ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING Värnamo kommun 2011

2 Innehåll INLEDNING Kommunledningen har ordet 3 Sammanfattning 4 Fem år i sammandrag 5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Avstämning av kommunens övergripande mål 6 Finansiell analys 8 Personalredovisning 13 RÄKENSKAPER Resultaträkning 17 Balansräkning 18 Kassafl ödesanalys 19 Noter 20 Driftredovisning 26 Investeringsredovisning 27 Resultaträkning fullfond och blandmodell 28 Balansräkning fullfond och blandmodell 29 Särskild redovisning för 30 Vatten- och avloppsverksamhet 30 Redovisningsprinciper 34 ÅRSBERÄTTELSE PER NÄMND Kommunstyrelse - kommunledningskontor 37 Kommunstyrelse - campus värnamo 40 Upphandlingsnämnd 42 Teknisk nämnd 44 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Miljö- och stadsbyggnadskontor 48 Miljö- och stadsbyggnadsnämnd - Räddningstjänst 51 Kulturnämnd 54 Barn- och utbildningsnämnd 57 Omsorgsnämnd 62 Medborgarnämnd 68 Överförmyndare 74 Kommunens revisorer 76 Finansiering och övrig verksamhet 77 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Förvaltningsberättelse 79 Sammanställd resultaträkning 81 Sammanställd balansräkning 82 Sammanställd kassafl ödesanalys 83 Noter till sammanställd redovisning 84 Värnamo Stadshus AB 85 Värnamo Energi AB 86 Finnvedsbostäder AB 87 Studentbostäder i Värnamo AB 88 Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB 89 ÖVRIGT Revisionsberättelse 90 Ord- och begreppsförklaringar 92 Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsåret Frågor om innehållet besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Emma Svensson. Värnamo kommun, Värnamo, telefon: , e-post: kommunen@varnamo.se, org.nr: Bilderna i årsredovisningen kommer från Smålandsbilder. Bilden på framsidan har Creative Works tagit fram.

3 2011 VAR ETT BRA ÅR - ETT STORT TACK Ännu ett bokslut är nu klart och vi kan konstatera att även 2011 har varit ett ekonomiskt mycket bra år för Värnamo kommun. Ett starkt resultat är extra viktigt i tider när den ekonomiska osäkerheten är påtaglig. Men det är viktigt att vi som politiker, anställda och skattebetalare ser på hela verksamhetens resultat och inte bara det ekonomiska utfallet. Har vi rätt kvalitet i verksamheten? Har vi ett ledarskap och värderingar som leder till att våra kunder och de som är beroende av vår service är nöjda med det vi levererat? Och har vi gjort insatser under 2011 för att uppnå detta? Verksamhetsberättelsen säger mycket mer än att redogöra för det ekonomiska resultatet. Tydliga mål Vi kan se att det pågår ett intensivt arbete med att införa tydliga mål i verksamheterna. I alla förvaltningar och på alla nivåer bedrivs ett förbättringsarbete och det görs insatser för att uppnå målen. Tillväxt för hela samhället Frågan om hur vi skapar förutsättningar för tillväxt i Värnamo har diskuterats mer än tidigare under 2011 det är en fråga inte bara för kommunen utan för hela samhället: exempelvis för besöksnäringen, näringslivets organisationer, fastighetsägare och köpmän. Och alla de som arbetar eller söker arbete i Värnamo. Ytterst handlar detta om var de nya jobben kommer i Värnamo, de jobb som behövs efter de som försvann i finanskrisens spår. Ett led i detta är att kommunen anställt en tillväxtstrateg som på heltid och långsiktigt kommer att arbeta med dessa frågor. Flera ingredienser Andra viktiga insatser under 2011 för att skapa tillväxt är det fortsatta arbetet med att utveckla Campus Värnamo, beslutet att bygga etapp två av Gummifabriken och beslutet att öka insatserna för att utveckla besöksnäringen. Utan högre kompetenser i linje med de behov som finns i både näringsliv och offentlig sektor lär vi inte få någon tillväxtökning. Viktiga steg har tagits 2011 och arbetet fortsätter. Ett stort tack till alla medarbetare och chefer för år 2011 ni har återigen gjort ett strålande jobb! Mats Hoppe Kommunchef Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsens ordförande 3

