INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3

Transkript

1 Delårsrapport 2013

2 INNEHÅLL INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET... 1 EKONOMISK SAMMANFATTNING... 2 FEM ÅR I SAMMANDRAG... 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 FINANSIELL ANALYS... 9 PERSONALREDOVISNING RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS NOTER DRIFTSREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER REDOVISNING PER NÄMND KOMMUNSTYRELSE Kommunledningskontor KOMMUNSTYRELSE Campus Värnamo ÖVERMYNDARE KOMMUNENS REVISORER UPPHANDLINGSNÄMND TEKNISK NÄMND MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Miljö- och stadsbyggnadskontor MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSNÄMND Räddningstjänst KULTURNÄMND BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND OMSORGSNÄMND MEDBORGARNÄMND FINANSIERING OCH ÖVRIG VERKSAMHET KOMMUNENS BOLAG VÄRNAMO STADSHUS AB VÄRNAMO ENERGI AB FINNVEDSBOSTÄDER AB STUDENTBOSTÄDER AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB ÖVRIGT ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Delårsrapporten är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige över verksamhetsperioden till Rapporten är producerad av Värnamo kommuns ekonomiavdelning. Frågor om innehåll besvaras av ekonomichef Kjell Fransson eller ekonomicontroller Sofia Johansson på Värnamo kommun, Värnamo, tfn: , e-post: kommun@varnamo.se. Org.nr: Bilderna i rapporten kommer från Smålandsbilder.

3 INLEDNING KOMMUNLEDNINGEN HAR ORDET Värnamo kommuns ekonomi genomgår som förväntat en viss försämring under De närmaste åren kommer inte bli lättare och därför är det av yttersta vikt att de rationaliseringar som är nödvändiga och som pekas ut i knappt femtio utredningsområden också verkligen genomförs där verksamheten kan bedrivas mer kostnadseffektivt. Oroande är att flera nämnder visar på relativt stora underskott i den löpande driften, underskott som kommer att påverka verksamheterna även framöver. Det föreligger en risk att problemen växer ytterligare under 2014, åtgärder behöver därför vidtas redan under hösten 2013 och kommunstyrelsen har begärt in redovisningar av åtgärdsplaner från de nämnder som inte har en ekonomi i balans. Att övriga nämnder uppvisar överskott löser inte problemen, men bidrar till att kommunen enligt aktuell prognos kommer att redovisa ett mindre överskott Hans-Göran Johansson Kommunstyrelsen ordförande Mats Hoppe Kommunchef ~ 1 ~

4 INLEDNING SAMMANFATTNING Delårsresultat Resultatet för perioden januari till juni 2013 visar ett underskott med 9 Mkr, vilket är 33 Mkr sämre än för samma period Jämförelsen försvåras av att kommunen 2012 fick en återbetalning av AFA-premie med 27 Mkr. Oräknat detta är halvårsresultat 6 Mkr sämre än under Prognosresultat för helår 2013 Resultatet för helåret 2013 enligt prognosen uppgår till +5 Mkr, vilket är 14 Mkr lägre än budgeterat. En stor förklaring till detta är att de tre största nämnderna visar relativt stora underskott i förhållande till sin budget till årets slut. Något högre skatteintäkter och lägre avskrivningar uppväger delar av detta. AFA Försäkring har aviserat att återbetalning av försäkringspremie för även åren kommer att ske. Något beslut har dock ännu inte fattats varför hänsyn till detta inte heller har tagits i helårsprognosen. Nämndernas ekonomi Helårsprognosen för nämnderna visar tillsammans ett underskott på hela 33 Mkr jämfört med budget. De största budgetavvikelserna och de viktigaste förklaringarna till dessa framgår nedan. Övriga nämnder redovisar mindre budgetavvikelser. Barn- och utbildningsnämnd -6,5 Mkr Under slutet av 2012 konstaterades att flera verksamheter budgeterats för lågt och att kostnaderna därmed översteg budget. Ett aktivt arbete att få budgeten i balans pågår men är ännu inte avslutat. Flertalet av åtgärderna ger effekt först under hösten Omsorgsnämnd -11,6 Mkr Genomförandet av minskningen av antalet platser i särskilt boende tar tid och ger inte full effekt förrän om 1,5 år. Den nyligen övertagna hemsjukvården från landstinget beräknas kosta 4 Mkr mer än budget. Antalet timmar för personlig assistans har ökat.överskott finns i vissa andra delar av verksamheten. Medborgarnämnd -19,8 Mkr Kostnaderna för försörjningsstöd beräknas överstiga budget med 12,7 Mkr till årets slut. Antalet placeringar på institution och familjehemsplaceringar fler än budgeterat. Personalredovisning Per har Värnamo kommun årsarbetare, att jämföra med per Det innebär en ökning om 26 årsarbetare. Övertagande av personal från landstinget för hemsjukvården förklarar delar av ökningen. motsvarande period Sjukfrånvaron för kvinnor uppgår till 6,4 % och för män till 3,6 %. Andelen sjukfrånvaro längre är 60 dagar har totalt ökat med 7,5 procentenheter till 50,4 %. Pensionsrätt intjänad före 1998 De anställdas intjänade pensionsrätt före 1998 redovisas, i enlighet med lag, inte som skuld utan som ansvarsförbindelse. Vid halvårsskiftet 2013 års beräknas denna uppgå till 714 Mkr inklusive särskild löneskatt. Efter hand ökar utbetalning från denna ansvarsförbindelse och belastar då årets resultat som kostnad. En beslutad sänkning av diskonteringsräntan i pensionsberäkningen innebär att ansvarsförbindelsen ökar med hela 53 Mkr. Detta påverkar inte årets resultat men väl utbetalningarna i framtiden. För att begränsa kostnadsökningen framöver sker inlösen (försäkring) när kommunen bedöms har ekonomiskt utrymme för detta. I helårsprognosen för 2013 har inte medräknats någon sådan inlösen. Nettoinvesteringar Periodens nettoinvesteringar uppgår till 77,7 Mkr, vilket är 30,2 Mkr högre än samma period Tekniska nämnden står för största andel av investeringarna (69,6 Mkr). Investeringar i Gummifabriken sker i det kommunägda bolaget Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB och redovisas därmed inte bland kommunens investeringar. De största investeringar hittills avser ett nytt reningsverk vid Stomsjö och överföringsledningar till detta (34,3 Mkr), VA-ledningar till Hindsen (4,3 Mkr) och ombyggnad av Tingshuset (3,7 Mkr). Tomtlikviderna uppgår hittills till 3,1 Mkr. Prognosen för helåret avseende nettoinvesteringar uppgår till 240 Mkr, vilket är avsevärt högre än de senaste åren men ändå 112 Mkr lägre än de totala budgetanslagen på 352 Mkr. Utöver årsbudget finns också en omfattande ombudgetering (tilläggsbudget) av investeringar från tidigare som inte genomförts. En förklaring är förseningar i uppförandet av ett nytt reningsverk men också många andra investeringar som har försenats. Den totala sjukfrånvaron har under första halvåret 2013 ökat med 0,9 procentenheter till 5,8 % jämfört med ~ 2 ~

