SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Hitta arbetssätt för att stärka barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Bland annat har vi arbetat med bild-schema för att tydliggöra vårt schema för eleverna. Vi har arbetat med seriesamtal och specialpedagogen har varit länken till skolan så kopplingen finns för eleverna när det gäller bland annat åtgärdsprogram. Se till att fritidshemmen har ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Vi vill prioritera arbetsområden med barnens sociala kompetens och lek. Dessutom vill vi komplettera skolan på olika sätt. Vi har arbetet mycket med gemensam lek där barnen själva får förklara regler för varandra.vid konflikter hjälper vi barnen att komma fram till lösningar men betonar deras eget ansvar för att reda upp saker som hänt. Vi tränar matematik och på så vis kompletterar skolan, bland annat genom bakning. Fritidshemmen arbetar medvetet för att utveckla språk och kommunikation. Vi är noga med att kommunicera tydligt med våra elever och diskutera saker så att de blir medvetna om hur viktigt det är att kommunicera verbalt. Vi låter eleverna ta sig tid men det är viktigt att alla kommer till tals och känner sig lyssnade på. Vi har mycket daglig kommunikation genom våra aktiviteter på fritidshemmet. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I fritidshemmet kan eleverna få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Eleverna ges möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processerna Vi utgår framför allt ifrån elevernas fantasi i nuet och deras egna val. Aktiviteterna är styrda av elevernas behov och önskemål utifrån ålder och utveckling. Även de riktade aktiviteterna är valbara. När vi har olika projekt är de flesta delaktiga, men alla har en möjlighet att välja bort eller modifiera uppgiften. Det finns även möjlighet att under samlingar ge förslag på olika aktiviteter. Speciellt vid vid inne- och utelek följer vi elevernas spontana lekar och spel. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Vi försöker vara lyhörda när vi har olika projekt som är skolrelaterade så att det skall vara roligt och utvecklande för individen. Skogen, Ängsbadet och om vi har aktiviteter med förskolan är inte valbara, utan alla följer med/eller hjälps åt. Aktiviteter ihop med förskolan och sammanslagningen kvällstid kan vara både roligt och tråkigt för eleverna. Vi gör det dock för att samarbete med öppning och stängning för att kunna vara så mycket personal som möjligt när vi har som mest elever. HÄLSA OCH RÖRELSE Elever har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Både inne och ute finns möjligheter att röra sig. Målet är att skapa rörelse och prova på olika idrotter. Målet är rörelse och lek. Under uteleken kan vi både arbeta för gemensam idrott eller de olika egna valen. Vi tvingar ingen att vara med men försöker få eleverna att prova. När vi är inne så finns möjligheten när det är mindre antal elever att vara i gymnastiksalen. Eleverna rör på sig mycket under våra utedagar. Vi har sett att efter samlingen kan det vara en god idé att vara ute efter en dag i skolan. Genom leken så uppfattas inte rörelse som betungande. Vi har ofta spontan idrott som t.ex. längdhopp. I gymnastiksalen är det ofta dans, bollsporter, lianer och olika former av banor som byggs upp. Genom idrotten arbetar vi med hur man uttrycker sig, förklara regler, löser konflikter demokratiskt och förstå andras perspektiv. Speciellt de olika aktivitetsbanorna är en mycket populär aktivitet. Att lära eleverna att delaktighet är viktigt. Att kunna puscha sina lagkamrater så att de blir ett bra team och att alla är välkomna att delta i aktiviteterna. Att kunna dela upp gymnastiksalen så alla har möjlighet att vara aktiv där. I de spontana lagsporterna är oftast mer populär hos pojkarna, men vill flickor vara med så får de det. Badminton, basket och bollplank används lika mycket av båda könen. Det är svårt att få flickor att delta i exempelvis bandy och vi har låtit valet gå före, då regeln är att om man vill var med så får man det. Även om det kan finnas en risk att man väljer bort bandyn för att man känner sig dålig. Många pojkar har ishockey/bandy som fritidsaktivitet i hemmet. När det gäller hopprep så är sällan pojkar åk 3 med men pojkar i yngre åldrar är gärna med. Vi ser en positiv stämning där det allt som oftast inte diskuteras om man är duktig för att man är flicka eller pojke. Vi har mycket uteaktiviteter och friluftsliv som t.ex. baka bröd över öppen eld, tälja, laga lätt mat m.m. vilket är uppskattat av både barn och vårdnadshavare.