4 SAMMANFATTNING Årets resultat Årets resultat uppgår till +60,4 Mkr (+66,7 Mkr 2010), vilket kan förklaras av att nämnderna redovisar ett överskott om 20,1 Mkr (17,1 Mkr) och att skatteintäkter och utjämning blev 21,4 Mkr högre än budgetrat. Resultatet överstiger det budgeterade resultatet med +41,2 Mkr. Justerat resultat med hänsyn till reavinster vid försäljningar och sänkt diskonteringsränta avseende pensioner uppgår till +61,3 Mkr, vilket gör att Värnamo kommun uppfyller kommunallagens krav om en ekonomi i balans. En frivillig inlösen av pensionsrätter som har tjänats in före 1998 har belastat årets resultat med 10,1 Mkr. Detta medför att motsvarande belopp har minskat kommunens ansvarsförbindelse. Per uppgår dessa ansvarsförbindelser till 682,7 Mkr (619,9 Mkr per ). Nämndernas resultat Nämndernas överskott kan främst förklaras genom: Barn- och utbildningsnämnd +11,9 Mkr Ny skol- och kostorganisation där varje område agerat med försiktighet i och med osäkerhet kring kostnaderna i de nya områdena samt flera sjukskrivningar under hösten 2011 där tjänsterna inte tillsattes fullt ut. Ytterligare förklaringar är att interkommunala avgifter blev lägre än förväntat, familjecentral inte startade under 2011 samt återföring av uppbokning avseende bidragsberäkning angående tvist med en gymnasieskola. Omsorgsnämnd +5,9 Mkr Intäkter för avgifter från brukare överstiger budget med ca. 2 Mkr, överskott inom hemtjänsten, minskade kostnader för köpta platser på enskilda vårdhem samt lyft från resultatfonden om 4 Mkr till fortbildning och utveckling i verksamheten. Medborgarnämnd -3,7 Mkr Fler externa placeringar av vuxna missbrukare, vilket medfört ett underskott på ca. 4 Mkr. Miljö och stadsbyggnadsnämnd +3,9 Mkr Miljö- och stadsbyggnadskontoret visar ett överskott om 2,6 Mkr, vilket främst beror på att en del tjänster har varit vakanta och personalkostnaderna därmed blivit lägre samt att medel för vissa projekt inte använts. Räddningstjänsten visar ett överskott om 1,2 Mkr, vilket till stor del beror på att rekrytering och anställning inom trygghetsprojektet genomfördes senare än planerat. Det medför att personalkostnaderna blivit lägre än beräknat. Nettoinvesteringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 95,1 Mkr (141,8 Mkr 2010). De största investeringarna avser VA nordvästra Hindsen (10,1 Mkr), upprustning Finnvedsvallen inför Superettan (8,6 Mkr), upprustning av sporthallen (7,0 Mkr) förskola i Apladalen (6,0 Mkr), ombyggnad av NO-salar på FiGy (4,8 Mkr), markförvärv (4,0 Mkr), ombyggnad av kök på Rörstorpsgården (3,6 Mkr). Årets tomtförsäljningar uppgår till 3,4 Mkr. Budgeterade nettoinvesteringar uppgick till 168,2 Mkr, vilket medför att årets utfall alltså är 73,1 Mkr lägre. Den främsta anledningen är att många beslutade investeringsprojekt av olika anledningar blivit försenade. Personalekonomisk redovisning Per har Värnamo kommun årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en minskning om tre årsarbetare. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,05 procentenheter till 4,45 % Sjukfrånvaron för kvinnorna uppgår till 4,78 % och för männen till 3,2 %. Andelen sjukfrånvaro längre än 60 dagar har totalt minskat med 0,11 procentenheter till 45,86 %. Det är främst männens långa sjukfrånvarotid som minskat med 12,26 procentenheter. 4

5 FEM ÅR I SAMMANDRAG Bokslut 2011 Bokslut 2010 Bokslut 2009 Bokslut 2008 Bokslut 2007 Antal invånare (per 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, %* 21,08 21,08 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga lån, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning 96,6 96,6 98,6 98,7 98,7 Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 96,1 95,6 97,7 97,4 97,5 Nettoinvesteringar i % av nettokostnader 6,4 9,7 11,1 10,7 9,1 Nettoinvesteringar i % av resultat och avskrivningar 66,4 98,0 147,4 138,2 121,1 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,40 1,27 1,19 1,26 1,34 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,4 68,7 66,7 70,5 70,6 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 30,9 31,5 24,5 25,9 24,4 Skuldbetalningsförmåga = teoretisk återbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) 7,5 7,7 6,0 6,1 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 1,3 0,0 0,1 0,1 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,2 20,3 20,7 18,4 19,2 Berörda nyckeltal är inte omräknade med hänsyn till vissa ändra redovisningsprinciper fr.o.m *Skatteväxling 0,33% med Jönköpings läns landsting för överlämning av huvudmannaskap för kollektivtrafik kommer att ske

