Lars Steen Market Access & Development Sanofi-Aventis
|
|
- Ann-Charlotte Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lars Steen Market Access & Development Sanofi-Aventis
2
3 Folket 1989
4 Folket, 1989
5
6 Eskilstuna Kuriren
7
8 Totala sjukvårdskostnader för diabetes i Sverige (CODE-2) kronor/år kompl. mikro makro bägge
9 Behandlingsmål Kost - mindre fett Motion - 30 min/5 ggr Rökavvänjning ACE/A2 antagonist antioxidanter ASA HbA1c < 6,5% BT < 140/85 Kolesterol < 5 mmol/l LDL < 3 mmol/l TG < 2,2 mmol/l
10 Behandlingsgrupperna Multifaktoriell behandling 33 händelser/19 patienter 7 död 5 hjärtinfarkt 5 CABG/0 PTCA 3 stroke 7 amputationer 6 kärlingrepp Konventionell behandling 85 händelser/35 patienter 7 död 17 hjärtinfarkter 10 CABG/5 PTCA 20 stroke 14 amputationer 12 kärlingrepp
11 Resultat Cirka 50% reduktion NNT 5 under 8 år Fokuserad multifaktoriell intervention hos mikroalbuminuripositiva diabetiker (33%) Vilken vårdorganisation är lämplig?
12
13
14 9 av 10 hjärtinfarkter går att förebygga!
15 Alla patienter med hjärtinfarkt Diabetes 45% Normala 25% Prediabetes 30% 75% störd glukosomsättning Norhammar, Tenerz et al, Lancet, 2002;359,
16 Kardiovaskulär prevention Diabetes and cardiovascular disease often appear as two sides of a coin Thus it is high time that diabetologists and cardiologists join forces. Harmonierade guidelines
17 Guidelines 2007 Primärprevention av kardiovaskulär sjukdom vid diabetes (AHA/ADA) Circulation 2007;115: Diabetes Care 2007;30: Diabetes, prediabetes och kardiovaskulär sjukdom (EASD/ESC) Eur Heart J. 2007;28:88-136
18 Guidelines 2007 mer aggressiv prevention och behandling av riskfaktorer.. Lifestyle bra mat, vikt och fysisk aktivitet Intensiv behandling av blodtryck, lipider och blodsocker
19 Njursvikt Antalet patienter ökar cirka 1100/år 7000 patienter i Sverige 3000 dialys 3000 transplanterade Diabetes typ 2 är den näst vanligaste orsaken!
20 Riskgrupper Högt blodtryck Diabetes Kardiovaskulär sjukdom Rökning och övervikt ökar risken
21 USA Fetma och diabetesutveckling
22 Metabolt status i befolkningen Diabetes Nedsatt glukostolerans (IGT) Impaired fasting glucose (IFG) Prediabetes
23
24 Life-style intervention - USA (Diabetes Prevention Program) DPP Res Group New Engl J Med 2002;346:
25 Diabetesutveckling under intervention Lancet Vol 368 November 11, 2006
26 Diabetesutveckling efter intervention Lancet November 11, 2006
27 Samverkan i Sörmland MÄLARDALENS HÖGSKOLA 5-10 p Diabetesvård 5-20 p Hjärtsjukdomar Sörmland/Västmanland LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Expertgrupper Diabetologi/Endokrinologi FETMARÅDET DIABETESRÅDET I SÖRMLAND 3 februari 1997 Diabetesforum Sörmland 2 ggr/år Fetrma forum Sörmland 1ggr/år Vårdprogram Diabetes 2004 Fetma 2002 Lokala diabetesråd i länet Kvalitetssäkring NDR Lokala register VÅRDCENTRALER SJUKHUS "Gränssnittsdiskussioner" Vem gör vad? Primärvård - Sjukhus DIABETIKER i Sörmland Diabetesförbundet Sörmland SDF
28 En metabol patient och hennes vandring genom vården
