Delårsrapport juni 2012

Transkript

1 Delårsrapport juni

2 Innehållsförteckning Inledning Sida Kommunledningen har ordet 1 Ekonomisk sammanfattning 2 Fem år i sammandrag 3 Förvaltningsberättelse Avstämning av kommunens övergripande mål 4 Finansiell analys 6 Personalredovisning 9 Räkenskaper Resultaträkning 12 Balansräkning 13 Kassaflödesanalys 14 Noter 15 Driftredovisning 19 Investeringsredovisning 20 Redovisnings- och värderingsprinciper 21 Redovisning per nämnd Kommunstyrelse kommunledningskontor 23 Kommunstyrelse Campus Värnamo 27 Överförmyndare 29 Kommunens revisorer 30 Upphandlingsnämnd 31 Teknisk nämnd 33 Miljö och stadsbyggnadsnämnd - Miljö och stadsbyggnadskontor 37 - Räddningstjänst 40 Kulturnämnd 43 Barn- och utbildningsnämnd 45 Omsorgsnämnd 49 Medborgarnämnd 53 Finansiering och övrig verksamhet 57 Övrigt Värnamo Stadshus AB 60 Värnamo Energi AB 62 Finnvedsbostäder AB 63 Studentbostäder AB 64 Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 65 Ord- och begreppsförklaringar 67 Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsperioden till Rapporten är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Emma Svensson på Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: kommunen@varnamo.se. Org.nr: Bilder: Bilderna i rapporten kommer från Smålandsbilder.

3 Kommunledningen har ordet I halvtid - några reflektioner Den ekonomiska utvecklingen i världen har stämt till eftertanke även i Värnamo kommun under det första halvåret, inte minst när det gäller vilka budgetförutsättningar som är realistiska. Oavsett orosmolnen har Värnamo kommun tagit ett antal utvecklingssteg som långsiktigt kommer att stärka tillväxten och därmed välfärden. Befolkningsökning och offensiva investeringar Vår befolkning ökar, vi har kontroll över våra kostnader och vi satsar offensivt både på investeringar och på att utveckla våra medarbetare. Samtidigt är vi den kommun i länet som har lägst skatt. Ombygganden av Gummifabriken fortskrider, liksom en rad andra investeringar, där det största objektet är det nya avloppsverket med tillhörande ledningar, som nu äntligen fått alla klartecken. Struktur utvecklingsarbete och målstyrning ger resultat Vi har haft en uppskattad budgetprocess för de kommande åren som varit väl strukturerad, enkel att följa och som tydligt visat att ny teknik kan förenkla och skapa överblick för våra förtroendevalda. Vi har tillsammans med Värnamo Näringsliv och Värnamo City skapat en ny funktion som tillväxtstrateg för att trygga den framtida välfärden. Införandet av målstyrning av verksamheterna har fortsatt enligt plan och införandefasen upphör under året, projektet Trygg tillsammans har kartlagt och utvecklat våra insatser vad gäller trygghet i vid bemärkelse och vi är i gång med ett långsiktigt arbete för att utveckla kommunens värdegrund. Vi blir allt bättre på att följa upp våra resultat och jämföra oss med andra vad gäller kvalitet och kostnadseffektivitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet syftar på långsiktiga resultat, men exempelvis rankas Värnamo på andra plats i länet - och 49:e plats i landet när tidningen Miljöaktuellt presenterar årets upplaga av Sveriges Miljöbästa kommun. Samverkansutredning Under första halvåret har vi också startat vår omfattande samverksansutredning, ett relativt unikt sätt att ta bort onödiga kostnader på medellång sikt. Samverkansutredningen har fått ett brett gensvar och bygger på transparens och delaktighet från chefer, medarbetare, fackliga företrädare och politiker. Förslagen som arbetas fram kommer var för sig att behandlas i kommunstyrelsen, som beslutar vilka förslag som ska förverkligas. För genomförandet av de olika förslagen har ordförande i nämnderna och hela kommunstyrelsen det yttersta ansvaret. Orosmolnen från början av året vad gäller Eurokrisen kvarstår och det finns en osäkerhet om vad som händer med löneavtalen för medarbetarna i skolan. Men vi får alla leva med en viss osäkerhet om framtiden och då är det bra att veta att Värnamo kommuns ekonomi fortfarande är mycket stark. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsen ordförande Mats Hoppe Kommunchef 1

4 Ekonomisk sammanfattning Delårsresultat Resultatet för perioden januari till juni visar ett överskott på 24 Mkr, vilket är 5 Mkr högre än för samma period Prognosresultat för helår Resultatet för helåret enligt prognosen uppgår till +50 Mkr, vilket är 26 Mkr högre än budgeterat. En stor förklaring till detta är att skatteintäkterna förväntas bli 17,8 Mkr högre än budgeterat. Detta pga ökad sysselsättning i riket och en allmän återhämning efter den kraftiga lågkonjunkturen. Dessutom har AFA Försäkring beslutat att återbetala hela de inbetalda premierna för år 2007 och 2008, vilket för Värnamo kommuns del innebär en återbetalning om 26,8 Mkr. Dessutom kommer ingen premie att behöva betalas för, vilket ger minskade kostnader om ca 4 Mkr. I prognosen finns med en preliminär inlösen av pensioner intjänade före 1998, vilket ger ökade kostnader om 20 Mkr inkl särskild löneskatt. En sådan inlösen kräver ett beslut av kommunstyrelsen. Nämndernas ekonomi Helårsprognosen för nämnderna visar tillsammans ett underskott på 5 Mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna och de viktigaste förklaringarna till dessa framgår nedan. Övriga nämnder redovisar ett över- eller underskott som understiger 2 Mkr. Omsorgsnämnd: Orsaker: -5,6 Mkr Ej fullt genomförda åtgärder till följd av sparkrav samt underskott på vissa verksamheter. Vissa överskott finns dock inom andra verksamheter. Medborgarnämnd Orsaker: -3,1 Mkr Antalet placeringar på institution och familjehemsplaceringar fler än budgeterat. Personalredovisning Per har Värnamo kommun årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning med 16 årsarbetare. Den totala sjukfrånvarotiden har under första halvåret ökat med 0,2 procentenheter till 4,9 % jämfört med motsvarande period Andelen sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre har minskat med 2,4 procentenheter till 42,9 %. Sjukfrånvaron bland kvinnorna har minskat med 0,1 procentenhet till 5,1 procent samt ökat bland männen med 1,2 procentenheter till 4,2 procent. Pensionsrätt intjänad före 1998 De anställdas intjänade pensionsrätt före 1998 redovisas, i enlighet med lag, inte som skuld utan som ansvarsförbindelse. Vid års utgång beräknas denna uppgå till 693 Mkr inklusive särskild löneskatt. Efter hand ökar utbetalning från denna ansvarsförbindelse och belastar då årets resultat som kostnad. För att begränsa kostnadsökningen framöver sker inlösen (försäkring) när kommunen bedöms har ekonomiskt utrymme för detta. I helårsprognosen för har medräknats en inlösen av pensioner med totalt 20 Mkr. Ett förslag föreläggs kommunstyrelsen för beslut under hösten under förutsättning att det ekonomiska resultatet för hela fortfarande är positivt. Nettoinvesteringar Periodens nettoinvesteringar uppgår till 47,5 Mkr, vilket är 4,5 Mkr högre än samma period Tekniska nämnden står för största andel av investeringarna (42 Mkr). Investeringar i f d gummifabriken sker i det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter och redovisas därmed inte bland kommunens investeringar. Årets största investeringar hittills avser ombyggnad av Finnvedsvallen (5,7 Mkr), VA sanering i Åminne (5,4 Mkr) och ombyggnad av kök på Forsheda skola (5,3 Mkr). Tomtlikvider uppgår till 2,8 Mkr. Prognosen för helåret avseende nettoinvesteringar uppgår till 113 Mkr, vilket är 130 Mkr lägre än de totala budgetanslagen. Utöver årsbudget finns också en omfattande ombudgetering (tilläggsbudget) av investeringar från tidigare som inte genomförts. En förklaring är förseningar i uppförandet av ett nytt reningsverk men också många andra investeringar som har försenats. 2

5 Fem år i sammandrag Delår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Antal invånare (per eller 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, kr * 20,75 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), tkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga lån, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 96,9 96,1 95,6 97,7 97,4 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,42 1,40 1,27 1,19 1,26 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,5 71,4 68,7 66,7 70,5 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 31,4 30,9 31,5 24,5 25,9 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,4 0,2 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 6,6 7,5 7,7 6,0 6,1 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 2,9 1,3 0,0 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,8 20,2 20,3 20,7 18,4 Berörda nyckeltal är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr.o.m *) Skatteväxling har skett med Jönköpings läns Landsting med 0,33% för överlämning av huvudmannaskap för kollektivtrafiken. 3

6 Avstämning av kommunens övergripande mål Kommunens nya målstyrningsarbete Under hösten avslutas införandefasen av kommunens nya målstyrningsmodell och därmed är målstyrningen ett ordinarie arbetssätt inom kommunen. Arbetet med att underhålla och vidareutveckla modellen/systemet övergår till det förvaltningsövergripande kvalitetsnätverk som startar i slutet av året. Under hösten tillkommer en ny funktionalitet i systemet som innebär att aktiviteter som tillhör förvaltningarnas övriga projekt/planer/program kommer att hanteras tillsammans med målstyrningen och på så vis ge en god överblick av alla aktiviteter som är på gång i kommunen, d v s även i andra större projekt och liknande. Detta kommer att innebära att vi får en bättre helhetsbild av hur målstyrningen hänger ihop med övriga projekt/planer/program. I dagsläget finns ca aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan idag följa målstyrningen genom en Titta-behörighet i Hypergene. Under hösten planeras att även medborgarna kommer att kunna få ta del av innehållet i målstyrningsarbetet. Kommunens övergripande mål Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p) del A7 om Trygghet. Utomhus kvällar/nätter, hot/rån/misshandel, inbrott i hemmet. Nulägesnivå: 57 p (snitt för alla kommuner i SCBmätningen vår 2011 var 60 p, bästa kommun 85 p) Målnivå: 58 p hösten. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten. Mätning görs hösten 2. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Målnivå: 68 p hösten. Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsten. Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Mätning görs hösten Nulägesnivå: 61 p (snitt för alla kommuner i SCBmätningen vår 2011 var 61 p, bästa kommun 74 p) Resursmål (Produktivitet/Process/Ekonomi/Personal) Av resursmålen startar vi enbart med ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Nulägesnivå: 4,49 % för det enskilda året (prognos) Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster och 3,20 % för den aktuella perioden som vid balansavstämning inte ska medräknas och Målnivå: Se målformulering. genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % samt årsbokslut). Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För Målet uppnått perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. 4. Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och pliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år Nulägesnivå: +155,7 Mkr bakåt. Målnivå: Se målformulering. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga samt årsbokslut). summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsför- Målet uppnått 4

7 Avstämning av kommunens övergripande mål Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 70 i medelbetyg vid mätning år Från år gäller målnivå 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100. Uppföljningsintervall: Första mätning Därefter Målet uppnått Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,7 (snitt för alla kommuner i SCBmätningen vår 2011 var 5,9, bästa kommun 7,1). Anställdas uppfattning 40 % nöjda år Målnivå: 7,0 hösten,samt 60 % nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten. Nästa medarbetarundersökning Mätning görs / Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen är justerade from, pga att SMED/RUS använder ny beräkningsmetod då statistikunderlaget blivit utförligare. Nulägesnivå: Minskat med 17,3 % mellan åren , vilket innebär en försämring med 1,5 procentenhet sedan förra mätningen som avsåg perioden (Uppdaterad aug ). Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. Målet ej uppnått 5

8 Finansiell analys Delårsresultat Kommunen redovisar för första halvåret ett positivt resultat på +24,0 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten är på +27,2 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett nuvarande budgeterat helårsresultat på +24,0 Mkr. Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +33,6 +33,8 +60,4 +61,3 +23,5 Soliditet 70,5 % 66,7 % 68,7 % 71,4% 71,5% Förändring av eget kapital +3,7 % +3,3 % +6,2 % +5,3% +2,0% Prognos för helåret Prognoserna för helåret som lämnats visar sammantaget ett bättre resultat än budget med 26,6 Mkr. Helårsprognosen för visar ett resultat på +50,4 Mkr. Realisationsvinster vid fastighets- och inventarieförsäljning utgör endast 0,5 Mkr av detta resultat. Mkr ,1 34,1 66,7 60,4 50, P Nämnderna visar i sina helårsprognoser ett underskott mot den reviderade budgeten på sammanlagt 4,6 Mkr (se vidare driftredovisningen). Även om vissa delar av detta är av engångskaraktär är det angeläget att nämndernas verksamhetskostnader snabbt anpassas till gällande budget. Prognos - Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Det prognostiserade helårsresultatet på 49,9 Mkr, efter reducering av realisationsvinsterna på 0,5 Mkr, innebär att kommunen under beräknas uppfylla lagens krav om balans i ekonomin och även nivån för god ekonomisk hushållning. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Prognos - Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år : 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Det prognostiserade årsresultatet för, med avräkning för reavinster, beräknas uppgå till 49,9 Mkr. Därtill kommer en planerad inlösen av en del av pensionsskulden med 20 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. De totala intäkterna enligt ovan beräknas uppgå till 1 557,0 Mkr. Resultatet blir därmed +4,5 % av intäkterna och målet kommer därmed att uppfyllas för det enskilda året. Vid avstämning två år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +3,2 %. Även ur det tidsperspektivet uppfylls målet. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) beräknas uppgå till 64,8 Mkr. Resultat (exkl pensionsinlösen och reavinster) och avskrivningar beräknas uppgå till 153,4 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 88,6 Mkr. För perioden fyra år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 155,7 Mkr. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Prognos Utveckling av skatteintäkter och Kommunalekonomisk utjämning % ,4 2, P Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2011 och beräknas bli 0,8 %. År 2011 var ökningen 2,4 %. Orsaken är framförallt en skattesänkning med 0,33 procentenheter pga överföring av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till landstinget. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 25 öre från 21,33 till 21,08. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo 3,3 2,4 0,8 6

9 Finansiell analys är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. År har Värnamo länets lägsta skattesats. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare, nivån på de generella statsbidragen samt kommunalekonomisk utjämning som påverkar ovanstående. Avvikelsen mot budget för år avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas uppgå till +17,5 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att arbetslösheten inte nått de höga tal som befarades och genom en tidig vändning av konjunkturen. Prognos - Utveckling av nettokostnader % ,4 2,0 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2011 och beräknas uppgå till 1,4 %. Orsaken till den låga ökningen är även i detta fall överföring av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till landstinget med cirka 18,5 Mkr. Under perioden ökar nettokostnaderna med 7,1 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökar med 8,8 %. Prognos - Utveckling av nettokostnadsandelen P Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,7% 93,5% 91,4% 91,2% 91,8% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,0% 5,1% 5,2% 5,4% 5,4% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,7% 98,6% 96,6% 96,6% 97,2% Finansnetto av skatter+utjämning -1,3% -0,9% -1,0% -0,5% -0,4% Verksamhetens nettokostnadsandel minskar under femårsperioden med 1,9 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 11,6 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,4 procentenheter i förhållande till skatter och utjämning. 1,2 2,4 1, P Investeringar Mkr , P P Nettoinvesteringar/ nettokostnader 10,7% 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 137,7% 147,4% 98,0% 66,4% 84,2% Kommunen beräknas investera för 112,7 Mkr. Under år 2011 var investeringarna tillfälligt något lägre (95,1Mkr). När kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel eller uppta externa lån. Fram till och med 2011 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att fd Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte den stora investeringen av kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 74,5% 73,4% 72,8% 72,5% 71,7% Finansiella tillgångar 2,5% 2,1% 1,4% 1,2% 1,2% Summa anläggningstillgångar 77,0% 75,4% 74,2% 73,7% 72,9% Kortfristiga fordringar 5,4% 4,8% 8,1% 10,4% 13,4% Finansiella placeringar, kassa och bank 17,6% 19,8% 17,7% 15,9% 13,7% Summa omsättningstillgångar 23,0% 24,6% 25,8% 26,3% 27,1% 112,7 Skuldsättning Total skuldsättning 29,5% 33,3% 31,3% 28,6% 28,5% varav avsättningar 11,1% 12,6% 11,0% 8,4% 7,7% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,0% 1,5% 1,6% varav kortfr. skulder 18,3% 20,6% 20,3% 18,7% 19,2% 7

10 Finansiell analys Prognos - Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Mkr ,1 681,5 15,2 48,5 32,8 29,1 28, Avsättning 619,9 Ansvarsförbindelse 682,7 688,0 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa delar av ansvarsförbindelsen. Under 2011 gjordes inlösen med 10,1 Mkr (inkl löneskatt). Förslag har under hösten lämnats till kommunstyrelsen om inlösen av intjänad pensionsrätt motsvarande 20 Mkr (inkl löneskatt). Denna inlösen har beaktats i helårsprognosen. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt de särskilda avtalspensioner som tecknades under Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. På pensionsutbetalningar tillkommer särskild löneskatt med 24,26%. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,5 Mkr 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1264,4 Mkr 1473,9 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 473,9 Mkr vilket är en höjning med ca 210 Mkr i förhållande till senaste årsskiftet. Detta avser i första hand lån som kommer att upptas av Värnamo Energi AB till en ny kraftvärmeanläggning. Vid periodens slut uppgår borgen till dessa bolag till 1 471,0 Mkr. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med preliminärt 0,6 Mkr och övrig borgen på 1,3 Mkr. Någon ny beräkning av borgen till egna hem har inte gjorts sedan senaste årsskiftet. Kommunens nya medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening innebär att kommunen numera också har en solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Se balansräkningen. 8

11 Personalredovisning Anställda Förvaltning Tills- Års- Tidsbegr Årsarbetare Tillsvidare- arbetare månadsanställdanställdanställda vidare- Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 30 juni. Under första halvåret har antalet tillsvidareanställda totalt ökat med två personer. Kvinnornas andel av de tillsvidareanställda är oförändrad, 82 procent. De tidsbegränsat månadsanställda har totalt ökat med 6 personer. I de tidsbegränsat anställda ingår fem Unga Vuxna, jämfört med 29 Unga Vuxna 31 december 2011, en minskning med 24 personer. Av dessa 24 fanns 16 Unga vuxna inom barn- och utbildningsförvaltningen och fem i omsorgsförvaltningen. Ökningen på tekniska kontoret består främst av säsongsanställda och ökningen inom omsorgsförvaltningen beror på ett större antal vikariat. Pensionsavgångarna uppgick första halvåret till 36. Helårsprognosen 31 december 2011 uppgick till 54 pensionärer. Övertid och mertid Förvaltning Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 2. Kostnader för övertid och mertid (exkl. PO-tillägg) i kkr per förvaltning. De totala kostnaderna för övertid och mertid första halvåret är 327 kkr lägre jämfört med Detta beror främst på att kostnaderna för fyllnadslön är 8,6 procent lägre. Dock är kostnaderna för övertid 2,9 procent högre. Övertid och mertid i timmar Förvaltning Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 3. Antal övertids- och mertidstimmar per förvaltning. Timmar för övertid i ledighet och fyllnad i ledighet ingår. Då övertid och mertid också kan tas ut i ledighet kan enbart kostnaderna inte ge hela bilden av den faktiska övertiden och mertiden. Tabell 3 ovan visar att de totala antalen övertids- och mertidstimmar är cirka fem procent lägre första halvåret. Förändringen består av 15 procent fler övertidstimmar samt 10 procent färre mertidstimmar. 9

12 Personalredovisning Timlön Förvaltning Timlön, kkr Timlön, tim Timlön, kkr Timlön, tim Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Finansiering Totalt Tabell 4. Kostnader för timlön (exkl. PO-tillägg) i kkr samt antal timmar per förvaltning. Timlön PAN ingår ej. Kostnaderna för timlön är 4,4 procent högre första halvåret jämfört med första halvåret 2011 vilket till viss del kan förklaras av lönerörelsen Antalet utförda timmar är timmar fler (7,2 procent) jämfört med Sysselsättningsgrad Förvaltning Barn- o utb förv. 93,4 % 93,6 % 94,0 % 94,3 % 94,3 % 94,2 % Fritidsförv 90,4 % 92,5 % 92,8 % Kommunledn kont 95,7 % 95,9 % 96,6 % 97,4 % 96,7 % 97,2 % Kulturförv 95,8 % 96,2 % 96,2 % 94,4 % 94,3 % 93,8 % Medborgarförv 96,3 % 95,8 % 95,2 % 96,5 % 95,9 % 96,5 % Miljö- och stadsb 97,4 % 97,4 % 95,3 % 95,7 % 94,6 % 96,1 % Omsorgsförv 83,8 % 84,3 % 84,3 % 85,0 % 85,2 % 85,3 % Räddningstj 98,7 % 98,6 % 98,7 % 98,6 % 97,4 % 97,4 % Tekniska kontoret 97,2 % 96,9 % 97,1 % 97,2 % 97,4 % 97,2 % Upphandlingsförv ,5 % 95,9 % 92,7 % Totalt 90,2 % 90,5 % 90,7 % 91,2 % 91,2 % 91,2 % Tabell 5. Medelsysselsättningsgrad per förvaltning. Hänsyn ej tagen till partiella ledigheter. Urval: tillsvidareanställda. Den totala medelsysselsättningsgraden är under första halvåret oförändrad, 91,2 procent. Inom barn- och utbildningsförvaltningen har medelsysselsättningsgarden minskat 0,1 procentenheter och inom omsorgsförvaltningen ökat 0,1 procentenheter. Inom samtliga förvaltningar förutom miljö- och stadsbyggnadskontoret har män högre medelsysselsättningsgrad än kvinnor. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad är oförändrad 89,8 procent och männens medelsysselsättningsgrad har ökat med 0,2 procentenheter till 97,6 procent. Totalt Sysselsättningsgrad 100 % 59,4 % 61 % 61,7 % 62,6 % 62,8 % 62,5 % Sysselsättningsgrad % 25,9 % 26 % 25,5 % 25,9 % 25,2 % 26,2 % Sysselsättningsgrad 0-74 % 14,7 % 13 % 12,8 % 11,5 % 12,0 % 11,3 % Tabell 6. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Av tabell 5 framgår att andel anställda som arbetar heltid har minskat under första halvåret med 0,3 procentenheter till 62,5 procent. Detta beror på att Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvarotiden har under första halvåret ökat med 0,2 procentenheter från 4,7 procent till 4,9 procent jämfört med motsvarande period Andelen sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre har minskat med 2,4 procentenheter andelen kvinnor som arbetar heltid har minskat från 56,6 procent 31 december 2011 till 56,1 procent 30 juni. från 45,3 procent till 42,9 procent. Sjukfrånvaron bland kvinnorna har minskat med 0,1 procentenhet till 5,1 procent samt ökat bland männen med 1,2 procentenheter till 4,2 procent. 10

13 Personalredovisning Sjukfrånvarotid (%) Andel 60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan och (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan och (procentenheter) Kön och åldersintervall Kvinnor ,7 13,3 0,4 6,0 Män ,2 0 2,3 0,0 Totalt ,9 9,7 0,3 7,1 Kvinnor ,0 42,5 0,4 9,2 Män ,8 15,1 0,3 11,0 Totalt ,6 39,6 0,4 9,2 Kvinnor ,5 49,2 0,3 0,2 Män ,3 53,3 2,1 22,3 Totalt ,5 50,1 0,8 4,1 Totalt kvinnor 5,1 43,9 0,1 4,2 Totalt män 4,2 38,4 1,2 11,4 Totalt ,9 42,9 0,2 2,4 Tabell 7. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel 60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron har ökat inom intervallen 29 år och yngre och 50 år och äldre samt minskat inom intervallet år. Den största minskningen av sjukfrånvaro har skett bland kvinnor 29 år och yngre och år med 0,4 procentenheter. Den största ökningen av sjukfrånvaro finns bland män 29 år och yngre med 2,3 procentenheter. Vid månadsvis jämförelse mellan och 2011 har den största ökningen av sjukfrånvaro skett i februari och mars och därefter minskat. Den långa sjukfrånvaron har minskat inom åldersintervallen 29 år och yngre och år men ökat i intervallet 50 år och äldre. Den långa sjukfrånvaron har minskat bland kvinnorna men ökat bland männen inom intervallet 50 år och äldre. I syfte att minska sjukfrånvaron har en överenskommelse träffats med Försäkringskassan. De överenskomna målen är att minska sjukfrånvaron till 4,0 procent år, varav delmålen 4,2 procent år 2010 och 4,1 procent år 2011, samt att minska andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar till 45 procent år, varav delmålen 49 procent år 2010 och 47 procent år Delmålet 2011 uppnåddes inte för den totala sjukfrånvarotiden, utfallet uppgick till 4,4 procent. Däremot uppnåddes målet för sjukfrånvaro längre än 60 dagar där utfallet uppgick till 45,9 procent. Värnamo kommun arbetar aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Projektet Hälsoutbildningen genomfördes tillsammans med Previa under hösten 2011/våren. Syftet var att stimulera medarbetare till en livsstil som ökar frisknärvaron och minskar såväl korttidssjukfrånvaro som risken för längre sjukfrånvaro. Utvärderingen visar att sjuklönekostnaderna och antalet sjukfrånvarotillfällen minskat för deltagarna. Planering har påbörjats för en ny omgång hälsoutbildning med start Förvaltning Sjukfrånvarotid (%) Andel 60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan och (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan och (procentenheter) Barn- o utb förv. 4,3 45,0 0,1 5,5 Kommunledn kont 4,2 51,5 1,2 27,7 Kulturförv 2,3 63,0 0,9 40,9 Medborgarförv 7,7 39,8 0,2 5,7 Miljö- och stadsb 0,9 0 2,4 48,9 Omsorgsförv 6,2 43,4 0,5 0,3 Räddningstj 1,4 0 0,1 28,0 Tekniska kontoret 2,5 22,8 0,3 9,8 Upphandlingsförv 3,1 69,8 1,5 69,8 Totalt 4,9 42,9 0,2 2,4 Tabell 8. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltningen. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. För medborgarförvaltningen ingår anställda på BEA-avtalet med totalt 32 medarbetare. Den totala sjukfrånvarotiden har minskat inom miljö- och stadsbyggnadskontoret, kulturförvaltningen, tekniska kontoret och räddningstjänsten. Långtidssjukfrånvaron har minskat inom miljö- och stadsbyggnadskontoret, räddningstjänsten, tekniska kontoret, medborgarförvaltningen samt barnoch utbildningsförvaltningen. 11

14 Resultaträkning Belopp i kkr Budget Prognos Budgetavvikelse Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat

15 Balansräkning Belopp i kkr TILLGÅNGAR Budget Bokslut 2011 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) ingår ovan Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd ingår nedan Kortfristiga fordringar (Not 11) ingår nedan Kassa och bank (Not 12) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och ingår ovan liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 16) Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsföpliktelser som inte upptagits bland skulder avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser Värnamo kommun har i juni ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sveriges AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. De kommuner som är medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett ev. ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som resp. medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas resp. insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Värnamo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sveriges AB:s totala förpliktelser till 256,5 mdkr och totala tillgångar till 255,7 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 402 mkr och andelen av de totala tillgångarna till 400,9 mkr. 13

16 Kassaflödesanalys Belopp i kkr Budget Utfall -01 till -06 Utfall till Bokslut 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning/minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

17 Noter Not 1 Intäkter Taxor, avgifter och ersättningar Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrig försäljning Förändring skogskonto Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie AGS för 2007 & Summa intäkter Not 2 Kostnader Lämnade bidrag Entreprenad, köp av verksamhet Lönekostnader, inkl. sociala avgifter Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vattenkostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Transporter och resor Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring skuld flyktingmottagning Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 0 0 Övriga kostnader Summa kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enligt plan Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan Nedskrivning anläggningar Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminärt erhållen allmän kommunalskatt Slutavräkningsdifferens föregående år Preliminär slutavräkning innevarande år (6 månader) Mellankommunal kostnadsutjämning Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag/regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Återföring nedskriven finansiell tillgång Räntebidrag Byggränta (aktiverat som investering) Övriga utdelningar Övriga finansiella intäkter Summa finansiella intäkter

18 Noter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde Årets pågående investeringar Årets försäljningar Årets nedskrivningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag Obligationer 0 0 Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Upplupna skatteintäkter Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) Fordran bolag koncernkonto Kortfristigt lån Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 12 Kassa och bank Kommunen har en outnyttjad checkräkningskredit om 5 Mkr (15 Mkr). 16

19 Noter Not 13 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 14 och 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Utgående skuld och ansvarsförbindelser per baserar sig på en beräkning av skulden per och prognosen per , där värdet i mitten av dessa har använts. Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv Fritidsanläggningar Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anslutningsavgifter Flyktingmottagning Summa andra avsättningar VA-anläggningsavgifter redovisas from 2011 som långfristig skuld. Flyktingmottagning redovisas from som kortfristig skuld. Not 16 Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter Summa långfristiga skulder Av beloppet ovan kommer 269 kkr ytterligare att återföras som intäkt under. VA-anslutningsavgift redovisades som avsättning. Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto Leverantörsskulder Skuld mervärdeskatt Anställdas skatter Skulder till staten Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt (50% av KPA:s prognos ) Återställning efter översvämning Statsbidrag klimatinvesteringsprogram (KLIMP) Skogsreserv Flyktingmottagning Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder

20 Noter Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda År 2007: Pensionstagare födda År 2008: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998 b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadhus AB, varav utnyttjat kkr (0 kkr) Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat (0 kkr) Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat 0 kkr (0 kkr) Kommunalt borgensansvar egnahem, per Övriga borgensförbindelser Summa borgen Donationer att förvalta Summa övriga ansvarsförbindelser Not 19 Övriga ej likvidpåverkande poster Justering för av-och nedskrivningar Pensionsavsättning Flyktingmottagning, redovisas from som kortfristig skuld Underhållsreserv Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anläggningsavgifter Fritidsanläggningar 0 0 Summa övriga ej likvidpåverkande poster Not 20 Investering finansiella anläggningstillgångar Köp av andelskapital i Kommuninvest Köp av insatskapital i Södra Skogsägarna ekonomisk förening 12 0 Summa investering finansiella anläggningstillgångar Not 21 Försäljning finansiella anläggningstillgångar Försäljning värdepapper Avser försäljning av aktier i Jönköpings Länstrafik för år Summa försäljning finansiella anläggningstillgångar

21 Driftredovisning Nämnd/styrelse Budget Prognos Budgetavvikelse Bokslut 2011 Belopp i kkr Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - - Kommunledningskontor Kommunstyrelsen - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö-och stadsbyggnadsnämnd - Miljö-och stadsbyggnads kontor - Räddningstjänst Kulturnämnd Barn och utbildnings nämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndare Kommunrevision Summa nämnder och styrelser Pension och övergripande kostnader Fördelade kapitaltjänstkostnader Summa nettodriftskostnader exkl. avskrivningar Avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter, finansiering Finansiella kostnader, finansiering Årets resultat Driftredovisning innehåller även interna poster mellan nämnderna i form av kapitaltjänst,hyra och andra tjänster. 19

22 Investeringsredovisning Budget Prognos Budgetavvikelse Bokslut 2011 Belopp i kkr Kommunstyrelse inkl. kommunfullmäktige - Kommunledningskontor Kommunstyrelse - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor Räddningstjänst Kulturnämnd Barn- och utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Finansiering Summa nettoinvesteringar Av periodens nettoinvesteringar på 47,5 Mkr avser 5,9 Mkr erhållna intäkter. Periodens största investeringar Avser Nämnd Utfall tom 1206 Total budget Totalt utfall tom -06 Ombyggnad Finnvedsvallen Teknisk nämnd Åminne VA sanering Teknisk nämnd Forsheda skola ombyggnad kök Teknisk nämnd Reningsverk Pålslund Teknisk nämnd Tomtlikvider Miljö och stadsbyggnadsnämnd Fordon och maskiner Teknisk nämnd Rörstorpsgården ombyggnad kök Teknisk nämnd VA-sanering park Bredaryd Teknisk nämnd Fördelning investeringar för perioden Investeringar i skattefinansierad verksamhet Investeringar i avgiftsfinansierad verksamhet Summa nettoinvesteringar

23 Redovisnings- och värderingsprinciper Värnamo kommuns delårsrapport är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Förändrade redovisningsprinciper VA-anläggningsavgifter redovisas from 2011 som långfristig skuld. Intäkterna periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod som är 50 år. Upplysning om kortfristig del görs i samband med detta. Avgiften har tidigare år redovisats som en avsättning. Jämförelsestörande poster Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande och överstiger 10 Mkr. I årets delårsbokslut finns en jämförelsestörande post bland årets intäkter som avser återbetalning av premie AGS för 2007 och Posten har särredovisats i not 1. Intäkter Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos. Hela justeringen avser 2011 och halva prognosen för är bokförd på första halvåret. Investeringsbidrag och intäkter vid tomtförsäljning bokförs i investeringsredovisningen och reducerar därmed det bokförda värdet, vilket är ett avsteg från rekommendation 18 från Rådet för kommunal redovisning. Kostnader Löner för timanställda och kostnadsersättningar utbetalas månaden efter intjänandemånaden. Utbetalningar som sker i juli och som avser juni belastar from det år kostnaden avser. Lånekostnader I anskaffningsvärdet för tidigare års större investeringar som överstiger 1 Mkr och pågår under minst 6 månader ingår lånekostnader. From 2011 aktiveras ränta enbart om kommunen har externa lån, vilket inte har varit fallet under 2011 eller. Övriga lånekostnader redovisas som kostnader i den period till vilken de hänför sig. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Materiella anläggningstillgångar Anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. Vissa lånekostnader aktiveras, se avsnitt om lånekostnader. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedöma nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Avskrivningstiderna följer Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer. Avskrivningar påbörjas enligt följande: Inventarier inköpta jan-maj påbörjas från 1/3 Inventarier inköpta jun-aug påbörjas från 1/7 Inventarier inköpta sep-dec påbörjas från 1/10 Investeringar i byggnader och anläggningar under det gångna året påbörjas 1/8 samma år. From 2011 redovisas ej färdigställda byggnader och anläggningar som pågående investeringar över årsskiftet och några avskrivningar görs därför inte. Anläggningstillgångarna redovisas som nettotillgång utan uppdelning på ackumulerade anskaffningar och avskrivningar. Följande avskrivningstider tillämpas i kommunen: 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33 och 50 år. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Omprövning av nyttjandeperioden sker om det finns omständigheter som pekar på att det är nödvändigt (tex verksamhetsförändringar, teknikskiften, organisationsförändringar). Normalt omprövas dock inte tillgångars nyttjandeperiod. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Inventarier av mindre värde Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till hälften av ett prisbasbelopp. Omsättningstillgångar Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Värdering av kortfristiga placeringar har gjorts post för post till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärdet. 21

24 Redovisnings- och värderingsprinciper Obetalda kundfordringar med förfallodag före betraktas som osäkra och bokföringsmässigt skrivits de av i bokslutet. Avsättningar Avsättningar för sluttäckning av deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen (9 Mkr). Någon nuvärdesberäkning har inte skett under. En inventering av behovet av medel för framtida täckningar pågår och blir klar under. Därutöver finns också avsättningar för fastighetsunderhåll som tidigare gjorts i den mån detta inte har genomförts enligt plan. De år underhållsåtgärder utförs utöver plan görs ianspråktas medel ur avsättningen. Under har avsättningen minskat med 5,7 Mkr till 44 Mkr. From 2011 görs inga nya avsättningar till underhållsreserven. En översyn av hanteringen kommer att ske under. Utöver ovanstående görs avsättningar för pensionsförpliktelser intjänade från år 1998 enligt gällande rekommendation. Under 2011 påbörjas byggnationen av ett nytt avloppsreningsverk med därtill hörande överföringsledningar. Under de senaste åren har överskotten från VA-verksamheten avsatts för denna investering. I juni uppgår denna avsättning till 50,2 Mkr. Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter har tidigare redovisats som avsättning men from 2011 redovisas detta som en långfristig skuld. Upplysning görs om kortfristig del i not. Kortfristiga skulder Vid stormarna Gudrun och Per blåste en stor del av kommunens skogsinnehav ned. Dessa intäkter och extremt stora intäkter vissa andra år innebär stora svängningar i intäkterna mellan åren. Tidigare år har en periodisering skett så att nettoavkastningen blir lika varje år i takt med skogens tillväxt. From 2011 görs ingen ny skuldföring utan 25 % av befintliga medel intäktsförs varje år. Detta motsvarar 2 Mkr per år under Erhållna schablonersättningar för flyktingar används efter hand och redovisas som kortfristig skuld from. Tidigare år är den redovisas som en avsättning. Under har avsättningen ökat med 350 kkr. Pensioner Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Leasingavtal Kommunen har inte tecknat några leasingavtal som en längre löptid än tre år. Det innebär att rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning inte är tillämplig. 22

25 Kommunstyrelse - kommunledningskontor Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Kontakter med kommunledningskontorets personal Okänd Okänd 1 ggn/år ska kännetecknas av hög tillgänglighet, ett gott bemötande samt professionell service. Kommunledningskontorets personal ska inom sina 12 st* hittills i Minst 8 st nya 2 ggr/år specifika ansvarsområden, aktivt leda och samordna år kommunövergrip kommunens verksamheter för att nå ande lösningar/år kommunövergripande lösningar. * Motsvaras av: 1. Översyn av webbplatsen (Info) 2. Hälsoutbildning (Personal) 3. Utbildning om avtal o regelverk för administrativ personal (Personal) 4. Kommiform-dag (Personal) 5. Ordnat Steg 2 i Ledarutvecklingsprogrammet (Campus) 6. Ökad allmän kunskap om moms genom utbildning (Punkt 6-12 Ekonomiavd) 7. Standardiserat dokument avseende delegation av SBA 8. Rutiner för nyckelhantering för Stadshuset och angränsande fastigheter 9. Regler för annullering av kundfakturor 10. En kundreskontra (numera endast Future Raindance avslutat) 11. Övergång från ekonomirapporter från Cognos till Hypergene 12. Uppdatering av regler för resultatfonder Måluppfyllelse = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under Kommunkansli: Tillväxtstrategen tillträdde sin tjänst i maj. Utifrån ett stort researcharbete har skapandet av en etableringsprocess och formulering av en tillväxtstrategi påbörjats. Arbetet med samverkansutredningen utmynnade i att kommunfullmäktige i juni godkände 45 utredningsuppdrag. Kommunstyrelsen kommer, med start i augusti, att fatta beslut om start av vart och ett av utredningsuppdragen I värdegrundsprojektet har en undersökning gjorts där politiker, medarbetare och invånare i Värnamo kommun svarat på frågor kring hur vi ser på Värnamo kommun idag och hur vill vi att det ska vara i framtiden. Utifrån en sammanställning av svaren ska ett arbete startas med att utveckla kommunen för framtida utmaningar. Målet är att gemensamt utveckla ett samhällsklimat där Värnamo kommun uppfattas som en bra plats att bo, leva och verka i. Värnamo kommun införde en ny målstyrningsmodell. Alla politiker och anställda har tillgång till målstyrningen i Hypergene via intranätet och särskilt utskickad länk. Vid halvårsskiftet fanns ca 1600 aktiviteter inlagda i systemet. Ansvaret för kollektivtrafiken överförts från kommunen till landstinget from år (17,5 mkr). Skatteväxling skett med motsvarande belopp. Arbetet med e-utveckling i länet har startat upp med bla bildande av ett läns e-råd, anordnande av en e-dag samt genom anställande av en gemensam projektledare. Anställningen av en webbutvecklare har möjliggjort en översyn av webbplatsen vad gäller struktur, statistik och tillgänglighet. Produktion av annonser och Allehanda. Upphandling av verktyg för websändning av fullmäktiges sammanträden gjordes under våren. Ekonomiavdelning: Två medarbetare har gått i pension under våren och en nyanställd börjar Nya regler för resultatfonder har gjorts och antagits av kommunfullmäktige i juni. Dessa gäller från bokslut. En handlingsplan avseende vissa redovisningsprinciper har upprättats och antagits av 23

26 Kommunstyrelse - kommunledningskontor kommunstyrelsen. Handlingsplanen syftar till att successivt göra förändringar för att i alla delar uppfylla god redovisningssed för kommuner. Kommunen har under våren blivit medlem i Kommuninvest ekonomisk förening. Medlemskapet medför möjlighet för kommunen och de kommunägda bolagen att uppta lån hos Kommuninvest. Kommunledningskontoret har aktivt deltagit i utredningen om överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunerna från Frågan kommer att behandlas av Kommunfullmäktige i början av hösten. Personalavdelning: Utbildning i det nya samverkansavtalet har genomförts under första kvartalet. Målgrupp har varit ledamöter i CSG, FSG och LSG inom samtliga förvaltningar förutom barn- och utbildningsförv. Åtgärder mot upprepad sjukfrånvaro har slutförts under våren. 32 medarbetare har deltagit i programmet som utvärderas under sommaren. Planering för en ny modifierad omgång har påbörjats. Ledarutvecklingsprogrammet del 1, som omfattade 11 dagar, avslutades i juni månad. Cirka 80 chefer har deltagit och utvärdering av programmet kommer att genomföras under sommaren. IT-avdelning: IT-avdelningen har under våren rekryterat två nya medarbetare. Förstärkning har skett på supportsidan med en person som tar emot felanmälningar samt en person som arbetar med att driva utvecklingsprojekt. Det totala antalet anställda på avdelningen är nu 16 stycken. Under våren har arbetet med att ta fram ett förfrågningsunderlag för växelupphandling pågått. Värnamo, Gislaved och Gnosjö kommuner jobbar tillsammans med en extern konsult. Ambitionen är att ha valt leverantör innan årsskiftet. Under fösta halvåret har byte av e-postsystem från GroupWise till Outlook skett samt nätoperativsystem från Novell till Microsoft. Arbetet med att bygga ut det trådlösa nätverket fortskrider. Många skolor och förskolor är nu anslutna och har fått en bra och fungerande infrastruktur. Samtliga nämnder har nu sina handlingar digitalt. Under 2013 kommer även kommunfullmäktige att gå över till digitala handlingar och ipad. Därmed är hela den politiska organisationen digitaliserad. From har IT-avdelningen tagit över kostnader för datakommunikation från förvaltningarna (5,2 mkr). Budget överförts från förvaltningarna. Under hösten påbörjas del 2 i samarbete med Campus, Högskolan i Borås och Tekniska Högskolan i Jönköping. Kursen, Ledarskap och etik, är på 7,5 högskolepoäng. Upphandlingen av pensionsförvaltning som gjordes i samarbete med kommunerna Vaggeryd, Gnosjö, Gislaved och Hylte resulterade i en ny leverantör; Skandia. Ett lokalt kollektivavtal har tecknats gällande flexibel arbetstid för Kommunals grupper på kommunledningskontoret, kultur- och upphandlingsförvaltningen. Juridik och service: Säkerställande av korrekta lagringsformer av arkivet är en angelägen nödvändighet inför kraven på digital långtidslagring. Förutsättningarna är dock att kommunen får ett gemensamt digitalt dokument- och ärendehanteringssystem som är kompatibelt mot ett digitalt arkiv. 24

27 Kommunstyrelse - kommunledningskontor Frågan om centralarkivet ska ansvara för den digitala lagringen eller om denna ska ligga på de enskilda förvaltningarna i samråd med vår centrala IT-avdelning bör snarast övervägas. Ett stort antal av våra medborgare med invandrarbakgrund efterfrågar den borgerliga vigselakten då denna förrättning ofta krävs för att uppnå svenska legal status för dessa äktenskap. Någon form av mer permanent organisation med arvoderings- möjligheter bör skapas inom GGVV. Ny organisation av kommunens interna postservice /turbilen har genomförts innebärande avsevärt högre servicegrad och stora tidsbesparingar med oförändrat kostnadsläge. Periodens utfall Kostnader avseende bidrag varierar något mellan första och andra halvåret. Kostnader för feriearbeten belastas andra halvåret. Skatteväxling av kostnader för kollektivtrafik och övertagande av kostnader för datakommunikation påverkar utfallet mellan åren. Prognos för helår Avvikelser mot budget: Viss försening vid tillsättning av nya tjänster, 570 kkr. Kostnader för Rakel något mindre än beräknat, 120 kkr. Kollektivtrafik: Erhållit kreditering som gäller år 2011, 200 kkr. Slutavräkning avseende ägartillskott för 2011 innebar mindre än vad som antogs i bokslutet, -245 kkr. Framtida utveckling Förhoppningen är att under andra delen av kunna visa medborgarna anpassade delar av målstyrningen via hemsidan, samt utveckla systemet så att det även kan användas för att lägga in aktiviteter till andra pågående projekt, program och planer. Under hösten kommer SCB:s Medborgarundersökning att göras för att få koll på vad våra invånare tycker om sin kommun. Flera förvaltningar har lagt till egna frågor i höstens undersökning. Kommunen kommer också att vara med i SKL:s rikstäckande kvalitetsmätning Kommunens Kvalitet i Korthet i höst. SKL räknar med att ca 200 kommuner kommer att delta. I höst startar ett förvaltningsövergripande kvalitetsnätverk och sen även en analysgrupp som ska koppla ihop ekonomi och kvalitet på ett bra sätt, så att alla får en tydligare bild av vad som kommer ut av de pengar som satsas på olika verksamheter En översyn av all kontanthantering inkl handkassor har påbörjats men genomförs i huvudsak under hösten. Syftet är att minska kontanthantering och finna säkra och enkla rutiner. En processutvecklare kommer att anställas under hösten i syfte att utveckla den interna kontrollen i kommunen men också vara behjälplig för de kommunägda bolagen. En översyn av de donationer kommunen förvaltar har påbörjats och slutförs under hösten. Vissa kommer att registreras som stiftelser och andra kommer, om möjligt, att avslutas. En länsövergripande utredning om att överföra huvudmannaskapet för färdtjänsten från kommunerna till landstinget har påbörjats och kommer att göras klar under hösten/vintern. Kommunledningskontoret kommer att vara aktiv i utredningsarbetet. Kommunledningskontoret har fått i uppdrag att göra en översyn av investeringsprocessen och lämna förslag på förändringar. Arbetet genomförs under hösten. Inom datorverksamheten kommer arbetet inriktas mycket på att få bort och automatisera återkommande arbetsuppgifter. Mycket av tiden idag läggs på arbetsuppgifter som inte är värdeskapande. Situationen att alla politiker är utrustade med varsin ipad ger spännande möjligheter. Framförallt gäller detta kommunfullmäktige. Det borde gå att utveckla så att man kan närvararapportera, votera, lämna reservationer osv. 25

28 Kommunstyrelse - kommunledningskontor Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhets-block Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 KF/ks Utredningar Klk(exkl IT,vxl,vaktm) Personaladm-åtg förv.övergr Servicefunktioner(IT,vxl,vaktm) Kollektivtrafik Medlemsavg Lämnade bidrag Fackliga företrädare förv.övergr Överförmyndarorg. GGVV Tillväxt- info- och marknf.vht Näringslivs- och turismåtg Övrig verksamhet Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Total budget Totalt utfall tom -06 Periodens största investeringar: Inventarier KLK Gem. Utdatas ys tem It-utr, programv. Skolnätet

29 Kommunstyrelse- Campus Värnamo Detta har hänt under Genomförande av två högskoleutbildningar och två yrkeshögskoleutbildningar. De tre i höstas uppstartade projekten har slutförts (coachning, IT och marknadsföring). Avslag på två yrkeshögskoleansökningar. Nytt grepp om näringslivssamarbete genom gemensamma aktiviteter med Skärteknikcentrum näringslivsdag, gemensam yrkeshögskoleansökan och fortsatta samarbetsplaner. Nyanställning av utvecklingsstrateg som främst kommer att arbeta med strategier kring nya YHansökningar samt arbete med uppdragsutbildningar för det regionala näringslivet. Framtagning av den första kommunövergripande högskolekursen för kommunens ledare första steget i kommunens kompetensakademi har skett. Arbete med tre nya yrkeshögskole-ansökningar inför läsåret Nya och långsiktiga högskolekontakter för ett möjligt samarbete kring fler högskoleutbildningar har inletts/intensifierats med Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad och Linnéuniversitetet. Planering av inredning och teknisk utrustning inför flytten till de nya lokalerna i Gummifabriken. Sommardesignkontor, under temat Hälsa, i gemensam regi med landstinget har skett. En projektansökan för energieffektivisering på 1 Mkr har lämnats till Energimyndigheten i samarbete med Tekniska Högskolan i Jönköping. Periodens utfall Campus Värnamos budget för uppgår till 10,2 Mkr. Utfallet för första halvåret blev 4,1 Mkr (40%). Flytten till Gummifabriken sker inte under och Campus Värnamos hyreskostnader blir därmed med kkr lägre än budgeterat. Campus Värnamo har erhållit en intäkt på 612 kkr som inte är budgeterad. Pengarna ska nyttjas till fler studerandeplatser under och 2013 samt yrkeshögskoleansökningar. Prognos för helår Campus Värnamo beräknar överskottet för till kkr. Överskottet, utöver de kkr, beror till största del på en förskjuten anställningsstart för två tjänster och tjänstledighet samt en del av ovan nämnda extra intäkt. Campus Värnamos investeringskostnader följer budget och största delen utgörs av inköp av workstations till studenterna (bärbara datorer anpassade till teknikutbildningarna). Framtida utveckling Under hösten kommer fokus att ligga på effektivisering. Det är först nu arbetslaget är moget för detta grepp och det passar bra in i kommunens övergripande effektivitetstänk. Två nya tjänster kommer att tillsättas: Kompetensakademiansvarig och IKT-ansvarig. Mycket av det gemensamma utvecklingsarbetet kommer att riktas mot: - Marknadsföring - Kompetensakademi - Uppdragsutbildningar - Högskolekontakter - Branschkontakter - Teknisk utveckling - Nya utbildningsupplägg 27

30 Kommunstyrelse- Campus Värnamo Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kos tnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Campus Värnamo D-utbildning Butiks chefs utbildning Produktions utv med 3D Energis amordnare Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Periodens största investeringar: Total budget Totalt utfall tom

31 Överförmyndare Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Våra huvudmän ska känna sig trygga i att deras ekonomi och personliga situation handläggs på ett korrekt sätt Våra medarbetare, anställda såväl som ställföreträdare ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation Kompetensutveckling av överförmyndare och handläggare Kompetensutveckling av gode män och förvaltare Aktivt erbjuda information om överförmyndarverksamheten a) Internt för personal som möter huvudmän och gode män/förvaltare i sitt arbete b) Externt till bankpersonal m fl Förkorta handläggningstiden för respektive ärende Måluppfyllelse = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under Samverkan mellan Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo har utvecklats. Två mycket komplicerade och stora ärenden har krävt mycket energi och arbete under första halvåret. Förberedelse inför höstens start av mottagning av ensamkommande barn. I slutet av maj hade vi en informationsträff, som rönte stort intresse. Flera presumtiva gode män antecknade sig. Förberedelse för studiedag för gode män för ensamkommande barn den 22 september. Handläggarna på överförmyndarkansliet har varit på utbildningar. En samverkansgrupp har bildats mellan medborgarförvaltningen, barn och utbildningsförvaltningen och överförmyndaren. På grund av den ökade arbetsbelastningen, främst gällande förberedelserna inför mottagandet av ensamkommande barn, har en tillfällig utökning av personalstaben skett med 1,0 tjänst på överförmyndarkansliet. Värnamo kommuns andel av denna tjänst beräknas vara ca 0,3. Periodens utfall Utfallet visar en diskrepans i jämförelse med Detta beror på en allt för hög arbetsbelastning under det första halvåret som inneburit att granskningsarbetet inte hunnits med i samma omfattning som året innan. Därmed senareläggs utbetalningar av arvoden till gode män och förvaltare. Prognos för helår Arvoden till gode män och förvaltare förväntas öka med ca 50 kkr. Utbildningssatsningar på gode män och förvaltare, främst gode män för ensamkommande barn beräknas kosta 40 kkr. Framtida utveckling Under hösten startar en mottagningsenhet med åtta platser för ensamkommande barn, Bryggan. Enligt senaste uppgifter från Migrationsverket räknar man med en omsättning på ca 20 barn under ett år. Det är något fler än tidigare beräkningar. Det är fortfarande ej beslutat vem som ska bära kostnaden för god man för barn som fått PUT, det vill säga permanent uppehållstillstånd innan barnet fått en särskilt förordnad vårdnadshavare. Migrationsverket bidrag utbetalas till medborgarförvaltningen för senare fördelning. 29

32 Överförmyndare Den tillfälliga utökningen av personal, 1.0 tjänst, varav Värnamo kommuns del är ca 0,3 tjänst, som gjordes under våren på överförmyndarkansliet pga den ökade arbetsbelastningen bör permanentas. Mottagning av ensamkommande barn ställer stora krav på överförmyndaren. En god man ska omgående tillsättas, när ett ensamkommande barn anländer.. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Kommunens revisorer Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad

33 Upphandlingsnämnd Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Öka effektiviteten i de offentliga utgifterna Öka andelen leverantörer som skickar e-faktura 51% 60% Mäta nyttjandegraden av införandet: elektronisk handel- /fakturor. Nyttjandegraden skall öka till 60% Andelen är 50% per Utöka andelen utbildade beställare 40% 50% Varje upphandling skall ske utifrån affärsmässiga grunder och principer = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Måluppfyllelse Detta har hänt under Upphandlingsförvaltningen fick i uppdrag från kommunstyrelsen att genomföra en kopieringsutredning för att skapa en bild av kommunens nuvarande hantering och framtida behov. Utredningen resulterade i förslag om skapande av en kopierings-policy/riktlinjer för hanteringen av utskrifter inom kommunen, förslag om förändringar i ägandet och hanteringen av kopieringsmaskinerna samt förslag om förändringar av kommunens interntryckeri. Upphandlingsnämnden har diskuterat och beslutat om uppföljning av service och entreprenadarbeten inom husbyggnad. Uppföljningen skall kunna göras på ett objektivt och opartiskt sätt. Man önskar följa upp kvaliteten och den fakturerade tiden för utförda uppdrag. Presentation från förvaltningen kommer ske hösten. Samtliga fackområden kommer bli granskade. Upphandlingsförvaltningen är from systemansvarig och ansvarig för administrationen av alla fordon i kommunen (ca 180 st) och för bilpoolen. Upphandlingsförvaltningen handhar även den praktiska hanteringen/skötseln av ett 70- tal av kommunens fordon, av dessa ingår 11 fordon i bilpoolen vid stadshuset. En utökning av bilpoolsflottan i andra delar av centralorten samt utanför denna kommer att ske under Leverantörer som skickat fakturor frekvent under 2011 har kontaktats för att få upp andelen elektroniska fakturor (Svefakturor). Idag finns 160 st leverantörer registrerade som skickar Svefakturor, mer än en fördubbling av leverantörer och fler är på väg in. Den totala andelen elektroniska fakturor har under första halvåret gått från 37 % till 51 %. Målet under är att uppnå 60 % elektroniska fakturor. Under våren har förvaltningen haft 16 workshops för att öka antalet utbildade beställare och fakturamottagare. Värnamo kommun har idag ca 1000 st användare i Inköp & Faktura, varav ca 500 st är beställare. Antalet utbildade beställare under våren är ca 40 %. Möjligheterna till ökad samverkan mellan kommunen och de kommunala bolagen har förvaltningen tittat närmare på och en del gemensamma upphandlingar har genomförts under första halvåret. Periodens utfall Upphandlingsnämnden ligger ca 140 kkr över budgeten för första halvåret. Upphandlingsnämnden är en ny nämnd sedan 1/1-2011, och det är fortfarande svårt att uppskatta kostnaderna för förvaltningen. Nya verksamheter såsom fordonshanteringen gör att kostnaderna också har varit svåra att förutse med bland annat nya tjänster och omfattningen av dessa. Förvaltningen har också nya tjänster i form av förvaltningschef som inte fanns med i budgeten för. Prognos för helår Det ovan nämnda och sammantaget så kommer upphandlingsnämnden överskrida budgeten för. 31

34 Upphandlingsnämnd Framtida utveckling Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv. Utredningen har som uppgift att nära följa EU:s översyn och att tydliggöra viktiga svenska erfarenheter av regelverket, inklusive ge förslag till förändringar. Det närmare syftet med utredningens uppdrag är att utreda om dagens regelverk i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda affärer. Detta genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Delbetänkandet är omvärlds- och problembeskrivande och anger utredningens vägval inför det fortsatta arbetet. Utredningen återkommer med förslag i slutbetänkandet under hösten, vilket innebär att konsekvensanalyser och finansieringsfrågor återstår. Det är mycket som har påverkat och kommer att påverka offentlig upphandling inte bara kommersiellt och juridiskt utan även på annat sätt. Många tidigare inköparinsatser kan idag hanteras med hjälp av digitala upphandlingsstöd, portaler etc. Andra uppgifter som att hantera mjuka frågor som följer med internationaliseringen har fått ett allt större fokus. Upphandlingsförvaltningens framtida uppgift blir kanske att skapa fungerande interaktiva infrastrukturer för e-avrop och logistik av både varor och tjänster samt att hantera samhällets värderingar i upphandlings-sammanhang. Sammantaget så blir inköpsfunktionen något helt annat än vad den har varit tidigare. Upphandlingsförvaltningen avser att öka informations- och utbildningsinsatserna avseende kommunens upphandlingsregler och ramavtalens status. Förvaltningen kommer att medverka i utveckling och införande av beställningssystem och elektroniska handelsplatser för effektiva handelsoch fakturaprocesser. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kos tnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Upphandlings förvaltningen Fordons hanteringen Upphandlings nämnden Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Periodens största investeringar: Inga inves teringar har s kett s om är över 100 kkr Total budget Totalt utfall tom

35 Teknisk nämnd Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Tekniska kontoret ska upprätthålla god tillgänglighet SKL - kundenkät och en säker trafik- och gatumiljö. 24,3 p 25 p Vartannat år, nästa mätning hösten Tekniska kontoret tillhandahåller en tillförlitlig VAförsörjning. 79,3 p 80 p Att kvalitetsförbättra fritidsanläggningar med inriktning på säkerhet, miljö och driftsekonomi, samt ge en hög servicenivå. Tekniska kontoret upprätthåller en påvisbar hög standard avseende kontorets serviceåtaganden och därigenom ökar kommunens attraktivitet. Tekniska kontoret ska hålla en hög kalkylsäkerhet vid anvisning av investeringsmedel och ges optimala möjligheter att nå nämnda mål. Förvaltningens medarbetare ska ha en god arbetsmiljö där de känner trygghet, delaktighet och får möjlighet till utveckling i sin yrkesroll. Upprätthålla en framsynt och kostnadseffektiv service avseende avfallshantering och återvinning. Förbrukning av köpt el för samtliga verksamhetslokaler ska minska med 5 % fram till 2016, jämfört med 2009 års förbrukning. Andelen verksamhetslokaler uppvärmda med olja eller el som huvudvärmekälla ska 2014 utgöra max 3,5 % av den totala lokalytan mätt i m 2 BRA. Olja som huvuduppvärmningskälla ska vara borttaget i de kommunalt ägda verksamhetslokalerna senast % SKL - kundenkät Vartannat år, nästa mätning hösten Kundenkät En gång årligen, nästa mätning hösten 1 % Nästa mätning 2013 Extern analys 2013 börjar mätningen Medarbetarenkät 74 p 3 % ökning Vartannat år, nästa mätning hösten SCB Vart tredje år, nästa mätning hösten gång årligen, - 5 % nästa mätning hösten 1 gång årligen, 7,0 % 3,5 % nästa mätning hösten 4 st 2 enh/år 1 gång årligen, nästa mätning hösten Måluppfyllelse = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under Energihushållning: Arbetet enligt energimålet om att minimera elvärme och oljeuppvärmning som huvudvärmekälla fortgår och för närvarande pågår arbeten med energibesparande åtgärder i Rydaholms sporthall samt i Forsheda skolas matsal. Enligt plan skulle förvaltningen konvertera ishallen i Rydaholm till fjärrväme men vi måste avvakta klartecken från Värnamo Energi AB och prognosen är att anslaget i årets budget därför inte kommer att aktiveras fullt ut. Kommunstyrelsen har gett förvaltningen ett särskilt uppdrag vad gäller energieffektivisering och under hösten kommer därför att göras en förprojektering av ny pelletsnärvärmeanläggning i Forsheda och solelanläggningar vid ishallhallen i Rydaholm och Värnamo. Tekniska kontoret har för avsikt att under byta ut samtliga gatuljus bestående av kvicksilverarmaturer. Totalt kommer det att bytas ca kvicksilverarmaturer i kommunen. Att byta ut gamla kvicksilverlampor innebär en energibesparing, då det i dag finns betydligt energisnålare lampor. Upp till 50-70% energi kan sparas med byte av armaturer och kommunen behöver heller inte hantera kvicksilverlampor som är miljöfarligt. 33

36 Teknisk nämnd Asfaltsomläggning i förhållande till total yta: Målet är att standarden ska bibehållas och att högtrafikerade gator beläggs med ett intervall på 5-10 år, samt övriga ytor i genomsnitt var 35:e år. För att nå målen med rätt beläggningsintervall behövs det skjutas till ytterligare medel i budget. Underhållsbeläggningar på ca m 2 kommer att läggas under året. De första sex månaderna lades ca m 2. Samverkansutredningen har påbörjats och för tekniska kontoret innebär detta att den första utredningen som startar är analys av kommunens fasthetsinnehav ur nyttjandesynpunkt och startegisk lokalförsörjning samt innehav av exploateringsmark. Den planerade ombyggnaden och fjärrvärmekonverteringen vid Finnvedssvallen återupptogs och färdigställdes under våren strax före seriestarten för IFK Värnamo i Superettan. Under våren slutfördes den sista finplaneringen, grässådd och plantering, flytt av paviljonger mm och även yttermiljön vid Apladalsskolan-Aplariken och sporthallen färdigställdes. Hyresgästerna i kv. Knekten 14 (f.d. Mejeriet) är uppsagd med anledning av förestående rivning. Industribaren upphörde med sin verksamhet och avflyttning gjordes vid halvårsskiftet. På grund av vissa avtal kan en rivning dock tidigast starta Under tiden kommer Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB att få disponera vissa markytor och lokaler för sin etablering i samband med ombyggnad av Gummifabriken. Apladalens café har bytt ägare och därmed har stugan invändigt fräschats upp samt att toaletterna har blivit tillgängliga för allmänheten. Nytt reningsverk med överföringsledningar är det stora projektet för produktionsavdelningen under kommande år. I nuläget är systemhandlingar och en uppdaterad kalkyl färdigställda och nästa steg är att detaljprojektera för att få fram ett anbudsunderlag för upphandling. Byggstart planeras under mars-april Sanering av tomten Värnamotvätten pågår med bra resultat. Föroreningarna i marken bryts sakta ner och nästa steg är att injektera medel i marken för att öka den biologiska nedbrytningstakten av föroreningarna. Projektet kommer att pågå under 10 år. Utbyggnaden pågår av reservvatten och VA till området runt Hindsen. En vattendomsansökan pågår och när detta beviljas kommer projektet att fortsätta med sträckan Nederby-Lindstad. VA-saneringen i Åminne pågår. Första etappen är färdig och andra kommer att starta. Gång och cykelväg mellan Helmershus och Hånger har färdigställts och invigts. Städuppdrag: Tekniska kontorets lokalvårdstjänster är efterfrågade och vi får bekräftat att vi levererar rätt kvalitet till rätt pris. Uppföljning med kvalitetskontroller sker inom ramen för målstyrningsarbetet. I dagsläget finns ett litet underkott på personal och en rekrytering kan erfordras inom den närmsta tiden. Administrativa rutiner: Förvaltningens verksamhet är beroende av att vi uppfyller de administrativa kraven samt kvalitetsutveckling och har en väl fungerande arbetsmiljöarbete. Under har vi därför i dessa delar sett ett tydligt samband mellan målstyrningsarbetet, arbetsmiljöarbete samt ekonomisk kvalitetsutveckling och satsar därför resurser på att utveckla dessa områden. Periodens utfall På konstgräsplanerna har verksamheten haft ökade intäkter om 200 kkr de första sex månaderna. Då kostnaderna har ökat med i stort sett samma summa så kommer troligtvis budgeten att hållas i slutet av året. Intäkterna på Värnamo simhall är 450 kkr lägre än budget. En stor del av det underskottet kommer förhoppningsvis att återställas under hösten, då det alltid sker en intäktsökning under denna period. För produktionsavdelningen är prognosen att parkavdelningen kommer att överskrida budget med 500 kkr bla pga av skadegörelse i Apladalen. Gata håller budget om inte vintern blir snörik. Skogsavverkningen kommer enlighet med skogsbruksplanen att ge en intäkt på ca 3 Mkr. De taxefinansierade verksamheterna vatten och avlopp samt avfall kommer generera överskott, 34

37 Teknisk nämnd som läggs som en avsättning till investeringar och sluttäckning av Stomsjötippen. Prognos för helår Extra golvvårdsuppdrag med 150 kkr. Park överskrider budget med 500 kkr. För hela Tekniska kontoret redovisas en prognos på ett underskott om 350 kkr för helår. Framtida utveckling Många av förvaltningens verksamheter kommer att beröras i den kommande samverkansutredningen. Vi hoppas att utredningarna ger en förstärkt bild både servicemässigt och är utvecklande i vår verksamhet mot en alltmer bättre kommunal service till våra kommuninvånare. Fastighetsavdelningens roll som en central lokalförsörjare har stärkts alltmer och vi upplever ett ökat förtroende hos våra samarbetspartner. Produktionsavdelningen har en hög kvalité i sitt utförandearbete, men vi strävar efter hjälp med bla teknikutveckling för att nå en bättre framförhållning i projekteringsskedet. Fritidsanläggningarna har generellt en god standard och en hög nyttjandegrad. Beaktas måste för framtiden den anläggningsutveckling som kan ge möjligheter till motion och rörelse utanför det organiserade föreningslivet. 35

38 Teknisk nämnd Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhets-block Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Teknisk adm Fastighetsförvaltn Övrig fastighetsvht Gem produktionsres Entreprenadarbeten Gator o vägar Parker Vatten o avlopp Driftsbidrag Avfall Kalkning Skogsdrift Miljöprojekt Fritid/Anläggningar Turism Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Total budget Totalt utfall tom -06 Periodens största investeringar: Omb Finnvedssvallen Åminne VA-sanering Forsheda skola omb kök Reningsverk Pålslund Fordon o maskiner Rörstorpsgården omb kök Va-sanering Park Bredaryd Majvivev Bor bostadsomr Gc-väg Värnamo Hånger

39 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnadskontor Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Handläggningstid delegerade bygglov Handläggningstiden för delegerade Handläggningstiden ska Hel- respektive bygglov har från minskat maximalt vara på halvår. (Handläggningstiden för bygglov är nu från 24 dagar till 14 dagar nuvarande nivå. sedan lagreglerad till max 10 handläggningstiden är nu 15 dagar Målsättningen har varit veckor.) (För nämndsärenden har att minska handläggningstiden under samma handläggningstiden period minskat från 35 till 27dagar). under perioden med ungefär 10 %. Utifrån givna resurser genomföra verksamheten enligt tillsynsplaneringen inom områdena miljö- och hälsoskydd samt livsmedel. Detaljplanering för verksamhetsområden. Tillsynsplanering och behovsbedömning för godkänd uppföljning ha ha - 0 ha Enligt separat dokument tillsynsplanering respektive uppföljning av tillsynsplanering. Ska genomföras för minst 5 ha per år (medeltal inom perioden) = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Helår Hel- respektive halvår. Måluppfyllelse Detta har hänt under En rad lagändringar och andra förändringar har skett, börjat tillämpas och funnit sina former. Ändringarna avser bl.a. strandskydd, livsmedelslokaler, miljöfarlig verksamhet, vindkraft, receptfria läkemedel, bygglov, taxor och lägenhetsregister. Projekt avslutning öppna byggärenden är avslutat och verksamheten ligger nu i huvudsak i fas. Projektet har inneburit en stor ökning av ärendetypen lägeskontroll. Ajourhållning av lägenhetsregister pågår kontinuerligt. Adressättning och namnsättning pågår kontinuerligt. Projektet flygskanning med ortofoto och terrängmodell har fortsatts med utveckling och tillämpning av en 3Dmodellering för centrala staden. GIS-tillämpningar pågår tillsammans med kulturförvaltningen (kulturföreteelser och industriminnen), barn- och utbildningsförvaltningen (skolskjutsområden) samt tekniska förvaltningen (ledningar, trädinventering och parker). Plan- och bygglagen förändrades starkt Ändringarna innebar att en rad nya processer och beslut tillkom. Ny taxa antogs. Taxan har nu efter en tids tillämpning samt utvärdering justerats. Antal bygglov har minskat. Ett par kostnadskrävande bostadsanpassningar är under handläggning. Ny taxa för alkoholärenden har, efter bearbetning, antagits. Tillämpningsföreskrifter för alkoholärenden har arbetats fram och utbildningar har genomförts. Strukturering av arbetet med trafikfrågor pågår. Upplägg för att kunna följa upp frågeställningar har etablerats. En mängd akuta ärenden har hanterats och klagomålshanteringen är omfattande. Mark- och exploateringsfrågorna är under diskussion. Försäljning av 1,5 ha mark för industri och 0,5 ha mark för bostäder samt tre villatomter har skett, 22 övriga avtal har tecknats. Avslutning av arbetet med de fördjupade översiktsplanerna för kranstätorterna pågår. Avslutning av arbetet med landskapsanalysen pågår. Arbetet med sex detaljplaner pågår varav tre nu har vunnit laga kraft. Arbete med utredningar och skisser pågår. Sammanställning av underlagsmaterial för en ny översiktsplan har påbörjats. Inventering och sammanställning utifrån det nya begreppet sammanhållen bebyggelse pågår. Kriterier har fastställts. Materialet ligger till grund för bedömning av behovet av bygglov på landsbygden. Ett antal marksaneringar pågår och är i olika faser. Undersökning av inomhusmiljö och egenkontroll av daghem har genomförts och ska slutredovisas. Energibesparingsprojekt pågår tillsammans med ett antal engagerade familjer. Incitament för energisnålt byggande är under införande. Incitament för energisnålt byggande är under införande. Arbete med miljöprogram för byggande pågår. 37

40 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnadskontor Miljöstrategiarbetet har omstrukturerats. Samordning pågår. Tre LOVA-projekt pågår (lokala vattenvårdsprojekt). Hanteringen av livsmedelsärenden har reviderats av Länsstyrelsen. Ärendeflödena redovisas i separat dokument till nämnden. Periodens utfall Utfallet första halvåret är ett överskott. Det beror i huvudsak på att intäkterna blivit högre än budgeterade samt vakanser i personalstyrkan. Vissa intäkter är därutöver inte jämt fördelat över året. Minussiffrorna för administrationen beror på att gemensamma utgifter i högre utsträckning förts där och för plan att konsultinsatser betalats för vilka pengar ska föras över. Prognos för helår Prognosen redovisar ett överskott för helåret. Viss osäkerhet råder dock beträffande det ekonomiska utfallet efter alla förändringar nya verksamheter, ekonomiska regleringar, utfallet av nya taxor med justeringsfaktorer, ärendeflödet varav en del är starkt konjunkturberoende, den nya Plan- och bygglagen med långt fler arbetsuppgifter än tidigare, annat kostnadsläge efter rekryteringar osv. Året är ett testår med nya taxor och tillkommande arbetsuppgifter. Förvaltningen är f n till ca 24 % beroende av externa intäkter. Planärenden tar ibland längre tid att hantera än ett år. Kostnader för bostadsanpassning går endast att påverka i mindre omfattning. Budget är nu justerad och ligger närmare normalt utfall än tidigare. Ett visst tidsglapp vid tillsättningar påverkar också det ekonomiska utfallet. Framtida utveckling Lagändringar har genomförts som innebär större omfattning på kommunens verksamhet. Ändringar i lagstiftningen kommer sannolikt även efter utvärdering av hur nya Plan- och bygglagen samt det nya kapitlet i Miljöbalken angående strandskydd har fungerat och tillämpats. Lagkrav på sänkta effektbehov för byggnader samt resultat av processen att utforma ett lokalt miljöprogram för byggnader kommer att ställa ändrade krav på handläggning. Deltagande i LOVA-projekten kommer på olika sätt att leda vidare. Lagkrav på sänkta radonhalter inomhus innebär behov av utökad kontroll. En ny parkeringsutredning behöver genomföras. Utvärdering av den nya PBL-taxan ska göras. Riktlinjerna för hantering av alkoholärenden inklusive tillämpningen av den nya taxan ska följas upp. Arbetet med en ny översiktsplan är en kommande stor och omfattande uppgift. En ny avfallsplan och en ny VA-plan behöver upprättas. Implementeringen av miljöstrategifrågorna ska fortsättas i samarbete med övriga förvaltningar. Arbetet med trafikplaneringsfrågor är fortsatt omfattande. Översyn av arbetet med mark- och exploateringsfrågor fortsätter. Målarbetet avseende planberedskap samt handläggningstider har nu gett resultat och nuvarande målskrivningar behöver ses över. Strukturen i personalgruppen innebär att rekrytering och kunskapsöverföring är angelägna frågor. Svårigheter föreligger att rekrytera kvalificerad personal inom vissa grupper. Kostnadsläget förändras vid nyrekryteringar. Förvaltningen står inför nyrekrytering för ett par nyckelfunktioner. En översyn av formerna för samarbetet med andra förvaltningar med näraliggande verksamhet är påbörjad. De långsiktigt strategiska frågorna behöver diskuteras vidare. Arbetet med kvalitetssäkring ska fortsättas. 38

41 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Miljö- och stadsbyggnadskontor Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kos tnader Nettokostnad Resultat per verksamhetsblock Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Kommunövergripande Nämnd Adminis tration Mbk-Gis Plan Bygglov Mark- och exp Indus triområde Exp. bos t/indus t Lantegendom Obebyggda fas t Energirådgiv Bos tads område Bostadsanpassn Al lmänna vägar Häls os kydd Fös urnings bidrag Miljös kydd Miljöfunktion Miljöunders ökning Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Periodens största investeringar: Markförvärv ADB-utrustning Avvägningsinstr Inventarier Total budget Totalt utfall tom

42 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Förebyggande Tillsyner December Externutbildning (utbildade personer) December Måluppfyllelse Extern information December Fixaretjänsten December Utlåning av hjärtstartare December Operativt Intern övning och utbildning/person 70h/person 150h/person December Personal Kompetensutvecklings behov Befälskompetens 2 3 December Förebyggandekompetens 0 3 December Krisberedskap Övning 0 1 December Kommentar: Avstämningen avser halvårsnivån, målnivån avses gäller helåret = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under Personal: Förvaltningen har fortfarande brist på personal på deltidskårerna, där det främst saknas aspiranter. Det är idag inga övertaliga i grupperna. Ett arbete har påbörjats där information och prova på kväll genomförts i Värnamo med ett positivt resultat. Detta arbete skall vidareutvecklas och bl a kommer en plan för rekrytering att tas fram inför hösten, då nya vägar kommer att prövas för att öka kunskapen och intresset för deltidsbrandmannayrket. Kompetensutveckling: Förvaltningen har under första halvåret kompetensutvecklat ytterligare två anställda till brandbefäl. Utveckling av egen personal är i linje med antagen strategi för att hantera pågående och kommande generationsväxlingar. Utveckling av förebyggande kompetens kommer att ske under hösten, detta också i linje med antagen personalstrategi. Fortbildning: För att behålla kvalitets- och ambitionsnivån samt att säkerställa arbetsmiljö och verksamhetssäkerhet inom den operativa verksamheten genomför förvaltningen ett antal utbildningssatsningar, både för hel- och deltidspersonal. Exempel på dessa är: Ledning och taktik för brandbefäl, utbildning för syrgas- delegation och C-kortsbehörighet för utryckningspersonal. Trygghetsprojektet: Projektets resultat har sammanfattats i en rapport som fokuserar på hur samverkan inom och mellan förvaltningar kan styras upp och tydliggöras, hur medborgardialogen kan förändras och hur information internt och externt kan utvecklas. Rapporten och underlaget har redovisats till styrgruppen, kommunens ledningsgrupp och kommunstyrelsen om hur kommunen kan utveckla arbetet med trygghet. Det fortsatta arbetet med projektets resultat och förslag kommer att ske inom ramen för pågående samverkans-utredning inom kommunen. Rakel 1 : Rakelimplementeringen är genomförd i organisationen, och även bakre ledningsplats vid räddningsstationen i Värnamo är numera uppgraderad med Rakel. I dialog med MSB 2 har en optimal lösning diskuterats och i samband med detta har Rakel-kommunikation kopplat till kommunens krisledning även innefattats. MSB kommer att stå för hälften av Räddningstjänstens kostnader i samband med investeringarna under år. 1 Radio Kommunikation för Effektiv Ledning. 2Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 40

43 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst Insatser: Räddningstjänsten har hittills larmats ut vid totalt 260 tillfällen. Detta är en ökning med ca 25 tillfällen jämfört med samma period tidigare år. Vid 31 av dessa larm har räddningstjänsten biträtt grannkommunerna inom ramen för länssamverkan (RäddSamF 3 ). Miljö: Förvaltningen har anskaffat en elcykel i syfte att möjliggöra alternativt transportsätt inom Värnamotätort. Uppföljning av antal rullade kilometer kommer att göras i slutet av året. Periodens utfall Utfallet för perioden faller inom budgetramarna. Räddningstjänsten prognostiserar ett överskott om 500 kkr. Inga stora räddningsinsatser som är kostnadskrävande har varit. Trygghetsprojektet har inte haft den omfattning av verksamhet som förvaltningen budgeterats för och har en del i det förväntade överskottet. Intäkter från externutbildningen förväntas bli lägre än budgeterat. Framtida utveckling Kompetens: Behovet att utveckla personalens befälskompetens bedöms i stort vara återtaget vid årsskiftet för heltidspersonalen, dock kvarstår främst behovet inom deltidsorganisationen där behovet bedöms återtaget under Arbetet fortsätter under hösten i syfte att skapa långsiktighet och stabilitet avseende kompetens och bemanning. Krisberedskap: Under hösten kommer en plan att utarbetas för övning av kommunens krisberedskap i syfte att skapa framförhållning och långsiktighet. Under hösten planeras någon form av workshop eller övning inom ramen för kommunal krisberedskap att genomföras i syfte att belysa och identifiera behov av åtgärder och övning. Handlingsprogram: Arbetet med handlingsprogram har av olika anledningar fördröjts men kommer att återupptas och slutföras med beslut i kommunfullmäktige under fjärde kvartalet. Prognos för helår Personal och kompetens: Förvaltningens målinriktade arbete med att nå rätt kompetens och bemanning vid både heltids- och deltidskårerna är en kostsam process. Detta arbete kan generera ett underskott för p g a svårbedömda faktorer såsom utbildningstillfälle och antal elever. Trygghetsprojektet: Projektet pekar vid halvårsavstämning på ett bättre resultat än bedömningarna men under hösten kommer att antal planerade aktiviteter att genomföras varpå prognosen om 500 kkr i överskott kvarstår för. Externutbildning: Verksamheten redovisar vid halvårsavstämning ett underskott mot prognosen pga en något vikande efterfrågan av utbildningar, behov av materiel anskaffning för utbildning och fortbildning av instruktörer. Underskottet är ca 200 kkr vid halvåret. 3 Räddningstjänstsamverkan Jönköpings län 41

44 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd Räddningstjänst Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Intäkter Kostnader Nettokostnad Resultat per verksamhet Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Räddningstjänst heltid Räddningstjänst deltid Förebyggande Ambulanssjukvård Sotningsväsen Uppdragsverksamhet Krisberedskap Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Nettoinvestering Periodens största investeringar: Tankbil (Bredaryd) Total budget Totalt utfall tom -06 Nyckeltal Nyckeltal Budget Utfall tom -06 Utfall tom Bokslut 2011 Bokslut 2010 Intäkter tillsyner Intäkter extern utbildning

45 Kulturnämnd Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljnings intervall Måluppfyllelse 1. Att främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning Vartannat år och till att utveckla sina skapande förmågor. NMI (Nöjd Medborgar Index) från SCB:s medborgarundersökning våren Att främja kvalitet och konstnärlig förnyelse. 45 % 50 % Varje år Antal arr i samverkan med andra/totala antalet arr. Anm. Något lägre under våren än under Att främja ett levande kulturarv som bevaras, används och 2,6 % 3 % Varje år utvecklas. Antal arr med kulturarvsinriktning/totala antalet arr. 4. Att främja internationell och interkulturellt utbyte och 10 % 9 % Varje år samverkan. Antal arr med internationellt och interkulturellt innehåll/totala antalet arr. 5. Att särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. 6,7 % 8 % Varje år Antal arr riktade till unga år/totala antalet arr. Anm. Hösten kommer det satsas stort på unga bla genom Författarfredag för unga. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Detta har hänt under Ett stort antal föreläsningar och arrangemang med olika teman har genomförts. Elisabeth Åsbrink föreläste om sin bok Och i Wienervald står träden kvar, Ingmar Karlsson presenterade sin bok om Sionismens historia, Mia Börjesson gav råd till tonårsföräldrar. Fortsatt satsning på filosofiska caféer med teman som yttrandefrihet och etik i vården. Samverkansprojektet Träffpunkt Vråen realiserades och invigdes 9 maj. Söndagsöppet en söndag i månaden har slagit väl ut. Idékvällar på filialbiblioteken har bla lett till ökat samarbete med föreningslivet i Rydaholm. Satsning på bokcirklar i alla åldrar fortsätter. Nya utlåningsautomater för självbetjäning har tagits i bruk efter att stadsbibliotekets medier har försetts med RFID-chip. Utställningen Mattemagi, ett samverkansprojekt mellan kulturförvaltningen och matematikutvecklarna i kommunen, besöktes av ett stort antal elever och pedagoger. Niclas Petersson och Christian Andersson ställde ut poesi och foto i en unik kombination. Utställningarna i Blickfånget har haft en ung inriktning i vår. Kulturnämnden har erhållit en donation på 600 kkr av en privatperson för uppförande av en skulptur i Åbroparken. Konstverket beräknas vara på plats i oktober. Projektet Mötesplats Möbelbygd har fått 1 Mkr i stöd från Leader Linné och har påbörjats under våren. Åminnedagarna - ett samarbetsprojekt mellan BU-förvaltningen, kulturförvaltningen, Åminne bruksmuseum och Länsmuseet har planerats och ska genomföras i september. Alla elever i år 8 kommer att vistas en dag på bruket. Ett filosofiskt café har haft temat kulturarven. Språkcaféerna, i samverkan med föreningar, har varit välbesökta och också utvidgats till Rydaholm. Deltagarna i språkcaféerna erbjöds biljetter till ett Musikcafé. Fortsatt satsning på unga, d v s åringar, med t ex spelkväll, pimpakväll, bokcirkel, skrivardagar med Augustpristagaren Jessica Schiefauer. Några exempel på verksamheter för barn: familjelördagar, lovaktiviteter, bokslukare, teater, sagostunder, bokprat och samverkan med BVC i föräldrautbildningen. Periodens utfall Kulturnämndens budget för uppgår till 22,2 Mkr, 12,3 Mkr (55 %) av dessa har förbrukats. Under första halvåret har bidrag till studieförbund samt årsbidrag till föreningar betalats ut till en summa av 3 Mkr vilket utgör största delen av bidragsutbetalningarna under året. Projekt Mötesplats - Möbelbygd belastar utfallet med 43

46 Kulturnämnd kostnader under första halvåret som kommer att rekvireras från Leader Linné först i oktober. Prognos för helår Nettokostnaderna för driftverksamheten förväntas följa budget, 22,2 Mkr. Ekonomin är från delad i kulturförvaltning och biblioteksverksamhet. Emellan dessa verksamheter kan det uppstå en del avvikelser främst gällande personalkostnader. Investeringskostnaden för beräknas till kkr. Avvikelsen på 100 kkr beror på en tidsförskjutning av införande av RFID-teknik på filialbibliotek. Förslagsvis görs detta under Framtida utveckling Kulturförvaltningens fortsätter arbetet med att utveckla och förbereda verksamheten inför flytten till Gummifabriken. En del i denna process är 2020KoM ett utvecklingsprojekt i samarbete med Länsbibliotek Jönköping där övriga aktörer i Gummifabriken bjuds in och all personal på kulturförvaltningen är delaktig. Övergången till utlåning med RFID-teknik möjliggör en högre grad av självbetjäning för besökare. Detta innebär en förändring av personalens arbetssätt och större möjligheter till förmedling av medier i stället för hantering. Ekonomi i sammandrag Driftverksamhet Budget Prognos Bokslut Avvikelse Belopp i kkr Intäkter Kos tnader Nettokostnad Resultat per verksamhets-block Budget Prognos Avvikelse Bokslut 2011 Kulturnämnd Kulturförvaltningen Stöd Kulturverks amhet Programverks amhet Biblioteks verks amhet Nettokostnad Periodens investeringar Belopp i kkr Budget Prognos Avvikels e Bokslut 2011 Nettoinvestering Periodens största investeringar: RFID-teknik, stadsbibl Utsmyckning Gummifabr Total budget Totalt utfall tom

47 Barn- och utbildningsnämnd Avstämning förvaltningsmål Mål Nulägesnivå Målnivå Uppföljningsintervall Måluppfyllelse Det ska inte finnas diskriminering eller kränkande 6 ärenden varav 0 Löpande behandling på någon förskole-/skolenhet i Värnamo kommun. 1 till Skolinspektionen och 5 via förvaltningens synpunktshantering Samtliga förskolor ska främja barnens matematiska * 100% Årligen * och språkliga utveckling. Samtliga fritidshem ska stödja barnens sociala * 100% Årligen * utveckling och erbjuda rekreation och möjlighet att utveckla en meningsfull fritid. Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och * 100% Årligen * lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning Alla elever i årskurs 3 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen 96% 100% En gång per termin Alla elever i årskurs 6 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen 97% 100% En gång per termin Alla elever i årskurs 9 i grundskolan ska minst uppnå kunskapskraven i alla ämnen 93% 100% En gång per termin Alla elever i grundsärskolan ska efter avslutad * 100% Årligen * skolgång minst uppnå kunskapskraven i de kurser som ingår i deras individuella studieplan. Alla elever som tagits in på nationellt program på * 100% Årligen * Finnvedens Gymnasium ska ha erhållit slutbetyg inom tre år. Alla elever i gymnasiesärskolan ska efter avslutad * 100% Årligen * skolgång minst uppnå kunskapskraven i de kurser som ingår i deras individuella studieplan. Minst 75% av eleverna på vuxenutbildningen SFI ska * 75% Årligen * klara godkänt betyg på sitt spår inom 525 timmar. Minst 75% av eleverna på Grundläggande * 75% Årligen * vuxenutbildning ska klara sina studier inom tiden för sina studiemedel. Antalet godkända elever på vuxenutbildningens * 10% Årligen * gymnasiala kurser ska öka med 10% Varje barn/elev i förskola eller grundskola ska under * 100% Årligen * året ha deltagit i minst en aktivitet anordnad av Kulturskolan. Inget skolområde ska redovisa ett negativt 88,5% 100% Månadsvis budgetresultat 90 % av alla tjänsteresor utanför Värnamo kommun 90% Årligen skall ske med hjälp av kollektivtrafik eller kommunens bilpool. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord De mål som har ett senare inlämningsdatum än 1/7 har markerats med * istället för någon av de symboler som används för övriga mål (grön, röd, gul). Skälet till detta förklaras under kommentar nedan. Kommentar till förvaltningsmålen: Enligt barn- och utbildningsförvaltningens fastställda plan för kvalitetsarbete har kalenderåret delats upp i tre perioder med olika fokus för uppföljning. 45

48 Barn- och utbildningsnämnd Detta innebär i praktiken att de flesta av ovanstående mål har mätts i verksamheten, men är inte analyserade och inlämnade till förvaltningen. Skolledningarna på förvaltningens enheter har 1/9 som inlämningsdatum för rapport kring avstämningsperiod 3. Detta har hänt under Barn- och utbildningsförvaltningen har under våren utrett och presenterat förslag på en förändrad skolstruktur i Värnamo kommun. Bakgrunden är att kommunens skollokaler i tätorten inte räcker till inom några år. Dessutom gör den nya lärarutbildningen med förändrade behörighetsregler och att betyg kommer att sättas from åk 6 det svårare att bibehålla nuvarande skolstruktur. Det presenterade förslaget innebar bla en övergång i hela kommunen till skolor med stadieindelning f-3, 4-6, 7-9. Utredningen innehöll även förslag om att använda Östboskolan som en 7-9 skola. Efter det att förvaltningen presenterat förslaget framfördes många synpunkter. Bla kom ca 120 synpunkter in via kommunens synpunktshantering, ca 250 föräldrar besvarade en enkät över den del av förslaget som omfattar Mossleskolan. Dessutom har synpunkter framförts från personal från berörda skolor och förvaltningens rektorer. De mest kritiska synpunkterna rörde förslaget om att göra om Apladalsskolan och Gröndalsskolan till en 4-9 skola. Tveksamheten gäller framförallt att blanda barn i 10 års-åldern med barn i 15 årsåldern. Många föräldrar angav att de är oroliga för att de yngre barnen alltför tidigt konfronteras med Siffrorna vad gäller måluppfyllelse i grundskolan är taget från de skriftliga omdömen som lämnas ut till varje elev en gång per termin. Förvaltningen uppnår inte målen, som är högt ställda på 100%, men ligger ändå över 90% i alla årskurserna, vilket får anses som ett gott resultat. en tonårskultur som gör att de yngre barnen slutar leka och istället tar efter de äldre barnens livsstil. Barn- och utbildningsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att som komplement till förslag utreda förutsättningarna för att ha en skolstruktur i Värnamo tätort med ett antal f-6 och 7-9 skolor. I höst kommer detta uppdrag att presenteras. Förvaltningen har under våren utrett förutsättningarna för att starta en enhet med omsorg på obekväm arbetstid. Till hösten kommer denna verksamhet att starta på en avdelning vid Pepparmyntans förskola. Ett femtontal barn kommer att vara inskrivna vid starten. Initialt är två personer knutna till denna verksamhet. Hur stor denna verksamhet kan bli är svårt att veta exakt, men vid en jämförelse av andra kommuners liknande verksamheter är det rimligt att tro att på sikt kan ett 30-tal barn vara inskrivna i denna omsorgsform. Friskolan Karl-Oskar Utbildning AB har ansökt om att få starta en fristående grundskola till läsåret 2013/14, med elever från f-9 samt fritidshem i Värnamo. Inför Skolinspektionens beslut i ärendet lämnade Värnamo kommun följande synpunkter på ansökan: 46