6 AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Målnivå: 58 p hösten Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Mätning görs Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 61 p, bästa kommun 74 p) Målnivå: 68 p hösten Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Kommunens symbol för målstyrning Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun är i slutet på införandefasen av en helt ny målstyrningsmodell. Utbildningen till alla anställda är inom kort klar och de flesta nämnder är också klara med sin översyn av förvaltningsmålen. Det återstår dock vissa utvecklingsarbeten i IT-stödet under 2012 (Hypergene beslutstöd). Under 2012 kommer det också att göras ytterligare insatser för att säkerställa att målstyrningen blir ett ordinarie arbetssätt inom alla verksamheter. Tyngdpunkten i modellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en tittabehörighet i Hypergene. Kommunens övergripande mål Medborgar-/kundmål 1. Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig tryggare. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p) del A7 om Trygghet. Utomhus kvällar/nätter, hot/rån/misshandel, inbrott i hemmet. Nulägesnivå: 57 p (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 60 p, bästa kommun 85 p) Mätning görs Resursmål Med resursmål avses produktivitet, process, ekonomi, personal. Av resursmålen startar vi enbart med ekonomi och personal. Ekonomi 3. Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: 4,62 % för det enskilda året 2011 och 2,57 % för den aktuella perioden Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Målet uppnått. 6

7 4. Investeringar (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär fem år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: +49,7 Mkr Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Målet uppnått. År ingår inte i beräkningsunderlaget eftersom resultat- eller avskrivningsbudget inte ännu upprättats för dessa år. Från 2012 ändras perioden till tre år framåt respektive 5 år bakåt. Personal 5. Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 70 i medelbetyg vid mätning år Från år 2012 gäller målnivå 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100. Uppföljningsintervall: Första mätning Därefter Miljömål 6. Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/ tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,7 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår 2011 var 5,9, bästa kommun 7,1). Anställdas Uppfattning 40 % nöjda år Målnivå: 7,0 hösten 2012,samt 60 % nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten Nästa medarbetarundersökning Mätning görs Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40 % till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED) (RUS). Nulägesnivå: Minskat med 27 % mellan åren , vilket innebär en förbättring med 1 procentenhet sedan förra mätningen som avsåg perioden (Uppdaterad juli 2011). Målnivå: Minskning med minst 40 % mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. Målet är uppnått. Målet uppnått. 7

8 FINANSIELL ANALYS Årets resultat Kommunen redovisar för 2011 ett positivt resultat på 60,4 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten 2011 var på +27,3 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett budgeterat helårsresultat på +19,3 Mkr. Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +35,2 +33,6 +33,8% +60,4 +61,0 Soliditet 70,6% 70,5% 66,7% 68,7% 71,4% Förändring av eget kapital +3,6% +3,7% +3,3% +6,2% +5,3% Avstämning mot god ekonomisk hushållning I kommunallagen läggs fast att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten skall genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bl.a. att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Från och med har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Nämnderna visar i sina bokslut ett överskott mot reviderad budget på sammanlagt +20,1 Mkr. De största överskotten visar barn- och utbildningsnämnden +11,9 Mkr och omsorgsnämnden +5,9 Mkr. Medborgarnämnden visar däremot ett underskott på -3,7 Mkr (se vidare driftredovisningen och respektive nämnds verksamhetsberättelse). Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Realisationsvinster ska inte ingå i denna avstämning mot balanskravet och för 2011 kan också förändring av avsättning för pensioner till följd av sänkt avkastningsränta avräknas. Årets resultat +60,4 Mkr blir då, efter avdrag av realisationsvinsterna på 0,6 Mkr och tillägg för sänkt avkastningsränta på pensionsavsättning 1,4 Mkr sammanlagt +61,3 Mkr. Det innebär att kommunen under 2011 har uppfyllt lagens krav om balans i ekonomin. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Värnamo kommun jobbar sedan 2009 med att införa en ny målstyrningsmodell. De övergripande målen gäller från 2010 medan nämndernas verksamhetsmål gäller från Några nämnder jobbar fortfarande med att ta fram egna mål. Avstämning av de övergripande målen sker i ett särskilt avsnitt i denna årsredovisning. Avstämningen av nämndernas verksamhetsmål för 2011 sker i respektive nämnds verksamhetsberättelse. Därutöver görs nedan en särskild avstämning av de övergripande finansiella målen. Avstämning mot övergripande fi nansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2011: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Årets resultat för 2011, med avräkning för realisationsvinster och tillägg för effekten av sänkt avkastningsränta 8