29 Insulinbehandlad kvinna med typ 2 DM, född 1930 Hjärtinfarkt 80-talet Bypassop 1989 Underbensamputation 1998 Hjärnstamsstroke 2001 PTA andra benet 2002 Hjärtsvikt Njursvikt. Aktuella mediciner per : Allopurinol Alvedon Dolcontin Imdur Impugan Movicol Primperan Laxoberal Novorapid Insulatard Trombyl Spironolakton Simvastatin Zopiklon Citalopram
30 Vårdhändelser Lb PV Lb PV Lb PV Lb Lb PV Lb PV PV Vårdad Polen för svikt. Lb Infekterat PV Smärta Lb PV sår Lb Smärta fot PV på + Lb depression. tå. Hem-rehab PV Lb PV Diabeteskontroll. Lb PV Värk Anginösa Lb i benen. PV Lb besvär. Lb PV Lb PV Lb PV Lb PV Lb PV Lb Fått PV Lb PV Lb mediciner PV PV Parallellt genom åren regelbundna kontroller på ögonkliniken Diabkontroll DVT? Antibiotika + Tel. Analgetika neuropatismärta Smärta Depression Ångest, + SSRI Ryggsmärtor BT Recept Fötter. förhöjt. depression. VL Antianginös BT smärtmott. Diabeteskontroll Medicinökn. Sår förhöjt. Erysipelas. på Smärta for Åb beh. efter bensår Sår Diabeteskontroll Sår Ersätta Trötthet, PC Yrsel trauma fot Kontroll Hjärtsvikt på Andfådd. foten med Pneumoni Sämre Hjärtsvikt svikt, Urtikaria diab svensk + smärta syn Svikt mm. svikt Med.tillägg. behandling Remiss Remiss t Remiss Klin. AKM Remiss Fys. rtg ib MSE Perifer Remiss ortopedklinik osteit? Remiss 0104 smärtmottagningen sjukgymnast amputation Lb AKM, Remiss Lb Lb AKM Vtf Remiss AKM rtg njurmedicin Lb Vtf cor-pulm AKM med.klin AKM. lb Vtf Kärlkir.bed Remiss Ej kärlkr. op. CVL Bröstsmärtor 8 Vtf d. + Remiss Vårdas Kron Vtf , Njurmott. hjärtinsuff. Rtg Vtf på med.klin. cor Lb, cor-pulm sjukhus MI, AKM, Lb, hjärta 14 4 PCI d Smärta VtfMSE AVA I Spanien obstipation bröstsmärtor 2 pga. Hjärtinsuff d, obs svikt Kirkonsult d Remiss rtg cor-pulm
31 Primärvård Kontakter i primärvården förutom ovanstående läkarbesök: Distriktssköterska: Mottagningsbesök: 65 Hembesök: 12 Telefonkontakter: 16 Diabetessköterskebesök: 5 Daganteckningar: 11 Läkarbesök i PV: 40
32 Slutenvård Läkarbesök och Vtf sluten vård: vtf, sammanlagt 58 dagar Läkarbesök 20 st, varav på AKM 8 st som ledde till vtf + ytterligare 3 st där pat gick hem 9 st planerade läkarbesök inkl 1 gastroskopi.
33 Metabola kontakter Sjukgymnast Fetmateam Skolhälsovård Tandvård BVC DSK PV MVC Dietist Diabetolog Diabetes SSK Den Metabola Patienten Ögonklinik Kärlkirurg Diabetesfotmottagning Kardiolog Nefrolog Stroke Enhet Ortopedklinik
34 Vilka arbetar med metabol kontroll? Det pågår dagligen ett intensivt arbete i den sörmländska sjukvården att skapa metabol kontroll!! Många, många är delaktiga i det arbetet!!
35 Vilka grupper arbetar med metabol kontroll? Läkemedelskommittén (1990-talet) Expertgruppen hjärt- och kärlsjukdomar Expertgruppen diabetologi/endokrinologi Fetmarådet Diabetesrådet (1997) Njurpreventionsgruppen (2006) Länsstrokerådet (2005)
36 Vilka grupper arbetar med metabol kontroll? Medicinkliniken NLN ( ) Metabol mottagning/team FYSS/FAR projektet ( ) BVC Barn- och ungdomskliniken De jag inte känner till ännu!