5 INLEDNING FEM ÅR I SAMMANDRAG Delår Bokslut Bokslut Bokslut Bokslut Antal invånare (per eller 12-31) Utdebitering allmän kommunalskatt, % * 21,09 20,75 21,08 21,08 21,08 Utbetalda löner inkl lönebikostnader, kkr Omsättning (intäkter, skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning), kkr Avskrivningar/nedskrivningar, kkr Verksamhetens nettokostnader, kkr Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, kkr Finansnetto, kkr Årets resultat före extraordinära poster, kkr Årets resultat, kkr Årets resultat enligt lagen om ekonomisk balans, kkr Nettoinvesteringar, kkr Anläggningstillgångar, kkr Kortfristiga fordringar och placeringar samt förråd, kkr Likvida medel, kkr Eget kapital, kkr Avsättningar, kkr Långfristiga skulder, kkr Kortfristiga skulder, kkr Pensionsskuld inom linjen (inkl löneskatt), kkr Rörelsekapital, kkr Anläggningskapital, kkr Verksamhetens nettokostnad i % av skatteintäkter och kommunal ek. utjämning och finansnetto 101,1 98,8 96,1 95,6 97,7 Balanslikviditet (oms.tillg/kortfr. skulder) 1,17 1,27 1,40 1,27 1,19 Soliditet (eget kapital/tillgångar), % 71,6 71,9 71,4 68,7 66,7 Soliditet inkl pensionsförpliktelser före 1998, % 29,5 33,3 30,9 31,5 24,5 Skuldbetalningsförmåga = teoretiskåterbetalningstid (långfr skulder/res2), år (ej avskrivningar) -0,6 0,3 0,2 0,0 0,0 Kassaflöde (res/intäkter), % (ej avskrivningar) -5,1 5,3 7,5 7,7 6,0 Skuldflödesgrad (långfr. skulder/intäkter), % 3,0 1,5 1,3 0,0 0,1 Skuldbalansgrad (skulder/tillgångar),% 20,2 20,7 20,2 20,3 20,7 Berörda nyckeltal är inte omräknade med hänsyn till vissa ändrade redovisningsprinciper fr o m *) Skatteväxling har skett med Jönköpings läns Landsting med 0,34 % för överlämning av huvudmannaskap för hemsjukvården ~ 3 ~