9 på pensionsavsättning, uppgår till 61,3 Mkr. Därtill kommer inlösen av en del av pensionsskulden med 10,1 Mkr som är frivillig och inte ska inräknas i avstämningen mot det ekonomiska målet. Summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift uppgår till 1 545,2 Mkr. Resultatet blir därmed +4,62 % av intäkterna och målet är därmed uppfyllt för det enskilda året Vid avstämning tre år bakåt och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +2,57 %. Även ur det tidsperspektivet är målet uppfyllt. 2. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl. affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t.o.m. 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl. affärsverksamhet) uppgår till 76,1 Mkr. Resultat (exkl. pensionsinlösen, pensionsräntan och realisationsvinster) och avskrivningar uppgår till 154,0 Mkr. Årets resultat och avskrivningar överstiger därmed årets investeringar med 78,2 Mkr. För perioden fem år bakåt och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 49,7 Mkr. Målet är därmed uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som, utöver skatteväxlingar med landstinget, inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare som påverkar skatteintäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2011 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning uppgår till +21,4 Mkr. Orsaken till de högre intäkterna är i första hand att arbetslösheten inte nått de höga tal som befarades och genom en viss vändning av konjunkturen framförallt under början av året. Utveckling av nettokostnader Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2010 och 2011 uppgår till 2,4 %. I procent är den lika stor som intäktsökningen av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. Under perioden ökade nettokostnaderna med 10,3 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökade med 12,8 %. Utveckling av nettokostnadsandelen Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2010 och 2011 blev 2,4 %. År 2010 var ökningen 3,3 %. Av dessa utgjorde det tillfälliga konjunkturstödet hela 2,2 %. Till år 2011 har en skatteväxling på 0,33 procentenheter gjorts med landstinget till följd av att ansvaret för kollektivtrafiken har flyttats över till landstinget. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,9% 93,7% 93,5% 91,4% 91,2% Avskrivningar av skatter+utjämning 4,9% 5,0% 5,1% 5,2% 5,4% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,7% 98,7% 98,6% 96,6% 96,6% Finansnetto av skatter+utjämning -1,2% -1,3% -0,9% -1,0% -0,5% Verksamhetens nettokostnadsandel minskade under femårsperioden med 2,7 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 16,3 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,5 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. 9

10 Investeringar Skuldsättning Total skuldsättning 29,4% 29,5% 33,3% 31,3% 28,6% varav avsättningar 10,2% 11,1% 12,6% 11,0% 8,4% varav långfr. skulder 0,1% 0,1% 0,1% 0,0% 1,5% varav kortfr. skulder 19,1% 18,3% 20,6% 20,3% 18,7% Pensionsskulden (inkl. löneskatt) Nettoinvesteringar/ nettokostnader Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar ,1% 10,7% 11,1% 9,7% 6,4% 70,0% 137,7% 147,4% 98,0% 66,4% Kommunen investerade 2011 för 95,1 Mkr. År 2010 var investeringarna högre (141,8 Mkr) men även då täckte resultat och avskrivningar dessa. Om kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel alternativt uppta externa lån. Fram till och med 2011 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas för den avgiftsfinansierade verksamhetens investeringar. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att f.d. gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte investeringen i ombyggnaden av denna i kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 71,8% 74,5% 73,4% 72,8% 72,5% Finansiella tillgångar 2,7% 2,5% 2,1% 1,4% 1,2% Summa anläggningstillgångar 74,4% 77,0% 75,4% 74,2% 73,7% Kortfristiga fordringar 4,3% 5,4% 4,8% 8,1% 10,4% Finansiella placeringar, kassa och bank 21,2% 17,6% 19,8% 17,7% 15,9% Summa omsättningstillgångar 25,6% 23,0% 24,6% 25,8% 26,3% 10 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har dock ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa (försäkra) delar av ansvarsförbindelsen. Under 2011 gjordes inlösen med 10,1 Mkr (inkl löneskatt). Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt resterande del av de särskilda avtalspensioner som tecknades med anställda under Under 2011 sänktes avkastningsräntan i det kommunala pensionssystemet. Det innebär att kommunens framtida kostnader ökar eftersom pensionsavtalet anger att kommunen har betalningsansvar för en viss nivå på pensionsutbetalningarna i framtiden. Av den anledningen har avsättningen ökat med 1,2 Mkr och ansvarsförbindelsen med 38,5 Mkr. Till detta kommer särskild löneskatt med 24,26 %. Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt.