3 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryckför egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Genom samlingen ge möjlighet att påverka dagen och komma med egna önskemål. Här ges möjlighet att få berätta händelser, gissa gåtor m.m. Både barnen och pedagogerna behöver en stund att stanna upp och komma från skola till fritids. Genom samlingen kan eleverna få berätta om händelser, gåtor och träna på språket. Här får man tränas att lyssna, ta in instruktioner och demokratiskt vänta på sin tur. Vi arbetar med att sträcka upp handen så att alla har samma möjlighet att få prata. I leken använder och utvecklar eleverna sitt språk och utveckla förmågan att lösa konflikter. Genom olika aktiviteter lär vi oss att kunna ta hänsyn till varandra, lära sig kroppsspråket och dess betydelse. Här kan vi få in undertexter medvetandegöra vårt kroppsspråk och signaler i t.ex. konflikter. Dock skall alla känna sig trygga genom pedagogen. Under alla våra aktiviteter så genomsyras verksamheten av språk och kommunikation. Pedagogerna medvetandegör även det kroppsliga språket, så eleverna blir medvetna om olika kommunikationssätt och använder sig av detta, bland annat när de lär sig lösa konflikter. Kommunikation är oerhört viktigt och vi arbetar ständigt med ordet och den kroppsliga kommunikationen. Vi uppmuntar eleverna att förklara och berätta. Det är svårare att medvetengöra den kroppsliga kommunikationen för de yngre eleverna, men genom rollspel kan det bli bättre och det arbetar vi med. Genom att ta ett steg bakåt då konflikter uppstår försöker vi lära eleverna att i första hand lösa sina egna konflikter. Vi har framförallt elever med svenska som första språk idag men många elever som har svårigheter med kommunikationen. LEK Genom leken kan elevers mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken eleverna får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker, det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera elevers utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Vi har ett allmänt utbud av pyssel som eleverna kan välja emellan. Ibland har vi styrda teman, speciellt inför storhelger, men även skolrelaterade pyssel. Inneleken är beroende av barnkonstellation. Lego, kaplastavar, spel och hemmet är ofta valda aktiviteter. När eleverna kommer från skolan finns ett stort behov av att leka. Under lov och när det är få elever finns även möjlighet att vara i gymnastiksalen. Syftet är att få koppla av från stillasittande och skola. Framförallt tränas finmotoriken i både de bestämda pyssel och det som eleverna själva väljer att göra. Genom leken arbetar vi med rollspel och konfliktlösning. Vi arbetar för att alla elever skall ha möjlighet att vara delaktiga i alla lekar som sker på fritidshemmet.

