SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET 2013/2014

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET VAD LÄSÅRET 2013/2014 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Samarbetet mellan fritids Vad och fritids Söderbärke har blivit lite bättre men avståndet mellan de olika verksamheterna gynnar inte ett samarbete. Vi har haft gemensamma kvällsmöten. Aktiviteterna är styrda av barnens behov och önskemål utifrån ålder och utveckling. Vi utnyttjar de förutsättningar och möjligheter som finns. Närheten till sjö, skog och hagmark ger möjligheter till stor variation utifrån årets växlingar. Samarbete mellan fritidshem/skola/förskola och hemmet är viktigt och nödvändigt både när problem uppstår och för att kunna utveckla och förnya våra aktiviteter. Samarbete och förståelse för varandras verksamheter är nödvändigt eftersom verksamheterna vävs ihop. Vi försöker se och bekräfta varje barn de dagar de är en del av fritidsverksamheten bland annat genom att dela in dem i grupper vid genomgångar samt efter önskad aktivitet. En del saker har varit mindre bra och har haft inverkan på verksamheten. Barn med behov av stöd eller särskilt stöd tycks öka hela tiden. Lokaler är i viss mån inte ändamålsenliga för verksamheten. Läget på fritids Vad gör att några barn åker buss hem vilket gör att verksamheten störs av att ibland behöva passa busstider. Detta är en service till vårdnadshavare som de är mycket nöjda med och vi har därför valt att fortsätta med den servicen. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I fritidshemmet kan barnen få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Barnen möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processerna Vi utgår framför allt ifrån barnens fantasi i nuet och deras egna val. Även de riktade aktiviteterna är valbara. Vi har en önskelåda där barnen får lägga ned önskemål samt förslag på aktiviteter eller andra synpunkter. När vi har olika projekt är de flesta delaktiga, men alla har en möjlighet att välja bort eller modifiera uppgiften. Det finns även möjlighet att under samlingar ge förslag på olika aktiviteter. Speciellt vid vid inne- och utelek följer vi barnens spontana lekar och spel. Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankgiro: Org.nr: SE Säte Smedjebacken

2 Detta har till stor del fungerat bra. Vi försöker vara lyhörda när vi har olika projekt som är skolrelaterade att det skall vara roligt, därav modifieringen utefter individen. Skogen, Ängsbadet och om vi har aktiviteter med förskolan är inte valbara, utan alla följer med/eller hjälps åt. Aktiviteter ihop med förskolan och sammanslagningen kvällstid kan vara både roligt och tråkigt för barnen. Vi gör det dock för att samarbete med öppning och stängning för att kunna vara så mycket personal som möjligt när vi har högst tryck med barn. HÄLSA OCH RÖRELSE Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Kosten har stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att barnen grundlägger goda kostvanor. Både inne och ute finns möjligheter att röra sig. Målet är att skapa rörelse och prova på olika idrotter. Målet är rörelse och lek. Under uteleken, kan vi både arbeta för gemensam idrott eller de olika egna valen. Vi tvingar ingen att vara med, men försöker få barnen att prova. När vi är inne så finns möjligheten när det är mindre antal barn/uppdelning av tid, att vara i gymnastiksalen. Eleverna rör på sig mycket under våra utedagar. Vi har sett att efter samlingen kan det vara en god idé att vara ute, efter en dag i skolan. Genom leken t.ex. cyklar så uppfattas inte rörelse som betungande. Vi har ofta spontan idrott som t.ex. längdhopp. I gymnastiksalen är det ofta dans, bollsporter, lianer och olika former av banor som byggs upp. Genom idrotten arbetar vi med hur man uttrycker sig, förklara regler, löser konflikter demokratiskt och förstå den andre partnerns perspektiv. Speciellt de olika aktivitetsbanorna är en mycket populär aktivitet. Att lära barnen att delaktighet är viktigt. Att kunna puscha sina lagkamrater så att de blir ett bra team och att alla är välkomna att delta i aktiviteterna. Att kunna dela upp gymnastiksalen så alla har möjlighet att vara aktiv där. I de spontana lagsporterna är oftast mer populär hos pojkarna, men vill flickor vara med så får dem det. Badminton, basket bollplank används lika mycket av båda könen. Hopprep mer av flickor Det är svårt att få flickor att delta i exempelvis bandy och vi har låtit valet gå före, då regeln är att om man vill var med så får man det. Även om det kan finnas en risk att man väljer bort bandyn för att man känner sig dålig. Många pojkar har ishockey/bandy som fritidsaktivitet i hemmet. När det gäller hopprep så är sällan pojkar åk 3 med men pojkar i yngre åldrar är gärna med. Vi ser en positiv stämning, där det allt som oftast inte diskuteras om man är duktig för att man är flicka eller pojke.