11 Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,3 Mkr 217,5 Mkr 245,6 Mkr 665,4 Mkr 1 264,4 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl. pensionsförpliktelser) uppgår till 1.264,4 Mkr, vilket är avsevärt högre än vid förra årsskiftet. Orsaken är att en ny borgenspolicy har antagits av kommunfullmäktige som anger en maximal nivå (limit) på borgen till de kommunägda bolagen. Nivån har höjts så att den täcker hela det nuvarande och viss del av framtida lånebehov för dessa bolag. Vid årets slut har bolagen dock endast utnyttjat 566,3 Mkr (453,1 Mkr) av denna limit. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med 0,6 Mkr och övrig borgen på 1,8 Mkr. Prognossäkerhet nämndernas nettokostnad Belopp i kkr Avvikelse prognos juni 2011 Avvikelse bokslut 2011 Skillnad belopp Kommunstyrelse - KLK Kommunstyrelse - Campus Upphandlingsnämnd Teknisk nämnd Msn Miljö-/ stadsbyggnad Msn Räddningstjänst Kulturnämnd Barn/utbildningsnämnd Omsorgsnämnd Medborgarnämnd Överförmyndarnämnd Kommunens revisorer SUMMA NÄMNDER Nämndernas gemensamma avvikelse mot den delårsbokslutet som upprättades i juni är hela +33,9 Mkr. I princip samtliga nämnder visar betydligt bättre resultat än prognosen i juni. Motsvarande differens under 2010 var +14,3 Mkr. Det är naturligt att en viss försiktighet finns i prognoserna under året men detta år är avvikelsen alltför stor. Ett intensivt arbete att skapa verktyg för uppföljning/prognoser och en tydigare redovisning med mer löpande periodiseringar av kostnader och intäkter pågår och måste intensifieras. Under införandet av dessa förändringar har prognosarbetet försvårats, vilket kan förklara en mindre del av skillnaderna. De största budgetöverskotten vid årets slut visar barnoch utbildningsnämnden +11,9 Mkr (10,8 Mkr) och omsorgsnämnden +5,9 Mkr (+10,4 Mkr). Det största budgetunderskottet i verksamheterna visar medborgarnämnden -3,7 Mkr (-5,1 Mkr). Se vidare i driftredovisningen och kommentarer under respektive nämnds avsnitt i årsredovisningen. Avslutande kommentar och analys Den kraftiga lågkonjunkturen under de senaste åren påverkar också kommunens ekonomi. Betydligt lägre tillväxt i skatteunderlaget har medfört lägre intäkter. Högre arbetslöshet har ökat kommunens kostnader för bl.a. försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder för såväl unga som äldre. Det akuta läget innebar en kraftsamling under våren 2009 då beslut fattades om neddragning av kommunens kostnader i tre steg. Kostnaderna reducerades i verksamheterna och de äldsta anställda erbjöds särskild avtalspension. Erbjudandet antogs av 107 anställda och endast ett fåtal av dessa tjänster har återbesatts. Samtliga besparingar är ännu inte genomförda utan arbetet fortsätter i de största nämnderna. Genom särskilda statsbidrag under 2010 (konjunkturstöd 31 Mkr) och 2011 (extra generella statsbidrag med 6 Mkr) har det tredje steget för barn- och ut-bildningsnämnden och omsorgsnämnden skjutits fram till år I nuläget ser 2012 också ut att bli ett hyggligt år. Åren därefter ser dock betydligt besvärligare ut. I den utredning av utjämningssystemet som gjorts föreslås att utjämningsbidraget till Värnamo kommun ska minska med cirka 14 Mkr årligen. Viss osäkerhet råder dock för närvarande om och i så fall när denna förändring ska genomföras. Löneavtalen för de anställda beräknas framöver blir sannolikt högre än vad de varit de senaste åren. Många kostnadsförändringar i samma riktning innebär att ansträngt budgetläge inför Ett arbete att kartlägga möjligheter till kostnadsreducering genom samordning/samverkan har inletts. I detta arbete kommer också avgränsade verksamhetsgrenar som kan tas bort att analyseras och beskrivas. 11

12 Kommunen har, trots lågkonjunkturen, varit i ett expansivt investeringsläge. Det är ett medvetet val för att stå väl rustad vid nästa högkonjunktur. Flera stora ombyggnader av fastigheter genomförs och stora områden för nya industrietableringar finns nu klara. Efter denna period av stora investeringar är det angeläget att kommunens investeringar under en tid begränsas för att ge möjlighet att åter förbättra likviditeten. Efter en mellanperiod på två år då kommunens invånarantal sjunkit har under 2010 och 2011 befolkningen åter ökat, detta år med 101 personer (+80 personer). De satsningar som kommunen nu genomför för att stimulera attraktivitet, näringsliv, utbildning och boende kommer förhoppningsvis att innebära att befolkningsutvecklingen är stabilt positiv under flera år framöver. Utfall Antal invånare Förändring