4 Ute- och innelek är framförallt självvald. Mycket av leken styrs av vilka elever som är där och vad de lekt innan. Som oftast är leken det tydliga avbrottet från skolan och rörelsebehovet är stort efter skolan. Leken består av allt från olika idrotter, lekar på skolgården, skogen, samt inne på skolan. Skogen är otroligt viktig för kroppsmedvetenhet och fantasi. Vi ser att skogen har lekar som inte är alltför könsbundna. Vi har ett bra utbud för utelek, men innelek delas med förskoleklass och därmed har vi inte samma möjligheter till lekrum. SKAPANDE Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Vi har valt att göra ett antal experiment för att väcka nyfikenhet om hur saker och ting fungerar, få ett kedjetänkande, och visa att alla kan. Målet är att tänka ut olika lösningar/vad som kommer att hända och varför och uttrycka dem (hypotes). Vi har gjort valen av olika experiment (mest beroende av lokal och materialmöjligheter). Eleverna väljer själva om de vill vara med och hur mycket de vill delta. Experimenten skall var roliga lustfyllda, lärorika, experimentella och inte kopplas som ett skolämne men ändå finnas i ett sammanhang. Eleverna får vara med från början och gissa/förklara vad som skall hända och varför. Vissa experiment kan eleverna få göra själva varav de får lyssna och följa instruktioner. Det är viktigt när vi arbetar tillsammans att de som vill vara med lyssnar på alla och att alla har samma delaktighet. Att experiment bygger på fantasi och kreativitet. Hur många elever som deltar är om det är ett experiment som alla kan göra eller om det är ett experiment som man bara kan titta på och diskutera. Vi har låtit de flesta av experimenten varit valbara. Valet kan se olika ut beroende av om alla har möjlighet att prova eller om det är diskussionsexperiment. Vi har haft experiment ca 1 gång i veckan. Det har fungerat bra, men vill utveckla detta med någon form av kemi/fysiklåda så det kan bli ett mer stående experiment och möjligheten att själva få prova i lugn och ro. Det svåra är att eleverna inte alltid kan delta i projektet då de är lediga. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig eleverna hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. Då våra lokaler är små så måste vi arbeta för att dela upp rummen demokratiskt. Eleverna får ta ansvar över hur rum och leksaker delas upp rättvist. Alla elever får arbeta från idé till alster. Vi arbetar för att eleverna skall arbeta med kvalitet och inte kvantitet samt motverka stressen att allt skall bli klart inom en dag.

5 Då vi delar lokaler med förskoleklass är det svårare att skapa aktiviteter som skall ske i moment för att motverka stress och öka finmotoriken. Vi har ibland pyssel som är kopplande till skola så som kubismen (vi arbetar med former). Dock har vi alltid elever som inte vill arbeta med detta och det är en hårfin avvägning med tanke på elevernas rörelsebehov efter skoldagen. Har vi aktiviteter som är kopplade till skolan är det viktigt att använder oss av leken och kompletterar skolan och inte som ett skolämne. KOMPLETTERA SKOLAN I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på elevers utveckling och lärande. Lärarna ger oss i samråd med eleverna möjligheter för skolarbete. Vi erbjuder även föräldrar att låta eleverna göra sin läxa under fritidstiden. Vi lyssnar in vad de gör i skolan och kompletterar skolan genom leken, småpyssel, texter. Målet är att möjliggöra läxläsning framförallt till elever som går sent på fritids och komma ifatt i skolböckerna och hitta olika ingångar för förståelse i skolämnet. Eleverna har möjlighet att tacka nej till detta bjudande, även om vi försöker hitta motivation. Språk och kommunikation är en stor del i läxläsningen, liksom instruktionsförståelse. Vi försöker få eleverna att förstå vikten av att läsa sin läxa, även om det mer ligger på föräldrarnas ansvar. Att genom leken komplettera skolan allt från drama i lärandet, rollspel, bild och lek genom skolämnena. Genom att vi haft möjlighet att vara i skolan, kunnat se de barn som behöver extra stöd och därmed kunnat lättare planera de övningar som är skolrelaterade. Det är inte alltid skolarbetet och elevernas möjlighet till avkoppling går hand i hand, så läxläsningen och rena skoluppgifter får ibland backa för leken. Vi har valt att skolarbetet som oftast ligger efter mellanmålet, så alla elever har möjlighet att leka först. Även läxläsningen kan bero lite på hur situationen ser ut stunden (så som dagsläge för barnet, gruppen och antal barn). GENUS/JÄMSTÄLLDHET Motverka traditionella könsmönster och om att flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. I den planerade verksamheten har vi hela tiden haft som mål att grupperna skall i vara i möjligaste mån blandade med lika många pojkar som flickor. I det har vi lyckats bra och alla barnen har inte haft några synpunkter på det, de har däremot tyckt det har varit lyckat. Vi följer upp grupperna och sett till att det har varit en rättvis rollfördelning i gruppen.vi behöver arbeta vidare med detta mål och skapa en stor medvetenhet hos personal för hur man agerar och är med barnen utan att använda könsstereotypt språk eller handling som man inte är medveten om.