3 SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Genom samlingen ge möjlighet att påverka dagen och komma med egna önskemål. Här ges möjlighet att få berätta händelser, gissa gåtor mm Både barnen och pedagogerna behöver en stund att stanna upp och komma från skola till fritids. Genom samlingen där barnen kan få berätta om händelser, gåtor m.m. träna på språket. Här får man tränas att lyssna, ta in instruktioner och demokratiskt vänta på sin tur. Vi arbetar med att sträcka upp handen så att alla har samma möjlighet att få prata. I leken använda och utveckla sitt språk, och utveckla konfliktlösning. Genom olika aktiviteter lär vi oss att kunna ta hänsyn till varandra. Lära sig kroppsspråket och dess betydelse. Här kan vi få in undertexter medvetandegöra vårt kroppsspråk och signaler i t.ex. konflikter. Vad visar vi egentligen? Lära sig respekt. När man får prata och inte prata? När man får röra sig och inte röra sig? Ge fokus, ta fokus, lyssna, tala och agera inför andra. Dock skall alla känna sig trygga genom pedagogen att få sin röst hörd, då vi har olika förmågor att utveckla idéer. Under alla våra aktiviteter så genomsyras språk och kommunikation. Allt från att ta och ge instruktioner, lösa konflikter, återberätta, välja och skapa/utveckla ordförråd. Pedagogerna medvetengör även det kroppsliga språket, så barnen blir medvetna om olika kommunikationssätt och använder sig av detta bland annat när de lär sig lösa konflikter. Kommunikation är oerhört viktigt och vi arbetar ständigt med ordet och den kroppsliga kommunikationen. Vi uppmuntar barnen att förklara och berätta. Det är svårare att medvetengöra den kroppsliga kommunikationen för de yngre barnen, men genom rollspel kan det bli bättre och det arbetar vi med. Vi har famförallt barn med svenska som första språk idag men många barn som har svårigheter med kommunikationen. Vi försöker få in mera berättarteknik i vardagen och vi har bland annat lyssnat på föreläsningar kring detta (kommungemensam satsning). LEK Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska

4 och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker, det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera barns utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Vi har ett allmänt utbud av pyssel som barnen kan välja emellan. Ibland har vi styrda teman, speciellt inför storhelger, men även skolrelaterade pyssel. Inneleken är beroende av barnkonstellation. Morphun, lego, kaplastavar, spel och hemmet är ofta valda aktiviteter. När barnen kommer från skolan är detta ett stort behov. Under lov och när det är få barn finns även möjlighet att vara i gymnastiksalen. Syftet är att få koppla av från stillasittande och skola. Framförallt tränas finmotoriken, i både de bestämda pyssel och det som barnen själva väljer att göra. Genom leken arbetar vi med rollspel och konfliktlösning. Vi arbetar för att alla barn skall ha möjlighet att vara delaktiga i alla lekar som sker på fritidshemmet. Ute- och innelek är framförallt självvald. Mycket av leken styrs av vilka barn som är där och vad de lekt innan. Som oftast är leken det tydliga avbrottet från skolan och som vi ser på det, rörelsebehovet efter skolan. Leken består av allt från olika idrotter, lekar på skolgården, skogen, samt inne på skolan. Skogen är otroligt viktig för kroppsmedvetenhet och fantasi. Vi ser att skogen har lekar som inte är alltför könsbundna. Vi har ett bra utbud för utelek, men innelek delas med förskoleklass och därmed har vi inte samma möjligheter till lekrum. SKAPANDE Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Vi har valt att göra ett antal experiment, för att väcka nyfikenhet om hur saker och ting fungerar, få ett kedjetänkande, och att alla kan. Målet är att tänka ut olika lösningar/vad som kommer att hända och varför och uttrycka dem (hypotes). Vi har gjort valen av olika experiment (mest beroende av lokal och materialmöjligheter). Barnen väljer själva om de vill vara med och hur mycket de vill delta. Experimenten skall var roliga lustfyllda, lärorika, experimentella och inte kopplas som ett skolämne men ändå finnas i ett sammanhang. Barnen får vara med från början och gissa/förklara vad som skall hända och varför. Vissa experiment kan barnen få göra själva varav de får lyssna och följa instruktioner. Det är viktigt när vi arbetar tillsammans att de som vill vara med lyssnar på alla och att alla har samma delaktighet. Att experiment bygger på fantasi och kreativitet. Teater är ett verktyg till att arbeta med sitt kroppsspråk, röst och samspel i grupp. Uppspelet är en viktig del men processen till uppspelt är ännu viktigare. Barnen har möjligheten att påverka historien och sin rollfigur utefter pedagogens ram. Pedagogen måste sätta upp en ram för att ett uppspel skall bli möjligt och att alla skall få plats. Att prova på olika roller som indirekt gör att