13 PERSONALREDOVISNING För kompletta personalekonomiska nyckeltal hänvisas till den personalekonomiska redovisningen Anställda Förvaltning Tillsvidareanställda Års arbetare Års arbetare Tidsbegr månadsanställda Tillsvidareanställda Års arbetare Tidsbegr månadsanställda Års arbetare Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 31 december respektive år. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har den 31 december 2011 ökat med 19 och antalet tidsbegränsat månadsanställda årsarbetare har minskat med 22 jämfört med samma tidpunkt Sammantaget innebär det en minskning med tre årsarbetare. Kommunens organisation förändrades den 1 januari Upphandlingsavdelningen som tidigare ingick i kommunledningskontoret blev en egen förvaltning. Verksamheten inom mark och exploatering flyttades från kommunledningskontoret till miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen. Lönekostnadsförändring Fritidsförvaltningen upphörde som förvaltning; idrottsverksamheten överfördes till tekniska kontoret och fritidsverksamheten till medborgarförvaltningen. Antalet kommuninvånare har under året ökat med 101 personer. Dessutom har antalet tillsvidareanställda ökat, vilket leder till att såväl antal tillsvidareanställda samt årsarbetare per 1000 kommuninvånare har ökat. Andelen tillsvidareanställda i kommunen har ökat med 0,7 procentenheter och andelen timavlönade har ökat marginellt med 0,1 procentenhet. Däremot har andelen tidsbegränsat månadsanställda minskat med 0,8 procentenheter Förändring 2011/2010 i kkr Förändring 2011/2010 i % Lönekostnad månadsavl (kkr.) ,6 Lönekostnad timavlönade (kkr) ,5 Totala lönekostn (kkr) ,4 I genomsnitt per månad (kkr) ,4 Per månad/årsarbetare (kkr) 24,1 24,6 0,5 2,2 Antal kommuninvånare ,3 Lönekostnad per kommuninvånare (kkr) 23,8 24,5 0,7 2,9 Tabell 2. Totala lönekostnader exkl. PO-tillägg för tillsvidareanställda, tidsbegränsat månadsanställda samt timavlönade. I kostnaden ingår förutom månadslön och timlön även samtliga skattepliktiga kostnader knutna till anställningen. Förtroendevalda, uppdragstagare samt anställda enligt PAN ingår inte. 13

14 De totala lönekostnaderna för månadsavlönade och timavlönade har ökat med 3,4 procent. Den totala lönekostnadsökningen per månad och årsarbetare uppgår till 500 kronor eller 2,2 procent, vilket främst förklaras av medellöneökningen på 2,25 procent. Lönekostnadsförändringen per kommuninvånare har ökat med 700 kronor eller 2,9 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2011/2010 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2011/2010 Förvaltning Sjukfrånvarotid 2011 (%) Andel >=60 dagar 2011 (%) Barn- och utbildningsförv. 3,86 53,30 0,04 0,03 Kommunledningskontoret 3,60 49,12 0,19 19,36 Kulturförv. 2,34 14,92 0,61 14,92 Medborgarförv. 7,59 43,77 0,11 3,66 Miljö- och stadsbyggn. 3,07 61,57 0,66 0,19 Omsorgsförv. 5,25 41,26 0,14 2,18 Räddningstj. 1,59 13,01 1,39 35,51 Tekniska kontoret 2,74 37,47 0,59 3,08 Upphandlingsförv. 3,17 27, Totalt 4,45 45,86 0,05 0,11 Tabell 3. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltning. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,05 procentenheter från 4,50 procent 2010 till 4,45 procent I ett längre tidsperspektiv har den totala sjukfrånvaron minskat med 0,37 procentenheter från 4,82 procent 2007 till 4,45 procent Medborgarförvaltningen och omsorgsförvaltningen har högst andel sjukfrånvarotid och räddningstjänsten har lägst andel sjukfrånvarotid. Den långa sjukfrånvarotiden har totalt minskat med 0,11 procentenheter till 45,86 procent. Andel sjukfrånvarotid längre än 60 dagar har ökat på kulturförvaltningen, omsorgsförvaltningen, miljö- och stadsbyggnadskontoret samt barn- och utbildningsförvaltningen Sjukfrånvaro kvinnor och män Kön och åldersintervall Sjukfrånvarotid 2011 (%) Andel >=60 dagar 2011 (%) Sjukfrånvarotid förändring i procentenheter 2011/2010 Andel >=60 dagar förändring i procentenheter 2011/2010 Kvinnor ,55 17,73 0,22 0,03 Män ,19 0 0,10 15,65 Totalt ,24 14,97 0,10 2,50 Kvinnor ,05 50,42 0,24 1,50 Män ,77 23,21 0,69 22,08 Totalt ,64 47,47 0,30 0,97 Kvinnor ,78 50,40 0,20 3,73 Män ,74 44,17 0,23 6,17 Totalt ,52 49,14 0,20 1,75 Totalt kvinnor 4,78 48,04 0,02 2,12 Totalt män 3,20 33,94 0,19 12,26 Totalt ,45 45,86 0,05 0,11 Tabell 4. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel >=60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. 14