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER AVSTÄMNING AV KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE MÅL Kommunens nya målstyrningsarbete Värnamo kommun har nu avslutat införandefasen av den nya målstyrningsmodellen. En repetitionsutbildning för modulerna i beslutstödet Hypergene, där målstyrningen är en del, kommer att ske under hösten Tyngdpunkten i målstyrningsmodellen ligger i att alla anställda ska känna till målen och vara kreativa och skapa verkliga aktiviteter kopplade till varje mål, för att målen ska uppnås. I dagsläget finns ca 1900 aktiviteter kopplade till målen. Alla anställda och politiker kan följa målstyrningen genom en titta-behörighet i Hypergene. = Målet är uppfyllt = Målet är inte uppfyllt = Mätning är inte gjord Medborgar-/Kundmål Invånarna i Värnamo kommun ska känna sig trygga Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning. Egen tilläggsfråga: "Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i Värnamo kommun?" (Max 100 p) Nulägesnivå: 58 p höst 2012 Målnivå: 65 p höst 2014 (Målet var uppnått, därför höjdes målnivån 2013.) Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten Medborgarna ska uppleva att Värnamo är en attraktiv kommun att leva och bo i Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NRI (Nöjd Region Index, max 100 p). Helhetskänsla, rekommenderar andra att flytta hit, arbetsmöjligheter, utbildningsmöjligheter, bostäder, kommunikation, kommersiellt utbud, fritid och trygghet. Nulägesnivå: 61 p höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningen vår o höst 2012 var 60 p, bästa kommun 73 p) Målnivå: 68 p höst Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning hösten ~ 4 ~

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Resursmål Årets resultat bör för ett enskilt år inte understiga 2 % och för perioden* ska genomsnittet inte understiga 2,5 % * Perioden innebär tre år framåt respektive bakåt. Mätmetod: Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Nulägesnivå: Bokslutsprognos innebär 0,32 % för det enskilda året 2013 och 1,79 % för den aktuella perioden (uppdaterat ). Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Resultat enskilt år Resultat genomsnitt 6 år ~ 5 ~

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Investeringar (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** i sin helhet självfinansieras. ** Affärsverksamhet avser renhållning samt vatten- och avloppsverksamhet. *** Perioden innebär tre år framåt respektive fem år bakåt. Mätmetod: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet**) ska för perioden*** inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar. Nulägesnivå: Bokslutsprognos innebär +40,3 Mkr (uppdaterad ) Målnivå: Se målformulering. Uppföljningsintervall: Två gånger per år (delårsbokslut samt årsbokslut). Medarbetarna i Värnamo kommun ska vara nöjda med sin upplevda arbetssituation i frågor som delaktighet, respektfullt bemötande, ledarskap och personlig utveckling. Mätmetod: Medarbetarundersökningens Nöjd medarbetarindex, NMI. Nulägesnivå: 75 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år Målnivå: 77 i medelbetyg på en skala från 0 till 100 år (Målet nåddes vid första mätningen 2011, nästa mätning är i höst.) Uppföljningsintervall: Första mätning Därefter ~ 6 ~

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Miljömål Kommunens medborgare och kommunens egna anställda ska vara nöjda med kommunens miljöarbete i sin helhet. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning, NMI (Nöjd Medborgar Index) del B11:1 om vad medborgarna tror/tycker om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt samt medarbetarundersökning. Nulägesnivå: 5,9 höst 2012 (snitt för alla kommuner i SCB-mätningarna vår o höst 2012 var 5,9, bästa kommun 7,0). Anställdas uppfattning 40% nöjda år Målnivå: 7,0 höst 2014, samt 60% nöjda anställda år Uppföljningsintervall: Vartannat år, nästa mätning SCB hösten Nästa medarbetarundersökning Resultat kommunens medborgare Resultat kommunens egna anställda ~ 7 ~

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Värnamo kommun som geografiskt område ska reducera utsläppen av växthusgaser med minst 40% till år 2020 jämfört med 1990 års nivå. Mätmetod: Svensk MiljöEmissionsData (SMED)(RUS). Utfallen är justerade fr o m 2012, p g a att SMED/RUS använder ny beräkningsmetod då statistikunderlaget blivit utförligare. Nulägesnivå: Minskat med 17,3% mellan åren (Uppdaterad 1208, nästa uppdatering 1309). Målnivå: Minskning med minst 40% mellan åren Uppföljningsintervall: En gång per år. ~ 8 ~

