HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/9 SJUKVÅRDSDISTRIKT Västra Nylands sjukvårdsområde

Transkript

1 HELSINGFORS OCH NYLANDS 1/9 PERSONALBOKSLUT 2011 Innehåll 1. Syftet med personalbokslutet 2. Personalstrategi och dess utfall samt utfallet för personarbetets strategiska mål 3. Förändringar som år 2011 påverkat personalen 4. Personalmängd och personalstuktur 5. Arbetstidsanvändning och arbetsinsats 6. Arbetsförmåga, arbetshälsa och jämställdhet 7. Ledarskap 8. Innovativitet, kunnande och dess utveckling 9. Personalkostnader 1. Syftet med personalbokslutet Personalen är sjukvårdsområdets viktigaste resurs. Personalbokslutet stöder ledarskapet med uppgifter om personalresurserna och deras användning och utveckling och utgör sålunda ett viktigt verktyg för ledningen, planeringen och utvecklingen. Samtidigt stöder personalbokslutet den strategiska personalledningen och med hjälp av det kan man utvärdera hur personalstrategin har förvekligats. 2. Personalstrategi och dess utfall samt utfallet för personarbetets strategiska mål Mål som år 2006 fastställdes i sjukvårdsområdets personalpolitiska strategiplan Personalpolitisk strategiplan för VNS - VNS är en bra arbetsplats och utfallet för dem har beaktats i personalbokslutet till den del de ännu är aktuella. Våra huvudmål har varit: vi gör rätt saker vi kan det vi skall göra vi är motiverade för det vi skall göra vi samarbetar På hösten 2011 inledde en multiprofessionell arbetsgrupp sitt arbete med syfte att uppdatera strategiplanen. Personalpolitiska principer enligt vilka bemötandet av all personal skall vara jämlikt och rättvist oberoende av tjänstebeteckning är under arbete. Linjedragningarna följer HNS anvisningar, dock så att sjukvårdsområdets särdrag blir beaktade. Linjedagningarna torde bli klara på våren Förutom det ovannämnda är målet för sjukvårdsområdets personarbete år 2011 att anpassa personalresurserna till förändrad efterfrågan, att effektivera ledningskunnandet (HNS utbildning, regionala utbildningsdagar för avdelningsskötare, arbetshandledning) samt att i enlighet med HNS nya lönestrategi ta i bruk nya löneelement för belöning av personalen (Nopsa = snabb belöning, resultatfrämjande bonus för klinisk serviceproduktion). 3. Förändringar som år 2011 påverkat personalen

2 HELSINGFORS OCH NYLANDS 2/9 Den största förändringen som år 2011 påverkade personalen var omorganiseringen av psykiatrin. Antalet avdelningar minskade snabbare än planerat från 9 till 4, antalet patienter från 130 till 45 och antalet anställda från 217 till 140 (dvs. 35,5 %). Samtidigt har verksamheten moderniserats och utvecklats och blivit klart mer öppenvårdsbetonad. Också inom somatiken skedde det omorganiseringar som påverkade personalen. De viktigaste var samjouren som startade och omorganiseringen av gynekologiska och barnmedicinska avdelningen. Det har varit svårt att rekrytera vikarier för vårdpersonalen och speciellt under semesterperioden fick man ty sig till specialarrangemang. Under sommaren 2011 fick all vårdpersonal som deltog i tilläggsarbetet extra uppgiftstillägg utöver vanliga ersättningar för mertids- och övertidsarbete. HNS stödprogram för förbättrad arbetsförmåga implementerades och lokala tillämningsanvisningar utarbetades för sjukvårdsområdet. Den multiprofessionella arbetsgruppen som koordinerar sjukvårdsområdets gemensamma personalutbildning har påbörjat sitt arbete. Samtidigt har man startat månatliga föreläsningar för personalen (vårdperspektiv). Nya vakanser 2011: Urolog (vakansen inrättades 2010, besattes ) Bistående överläkare (hudsjukdomar) 0,5 vakans i stället för köptjänster 3 ST-läkare (varav två för samjouren) 2 läkare (sissi) fr.o.m Personalmängd och personalstruktur Antalet anställda har jämnt minskat under åren i och med att personal har överförts till affärsverken. Antalet anställda vid slutet av år 2011 var 444, varav 378 dvs. 85 % var kvinnor och 66 dvs. 15 % män.