37 FETMA FETMA HJÄRT-KÄRLSJUKDOM ÅLDERS- AXEL 0 DIABETES NJURSJUKDOM MVC BVC HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN LIVSSTILS- FAKTORER KOST MOTION ALKOHOL TOBAK MOTIVERANDE SAMTAL FYSS/FAR VERKTYG
38 METABOL KONTROLL DIABETIKER HYPERTONIKER FETMA TYPISK VÅRDCENTRAL CA 350 DIABETIKER CA 700 HYPERTONIKER VÅRDCENTRAL METABOL MOTTAGNING MEDICINKLINIK METABOL MOTTAGNING KOMPLIKATIONER NJURSJUKDOM HJÄRTSVIKT INFARKT MM
39
40 Sörmländska dokument Policy för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i Landstinget Sörmland 2006
41
42
43 Livsstilsfrågor Frågor om din hälsa Alkohol Audit - samtal Fysisk aktivitet FaR Kost Övervikts/fetma -grupp Psykisk hälsa HAD Kuratorstöd Tobak Rökslutarstöd Utbildning i Motiverande samtal Målgrupp: samtlig leg. behandlande personal 1dag + 1dag Utbildning kring de olika livsstilsfaktorerna, Frågor om hälsa och FaR-fysisk aktivitet på recept Målgrupp: samtlig leg. behandlande personal tim Bas-utbildning kring Hälsofrämjande arbete och förhållningssätt Målgrupp: samtlig personal 1 tim
44 Deltagare Metabol kontroll BVC, MVC Diabetesråd, Strokeråd, Prev grp nefrologi Läkemedelskommittén Primärvården Dietist, Fotterapeut, Tobaksprevention Utvecklingsenheten Folktandvården
45 Metabol kontroll Inledning/presentation av deltagarna Presentation av LT beslut Hälsofrämjande landsting Metabola syndromet Diabetesrådet, Fetmarådet, Expertgrupp kardiologi, BVC, Njurpreventionsgruppen, Medicinska kliniken NLN Verksamhetskontrakten i PV/på klinikerna Hur går vi vidare?
46 Metabol kontroll Inledning/presentation av deltagarna Repetition - "Hälsofrämjande åtgärder " och "Metabola syndromet" "Från ord till handling- ett mer hälsofrämjande landsting i Sörmland" Fysisk aktivitet på recept Kosten Projekt i regionen - Barn och fetma Tandvården - hur arbetar de med det metabola syndromet? Graviditet och fetma ett växande problem Samarbetsprojekt i Nyköping - metabola syndromet Samarbetsprojekt i Eskilstuna - Metabolt centrum? Diskussion, frågor - Hur går vi vidare nu?
47 Metabol kontroll Inledning/presentation av deltagarna Riskbruksprojektet i Sörmland Arbetet mot rökning i länet Fem frågor - Fysisk aktivitet på recept - lägesrapport Kostbehandling - kartläggning av dietisterna i länet Projekt i regionen - Barn och fetma - vad har hänt? Länsstrokerådet Fetmarådet Diabetesrådet Njurpreventionsgruppen Nya nationella riktlinjer ny livsstil? Hjärtat och det metabola syndromet på HIA i Nyköping Standardvårdplaner på HIA i Eskilstuna Samarbetsprojekt i Nyköping - lägesrapport Samarbetsprojekt i Eskilstuna - lägesrapport Diskussion, frågor - Hur går vi vidare nu?