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER FINANSIELL ANALYS Delårsresultat Kommunen redovisar för första halvåret 2013 ett negativt resultat på -9,3 Mkr. Den ursprungliga årsbudgeten 2013 är på +23,5 Mkr. Under året har revidering skett av årsbudgeten till ett nuvarande budgeterat helårsresultat på +17,6 Mkr. Belopp i Mkr Resultat enligt lagen om ekonomisk balans +33,8 +60,4 +61,3 +18,9-8,1 Soliditet 66,7% 68,7 % 71,4% 71,9% 71,6% Förändring av eget kapital +3,3% +6,2% +5,3% +1,6% -0,8% Att årets resultat hittills är negativt (-9,3 Mkr) är oroväckande men till viss del finns förklaringen i att första halvåret är avsevärt dyrare än det andra. Under början av 2012 fick kommunen besked om att AFApremier skulle återbetalas (26,8 Mkr). Utan denna återbetalning hade resultatet varit negativt också då. Den klart största delen av de anställdas uttagna semester sker under juni-augusti månader. Övriga månader ökar den intjänade pensionsrätten (skuld till de anställda) medan den under dessa tre månader minskar avsevärt. Se nedanstående diagram Sem.skuld Prognos för helåret 2013 Personalkostn. Prognoserna för helåret 2013 som upprättats visar sammantaget ett sämre resultat än budget med 13,7 Mkr. Helårsprognosen för 2013 pekar mot ett resultat på +3,9 Mkr. Realisationsvinster vid fastighets- och inventarieförsäljning utgör 1,0 Mkr av detta resultat. Diskonteringsräntan vid beräkning av pensionsavsättning sänks med 0,75 procentenheter, vilket påverkar resultatet negativt med 2,2 Mkr. Mkr ,1 66,7 60,4 19, P2013 Nämnderna visar i sina helårsprognoser ett underskott mot den reviderade budgeten på sammanlagt hela 33,4 Mkr (se vidare driftredovisningen). Det angeläget att nämndernas nettokostnader för verksamheten snarast anpassas till gällande budget. Prognos - Avstämning mot balanskravet Balanskravet innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott mot balanskravet ska återställas inom de närmaste tre budgetåren. Det prognostiserade helårsresultatet på +5,1 Mkr, efter reducering av realisationsvinsterna på 1,0 Mkr och justering av diskonteringsräntan i pensionsavsättningen (RIPS07) med 2,2 Mkr, innebär att kommunen under 2013 uppfyller lagens krav om balans i ekonomin men inte nivån för god ekonomisk hushållning som vanligen beräknas till 2% av årets skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Kommunen har inte några underskott från tidigare år som ska återställas. Prognos - Avstämning mot övergripande finansiella mål Kommunfullmäktige i Värnamo kommun har beslutat om följande övergripande finansiella mål för år 2013: 1. Årets resultat, med undantag för de poster som vid balansavstämning inte ska medräknas och genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997, ska för ett enskilt år inte understiga 2 % av summan av allmän kommunalskatt, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift. För perioden ska genomsnittet inte understiga 2,5 %. Det prognostiserade årsresultatet för 2013, med avräkning för reavinster och tillägg för räntejustering i pensionsberäkningen, beräknas uppgå till +5,1 Mkr. De totala intäkterna enligt ovan beräknas uppgå till 1 613,1 Mkr. Resultatet blir därmed +0,3 % av intäkterna och målet kommer därmed inte att uppfyllas för det enskilda året Vid avstämning två år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt ( ) uppgår resultatet till +1,8 %. Även sett ur det tidsperspektivet uppfylls inte målet. 3,9 ~ 9 ~

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER 1. Investeringar: Den totala nettoinvesteringsvolymen (exkl affärsverksamhet ska för perioden inte överstiga summan av resultat (enligt balansavstämning och med justering för genomförd inlösen av del av pensionsförpliktelse intjänad t o m 1997) och under samma tidsperiod genomförda avskrivningar.) Årets investeringar (exkl affärsverksamhet) beräknas uppgå till 128,3 Mkr. Resultat (exkl pensionsinlösen och reavinster) och avskrivningar beräknas uppgå till 90,1 Mkr. Årets investeringar överstiger därmed årets resultat och avskrivningar med 38,2 Mkr. För perioden fyra år bakåt, innevarande år och tre års budget framåt ( ) överstiger resultat och avskrivningar investeringarna med 40,3 Mkr. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. Se vidare särskilt avsnitt om avstämning av kommunens övergripande mål. Prognos - Utveckling av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning % ,2 3,3 Den totala ökningen av skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift mellan år 2012 och 2013 beräknas bli 4,2%. År 2012 var ökningen 0,2%. Orsaken är till den låga ökningen under 2012 var framförallt en skattesänkning med 0,33 procentenheter p g a överföring av huvudmannaskapet för kollektivtrafiken till landstinget. Den relativt höga ökningen under 2013 beror i sin tur på en skattehöjning med 0,34 procentenheter p g a överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget till kommunen. År 2001 genomförde kommunen en skattesänkning med 0,25 procentenheter. Därefter har utdebiteringen av allmän kommunalskatt, med undantag av skatteväxlingar med landstinget, varit oförändrad. Värnamo är den enda kommun i länet som inte har höjt skatten under den senaste 10-årsperioden. Precis som år 2012 har Värnamo länets lägsta skattesats under år Utöver skatteunderlagets utveckling är det i första hand utvecklingen av antalet invånare, nivån på de 2,4 0,2 4, P2013 generella statsbidragen samt kommunalekonomisk utjämning som påverkar intäkterna. Avvikelsen mot budget för år 2013 avseende skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning beräknas uppgå till +8,2 Mkr. Enligt budget för som antogs av kommunfullmäktige i juni 2013 kommer uttaget av allmän kommunalskatt att, utöver sänkning med 0,15% för överföring av färdtjänsten till landstinget, att höjas med 0,18%. Utdebiteringen blir då 21,12%. Prognos - Utveckling av nettokostnader % ,0 1, P2013 Den totala ökningen av nettokostnaderna inklusive avskrivningar mellan år 2012 och 2013 beräknas uppgå till 4,9 %. Orsaken till den höga ökningen beror delvis på överföring av huvudmannaskapet för hemsjukvården från landstinget med cirka 20 Mkr men också på ökade kostnader i befintlig verksamhet. Under perioden ökar nettokostnaderna med 11,9 % medan skatteintäkter, kommunalekonomisk utjämning och kommunal fastighetsavgift ökar med 10,4 %. 2,4 2,9 4,9 Prognos - Utveckling av nettokostnadsandelen P2013 Verksamhetsnetto av skatter+utjämning 93,5% 91,4% 91,2% 93,9% 94,6% Avskrivningar av skatter+utjämning 5,1% 5,2% 5,4% 5,3% 5,3% Verksamhetens nettokostnader (inkl avskrivningar) av skatter+utjämning 98,6% 96,6% 96,6% 99,2% 99,9% Finansnetto av skatter+utjämning -0,9% -1,0% -0,5% -0,5% -0,1% Verksamhetens nettokostnadsandel har ökat under femårsperioden med 1,1 procentenheter. Avskrivningsnivån har, trots ökad nivå med 11,1 Mkr under femårsperioden, inte ökat mer än 0,2 procentenheter i förhållande till skatteintäkter och utjämning. ~ 10 ~