15 Männens långa sjukfrånvarotid har minskat med 12,26 procentenheter och kvinnornas har stigit 2,12 procentenheter. Den långa sjukfrånvarotiden för männen har minskat i samtliga åldersintervall. Den största minskningen bland männen uppgår till 22,08 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen år. Den långa sjukfrånvarotiden för kvinnor har ökat i samtliga åldersintervall förutom för åldersgruppen 29 år och yngre. Den största ökningen bland kvinnorna uppgår till 3,73 procentenheter och avser den långa sjukfrånvaron för åldersgruppen 50 år och äldre. Antal anställda med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har ökat med 12 procent. Sjuklönekostnader Förvaltning Dag 2-14 (80 %) 2011 (kkr) Jmf dag 2-14 (80 %) (kkr) Dag (10 %) 2011 (kkr) Jmf dag (10 %) (kkr) Total sjuklön inkl PO 39,2 % jmf (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 5. Sjuklönekostnader i faktisk sjukfrånvaroperiod, kkr per förvaltning (kolumn 1-4 exkl. PO-tillägg). De totala sjuklönekostnaderna har ökat för flera förvaltningar. För kommunen totalt är det sjukfrånvaro dag 2-14 som står för ökningen medan sjukfrånvaro dag minskat. Övertid, fyllnadstid, timlön Intjänad semester och innestående komptid bokförs från 2011 löpande som kostnad. När uttag sker blir detta ingen kostnad. Övertid Den största ökningen av sjuklönekostnaderna finns inom barn- och utbildningsförvaltningen, medborgarförvaltningen, tekniska kontoret och kommunledningskontoret. För dessa förvaltningar är det främst sjuklönekostnaderna för dag 2-14 som ökat. Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 6. Kostnader för övertid i kkr per förvaltning. 15

16 Fyllnadstid Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 7. Kostnader för fyllnadstid i kkr per förvaltning. Timlön Förvaltning Kostnad (kkr) 2010 Kostnad (kkr) 2011 Förändring (kkr) Barn- och utbildningsförv Fritidsförv Kommunledningskontoret Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsbyggn Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Periodiseringpost, ej fördelad per förvaltning Totalt Tabell 8. Kostnader i redovisningen för fyllnadstid i kkr per förvaltning. I 2011 års bokslut är timlönerna för december periodiserade och belastar Kostnaderna för timlöner har ökat med 3,6 procent på kommunnivå om man bortser från periodiseringsposten som är ny för

17 RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Bokslut 2011 Budget 2011 Bokslut 2010 Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat Avstämning mot balanskrav för kommuner; Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning Justerat resultat enligt balanskrav

18 BALANSRÄKNING TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar (Not 11) Kassa och bank (Not 12) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 16) Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser

19 KASSAFLÖDESANALYS Den löpande verksamheten Bokslut 2011 Bokslut 2010 Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster (Not 19) Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamhet Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Investering i finansiella anläggningstillgångar (Not 20) Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (Not 21) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning/minskning av långfristiga fordringar (Not 20) Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

20 NOTER Not 1 Intäkter Taxor, avgifter och ersättningar Bidrag Försäljning verksamhet och entreprenad Övrig försäljning Momsbidrag bostadsrätter Förändring skogskonto Summa intäkter Not 2 Kostnader Lämnade bidrag Entreprenad, köp av verksamhet Lönekostnader, inkl. sociala avgifter Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vattenkostnader Förbrukningsmaterial och förbrukningsinventarier Transporter och resor Övriga kostnader Förändring fastighetsunderhållsreserv Förändring deponireserv Förändring VA-investeringsfond Förändring avsättning flyktingmottagning Förändring fritidsanläggningar underhållsfond Summa kostnader Not 3 Avskrivningar Avskrivning fastigheter & anläggningar enl plan Avskrivning maskiner & inventarier enligt plan Summa avskrivningar Not 4 Skatteintäkter Preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Summa skatteintäkter Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag, LSS Regleringsbidrag/regleringsavgift Kommunal fastighetsavgift Generella statsbidrag (konjunkturstöd) Summa generella statsbidrag och utjämning

21 Not 6 Finansiella intäkter Intäktsräntor Återföring nedskriven finansiell tillgång Räntebidrag Byggränta (aktiverat som investering) Aktieutdelning Värnamo Energi AB Aktieutdelning Finnvedsbostäder AB Övriga utdelningar 0 4 Övriga finansiella intäkter Intäktsförd skuld avseende skadeförebyggande åtgärder Summa finansiella intäkter Not 7 Finansiella kostnader Ränta pensionsavsättning Övriga räntekostnader och finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Not 8 Mark, byggnader och anläggningar Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Pågående investeringar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 0-50 år 0-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar. Not 9 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Årets investeringar Årets försäljningar Årets avskrivningar Utgående bokfört värde Avskrivningstider 3-50 år 3-50 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga maskiner och inventarier. Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag Obligationer Utlämnade lån Långfristig fordran Bostadsrätter Summa finansiella anläggningstillgångar