48 Metabol kontroll Inledning/presentation av deltagarna Benartärsjukdom i Sverige/Sörmland Ett hälsofrämjande landsting i praktiken Bensträckare Den metabola resan - historia, nutid och framtid LUNCH Diskussion i grupper - Är det dags att bilda ett Metabolt råd? Kaffe Gemensam diskussion - Utifrån vad som framkommit i grupperna
49 Framtidstankar 2009 Nätverket består Arbetsutskott bildas, träffas Koordinera med Nationella riktlinjer Prel workshop 1 NR Diabetes i det metabola perspektivet politiker, tjänstem nstemän n och verksamhetschefer Prel workshop 2 samma tema med en professionell målgrupp m (2-3 3 möten) m
50 Samverkan hittills i Sörmland 2009 Primärvård Medicinska kliniker Kirurgiska kliniken MSE kärlkirurgi GEMENSAMMA UTBILDNINGAR I SÖRMLAND LÄKEMEDELSKOMMITTÉN Expertgrupper Diabetes/Hjärt-kärlsjukdomar FETMARÅDET DIABETESRÅDET I SÖRMLAND Diabetessamordnare EXPERTGRUPPEN Njurprevention Pilotprojekt 2008 Multifaktoriell behandling Metabolt centrum MÄLARDALENS HÖGSKOLA 5-10 p Diabetesvård 5-20 p Hjärtsjukvård Sörmland/Västmanland Vårdprogram Diabetes 2004 (2007) Fetma 2002 (2007) REK-listan 1ggr/år KVALITETSSÄKRING NDR-online (Lokala register) Pilotprojekt Diabetes/Hypertoni Riskbruksprojektet Barnhälsovården 5-10 p Metabola syndromet 5 p "Farmakologi 2" MVC Diabetesforum 2 ggr/år Fetmaforum 1 ggr/år DIAREG Kunskapsunderlag diabetesläkemedel DIABETIKER i Sörmland Lokala diabetesråd DIABETESTEAM vårdcentraler sjukhus kommuner Svenska Diabetesförbundet (SDF) Sörmland Folktandvården kardiologer Länsstrokerådet Rökstopp FYSS/FAR Med mera
Gävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 6 200-0-09 8 Behandlingsprogram - livsstilsgrupper Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort och växande samhällsproblem. I Sverige har antalet personer med fetma nästan fördubblats under de senaste
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merHur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken
Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken Spelar det någon roll vad doktorn/sköterskan säger om levnadsvanor och matvanor?
Läs merXIVSvenska. Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter. Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm. Kardiovaskulära Vårmötet
Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Gemensam hälsokurs på KS för kardiometabola pa9enter Gudrun Andersson och Chris9na Jarnert Stockholm Ingen intressekonflikt föreligger Dysglykemi
Läs merStora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige. Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson
Stora regionala skillnader i diabetesvården i Sverige Stefan Jansson och Katarina Eeg-Olofsson Antal registrerade vuxna personer med diabetes i i NDR och täckningsgrad 2018 Andel patienter rapporterade
Läs mer23% i Kuwait 2014-01-14. Fettskolan. Diabetes i världen IDF Diabetes Atlas 5 th Edition 2012. Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser
Ettårs dödlighet (%) 2014-01-14 Fettskolan Vi är alla olika! Olika känsliga och olika preferenser Skräddarsydda råd om mat Varför då? Type 2 Diabetes + stable CAD + angiography n = 2 368 Follow Up: 5.3
Läs merDiabetes och njursvikt
Diabetes typ 2 i 18 år Bosse 53 år (1) Diabetes och njursvikt peter.fors@hotmail.com Riskfaktorer: Snusar, hypertoni, hyperkolesterolemi, överviktig (midjemått 107 cm), motionerar inte, nästan aldrig alkohol.
Läs merInformation till dig som har kranskärlssjukdom
Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi
Läs merKvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete
Kvalitetssäkring av hälsofrämjande och förebyggande arbete SFAM.Q 24.10.2007 Ingrid Eckerman, dl, MPH Riitta Ekbom, dsk, student NHV Folkhälsoenheten i Nacka www.slso.sll.se/nackafolkhalsa Biverkningar?