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Investeringar Mkr ,1 114,6 240,3 Skuldsättning Total skuldsättning 33,3% 31,3% 28,6% 28,1% 28,4% varav avsättningar 12,6% 11,0% 8,4% 7,4% 8,2% varav långfr. skulder 0,1% 0,0% 1,5% 1,7% 1,7% varav kortfr. skulder 20,6% 20,3% 18,7% 19,0% 18,5% Prognos - Pensionsskulden (inkl. löneskatt) P P2013 Nettoinvesteringar/ nettokostnader 11,1% 9,7% 6,4% 7,5% 14,9% Nettoinvesteringar/resultat+ avskrivningar 147,4% 98,0% 66,4% 112,9% 270,3%% Kommunen beräknas 2013 investera för 240,3 Mkr. Under år 2012 var investeringarna mycket lägre (114,6 Mkr). När kommunen investerar för mer än årets resultat och årets avskrivningar innebär det att kapital måste tillföras antingen genom att använda befintliga likvida medel eller uppta externa lån. Fram till och med 2012 har kommunen kunnat finansiera samtliga investeringarna med egna medel. Med den höga investeringsnivå som finns i investeringsplan är det dock inte möjligt i framtiden utan lån kommer att behöva upptas. De flesta kommunala investeringar medför, till skillnad från investeringar i affärsdrivande verksamhet, oftast en utökad verksamhet med kostnadsökningar som följd. En stor del av kommunens investeringar under 2013 avser ett nytt reningsverk, där de framtida kapitalkostnaderna ska täckas genom avgifter. Det är angeläget att kommunen, efter den nuvarande perioden av stora investeringar, begränsar investeringarna till en lägre nivå för att inte belastningen på likviditet ska bli alltför stor. Räntekostnader för lån innebär att det ekonomiska utrymmet för verksamheterna minskar. Med anledning av att f d Gummifabriken ägs av ett kommunalt bolag framgår inte den stora investeringen av kommunens redovisning och nyckeltal men är dock betydande i ett koncernperspektiv. Utveckling av tillgångarnas sammansättning Materiella tillgångar 73,4% 72,8% 72,5% 72,9% 75,3% Finansiella tillgångar 2,1% 1,4% 1,2% 3,1% 3,1% Summa anläggningstillgångar 75,4% 74,2% 73,7% 76,0% 78,4% Kortfristiga fordringar 4,8% 8,1% 10,4% 8,0% 8,3% Finansiella placeringar, kassa och bank 19,8% 17,7% 15,9% 16,0% 13,3% Summa omsättningstillgångar 24,6% 25,8% 26,3% 24,0% 21,6% Mkr ,5 681, Avsättning 619,9 682,7 656,2 32,8 29,1 28,1 28,9 Ansvarsförbindelse 714,0 I enligt med den kommunala redovisningslagen betraktas pensionsrätt intjänad före 1998 inte som en skuld utan som en ansvarsförbindelse. Kommunen återlånar de medel som avser de anställdas intjänade pensionsrätt före år 1998 till finansiering av genomförda investeringar. Några medel till framtida pensionsutbetalningar finns inte avsatta i pensionsstiftelser eller liknande. Kommunen har ambitionen att när ekonomin så tillåter förtidsinlösa delar av ansvarsförbindelsen. Under 2012 gjordes inlösen med 19,8 Mkr (inkl löneskatt). Någon inlösen 2013 är inte planerad i nuläget. Intjänad pensionsrätt för lön över 7,5 inkomstbasbelopp utbetalas i form av en löpande försäkringspremie. Därmed återstår endast några enstaka mindre särskilda pensionsförmåner i avsättningen för pensioner samt de särskilda avtalspensioner som tecknades under Under den närmaste 15-årsperioden kommer också utbetalningarna av pensioner som intjänats före 1998 att öka kraftigt. På pensionsutbetalningar tillkommer särskild löneskatt med 24,26%. Beslut har fattats om att den s k diskonteringsräntan i pensionsskuldsberäkningen ska sänkas med 0.75 procentenheter. Eftersom kommunen, genom tecknade avtal, har utlovat de anställda en viss nivå på den framtida pensionen (förmånsbestämd) måste kommunen tillskjuta mer egna medel när ränteuppräkningen blir lägre. För den del som är intjänad från 1998 innebär detta en ökning med 2,2 Mkr som är resultatpåverkande under För den del som är intjänad före 1998 blir effekten att ansvarsförbindelsen ökar med hela 52,8 Mkr. Denna del påverkar inte årets resultat 2013 men väl utbetalningarna i framtiden. ~ 11 ~

