnsföräldrar Syftet med detta häfte är att informera föräldrar

Läs mer

Plan för småbarnsfostran

Plan för småbarnsfostran Plan för småbarnsfostran Hembacka daghem 1 Hembacka daghem är ett daghem i Liljendal, Lovisa. Daghemmet har två avdelningar, lilla sidan med 12 platser för 1-3 åringar och stora sidan med 20 platser för

Läs mer

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012

Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Planen för småbarnsfostran 2012 Kuggom daghem Kuggom daghem är ett tvåspråkigt daghem. I daghemmet finns två heldagsgrupper; Mymlan är för 0-3 årigar och 3-6 åringarna har en egen heldagsgrupp.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola

Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Information till vårdnadshavare om språkstimulans i småbarnsfostran, förskola och skola Kronoby kommun Säbråvägen 2 68500 KRONOBY +358 (0)6 8343 000 Fax+358 (0)6 8343 200 kronoby.kommun@kronoby.fi www.kronoby.fi

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014

STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 STORSTUGANS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013-2014 1. Gruppfamiljedaghemmet Storstugan Storstugan är en gruppfamiljedagvårdsenhet med plats för 12 barn och tre vuxna. Vi är belägna i Lillhoplax på Korpasbackavägen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran

GRANNSTUGAN. Läroplan av småbarnsfostran GRANNSTUGAN Läroplan av småbarnsfostran 1. VEM ÄR VI? 1.1 Målsättning 2. SMÅBARNSFOSTRAN 2.1 Värdegrund 3. GENOMFÖRANDET AV SMÅBARNSFOSTRAN 3.1 Vård, fostran och undervisning som helhet 3.2 Inlärningsmiljön

Läs mer

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016

Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Arbetsplan Daghemmens plan för verksamhetsåret 1.8.2015-31.7.2016 Inledning Enligt barnomsorgslag för landskapet Åland 15 har varje daghem och gruppfamiljedaghem skyldighet att ha en arbetsplan som beskriver

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013

PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN 2013 DAGHEMMET LILLBONDEN PLANEN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ENHETENS VERKSAMHETSIDE 2. BESKRIVNING AV ENHETENS INLÄRNINGSMILJÖ 3. FOSTRINGSGEMENSKAPEN 4. BARNETS

Läs mer

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska.

Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Pahkavuori daghem består av 4 barngrupper. I Solstrålarna talar vi svenska, I de övriga grupperna, Mintut, Pippurit och Paprikat, talar vi finska. Personalen är lagenlig; barnträdgårdslärare, vårdare och

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006

Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul.

September 2015. Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016. Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Enhetens årshjul. September 2015 Verksamhetsplan för Lillhedens förskola - 2015/2016 Förutsättningar 25 inskrivna barn 2 avdelningar, Nyckelpigan 1-3 år och Fjärilen 3-5 år 2 förskollärare och 3 barnskötare Förskolan ligger

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

PLäroplan för förskolan Lpfö 98

PLäroplan för förskolan Lpfö 98 PLäroplan för förskolan Lpfö 98 Ö 98 Lpfö 98 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 91 90 Fax: 08-690 91 91 E-post: order.fritzes@nj.se www.fritzes.se Best.nr 06:937 ISBN

Läs mer

GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:1

GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:1 GRUNDERNA FÖR MORGON- OCH EFTERMIDDAGS- VERKSAMHETEN INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN 2011 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Föreskrifter och anvisningar 2011:1 Utbildningsstyrelsen GRUNDERNA FÖR

Läs mer

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet.

Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Lokal arbetsplan för Linghems kommunala förskoleverksamhet. Normer och värden MÅL 1 Barnen utvecklar förmåga att leva sig in i andra människors situation. Detta sker bl a när barnen... 1) tröstar andra.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08

Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 Enhetsplan för Mellangården och Lillgården 07/08 DEMOKRATI OCH INTEGRATION: UPPDRAG Att vi ger möjlighet till ett aktivt skolråd Att vi gör informationen från enheten tillgänglig på olika hemspråk. Att

Läs mer

5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan. 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet.

5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan. 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet. 5.3 Elevvård samt främjandet av trygghet och säkerhet i förskolan 5.3.1 Elevvårdslagen som vägvisare i välfärdsarbetet Med elevvård i förskolan avses arbete för att främja förskolebarnens inlärning, goda

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden 2012-06-27 Sid 1 (8) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Glöden S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran

Villekulla daghems plan för småbarnsfostran Villekulla daghems plan för småbarnsfostran 1 Innehåll Villekulla daghem... 3 Småbarnsfostrans värdegrund och mål... 4 Fostringsgemenskap... 4 Inriktningar... 4 Samarbetsparters... 6 Villekullas årsklocka...