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 25880 su/adm 2018-05-16 3 Innehållsansvarig: Sara Bentzel, Underläkare, ST, Läkare (sarmo4) Godkänd av: Jerker Persson, Verksamhetschef, Gemensamt (jerpe3)
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merDen moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro
Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro Eva Sjögren, verksamhetschef Åsa Tagesson, diabetessjuksköt Stefan Jansson med dr, distriktsläk Nationella programrådet
Läs merHbA1c diagnostik och monitorering. Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska
HbA1c diagnostik och monitorering Stig Attvall, Diabetescentrum SU Sahlgrenska Cumulative Incidence (%) DCCT 1993 bevisar blodsockrets betydelse 60 76% Risk Reduction 59% Risk Reduction 39% Risk Reduction
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:52 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:46 av Margot Hedlin och Cecilia Carpelan (fp) om screening av personer som har genetiska anlag för diabetes Föredragande landstingsråd:
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merDiabetes. Falldiskussion. Distriktsläkare, Informationsläkare
Falldiskussion Vibeke Bergmark Överläkare Medicinkliniken Nyköping Björn Lundahl Distriktsläkare, Informationsläkare Läkemedelskommittén Eskilstuna Mellansvenskt läkemedelsforum, 4 februari 2015 Fall I,
Läs merDeltagare Borlänge: 76 personer. Deltagare Mora: 51 personer. Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer.
Deltagare Borlänge: 76 personer Deltagare Mora: 51 personer Deltagare från kommuner, landstinget och privata aktörer. 2 sista föreläsningarna toppen, tänkvärt. OTA önskar diskussion ang. fotinlägg som
Läs merHur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?
Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten? Margareta Eriksson Folkhälsostrateg, Med Dr Folkhälsocentrum, Utvecklingsavdelningen Region Norrbotten Hälsosamma levnadsvanor förebygger 80% av all kranskärlssjukdom
Läs merIndividualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes
Individualiserade mål för glykemisk kontroll vid typ 2-diabetes Patientcentrerad vård Mats Eliasson Medicinkliniken, Sunderby Sjukhus, Luleå mats.eliasson@nll.se April 2012 Syftet med behandling av typ
Läs merVärdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson
Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation Mats Eliasson Kroniska komplikationer Typ 1- och typ 2-diabetes Makroangiopati * Kranskärlssjukdom * Ischemiskt stroke * Perifer
Läs merPrevention och behandling vid
Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga
Läs merFörebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom
Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum Psykossjukdom somatisk sjukdom
Läs merHälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje
Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje Specialistmottagningar för hälsosamma levnadsvanor Maja Schultz Hälsopedagog, Steg 1 KBT-terapeut Hälsomottagningen Järva www.halsomottagning.sll.se Hälsosamma
Läs merFörebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej?
Förebyggande hembesök Vad säger forskningen? Vad säger de äldre?..och vilka tackar nej? Anita Karp, utredare Förebyggande hembesök kan ha många syften Ge information om samhällets service till äldre tidig
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merLevnadsvanor för patienter med
Levnadsvanor för patienter med depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk hjärtsjukdom data från primärvården 2015 Sammanfattning Vårdprogram för depression, diabetes, högt blodtryck och ischemisk
Läs merAllmänna frågor Patienter. 6. Hur många patienter är totalt listade/tillhör er vårdcentral/mottagning?
Vårdcentral Uppgiftslämnare Profession HSA- id (alt. vårdcentralens namn) Telefonnummer Län/region Information Denna version i word-format kan användas som ett arbetsmaterial för att underlätta att besvara
Läs merHälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar.
Hälsoundersökningar/ samtal, riktade till 40, 50 och 60 åringar. Uppföljning av åren 2012 2014 Forslin B, Gidlund A, Möllerswärd P (2016) Folkhälsoenheten 2016 03 09 2016 03 09 2(24) 2016 03 09 3(24) SAMMANFATTNING
Läs merIcke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel
Icke farmakologisk behandling av hypertoni - Ett praktiskt exempel Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Orsaker
Läs merSekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan Trombyl 75mg/d. Laddninsdos 300 mg. 46% riskreduktion av MACE efter hjärtinfarkt Hemofili/Trombocytopeni.