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER Borgensåtagande och ansvarsförbindelser ,6 Mkr 665,4 Mkr 1264,4 Mkr 1473,7 Mkr 1600,7 Mkr Kommunens borgensåtagande och ansvarsförbindelser (exkl pensionsförpliktelser) uppgår till 1 600,7 Mkr vilket är en höjning med 127 Mkr i förhållande till senaste årsskiftet. Ökningen avser borgen för lån som kommer att upptas av Värnamo Kommunala Industrifastigheter AB för ombyggnaden av Gummifabriken. Vid periodens slut uppgår utnyttjad borgen till koncernbolagen 917,6 Mkr. Övrig kommunal borgen utgörs av lån till egna hem med preliminärt 0,5 Mkr och övrig borgen på 1,2 Mkr. Någon ny beräkning av borgen till egna hem har inte gjorts sedan senaste årsskiftet. Kommunens medlemskap i Kommuninvest ekonomisk förening innebär att kommunen sedan 2012 också har en solidarisk borgen för Kommuninvests verksamhet. Se vidare i balansräkning och noter till denna. Avslutande kommentarer Den ekonomiska utvecklingen i kommunen under de senaste två åren är mycket oroväckande. De största nämnderna har stora problem att hålla sin budget och dessa budgetöverskridanden uppvägs inte av extra ökningar av intäkterna. Förändringar i den kommunalekonomiska utjämningen från 2014 missgynnar också kommunens ekonomiska förutsättningar. Diskussioner förs på central nivå om återbetalning av ytterligare AFA-premier. Det skulle i så fall avse åren I skrivande stund finns dock inga beslut fattade och hänsyn till detta har därför inte tagits i denna delårsrapport. Ett 50-tal samverkansutredningar genomförs i syfte att göra verksamheten mer effektiv men också för att minska kostnaderna. Det är viktigt att de ekonomiska mål som satts upp för detta arbete nås. De tre största nämnderna har av kommunstyrelsen fått i uppdrag att upprätta åtgärdsplaner i syfte att nå balans i sin ekonomi. Detta arbete måste intensifieras och lyckas för att kommunen även i framtiden ska ha en välskött och stabil ekonomi. ~ 12 ~

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER PERSONALREDOVISNING Anställda Förvaltning Tills- Års- Tidsbegr Årsarbetare Tillsvidare- arbetare månadsanställdanställdanställda vidare- Årsarbetare Tidsbegr månadsanställda Årsarbetare Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 1. Personalvolym per förvaltning per den 30 juni respektive år. De tillsvidareanställda årsarbetarna har ökat med 24 årsarbetare och de tidsbegränsat månadsanställda årsarbetarna har ökat med två årsarbetare jämfört med årsskiftet. Det är främst medborgar- samt omsorgsförvaltningen som ökat antalet tillsvidareanställda. Inom medborgarförvaltningen finns ökningen inom arbetsmarknadssektionen samt ensamkommande flyktingbarn och inom omsorgsförvaltningen beror ökningen av antalet tillsvidareanställda på övertagandet av hemsjukvården från kommunen. Ökningen av tidsbegränsat månadsanställda på tekniska kontoret består av säsongsanställda och minskningen inom barn- och utbildningsförvaltningen består av färre anställda inom skol- och barnomsorgsarbete. Kvinnornas andel av de tillsvidareanställda är 82,3 procent. Pensionsavgångarna uppgick första halvåret till 28. Övertid och mertid Förvaltning Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Övertid, kkr Fyllnadslön, kkr Totalt, kkr Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 2. Kostnader i redovisningen för övertid och mertid (exkl. PO-tillägg) i kkr per förvaltning. De totala kostnaderna för övertid och mertid är cirka 716 kkr eller cirka 10 procent högre första halvåret 2013 jämfört med Kostnaderna för övertid har ökat mer än mertidskostnaderna. ~ 13 ~