3 HELSINGFORS OCH NYLANDS 3/9 Antalet anställda totalt: Vakanser: Före : : 473, : 434,5, varav 44 obesatta, indrogs Årsverken 2011: 370 (2010: 434) I slutet av år 2011 var andelen deltidsanställda cirka 19 %. Deltidsanställningarna fördelade sig under året enligt följande: Partiell vårdledighet 44,7 % (2010: 57 %) Partiell tjänstledighet/arbetsledighet 41 % (2010: 42 %) Partiell sjukledighet 14 % (2010: 1 %, 2009: 9 %) Man kan konstatera att användningen av partiell sjukledighet håller på att öka. Största delen av personalen hade ett fast arbets- eller tjänsteförhållande: Tjänsteförhållande, fast 33 Arbetsförhållande, fast 331 Tjänsteförhållande, visstid 25 Arbetsförhållande, visstid 55 Andelen visstidsanställda var 15,5 %. Andelen har fortsatt att minska (18 % år 2010 och 24 % år 2009). Andelen fast anställda som lämnade sin tjänst eller befattning var 13,6 %

4 HELSINGFORS OCH NYLANDS 4/9 (49 personer). Huvudorsaken till det att så många slutade var omorganiseringen av psykiatrin. Dessutom avgick 10 personer med ålderspension och 3 personer med invaliditetspension. Andelen personer vars anställningsförhållande vid slutet av år 2011 hade pågått kortare tid än ett år var 8,3 % (HNS mål 14 %). Åldersstruktur Personalens medelålder har sjunkit en aning under åren Att medelåldern har stigit beror på det att många av personalen slutade som följd av omorganiseringarna. Av alla HNS sjukvårdsområden är personalens medelålder högst inom Västra Nyland sjukvårdsområde var personalens medelålder 45,5 år (44,7 år 2010). Medelåldern varierade mellan de största yrkesgrupperna enligt följande: Specialistläkare 52,1 år (51,8 år 2010) ST-läkare 33,1 år (32,7 år 2010) Sjukskötare 43,1 år (42,8 år 2010) Övrig vårdpersonal 49,5 år (45,5 år 2010) Kontorspersonal 48,2 år (47,5 år 2010) 2,9 % av personalen hörde till åldersgruppen åringar. Andelen över 50-åringar var 34,3 % och andelen över 60-åringar 6 %. 5. Arbetstidsanvändning och arbetsinsats Personalens närvaroprocent på arbetet (regelbunden arbetstid) var 74,5 %, vilket är på samma nivå som året innan. Tillgången på personal, förutom läkare, var relativt god, dock har tillgången på vikarier tidvis varit problematisk var besättningsgraden 83,3 % (läkare endast 58,5 %). Rafaela-vårdtyngdsklassificering har man tillsvidare kunnat utnyttja endast i viss grad. Utöver inremedicinska och lugnavdelningen lyckades dock två enheter (kirurgiska avdelningen och GyBa-avdelningen) i slutet av året fastställa en optimal nivå för vårdtyngdet, så i fortsättningen kan man utnyttja också dessa uppgifter i