6 FRITIDSHEMMETS UPPDRAG De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap. 3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av / / skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogiska verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. / / skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Vi har mycket uteaktiviteter och friluftsliv, som t.ex. baka bröd över öppen eld, tälja, laga lätt på spritkök och grilla korv. Vi har aktiviteter efter årstider. Vi är lyhörda och försöker anpassa verksamheten efter elevernas behov, önskemål och antalet elever. Aktiviteterna är styrda av elevernas behov och önskemål utifrån ålder och mognad. Vi utnyttjar de förutsättningar och möjligheter som finns. Närheten till sjö, skog och hagmark ger möjligheter till stor variation utifrån årets växlingar. Samarbete mellan fritidshem/skola/förskola och hemmet är viktigt och nödvändigt både när problem uppstår och för att kunna utveckla och förnya våra aktiviteter. Samarbete och förståelse för varandras verksamheter är nödvändigt eftersom verksamheterna vävs ihop. Lokalerna är inte alltid ändamålsenliga för fritidsverksamhet då vi har förskoleklassens verksamhet på dagtid i samma lokaler. Vi gör det bästa av situationen och är ute mycket. Elevgruppen är stor men alla barn är inte på plats alla dagar och tider vilket gör att det är hanterbart. Vårt sätt att dela upp eleverna i mindre grupper gör att vi kan se och möta alla barn. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på fritidshemmet. Fråga: Frågeställning: Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra 1 Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfull fritid där verksamheten är trygg, rolig och stimulerande, där barnets individuella behov sätts i fokus. 3 Mitt barns fritidshem främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 Mitt barns fritidshem stimulerar mitt barn till en hälsosam livsstil. 5 Mitt barns fritidshem motverkar traditionella könsmönster så att flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling. 6 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

7 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. Frågeställning: 1. Trivsel/relationer: Trivs du på din arbetsplats 2. Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3. Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4. Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5. Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6. Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? 7. Inflytande/Påverkansmöjlighet: Känner du dej delaktig i hur ditt arbete/dina arbetsuppgifter utformas? 8. Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9. Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: De vårdnadshavare som har svarat på enkäten är nöjda med Vads fritidshem. Fortfarande är svarsfrekvensen låg och detta måste vi arbeta vidare med. Det är svårt att få föräldrar att svara på denna enkät trots olika försök från vår sida. Inga svar har inkommit på den psykosociala arbetsmiljöenkäten från personalen på Vads fritidshem.

8 ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR : IT- utbildning bland fritidspersonal. Detta ska vi ordna en intern utbildning kring i kommunen så vår fritidspersonal får grundläggande kunskaper de behöver för att driva vår verksamhet. Elever i behov av stöd behöver prioriteras. Det finns ett stort behov av kompetenshöjning inom detta område. Vi ser att barn med särskildabehov ökar och fritidspersonalen behöver kompetens och handledning kring hur de ska organisera verksamheten runt dessa elever så att det fungerar och de kan utvecklas även på fritids. Fritidspedagogens roll i det systematiska kvalitetsarbetet behöver stärkas. Målen och uppdraget genom allmänna råden från Skolverket ska sättas i fokus. Vi har bildat en fokusgrupp som kommer att arbeta vidare under kommande läsår med prioriterade områden för fritidshemmet för att lyfta och stärka vår personal i fritidshemmen och utveckla vår verksamhet. Kommunen har avsatt särskilda pengar för att kompetensutveckla vår fritidshemspersonal och dessa pengar ska användas till att ta hit föreläsare bland annat. Ort: Vad Datum: Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Josephine Molin