16 Personalekonomisk redovisning Övertid och mertid i timmar Förvaltning Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Övertid, tim Mertid, tim Totalt, tim Barn- o utb förv Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Totalt Tabell 3. Antal övertids- och mertidstimmar per förvaltning. Timmar för övertid i ledighet och fyllnad i ledighet ingår. Då övertid och mertid även kan tas ut i ledighet kan enbart kostnaderna inte ge hela bilden av den faktiska övertiden och mertiden. Tabell 3 ovan visar att det totala antalet övertids- och mertidstimmar inklusive uttagna timmar i ledighet är cirka sex procent fler första halvåret Ökningen av övertidstimmar består främst av ett större antal timmar som avser kvalificerad betald övertid. Antalet timmar avseende övertid uttagna i ledighet är något högre Det större antalet mertidstimmar 2013 består främst av fler betalda fyllnadstimmar men även en liten ökning av fyllnadstimmar i ledighet. Timlön Förvaltning Timlön, kkr Timlön, tim Timlön, kkr Timlön, tim Barn- o utb förv ** Kommunledn kont Kulturförv Medborgarförv Miljö- och stadsb Omsorgsförv * Räddningstj Tekniska kontoret Upphandlingsförv Finansiering Totalt Tabell 4. Kostnader i redovisningen för timlön (exkl. PO-tillägg) i kkr samt antal timmar per förvaltning. *Timlön PAN ingår. **Justering. Kostnaderna för timlön är cirka 18 procent högre första halvåret 2013 jämfört med 2012 vilket förklaras av fler arbetade timmar ~ 14 ~

17 Personalekonomisk redovisning Sysselsättningsgrad Förvaltning Barn- o utb förv. 94,3 94,3 94,2 94,7 94,4 Kommunledn kont 97,4 96,7 97,2 97,4 97,9 Kulturförv 94,4 94,3 93,8 93,1 94,8 Medborgarförv 96,5 95,9 96,5 96,7 96,7 Miljö- och stadsb 95,7 94,6 96,1 96,1 96,1 Omsorgsförv 85,0 85,2 85,3 85,6 85,7 Räddningstj 98,6 97,4 97,4 97,4 97,4 Tekniska kontoret 97,2 97,4 97,2 97,1 97,3 Upphandlingsförv 95,5 95,9 92,7 94,2 92,1 Totalt 91,2 91,2 91,2 91,6 91,5 Tabell 5. Medelsysselsättningsgrad i % per förvaltning. Hänsyn ej tagen till partiella ledigheter. Urval: tillsvidareanställda. Medelsysselsättningsgraden för de tillsvidareanställda har minskat med 0,1 procentenhet till 91,5 procent. Inom barn- och utbildnings- samt upphandlingsförvaltningen har medelsysselsättningsgarden minskat medan den ökat inom omsorgsförvaltningen, tekniska kontoret samt kommunledningskontoret. Inom samtliga förvaltningar förutom miljö- och stadsbyggnadskontoret har män högre medelsysselsättningsgrad än kvinnor. Kvinnornas medelsysselsättningsgrad är oförändrad, 90,3 procent, medan männens har minskat med 0,2 procentenheter till 97,5 procent. Totalt Sysselsättningsgrad 100 % 62,6 62,8 62,5 63,1 63,3 Sysselsättningsgrad % 25,9 25,2 26,2 26,1 26,0 Sysselsättningsgrad 0-74 % 11,5 12,0 11,3 10,8 10,7 Tabell 6. Andel anställda utifrån sysselsättningsgrad. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. Av tabell 6 framgår att andel anställda, inklusive tidsbegränsat månadsanställda, som arbetar heltid har ökat under första halvåret med 0,2 procentenheter till 63,3 procent. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvarotiden har första halvåret 2013 ökat med 0,9 procentenheter från 4,9 procent till 5,8 procent jämfört med motsvarande period Sjukfrånvaron bland männen har minskat med 0,6 procentenheter till 3,6 procent men ökat bland kvinnorna med 1,3 procentenheter till 6,4 procent. Andelen sjukfrånvaro som är 60 dagar eller längre har ökat med 7,5 procentenheter från 42,9 procent till 50,4 procent. Sjukfrånvarotid (%) Andel 60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan och (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan och (procentenheter) Kön och åldersintervall Kvinnor ,0 35,2 1,3 21,9 Män ,7 24,0 0,5 24,0 Totalt ,7 33,3 0,8 23,6 Kvinnor ,0 51,8 1,0 9,3 Män ,7 33,8 0,9 18,7 Totalt ,6 49,7 1,0 10,1 Kvinnor ,0 55,1 1,5 5,9 Män ,6 43,8 1,7 9,5 Totalt ,2 53,6 0,7 3,5 Totalt kvinnor 6,4 52,3 1,3 8,4 Totalt män 3,6 37,9 0,6 0,5 Totalt ,8 50,4 0,9 7,5 Tabell 7. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid utifrån åldersintervall och kön. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda. Kolumnen andel 60 dagar avser den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer. Sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall. Den största ökningen, 1,0 procentenhet, finns inom intervallet år. Den största minskningen har skett bland män 50 år och äldre med 1,7 procentenheter. Den största ökningen finns bland kvinnor 50 år och äldre med 1,5 procentenheter. Vid månadsvis jämförelse mellan 2013 och 2012 har den största ökningen skett i perioden januari till mars 2013 men har därefter minskat något. ~ 15 ~