22 Not 11 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar på staten Upplupna skatteintäkter Fordran mervärdeskatt (Ludvikamoms) Fordran bolag koncernkonto Kortfristigt lån Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Not 12 Kassa och bank Kommunen inkl. de kommunägda bolagen har en outnyttjad checkräkningskredit om kkr ( kkr). Not 13 Eget kapital Anläggningskapital Rörelsekapital Summa eget kapital Not 14 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Särskild ålderspension, ingående avsättning Årets utbetalningar Ändrat åtagande 0 0 Ränte- och basbeloppsuppräkning Sänkning av diskonteringsränta Övrigt Förändring av löneskatt Summa avsatt särskild ålderspension Visstidspensioner, ingående avsättning Årets utbetalningar Ändrat åtagande Nya åtaganden Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrigt Förändring av löneskatt Summa avsatt visstidspensioner Avsättning pensioner förtroendevalda, inkl. särskild löneskatt Summa avsatt förtroendevalda Summa avsatt till pensioner Aktualiseringsgrad 96% 96% Den förmånsbestämda ålderspensionen (FÅP) som avser intjänad pensionsrätt över 7,5 IBB har tryggats genom försäkring. Det försäkrade kapitalet uppgår till kkr ( kkr) och storleken på överskottsfonden uppgår till 0 kkr (3.512 kkr). 22

23 Not 15 Andra avsättningar Underhållsreserv Fritidsanläggningar Återställning deponi Va-investeringsfond Va-anslutningsavgifter Flyktingmottagning Summa andra avsättningar VA-anläggningsavgifter redovisas fr.o.m som långfristig skuld, se not 16. Not 16 Långfristiga skulder VA-anläggningsavgifter Summa långfristiga skulder Av beloppet ovan kommer kkr att återföras som intäkt under VA-anslutningsavgifter redovisades 2010 under andra avsättningar, se not 16. Not 17 Kortfristiga skulder Skuld bolag, koncernkonto Leverantörsskulder Skuld mervärdeskatt Anställdas skatter Skulder till staten Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupna sociala avgifter Upplupen löneskatt Upplupna pensioner individuell del, exkl. särskild löneskatt Förutbetalda skatteintäkter Återställning efter översvämning Förutbetalda skogsintäkter Statsbidrag klimatinvesteringsprogram Övriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Not 18 Ansvarsförbindelser a) Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulder eller avsättningar Anställda Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering Årets utbetalningar Sänkning av diskonteringsränta Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Försäkringssäkrat pensionsåtagande

24 Övrigt Summa pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser Förtroendevalda Utgående pensionsförpliktelser Löneskatt Utgående pensionsförpliktelser Totalt utgående pensionsförpliktelser Aktualiseringsgrad av underlag för skuldberäkning av pensionsåtagande. 96,0% 96,0% Genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före 1998, belopp inkl. särskild löneskatt (24,26%): År 2006: Pensionstagare födda År 2007: Pensionstagare födda År 2008: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2010: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda År 2011: Pensionstagare födda Summa genomförda inlösen av pensionsrätter intjänade före Pensionsmedelsförvaltning (inkl särskild löneskatt) Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Ansvarsförbindelse - pensionsförpliktelser som inte upptagits bland avsättningar Finansiella placeringar 0 0 Återlåning i verksamheten Kommunförbundet Jönköpings län avvecklades som organisation per den 31 december Kommunerna i Jönköpings län har övertagit pensionsförpliktelserna för den tidigare anställda personalen. Administrationen sköts av Jönköpings kommun. Avsatta medel för pensionerna finns i en stiftelse. Dessa räcker förmodligen för att säkerställa finansieringen av framtida pensionsutbetalningar. Om så inte sker ska kostnaderna fördelas mellan länets samtliga kommuner. Vid årets utgång överstiger värdet av placeringarna det totala pensionåtagandet med 231 kkr (1.562 kkr). b) Övriga ansvarsförbindelser Borgen Borgen gentemot Värnamo Stadshus AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB, varav utnyttjat kkr (0 kkr) Borgen gentemot Finnvedsbostäder AB, varav utnyttjat kkr ( kkr) Borgen gentemot Värnamo Energi AB, varav utnyttjat 0 kkr (0 kkr) Kommunalt borgensansvar egnahem Övriga borgensförbindelser Summa borgen