5 HELSINGFORS OCH NYLANDS 5/9 planeringen av personalresurserna. På inremedicinska och lugnavdelningen var 51,57 % av de klassificerade dagarna på optimal nivå, 31,13 % över optimal nivå och 17,3 % under optimal nivå år Antalet frånvarodagar var totalt dagar. Största delen av dem var semesterdagar, dvs dagar. Antalet lagstadgade frånvarodagar var totalt dagar (varav dagar familjeledigheter, året innan 6 530) och antalet sjukfrånvarodagar 5 245, dvs. cirka 12 dagar/person, vilket är ungefär samma som året innan och lägre än i hela HNS (14,8 dagar/person). Även om antalet sjukfrånvarodagar per person inte är högt har sjukfrånvarodagarna för vårdpersonalen inom den psykiatriska resultatenheten ökat (19,8 dagar/person år 2011, 18,5 dagar/person år 2010). Extraarbete och övertidsarbete gjordes sammanlagt timmar, vilket utgör cirka 3 % av sjukvårdsområdets totala arbetstimmar och är litet mera än år 2010 (2 % ). 6. Arbetsförmåga, arbetshälsa och jämställdhet Resultaten från den årligen genomförda arbetsmiljöbarometern ( ) var ur sjukvårdsområdets synpunkt överraskande goda med tanke på alla förändringar som belastat personalen, och jämfört med hela sjukvårdsdistriktet bland de bästa. Delområden för arbetsmiljöbarometern var ledarskap, förmansarbete, verksamheten inom arbetsenheten, växelverkan inom arbetsenheten, utmaningarna i arbetet samt faktorer som hör ihop med arbetsförmåga och överbelastning. Sjukvårdsområdets speciella styrkor ur personalens synpunkt är fortsättningsvis kundfokuserad och flexibel verksamhet, att man känner till målen för enhetens verksamhet samt samarbetet mellan olika arbetsgrupper. Även indexet för förmansarbete är högt men nådde dock inte det uppställda målet (3,7, mål 3,8). Stolthet över det egna arbetet och möjlighet att handla självständigt värderades högt bland personalen både inom Västra Nylands sjukvårdsområde och inom det övriga sjukvårdsdistriktet. Det fanns nog också något att förbättra, till exempel att få erkänsla för sitt arbete och inom en del enheter genomförandet av utvecklingssamtal. Överbelastning upplevdes bland specialarbetare mer än inom andra yrkesgrupper, ergonomiska problem förekom framför allt inom medicinska resultatenheten och operativa resultatenheten. Ergonomiska problem förekom dock mindre än i hela HNS i medeltal, dock mera än året innan. Arbetsplatsmobbning och hot om våld från klientens sida har förekommit mindre än året innan. Allt som allt upplevde personalen sin arbetsförmåga som god. Indexet för arbetsförmåga, som består av frågorna (att orka i arbetet, egen uppfattning om arbetsförmågan i förhållande till de fysiska och psykiska kraven) var inom sjukvårdsområdet 4,14 (skala 1-5). På arbetsmiljöbarometerundersökningen svarade inom sjukvårdsområdet totalt 249 anställda dvs. svarsprocenten var 56 %, vilket är högre än året innan (48,5 %). Antalet arbetsolyckor var år 2011 sammanlagt 7 och dessa orsakade sammanlagt 162 frånvarodagar. I den av företagshälsovården ordnade rehabiliteringen (Aslak) deltog 6 personer (26 personer år 2010), antalet rehabiliteringsdagar var totalt 65 (226 år 2010). Orsaken bakom