18 Personalekonomisk redovisning Den långa sjukfrånvaron har ökat inom samtliga åldersintervall. Den största ökningen finns inom intervallet 29 år och yngre. Den långa sjukfrånvaron har minskat något bland männen men ökat bland kvinnorna. I syfte att minska sjukfrånvaron har en ny överenskommelse träffats med Försäkringskassan. De överenskomna målen är att minska sjukfrånvaron till 4,2 procent år 2015, varav delmålen 4,4 procent år 2013 och 4,3 procent år För att möjliggöra ett jämnare flöde av ärenden som inkommer till Försäkringskassan och därmed en tidigare handläggning har en ny organisation inrättats våren 2013 där två team arbetar gentemot Värnamo kommun. Värnamo kommun arbetar aktivt med främjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder. Hälsoutbildningen genomfördes för andra gången tillsammans med Previa våren Syftet var att stimulera medarbetare till en hälsosam livsstil som minskar såväl korttidssjukfrånvaro som risken för längre sjukfrånvaro. Utvärderingen visar att sjuklönekostnaderna och antalet sjukfrånvarotillfällen har minskat för deltagarna. Planering har påbörjats för en ny omgång hälsoutbildning med start Förvaltning Sjukfrånvarotid (%) Andel 60 dagar (%) Sjukfrånvarotid förändring mellan och (procentenheter) Andel 60 dagar förändring mellan och (procentenheter) Barn- o utb förv. 4,7 46,1 0,4 1,1 Kommunledn kont 3,8 60,1 0,4 8,6 Kulturförv 1,6 0,0 0,7 63,0 Medborgarförv 8,6 53,4 0,9 13,6 Miljö- och stadsb 1,3 0,0 0,4 0,0 Omsorgsförv 7,6 53,8 1,4 10,4 Räddningstj 1,4 0,0 0,0 0,0 Tekniska kontoret 4,3 50,8 1,8 28,0 Upphandlingsförv 2,9 0,0 0,2 69,8 Totalt 5,8 50,4 0,9 7,5 Tabell 8. Sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid per förvaltningen. Urval: tillsvidareanställda och tidsbegränsat månadsanställda. För medborgarförvaltningen ingår 32 medarbetare anställda på BEA-avtalet. Den totala sjukfrånvarotiden har minskat inom kulturförvaltningen, kommunledningskontoret och upphandlingsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. Långtidssjukfrånvaron har minskat inom kultur- och upphandlingsförvaltningen men ökat inom övriga förvaltningar. ~ 16 ~

19 RÄKENSKAPER RESULTATRÄKNING Belopp i kkr Budget 2013 Prognos 2013 Budgetavvikelse Utfall tom Utfall tom Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter (Not 1) Verksamhetens kostnader (Not 2) Nettokostnader exkl avskrivningar Avskrivningar (Not 3) Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter (Not 4) Generella statsbidrag och utjämning (Not 5) Finansiella intäkter (Not 6) Finansiella kostnader (Not 7) Årets resultat * * Avstämning mot balanskrav för kommuner Resultat enligt resultaträkning Avgår reavinster vid försäljning Förändrad diskonteringsränta avseende pensionsavsättning Justerat resultat enligt balanskrav ~ 17 ~

20 RÄKENSKAPER BALANSRÄKNING Belopp i kkr TILLGÅNGAR Budget 2013 Utfall tom Utfall tom Bokslut 2012 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (Not 8) Maskiner och inventarier (Not 9) ingår ovan Finansiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar (Not 10) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd ingår nedan Kortfristiga fordringar (Not 11) ingår nedan Kassa och bank (Not 12) Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (Not 13) Därav årets resultat Avsättningar Avsättningar för pensioner och ingår ovan liknande förpliktelser (Not 14) Andra avsättningar (Not 15) Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder (Not 16) Kortfristiga skulder (Not 17) Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter Inga Inga Inga Ansvarsförbindelser (Not 18) a) Pensionsförpliktelser som inte upptagits bland skulder eller avsättningar b) Övriga ansvarsförbindelser c) Medlemskap i Kommuninvest ~ 18 ~