5 man arbetar med sitt egna jag, både genom att prova andra roller och spegla sig själv i tredje person. Ordets betydelse och minnesträning är stora delar i replikarbetet. Att gemensamt med den ram som pedagogen ger utveckla historien replikmässigt, scenografiskt och kostymmässigt. Vi spelar gärna upp våra alster för skolan och förskolan, vilket i sig är en viktig del att få publik och feed-back på det man gör. I pjäserna kan alla få spela vad som helst vilket bidrar till ett genusperspektiv. Hur många barn som deltar är om det är ett experiment som alla kan göra eller om det är ett experiment som man bara kan titta på och diskutera. Vi har låtit de flesta av experimenten varit valbara. Valet kan se olika ut beroende av om alla har möjlighet att prova eller om det är diskussionsexperiment. Vi har haft experiment ca 1 gång i veckan under våren. Det har fungerat bra, men vill utveckla detta med någon form av kemi/fysiklåda så det kan bli ett mer stående experiment och möjligheten att själva få prova i lugn och ro. Det svåra är att barnen inte alltid kan delta i projektet, då de är lediga m.m. Vilket gör det något tungarbetat. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig barnen hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. Då våra lokaler är små så måste vi arbeta för att dela upp rummen demokratiskt. Barnen får ta ansvar över hur rum och leksaker delas upp rättvist. Alla barnen får arbeta från idé till alster. Vi arbetar för att barnen skall arbeta med kvalitet och inte kvantitet samt motverka stressen att allt skall bli klart inom en dag. Då vi delar lokaler med förskoleklass, är det svårare att skapa aktiviteter som skall ske i moment för att motverka stress och öka finmotoriken. Annars har vi en fördelning av typiska tjej- och killpyssel bland barnen. Vi har ibland pyssel som är kopplande till skola såsom kubismen (vi arbetar med former). Dock har vi alltid barn som inte vill arbeta med detta och det är en hårfin avvägning med tanke på barnens rörelsebehov och trötthet efter skoldagen. Har vi aktiviteter som är kopplade till skolan är det viktigt att använder oss av leken och kompletterar skolan och inte som ett skolämne. KOMPLETTERA SKOLAN

6 I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. Lärarna ger oss i samråd med barnen möjligheter för skolarbete. Vi erbjuder även föräldrar att låta barnen göra sin läxa under fritidstiden. Vi lyssnar in vad de gör i skolan och kompletterar skolan genom leken/småpyssel/texter/. Målet är att möjliggöra läxläsning framförallt till barn som går sent på fritids och komma ifatt i skolböckerna och hitta olika ingångar för förståelse i skolämnet. Barnen har möjlighet att tacka nej till detta bjudande, även om vi försöker hitta motivation. Språk och kommunikation är en stor del i läxläsningen, liksom instruktionsförståelse. Vi försöker få barnen att förstå vikten av att läsa sin läxa, även om det mer ligger på föräldrarnas ansvar. Att genom leken komplettera skolan allt från drama i lärandet, rollspel, bild och lek genom skolämnena. Genom att vi haft möjlighet att vara i skolan, kunnat se de barn som behöver extra stöd och därmed kunnat lättare planera de övningar som är skolrelaterade. Det är inte alltid skolarbetet och barnens möjlighet till avkoppling går hand i hand, så läxläsningen och rena skoluppgifter får ibland backa för leken. Vi har valt att skolarbetet som oftast ligger efter mellanmålet, så alla barn har möjlighet att leka först. Även läxläsningen kan bero lite på hur situationen ser ut stunden (så som dagsläge för barnet, gruppen och antal barn). Dock fortsätter vi i samma bana, då det har känts som om vi hittat bra avvägningar. Vi ser fram emot hur matematik och läsprojekt kommer att utvecklas. Vi vill även hitta Ipadens och datorernas möjligheter i detta ämne.