6 HELSINGFORS OCH NYLANDS 6/9 det låga deltagandet var förändringsprocessen inom psykiatrin samt för en del det att HNS inte ordnade egna svenskspråkiga rehabiliteringskurser. Man har tidigare försökt ordna svenskspråkiga kurser men deltagandet har dock varit för litet. Under hösten 2011 gjordes en omfattande arbetsplatsutredning i enlighet med FPA:s nya anvisningar om ersättningsförfarande. Frågor som gäller arbetshälsan har inom sjukvårdsområdet koordinerats av Tyhy-gruppen. På våren var temat motion och på hösten att ge och ta emot positiv respons. Dessa teman valdes på basen av HNS stödprogram för förbättrad arbetsförmåga och resultaten från arbetsmiljöbarometern och kring temata ordnades föreläsningar, kampanjer och på intranät en möjlighet att personligen tacka andra för små goda gärningar. Också arbetarskyddet har följt HNS-arbetarskyddets teman (en droppfri januari, tobaksfria dagen i maj och reflexer i augusti osv.) Arbetsplatsbesök gjordes till olika enheter och säkerhetsronderna har kommit bra igång. Utbildning ordnades för arbetarskyddspar. Problem som gäller inneluft och arbetshälsa har tidvis sysselsatt arbetarskyddet. HUS-Riskit program har tagits i bruk och fungerar bra. Tyhy-gruppen har haft intensivt samarbete med sjukvårdsområdets rekreationssektion som också under det gångna året ordnade mångsidigt program med olika kultur-, motions- och rekreationsevenemang. Antalet olika evenemang och grupper var 13 (inklusive motionsgrupper som sammanträder regelbundet) och i dem deltog sammanlagt 602 anställda inklusive anställda från HNS affärsverk. Personalen har också haft möjlighet att utnyttja motionssedlar (10 st. à 4 euro) och sammanlagt 484 personer utnyttjade denna möjlighet. Personalen har uppvaktats enligt personalstrategin på bemärkelsedagar, vid pensionering och för 20, 30 och 40 års tjänstgöring. Jämställdhet HNS jämställdhetsplan grundar sig på jämställdhetslagen (2005/232) och styr personalens jämställdhet både i fråga om rättigheter och skyldigheter. Detta innebär i praktiken likvärdiga möjligheter till karriärutveckling, rättvis belöning och omedelbart ingripande i alla typer av trakassering, oberoende av kön. Andelen män och kvinnor inom olika yrkesgrupper :

7 HELSINGFORS OCH NYLANDS 7/ Mä Om man jämför genomsnittliga timlöner under ordinarie arbetstid kan man konstatera att Kvinno vissa 10 skillnader finns mellan män och kvinnor, men skillnaderna är små förutom när det gäller läkare. Bland läkare har skillnaderna blivit större under de senaste åren. Framför allt när det gäller specialistläkare är den 5 genomsnittliga timlönen betydligt högre för män än för kvinnor (14,6 euro år 2010, skillnad 10,8 euro, år 2009 skillnad bara 2 euro). Också bland ST-läkare (läkare som specialiserar sig) håller det på att bli skillnad mellan män och kvinnor (män 1,3 euro mer). Spec. Övrig vårdper - sonal STläkar Sjukskötar Akademiska pers. Övrig specialarbetar som bistår Övriga förvalt. och experte Bland ST-läkare kan skillnaderna vara en Mä tillfällighet, lönen Kvinno bestäms ju på basis av läkarens arbetserfarenhet. Bland specialistläkare kan skillnaderna bero på det att det finns förhållandevis fler män i bättre betalda överläkartjänster, män har oftare personliga lönetillägg och olika expertarvoden. I den uppgiftsbaserade lönen förekommer inga skillnader mellan män och kvinnor. Ad Le da rs ka p Spec. Kontors- STläkar Sjukskötar Övrig vårdpers Akad. specialarb Övrig bist. Förvaltn. o. Mä 70, 46, 24, 21, 28, 19, 33, 19, Kvinno 55, 33, 24, 23, 26, 20, 30, 1 18, Kontors - Mä Kvinno Enl igt de av sty rgr up pe n för HN S per so nal

8 HELSINGFORS OCH NYLANDS 8/9 ledning för år 2011 uppställda mål mäts ledarskapet med följande indikatorer (arbetsmiljöbarometern). Förmansarbetsindex (målinriktning, rättvisa, uppmuntring, respons och stöd, omsorg om personalen, nöjdhet med enhetens ledning) Utvecklingssamtal Introduktion År 2011 var resultaten inom följande: VNS 2011 VNS 2010 VNS 2009 HNS 2011 HNS mål Förmansindex 3, ,7 3,57 3,8 Utvecklingssamtal - förda 65% 70% 70% 63% 80% - upplevd nytta 78% 79% 77% 73% 80% Introduktion 3,82 3,87 3,86 3,71 4,0