Läs merAnalysförklaring. är det den senaste registreringen/patient som gäller
Analysförklaring Vid analys: är det den senaste registreringen/patient som gäller (patienten kan bara vara med 1 gång) är det minst 1 patienter/enhet av andel måste frågan vara besvarad med ja eller nej
Läs merAterosklerosens olika ansikten
Aterosklerosens olika ansikten 2016-03-16 Välkomna!! Laguppställning för dagen Kärlen ( Charlotta Strandberg ) Hjärnan ( Fredrik Schön ) Hjärtat ( Olle Bergström ) Familjär hyperkolesterolemi (Wolfgang
Läs merDiabetesrådet. Vilka är det och vad gör dom?
Diabetesrådet Vilka är det och vad gör dom? Vår vision Dalarnas diabetesråd ska verka för en god vård för personer med diabetes genom att se till att vården är kunskapsbaserad och ändmålenlig, säker, effektiv
Läs merLandstinget Blekinges Levnadsvanemottagning. Thoraxcentrum, Karlshamn
Landstinget Blekinges Levnadsvanemottagning Thoraxcentrum, Karlshamn En titt i backspegeln År Aktivitet 2011 Nationella Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2012- Implementering av riktlinjerna
Läs merFaktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor -
Fredrik Wallentin Faktor som är statistiskt associerad till ökad risk för insjuknande i sjukdomen Rimlig biologisk mekanism finns som förklarar sambandet faktor - sjukdom Dosrelation (graderat samband)
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Författare: Gunilla Carlson Kjell, Utvecklingsenheten
Läs merFörebyggande hembesök. Vad är förebyggande? Vad är hembesök?
Förebyggande hembesök Vad är förebyggande? Vad är hembesök? Några överväganden Hemmet, vårdcentralen, kommunkontoret? Rikta sig till alla äldre? Viss ålder? Vissa målgrupper? Professionell eller volontär?
Läs mer24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-11 LS-LED15-1651-5 24/16 Yttrande över motion - Screening för typ 2- diabetes Diarienummer:
Läs merRådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd
Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd Presentation på HFS vårmöte 2018-03-22 Kerstin Damström Thakker och Lena Lundh Projektets
Läs merNationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning
Remissversion Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma
Läs merBohusgården. HbA1c- mål 2015-01- 30. Peter Fors Alingsås lasarett
Bohusgården 2015-01- 30 HbA1c- mål Peter Fors Alingsås lasarett Mål med behandling? 1. Överleva. 2. Symtomfrihet. 3. Minimera antalet akuta komplikationer och problem. 4. Minimera risken för sjukdomens
Läs mer86 Framtidens diabetesvård i Sörmland. Landstingsfullmäktiges beslut. 1 Landstingsstyrelsens förslag bifalles.
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-25 11-26 LKD 03603 86 Framtidens diabetesvård i Sörmland Landstingsstyrelsens förslag enligt beslut 2003-11-03 121 (se bilagda handlingar) behandlas. Yrkande Ingrid Nyhlén
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merPrimärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet. Carl Johan Östgren 2009-10-07
Primärvårdsperpektiv på metabol sjuklighet Carl Johan Östgren 2009-10-07 Ålderstrappan Uppskattat antal patienter med diabetes 213 (325) I olika regioner år 2000 och 2030 Wild S et al. Global prevalence
Läs merHjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland. Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig
Hjärtsviktsprocessen Landstinget Sörmland Maria Liljeroos Processledare Christer Magnusson Medicinskt ansvarig Vårdkontakter Man räknar med att åtminstone 50 60 % av patienterna med hjärtsvikt kontrolleras
Läs merFysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt
Fysisk aktivitet utifrån ett personcentrerat förhållningsätt Fysisk aktivitet ger bättre hälsa och längre liv Världens bästa medicin (gratis) hjärtinfarkt, stroke, fönstertittarsjuka, typ 2 diabetes, höga
Läs merÖppna jämförelser Kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merÖppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar
Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen
Läs merÄr SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan?