7 GENUS/JÄMSTÄLLDHET Motverka traditionella könsmönster och om att flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. I den planerade verksamheten har vi hela tiden haft som mål att grupperna skall i vara i möjligaste mån blandade med lika många pojkar som flickor. I det har vi lyckats bra och alla barnen har inte haft några synpunkter på det, de har däremot tyckt det har varit lyckat. Vi följer upp grupperna och sett till att det har varit en rättvis rollfördelning i gruppen.vi behöver arbeta vidare med detta mål och skapa en stor medvetenhet hos personal för hur man agerar och är med barnen utan att använda könsstereotypt språk eller handling som man inte är medveten om. FRITIDSHEMMETS UPPDRAG De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap. 3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av / / skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogiska verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. / / skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Vi har mycket uteaktiviteter och friluftsliv, som t.ex. baka bröd över öppen eld, tälja, laga lätt på spritkök och grilla korv. Vi har aktiviteter efter årstider. Vi är lyhörda och försöker anpassa verksamheten efter barnens behov, önskemål och antalet barn. Aktiviteterna är styrda av barnens behov och önskemål utifrån ålder och mognad. Vi utnyttjar de förutsättningar och möjligheter som finns. Närheten till sjö, skog och hagmark ger möjligheter till stor variation utifrån årets växlingar. Samarbete mellan fritidshem/skola/förskola och hemmet är viktigt och nödvändigt både när problem uppstår och för att kunna utveckla och förnya våra aktiviteter. Samarbete och förståelse för varandras verksamheter är nödvändigt eftersom verksamheterna vävs ihop.

8 Vi har utbildad personal på Vads fritidshem. En fritidspedagog som arbetar 70 procens samt en dramapedagog som arbetar 60 procent. Denna kombination av utbildning främjar barnens mångsidigheten på fritidshemmet och fungerar mycket väl. Lokalerna är inte alltid ändamålsenliga för fritidsverksamhet då vi har förskoleklassens verksamhet på dagtid i samma lokaler. Vi gör det bästa av situationen och är ute mycket. Barngruppen är stor men alla barn är inte på plats alla dagar och tider vilket gör att det är hanterbart. Vårt sätt att dela upp barnen i mindre grupper gör att vi kan se och möta alla barn. Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på fritidshemmet. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet. 2 Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfull fritid där verksamheten är trygg, rolig och stimulerande, där barnets individuella behov sätts i fokus. 3 Mitt barns fritidshem främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 Mitt barns fritidshem stimulerar mitt barn till en hälsosam livsstil. 5 Mitt barns fritidshem motverkar traditionella könsmönster så att flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling. 6 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls

9 Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. Det finns inga inkomna svar på enkäten. I enkäten från vårdnadhavarna har vi en svarfrekvens på ca 50%. Det vi kan utläsa av enkäten är att de flesta är nöjda med vårt fritidshem i Vad. ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2014/2015: Vi vill öppna upp mer för "könsneutralt" pyssel, så som mindre träarbeten och ritningsövningar. Detta ska appellera till både pojkar och flickor, genus. Se till att fritidshemmen har ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande.vi vill prioritera arbetsområden med barnens sociala kompetens och lek. Dessutom vill vi kompletterskolan genom att försöka jobba mer med naturvetenskap/experiment. Vi vill hitta bra arbetsätt för att stärka barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmet. : Ort: Söderbärke Datum: 7/8-14 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Josephine Molin