9 HELSINGFORS OCH NYLANDS 9/9 8. Innovativitet, kunnande och dess utveckling Antalet utbildningsdagar var totalt Antalet anställda som deltog i utbildning var 378, vilket är 75,6 % av hela personalen ( ). Andelen anställda som deltog i utbildning har sålunda ökat från föregående år (år 2009 var andelen 60 %). Utbildningsdagarna fördelade sig enligt följande: Läkare 3,4 dagar/person Skötare 2,6 dagar/person Akademiska specialarbetare 3,9 dagar/person Övriga 1,1 dag/person Alla 2,5 dagar/person Även om det totala antalet utbildningsdagar har minskat en aning, har deltagandet ökat om tar i beaktande att personalen har minskat under året (år 2010 medletal 2,3 dagar/person). Deltagandet i utbildning har ökat bland vårdpersonalen men minskat en aning inom de övriga yrkesgrupperna. VNS personal har varit medförfattare i följande vetenskapliga artiklar som publicerats under år 2011: Erkkilä AT, Järvinen R, Karvonen H, Keronen L, Tuppurainen MT: Validation of a semi-quantitative FFQ using food records as a reference in older women in the Kuopio Fracture Prevention Study (OSTPRE-FPS). Public Health Nutr Nov 29:1-5. Malmström K, Pelkonen AS, Malmberg LP, Sarna S, Lindahl H, Kajosaari M, Turpeinen M, Saglani S, Bush A, Haahtela T, Jeffery PK, Mäkelä MJ: Lung function, airway remodelling and inflammation in symptomatic infants: outcome at 3 years.thorax Jan 2. Laukkanen, T: Cognitive remediation therapy and fluctuating development of schizophrenia. Poster Article. Federation of European Societies of Neuropsychology (ESN) Congress 2011,September 7-9, Basel, Switzerland Turpeinen M, Pelkonen AS, Selroos O, Nikander K, Haahtela T: Continuous versus intermittent inhaled corticosteroid (budesonide) for mild persistent asthma in children--not too much, not too little. Thorax (Editorial) Oct 28. Individuellt lönetillägg som beviljas på basen av den anställdes individuella arbetsresultat betalades enligt uppgifterna till 46,87 % av den personal som lyder under läkaravtalet (4,5 % av hela lönesumman) och till 37,8 % av den personal som lyder under AKTA (1,2 % av hela lönesumman). Jämfört med hela sjukvårdsdistriktet har individuellt lönetillägg beviljats åt något fler anställda men bara när det gäller läkare är också lönesumman högre (hela HNS 3 % av lönesumman). Personalen har också gett handledning åt hälso- och sjukvårdsstuderanden. Inom HNS utvärderas handledningen med CLES-mätare. Studerandena gav Västra Nylands sjukvårdsområde något lägre vitsord än för HNS i medeltal dvs. helhetsindexet var 8,18 (HNS medeltal 8,38). Sjukvårdsområdets vitsord har sjunkit från år 2009 dvs. sedan stora belastande förändringar började genomföras. Förfrågan gällde år 2011 enbart somatiken.

10 HELSINGFORS OCH NYLANDS 10/9 Från och med hösten 2011 har fungerat som pilotenhet för CLES-värdering av läkarstuderande och läkare som specialiserar sig. 9. Personalkostnader Personalkostnaderna var år 2011 totalt euro, vilket är 54,3 % av sjukvårdsområdets totala kostnader och var 6,6 % under budgeten. Personalkostnaderna sjönk från föregående år med 8,5 %, vilket beror på personalminskningen. Priset på arbetstimme var 24,5 euro. Detta är något högre än inom hela HNS (23,9 euro) och högst av randsjukvårdsområden (gaffel 23,4 24,5 euro). De totala kostnaderna per årsverke var euro ( euro år 2010). De höga kostnaderna kan delvis förklaras av omorganiseringen av psykiatrin (slutlöner) och av utmaningarna för rekryteringen. Hyrd arbetskraft har använts nästan enbart för läkaruppgifter och denna användning har man inte lyckats minska trots alla försök. Kostnaderna för hyrd arbetskraft var år 2011 totalt euro ( euro år 2010), vilket motsvarar en arbetsinsats på 15,4 årsverken.