Är SU-preparat omoderna och farliga ska vi gå över till inkretiner? Eller vad finns det för skäl att ha kvar sulfonylurea i Rek-listan? Hjördis Fohrman Allmänläkare Hjällbo VC Västra Götalands reklista
Läs merSunderbyn 28/ Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus
Sunderbyn 28/3 2018 Marianne Gjörup Överläkare, med klin, Sunderby sjukhus Diabetes är flera sjukdomar Typ 1 diabetes Autoimmun sjukdom, vanligast att insjukna i tonåren, men kan ske hela livet. Måste
Läs merUppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.
Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten
Läs merPatientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta
Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent
Läs merÖverviktskirurgi - långtidseffekter
Överviktskirurgi - långtidseffekter Swedish obese subjects study (SOS) Åsa Anveden AT-läkare, Doktorand Institutionen för klinisk och molekylär medicin 1. SOS 2. Kirurgi som diabetesprevention? 3. Effekter
Läs mer3,2 miljoner. Ca 84 tusen. Otillräcklig fysisk aktivitet
Otillräcklig fysisk aktivitet 3,2 miljoner Ca 84 tusen 1 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens Folkhälsoinstitut, 2011 Nationella folkhälsoenkäten, Gävleborg 2010 Definition
Läs merDiabetes typ-2 patienter - June 2008
Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer
Läs merMetabola syndromet. Region Sörmland
Metabola syndromet Region Sörmland Innehåll Inledning... 2 Definition metabola syndromet... 3 Allmänt... 3 Fetma och övervikt... 4 Hur mäter man övervikt och fetma?... 4 Matvanor... 6 Blodsocker... 7 Blodtryck...
Läs merKardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa
Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer Docent i kardiologi, Lunds Universitet Medicinsk chef, Hjärtkärl-kliniken Potentiell intressekonflikt: Försörjning huvudsakligen
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Bilaga 4 200-0-09 8 Journal- och labmanual (200-0-) - Minimikrav på journalen (PROFDOC) för att RAVE ska kunna rapportera till NDR online. Diagnosregistrering Alla diagnoser MÅSTE registreras med diagnosnummer
Läs merHälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit? Hans Hägglund Överläkare, docent Verksamhetschef Akademiska Sjukhuset Hemsjukvård efter benmärgstransplantation har
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merÖvervikt och prevention
Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!
Läs mer(O)hälsoutmaning: Norrbotten
(O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom
Läs merlokalt vårdprogram för hälso- och sjukvården i södra Älvsborg
Fastställt av OLA Gäller ej OLA Fastställt av Reo 200-0-09 Vårdsamverkan Reo sjuhärad Arbetsuppgifter för diabetesansvarig sjuksköterska (DA). Bilaga idor: Antal bilagor: Hälso- och sjukvården i södra
Läs merVem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015
Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens
Läs merNjuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett
Njuren Blodtryck Peter Fors Alingsås Lasarett peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes Diabetesnefropati (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merDiabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes
Diabetessjuksköterskan/distriktssköterskans roll och arbete med: Levnadsvaneförändringar vid prediabetes Inledning Samtal om levnadsvanor är en av de mest effektiva metoderna att göra patienterna medvetna
Läs merHälsoeffekter av motion?
Fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes Olika typer av aktivitet och effekter Tomas Fritz dl Sickla Hälsocenter Vem tror att regelbunden motion har positiva hälsoeffekter för människor? FARs Dag 21 September
Läs merVården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden
Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merwww.whocc.se+ www.whocc.dk Översikt Introduktion till patientfokus WHO: Health 2020, NCD 2025, SDG 2030 Forskning Effekt på patientnivå (KRAM) Bättra jämlikhet i hälsa (effekt på tvärs) Ny forskning inom
Läs merFrågeformulär om nyttan med förebyggande behandling
Frågeformulär om nyttan med förebyggande behandling Bästa kollega - i din hand håller du en undersökning som rör behandling med blodfettsänkande läkemedel, så kallade statiner. Undersökningen riktar sig
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merImplementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste
Läs merKunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009
Kunskapsbildning Möte med Programberedningen och Hälso- och sjukvårdsberedningarna Luleå 12 mars 2009 2009-03-26 LÄNSGRUPPERNA VÅREN 2009 BILD 1 Kvalitet i vården Varför får patienter med samma symptom
Läs merINTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.
INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som
Läs merHandläggning av nyupptäckt hypertoni
PM I från QregPV:s projekt Högtryck på mottagningen Handläggning av nyupptäckt hypertoni Sjuksköterskans uppgift Sjuksköterskans uppgift är att öka patientens kunskap och insikt om sambandet mellan levnadsvanor
Läs merEN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT
1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merDiabetes Fallseminarium T STUDENT
Diabetes Fallseminarium T6 2018 STUDENT 1. Akutmottagning Målare Bengt med bukfetma 35-årig gift manlig målare. Hereditet typ 2 diabetes. Tidigare frisk. Sedan flera månader ökad trötthet och törst. Minskat
Läs merGLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN. Södersjukhuset Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker
GLUKOSBELASTNING OCH INSULININSÄTTNING I PRIMÄRVÅRDEN Södersjukhuset 111103 Cristina Rodrigo, Spec i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker GERD 68 ÅR Söker för klåda och sveda i underlivet Hon har mått
Läs merFysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården
Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården Stefan Lundqvist Leg sjukgymnast Varför r skall vi arbeta med fysisk aktivitet/ FaR och andra levnadsvanor? Medicinska, hälsoskäl
Läs merÖppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger
Läs merREGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE
REGIONALT VÅRDPROGRAM/ RIKTLINJER 2008 DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE Reviderad januari 2012 Innehållsförteckning DIABETES - INDIVIDUELL VÅRDÖVERENSKOMMELSE... 2 Bakgrund patientens delaktighet
Läs merPeter Fors Alingsås Lasare2
Peter Fors Alingsås Lasare2 peter.fors@hotmail.com Njurskador diabetes DiabetesnefropaA (glomerulär sjd) Nefroskleros (generell parenkymskada) Njurartärstenos (arteriell sjukdom) Modifierbara riskfaktorer
Läs merJournalföreläsning HT 2011. Per Nordberg/Jonas Mehra
Journalföreläsning HT 2011 Per Nordberg/Jonas Mehra Nuvarande sjukdomar Aktuellt Aktuella mediciner Allergi/överkänslighet MRSA-smitta Status Allmäntillstånd Munhåla och svalg Sköldkörtel Ytliga lymfkörtlar
Läs merPrevention och folkhälsoarbete
Prevention och folkhälsoarbete Ger den etiska plattformen något stöd? Eva Arvidsson Specialist i Allmänmedicin, MD Medicinsk rådgivare, Prioriteringscentrum Forskningsledare, Primärvårdens FoU-enhet, Futurum,
Läs merDiabetesvård i Västerbotten
Diabetesvård i Västerbotten Herbert Sandström Distr. Läk. Doc Allmänmedicin Enheten för Allmänmedicin. VLL/Umeå Universitet Hur kan ÖJ bidra till att utveckla och förbättra diabetesvården? Exempel från
Läs merTyp 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer
Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets
Läs merStärk hjärt-kärlsjukvården
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2788 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Stärk hjärt-kärlsjukvården Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merÅterföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola. Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus
Återföringsdagen 27/4 2011 Sunderby Folkhögskola Marianne Gjörup Överläkare, sektionschef Diabetes och endokrinologi Sunderby sjukhus Lite bakgrundsinformation Uppskattningsvis 10 000 diabetiker i Norrbotten
Läs merJämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg
Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs mer2016-02-18. Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset
Graviditetsdiabetes Steinunn Arnardóttir Specialistläkare Sektionen för endokrinologi och diabetes Akademiska Sjukhuset 1 DM relaterade malformationer 70 % ofdm 1 kvinnor planerae ej graviditet 2 3 4 Sammanfattning
Läs merVårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena
Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga
Läs mer