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I HAKALAX DAGHEM 2012 2 Inledning Till dig som läser planen för småbarnsfostran i Hakalax daghem. I Karleby används en enhetlig blankett för varje barn, planen för småbarnsfostran,

Läs mer

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola

Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Skeppsklockan -en hälsofrämjande förskola Våra profileringsmål Vi vill främja att alla mår bra till kropp och själ. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas.

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET

GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET GROVPLANERING DIAMANTEN, HALLONET Vt 2014 I grovplaneringen definieras hur verksamheten i stora drag ska läggas upp, sett till hur varje månad planeras samt vilket/vilka tema(n) som ska arbetas med under

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA

NOLBYKULLENS FÖRSKOLA ARBETSPLAN NOLBYKULLENS FÖRSKOLA Inledning Vi är alla olika individer och genom att jobba med hälsa rörelse, språk och genus som de tre största byggstenarna kan vi ge barnen en bra grund att stå på. I

Läs mer

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015

Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Pjukala förskola Arbetsplan 2014-2015 Arbetsplan för förskoleundervisningen Enhet: Pjukala daghem Gruppens namn: Svalorna Gruppens storlek: 13 barn varav 11 pojkar och två flickor Personal: Christel Holmström,

Läs mer

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen Sibbo kommun Datum 18.6.201 4 Salpar förskolas ARBETSPLAN 2014- Läsår 2015 Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets

Läs mer

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015

Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Anvisningar 1(7) Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning och undervisning 2015 Användning av uppgifterna Statistikcentralen sänder uppgifterna på blanketten Uppgifter på anordnarnivå inom utbildning

Läs mer

Solglimtens verksamhetsplan

Solglimtens verksamhetsplan Solglimtens verksamhetsplan Väderlekens förskola Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda

Läs mer

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang

Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Verksamhetsplan för förskolan Tångens förskola Verksamhetsplan för förskolorna i Systematiskt kvalitetsarbete Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Innehåll: Profil och Vision Koppling till styrdokument Koppling till värdegrunden Äventyrpedagogiken integrerad i verksamheten Verksamhetsplanen är gjord av: Marlene Curan Lena

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2014/15 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola

UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012. Avdelning: Brogårds förskola UTVÄRDERING SNÖSTORPS FÖRSKOLOR FÖR 2011-2012 Avdelning: Brogårds förskola Det systematiska kvalitetsarbetet MÅL för vår verksamhet 2011/2012 Brogårds förskolas verksamhetsidé, som tar stöd i den reviderade

Läs mer

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv

Ålands vårdinstitut. Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Ålands vårdinstitut Läroplan för utbildningsprogrammet Vård och fostran av barn och unga 40 sv Fastställd av direktionen 7.6.2005 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 3 2. ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UTBILDNINGSPROGRAMMET

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN i Pargas stad Bildningsnämnden har 31.8.2010 godkänt planen för småbarnsfostran i Väståbolands stad. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 2. VÄRDEGRUND... 4 3. UTVECKLING OCH

Läs mer

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015 INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2.

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år

Verksamhetsplan vid. Montessoriförskola. 1 5 år Verksamhetsplan vid Montessoriförskola 1 5 år Möllevångens Montessoriförskola, Inger Setterhag, Hjälmshultsgatan 6 8, 254 41 Helsingborg, tfn 042-13 14 55 Hemsida: mollevangens-montessori.just.nu E-post:

Läs mer

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda

En förskola där kunskap och människor växer. Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda. 2010 augusti. Utbildningskontoret. Förskolor Tallboda Utbildningskontoret Förskolor Tallboda Paviljongen Lokal arbetsplan för förskolorna i Tallboda 2010 augusti En förskola där kunskap och människor växer. Innehåll 2. Tidsplan för kvalitetsredovisningens

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS

PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN I DAGHEMMET DOMUS Daghemmet Domus grundvärden i planen för småbarnsfostran baserar sig på konventionen om barnens rättigheter (1991), som skall trygga barnens uppväxt och utveckling.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Montessoriförskolan Paletten / Dotorp Läsår 2010/2011 Sig-Britt Karlsson Rektor Normer och värden Mål: Att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA

för 2012-13 KÄLLGATANS OLA för 2012-13 13 KÄLLGATANS FÖRSKOL OLA Värdegrund och genus Vi har kommit olika långt i vårt arbete med kompissolen. Vi diskuterar genusperspektivet kontinuerligt och inser svårigheten då vi alla är präglade

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN

Antaget av kommunfullmäktige 2004-11-25, 183 PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN PROGRAM FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUREN I VÄRNAMO KOMMUN Värnamo kommun ska genom sin egen verksamhet och genom stöd till föreningslivet verka för en allsidig och rik kulturverksamhet för barn och ungdom

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer