INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I RAD... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL ANALYS... 6 PERSONALREDOVISNING RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER DRIFTSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING RESULTATRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL BALANSRÄKNING FULLFOND OCH BLANDMODELL SÄRSKILD REDOVISNING FÖR VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET REDOVISNINGSPRINCIPER ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE KOMMUNLEDNINGSKONTOR KOMMUNSTYRELSE CAMPUS VÄRNAMO UPPHANDLINGSNÄMND TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontoret MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Räddningstjänst KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND OMSORGSNÄMND MEDBORGARNÄMND ÖVERFÖRMYNDARE KOMMUNENS REVISORER FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET SAMMANSTÄLLD REDOVISNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD KASSAFLÖDESANALYS NOTER TILL SAMMANSTÄLLD REDOVISNING VÄRNAMO STADSHUS AB VÄRNAMO ENERGI AB (KONCERNEN) FINNVEDSBOSTÄDER AB STUDENTBOSTÄDER I VÄRNAMO AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB ÖVRIGT REVISIONSBERÄTTELSE ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller controller Emma Svensson, Värnamo kommun, Värnamo, telefon , e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder samt egna bilder.

3 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Bokslut 2012 åter ett framgångsrikt år för Värnamo Den ekonomiska utvecklingen i världen har även påverkat Värnamo kommun under 2012, inte minst när det gäller vilka ekonomiska förutsättningar som är realistiska. Den höga arbetslösheten biter sig fast och påfrestningar för invånarna speglar sig i de höga kostnaderna för olika sociala insatser. Trots stor påverkan från omvärlden kan och måste vi själva skapa de goda tiderna i Värnamo och arbetet med att skapa en långsiktigt hållbar tillväxt blir bara viktigare. Vår befolkning ökar, vi har kontroll över våra kostnader och vi satsar offensivt både på investeringar och på att utveckla våra medarbetare. Samtidigt är vi den kommun i länet som har lägst skatt. Investeringar Ombygganden av Gummifabriken fortskrider, liksom en rad andra investeringar, där det största objektet är det nya avloppsverket med tillhörande ledningar. Tillväxtarbete Vi har tillsammans med Värnamo Näringsliv och Värnamo City skapat en ny funktion: tillväxtstrategen som arbetar för att trygga den framtida välfärden. Nu går vi vidare med att anställa en företagslots för att ge ännu bättre service till befintliga och nya företag som vill etablera sig i kommunen. Målstyrning Införandet av målstyrning av verksamheterna fortsatte enligt plan och införandefasen är nu klar. Vi har förstärkt vår kvalitetsorganisation och skapat ett nytt forum för att analysera verksamheter ur både ett kvalitetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv: har vi rätt kvalitet till rätt kostnad på våra tjänster är den fråga som ska besvaras. Vi är också i gång med ett långsiktigt arbete för att utveckla kommunens värdegrund. Samverkansutredning Under 2012 har vi också startat vår omfattande samverkansutredning, ett relativt unikt sätt att ta bort onödiga kostnader på medellång sikt. Samverkansutredningen har fått ett brett gensvar och bygger på transparens och delaktighet från chefer, medarbetare, fackliga företrädare och politiker. Förslagen som arbetas fram kommer var för sig att behandlas i kommunstyrelsen, som beslutar vilka förslag som ska förverkligas. För genomförandet av de olika förslagen har ordförande i nämnderna och hela kommunstyrelsen det yttersta ansvaret. Resultat Det ekonomiska resultatet för Värnamo kommun år 2012 blev + 19 miljoner kronor, vilket är tillfredsställande men på en lägre nivå än tidigare år. Få kommuner kan göra pensionsinlösen på 20 miljoner kronor, en satsning som långsiktigt stärker Värnamo kommuns ekonomi. Trots det ovissa ekonomiska läget hoppas vi att de åtgärder som pågår, inte minst inom samverkansutredningarna, ska leda till att Värnamo kommun ska klara de påfrestningar vi står inför. Vi arbetar för att klara påfrestningarna på ett, för medborgarna, bra sätt. Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande Mats Hoppe Kommunchef ~ 1 ~

4 INLEDNING EKONOMISK SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +19,4 Mkr (+60,4 Mkr), vilket är 10 Mkr högre än budgeterat resultat. En av förklaringarna är att allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsskatt blev 9,8 Mkr högre än budgeterat. Dessutom har kommunen erhållit en återbetalning av premier från AFA Försäkringar avseende AGS för åren 2007 och 2008 med 26,8 Mkr. Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar blev 2 Mkr lägre än budgeterat främst pga tidsförskjutning av en del projekt. Finansiella intäkter och kostnader blev netto 1,7 Mkr högre än budgeterat. Med anledning av återbetalning av premien från AFA Försäkringar har kommunen under året gjort ett par extra satsningar. En frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 med 19,8 Mkr inklusive särskild löneskatt har skett och ett bidrag till Rydaholms idrottsförening till en konstgräsplan med 6,9 Mkr har utlovats. Båda dessa har belastat årets resultat. Inlösen av pensionsrätt medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per uppgår dessa ansvarsförbindelser till 656,2 Mkr (682,7 Mkr). Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar uppgår till +18,9 Mkr, vilket gör att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans. Nämndernas resultat Nämnderna visar i förhållande till budget sammanlagt ett underskott om 10,1 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnd (-9,8 Mkr), barn- och utbildningsnämnd (-9,7 Mkr) och omsorgsnämnd (-2,4 Mkr). De största överskotten visar kommunstyrelsen (kommunledningskontor) (+4,5 Mkr) och stadsbyggnadsnämnd (+5,9 Mkr). De största förklaringarna är följande: Medborgarnämnd -9,8 Mkr Väsentlig ökning av placeringskostnader för barn- och ungdomar samt även för vuxna. Barn- och utbildningsnämnd -9,7 Mkr Några verksamheter har blivit för lågt budgeterade jämfört med de verkliga kostnaderna, vilket har medfört budgetdifferenser om totalt 8 Mkr. De verksamheter som berörs handlar främst om kostnader för skolskjutsar samt hyror och bidrag till de fristående förskolorna. Omsorgsnämnd -2,4 Mkr Beror på ett antal faktorer där både överskott och underskott finns. Exempelvis har intäkter från avgifter överstigit budget medan ex ökat vårdtyngd inom särskilt boende har överstigit budget. Kommunstyrelse kommunledningskontor +4,5 Mkr Överskottet beror bla på felaktig debitering från Telia som har återbetalats under 2012 samt vissa servicefunktioner såsom IT, telefonväxel och vaktmästeri som visar överskott. Miljö och stadsbyggnadsnämnd +5,9 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 4,6 Mkr vilket bla beror på att intäkter för bygglov har blivit högre samt att vissa utredningar och projekt inte har tagits i anspråk. Dessutom har några tjänster varit vakanta och personalkostnaderna har därmed blivit lägre. Räddningstjänsten visar ett överskott om 1,4 Mkr, vilket till stor del beror på att kostnaderna för trygghetsprojektet blev lägre än budgeterat. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 114,6 Mkr (95,1 Mkr). De största investeringarna avser överföringsledning mellan Värnamo och Pålslund samt påbörjandet av själva reningsverket (25 Mkr totalt), VA sanering i Åminne (7,7 Mkr) samt ombyggnad av kök i Forsheda skola (7,6 Mkr) Budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 248,8 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 134,2 Mkr lägre. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per har Värnamo kommun årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning om 58 årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,13 procentenheter till 4,58 % Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 4,77 % och för män till 3,89 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt ökat med 0,88 procentenheter till 46,74 %. Det är främst männens långa sjukfrånvarotid som ökat med 10 procentenheter. ~ 2 ~

5 INLEDNING FEM ÅR I RAD Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, kr * 20,75 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga skulder, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och 98,8 96,1 95,6 97,7 97,4 kommunal ek. utjämning och finansnetto Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,27 1,40 1,27 1,19 1,26 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,9 71,4 68,7 66,7 70,5 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 33,3 30,9 31,5 24,5 25,9 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,3 0,2 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 5,3 7,5 7,7 6,0 6,1 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,5 1,3 0,0 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,7 20,2 20,3 20,7 18,4 Berörda nyckeltal är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper from *) Skatteväxling har skett med Jönköpings läns Landsting med 0,33 % för överlämning av huvudmannaskap för kollektivtrafiken. ~ 3 ~

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun har nu avslutat införandefasen av den nya målstyrningsmodellen. Ett versionsbyte av beslutstödet Hypergene, där målstyrningen är en del, kommer att ske under våren Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 1800 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en tittabehörighet i Hypergene. Kommunens övergripande mål Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p (höst 2012) Målnivå: 58 p Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten MÅLET UPPNÅTT 2. Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten MÅLET EJ UPPNÅTT Resursmål Med resursmål avses produktivitet, process, ekonomi och personal. Av resursmålen startar vi enbart med ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: 2,50 % för det enskilda året 2012 och 2,52 % för den aktuella perioden Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). MÅLET UPPNÅTT 4. Investeringar (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: +81,4 Mkr Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). MÅLET UPPNÅTT Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Uppföljningsintervall: Första mätning Därefter MÄTNING GÖRS 2013 ~ 4 ~

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 40% nöjda år Målnivå: 7,0 hösten 2012,samt 60 % nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten Nästa medarbetarundersökning MÅLET EJ UPPNÅTT 7. Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen är justerade from 2012, pga att SMED/RUS använder ny beräkningsmetod då statistikunderlaget blivit utförligare. Nulägesnivå: Minskat med 17,3% mellan åren (Uppdaterad 1208). Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. Kommunens symbol för målstyrning MÅLET EJ UPPNÅTT ~ 5 ~

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FINANSIELL ANALYS Årets resultat Kommunen redovisar för 2012 ett positivt resultat på 19,4 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten var på +27,2 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten, främst genom att nämnderna använt delar av resultatfonder, till ett budgeterat helårsresultat på +9,4 Mkr Mkr ,1 34,1 66,7 60, Nämnderna visar i sina bokslut ett underskott mot reviderad budget på sammanlagt -10,1 Mkr. De största underskotten visar medborgarnämnden -9,8 Mkr, barnoch utbildningsnämnden -9,7 Mkr och omsorgsnämnden -2,4 Mkr. Kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) visar däremot ett överskott på 4,5 Mkr och miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +4,6 Mkr. Se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot balanskravet 19,4 Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet. Årets resultat +19,4 Mkr blir, efter avdrag av realisationsvinsterna på 0,5 Mkr sammanlagt +18,9 Mkr. Det innebär att kommunen under 2012 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Belopp i Mkr Resultat enl lagen om +33,6 +33,8 +60,4 +61,3 +18,9 ekonomisk balans Soliditet 70,5 % 66,7 % 68,7 % 71,4 % 71,9 % Förändring av eget kapital +3,7 % +3,3 % +6,2 % +5,3 % +1,6 % Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten ska genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bla: att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Från och med har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 enligt en ny målstyrningsmodell. De övergripande målen gäller från 2010 medan nämndernas verksamhetsmål gäller från Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2012 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2012: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2012, med avräkning för realisationsvinster, uppgår till 18,9 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 19,8 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 548,5 Mkr. Resultatet blir därmed +2,5 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året ~ 6 ~

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,52 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad tom 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) uppgår till 70,1 Mkr. Resultat (exkl pensionsinlösen och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 120,8 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 50,7 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 81,4 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % ,4 2,2 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2011 och 2012 blev endast 0,2 %. År 2011 var ökningen 2,4 %. Orsaken till den extremt låga ökningen är att huvudmannaskapet för kollektivtrafiken har överförts från kommunerna i Jönköpings län till landstinget från För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,33 procentenheter. Utan denna skatteväxling hade ökningen varit cirka +1,5 %. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10- årsperioden. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare som påverkar skatteintäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2012 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +9 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i 3,3 2, ,2 första hand att den rådande lågkonjunkturen påverkat skatteunderlag någon mindre än beräknat. Från 2013 har huvudmannaskapet för hemsjukvården överförts från landstinget till länets kommuner. För att finansiera detta har en skatteväxling skett med 0,34 procentenheter. Värnamo kommuns utdebitering av allmän kommunalskatt blir därmed 21,09 % under Utveckling av nettokostnader % ,4 2, Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2011 och 2012 uppgår till 2,9 %. Intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift är, pga skatteväxlingen endast 0,2 %. Under perioden ökade nettokostnaderna med 8,8 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 8,2 %. Nettokostnadsökningen med 2,9 % är oroväckande särskilt med tanke på att kostnaderna för kollektivtrafik inte längre finns kvar (ca 18 Mkr/år). Utveckling av nettokostnadsandelen Verksamhetsnetto av skatter +utjämning 93,7% 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% Avskrivning av skatter +utjämning 5,0% 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivn) av skatter +utjämning 98,7% 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% Finansnetto av skatter +utjämning -1,3% -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% Verksamhetens nettokostnadsandel har under femårsperioden ökat med 0,2 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 10,2 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,3 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. 1,2 2,4 2,9 ~ 7 ~

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Investeringar Mkr Nettoinvesteringar/ nettokostnader 10,7% 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% Nettoinvesteringar/ resultat +avskrivningar 137,7% 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% Kommunen investerade 2012 för 114,6 Mkr. År 2011 var investeringarna lägre (95,1 Mkr). Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att befintliga likvida medel används eller att externa lån upptas. Fram till och med 2012 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att fd gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 74,5% 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% Finansiella tillgångar 2,5% 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% Summa anläggnings- 77,0% 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% tillgångar Kortfristiga fordringar 5,4% 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% Finansiella placeringar, kassa och bank Summa omsättningstillgångar ,6% 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 23,0% 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% Skuldsättning Total skuldsättning 29,5% 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% varav avsättningar 11,1% 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% varav kortfr. skulder 18,3% 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Mkr ,1 15,2 48,5 32,8 29,1 26, Avsättning 681,5 619,9 682,7 Ansvarsförbindelse 656,2 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2012 gjordes inlösen med 19,8 Mkr (inkl löneskatt). Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt resterande del av de särskilda avtalspensioner som tecknades med anställda under Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,5 Mkr 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr 1 473,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1.473,7 Mkr, vilket är avsevärt högre än för ett par år sedan. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige 2011 som innebär att kommunen i större omfattning tillåter att de egna bolagen upptar lån med kommunal borgen som säkerhet. För detta betalar bolagen en ~ 8 ~

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE avgift. Denna kommunala borgen ställs ut med en maximal nivå (limit). Vid årets slut har bolagen utnyttjat 887,3 Mkr (566,3 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,2 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Avvikelse prognos juni 2012 Avvikelse bokslut 2012 Skillnad belopp Belopp i kkr Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Msn Miljö-/stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer SUMMA NÄMNDER Nämndernas gemensamma avvikelse mot den helårsprognos som upprättades vid delårsbokslutet i juni är -5,5 Mkr. Motsvarande skillnad under 2011 var +33,9 Mkr. Det är oroväckande stora skillnader mellan prognosen vid halvåret och det slutliga utfallet för några nämnder. Detta är inte acceptabelt. Det är synnerligen viktigt att fortsätta arbetet med att få ekonomisk kontroll och att träffsäkerheten i prognosarbetet blir större. De största budgetunderskotten vid årets slut visar medborgarnämnden -9,8 Mkr och barn- och utbildningsnämnden -9,7 Mkr samt omsorgsnämnden -2,4 Mkr. De största budgetöverskotten visar miljö- och stadsbyggnadsnämnden (miljö- och stadsbyggnadskontoret) +4,6 Mkr och kommunstyrelsen (kommunledningskontoret) +4,5 Mkr. Se vidare i driftredovisningen och kommentarer under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Befolkningsutveckling Efter en mellanperiod på två år då kommunens invånarantal sjönk har under åren befolkningsantalet åter ökat, detta år med +78 personer (+101 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att bla stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Utfall Antal invånare Förändring Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bla försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. I den utredning av utjämningssystemet som gjorts föreslås att utjämningsbidraget till Värnamo kommun ska minska med cirka Mkr årligen. Efter långa diskussioner har nu finansdepartementet gjort vissa justeringar i utjämningskommitténs förslag och mycket tyder på att förändringen genomförs from De största nämndernas svårigheter att hålla sina nettokostnader inom den tilldelade budgetramen är oroväckande och innebär tillsammans med ovanstående förändringar i utjämningssystemet ett ansträngt budgetläge inför Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan pågår. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. Utöver att bli mer kostnadseffektiv och om möjligt höga kvaliteten är syftet också att minska kommunens nettokostnader. Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten ~ 9 ~

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen Anställda Förvaltning Tills- Tidsbegr Tillsvidareanställdarbetaranställdarbetare Års- månads- Årsvidareanställda Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har ökat med 19 och antalet tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har ökat med 38 jämfört med 31 december Sammantaget en ökning motsvarande 58 årsarbetare. Antalet kommuninvånare har under året ökat med 78 personer. Dessutom har antalet tillsvidareanställda ökat vilket leder till att såväl antal tillsvidareanställda samt årsarbetare per 1000 kommuninvånare har ökat. Andelen tillsvidareanställda i kommunen har minskat med 1,8 procentenheter och andelen timavlönade samt tidsbegränsat månadsanställda har ökat med 0,3 respektive 1,5 procentenheter. Lönekostnadsförändring Förändring 2012/2011 Förändring 2012/2011 Lönekostnad månadsavl (kkr.) ,3 Lönekostnad timavlönade (kkr) * * 984 1,6 Totala lönekostn (kkr) ,1 I genomsnitt per månad (kkr) ,1 Per månad/årsarbetare (kkr) 24,7 25,4 0,7 2,8 Antal kommuninvånare ,2 Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 24,627 25,583 0,956 3,9 Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även övriga skattepliktiga kostnader, ex ob, jour, beredskap, övertid, fyllnadslön, sjuklön mm. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. * Beloppen är justerade med periodiseringsposter. De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 4,1 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till cirka 700 kronor eller 2,8 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 956 kronor eller 3,9 procent. ~ 10 ~

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sjukfrånvaro Förvaltning Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2012/2011 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2012/2011 Sjukfrånvarotid 2012 (%) Andel >=60 dagar 2012 (%) Barn- och utbildningsförv. 3,76 47,33 0,10 5,97 Kommunledningskontoret 3,25 41,45 0,35 7,67 Kulturförv. 1,32 54,77 1,02 39,85 Medborgarförv. 7,47 45,99 0,12 2,22 Miljö- och stadsbyggn. 1,18 0 1,89 61,57 Omsorgsförv. 5,98 48,66 0,73 7,40 Räddningstj. 0,78 0 0,81 13,01 Tekniska kontoret 2,61 30,29 0,13 7,18 Upphandlingsförv. 3,05 72,79 0,12 45,09 Totalt 4,58 46,74 0,13 0,88 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har ökat med 0,13 procentenheter från 4,45 procent 2011 till 4,58 procent I ett längre tidsperspektiv har den totala sjukfrånvaron ökat med 0,05 procentenheter från 4,53 procent 2008 till 4,58 procent Inom samtliga förvaltningar förutom omsorgsförvaltningen har den totala sjukfrånvarotiden minskat jämfört med Medborgarförvaltningen samt omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvarotid och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvarotid. Den långa sjukfrånvarotiden har totalt ökat med 0,88 procentenheter till 46,74 procent. Andel sjukfrånvarotid längre än 60 dagar har ökat på upphandlings-, kultur-, omsorgs-, samt medborgarförvaltningen. Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2012/2011 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2012/2011 Sjukfrånvarotid 2012 (%) Andel >=60 dagar 2012 (%) Kvinnor ,32 14,49 0,23 3,24 Män ,73 14,29 1,54 14,29 Totalt ,41 14,44 0,17 0,53 Kvinnor ,63 44,82 0,42 5,60 Män ,82 29,02 0,05 5,81 Totalt ,30 42,96 0,34 4,51 Kvinnor ,24 54,33 0,46 3,93 Män ,74 55,80 1,00 11,63 Totalt ,12 54,65 0,60 5,51 Totalt kvinnor 4,77 47,35 0,01 0,69 Totalt män 3,89 43,95 0,69 10,01 Totalt ,58 46,74 0,13 0,88 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. ~ 11 ~

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Den långa sjukfrånvarotiden har totalt ökat med 0,88 procentenheter. Männens långa sjukfrånvarotid har ökat med 10,01 procentenheter och kvinnornas har minskat 0,69 procentenheter. Den långa sjukfrånvarotiden för männen har ökat i samtliga åldersintervall. Den största ökningen bland männen uppgår till 14,29 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvarotiden för kvinnor har minskat i samtliga åldersintervall förutom för åldersgruppen 50 år och äldre. Den största minskningen bland kvinnorna uppgår till 5,60 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen år. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen är cirka 6 procent lägre 2012 jämfört med Sjuklönekostnader Förvaltning Dag 2-14 (80 %) 2012 Jmf dag 2-14 (80 %) Dag (10 %) 2012 Jmf dag (10 %) Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf (Belopp i kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). Kostnaden för dag 2-14 är cirka sex procent högre 2012 jämfört med Kostnaden för dag är cirka 21 procent högre. De totala sjuklönekostnaderna har ökat för barn- och utbildningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen samt tekniska kontoret. Inom övriga förvaltningar är de totala sjuklönekostnaderna lägre 2012 jämfört med Övertid, fyllnadstid, timlön Övertid Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (Belopp i kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 6. Kostnader RR övertid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för övertid har ökat med cirka nio procent på kommunnivå. ~ 12 ~

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Fyllnadstid Förvaltning Kostnad Kostnad Förändring (Belopp i kkr) Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 7. Kostnader RR fyllnadstid i kkr per förvaltning. Kostnaderna för fyllnadstid har ökat med cirka fyra procent på kommunnivå. Timlön Förvaltning (Belopp i kkr) Kostnad 2011 Kostnad 2012 Förändring Barn- och utbildningsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Periodiseringpost, ej fördelad per förvaltning Totalt Tabell 8. Kostnader RR timlön i kkr per förvaltning. I 2011 års bokslut är för första gången timlönerna för december periodiserade och belastar 2011 med kkr. I 2012 års bokslut påverkas resultatet med -171 kkr. Kostnaderna för timlöner har ökat med cirka fem procent på kommunnivå då periodiseringsposten exkluderas. ~ 13 ~

16 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat* * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning Justerat resultat enligt balanskrav ~ 14 ~

17 RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar (Not 11) Kassa och bank (Not 12) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 16) Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 15 ~

18 RÄKENSKAPER KASSAFLÖDESANALYS Bokslut 2012 Bokslut 2011 Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 0 0 Amortering av långfristiga skulder 0 0 Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 22) Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut ~ 16 ~

19 RÄKENSKAPER NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Taxor, avgifter och ersättningar Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrig försäljning Förändring skogskonto Jämförelsestörande post avseende återbetalning av premie AGS för 2007 och Summa verksamhetens intäkter Not 2 Verksamhetens kostnader Lämnade bidrag Entreprenad, köp av verksamhet Lönekostnader, inkl. sociala avgifter Lokal- och markhyror Bränsle-, energi- och vattenkostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Transporter och resor Realisationsförlust vid försäljning av byggnaderna Studentbostäder Övriga kostnader Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring skuld flyktingmottagning Förändring fritidsanläggningar underhållsfond 44-9 Summa verksamhetens kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enl plan Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Mellankommunal kostnadsutjämning Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa generella statsbidrag och utjämning ~ 17 ~

20 RÄKENSKAPER Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Återföring nedskriven finansiell tillgång Övriga utdelningar Erhållna borgensavgifter Övriga finansiella intäkter Intäktsförd skuld avseende skadeförebyggande åtgärder Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Pågående investeringar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Upplupna skatteintäkter Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) Fordran mervärdesskatt Fordran bolag koncernkonto Kortfristigt lån Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Kortfristig del av långfristig fordran Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar ~ 18 ~