Anteckningar från möte i Kvalitetsnätverket

Transkript

1 ANTECKNINGAR Kvalitetsnätverket Onsdag Anteckningar från möte i Kvalitetsnätverket Tid: Torsdag 28 januari 2016 kl Plats: GR, Lokal 95an Närvarande Anneli Schwartz, (ordf.) Elin Svensson, Alingsås (ersättare) Åsa Holmstrand, Alingsås Jonas Askne, Göteborg Sara Hjelm, Göteborg Elin Rosén, Härryda Andréas Mårtensson, Kungsbacka Magnus Fogelblad, Kungsbacka Christian Jerhov, Lerum Jan Gott, Mölndal Marika Abrahamsson, Partille Sara Stark, Stenungsund Sofia Reimer, GR (sekr.) Samt Jenny Hostetter, GR Jenny Sjöstrand, GR Karin Johansson, GR Karin Tidlund, Indikator Ej närvarande Rachel Törnell, Alingsås Åsa Ericson, Ale Sarah Males, Göteborg Jonatan Bengtsson, Kungälv Anders Nordgren, Lilla Edet Dan Christoffersson, Tjörn Patrik Finn, Öckerö 1. Välkomna Ordförande hälsar alla välkomna. Några är nya som representanter i nätverket; Elin Rosén, Mölndal, som tar över efter Ingibjörg Palsdottir som gått i pension, samt Elin Svensson, Alingsås, som ersätter Rachel Törnell vid detta möte. Presentationsrunda. 2. Utvärdering av Kvalitetsnätverkets möten och arbete 2015 Kort gemensam reflektion om föregående års möten och arbete i Kvalitetsnätverket. Reflektionen utgår från sammanställningen av 2015 års mötens innehåll, översikt över ledamöternas roller, samt uppsatt syfte för nätverket. 1

2 Det är enbart positiva reflektioner som lyfts om föregående års arbete och innehåll på möten. Sådant som nämns som positivt är: Varit något mindre fokus på de regiongemensamma enkäterna under mötena, En större bredd på innehåll än tidigare år, Mer utrymme för erfarenhetsutbyte, Lyft de skolformer som ledamöterna haft mindre kunskap om, så som fritidshem, särskolans skolformer och förberedelseklasser vilket gjort att Kvalitetsnätverket fungerat som en bra arena för kollegialt lärande kring kvalitetsutveckling i skolan. 3. Kvalitet på sfi Jenny Hostetter, projektledare på GR Utbildning, verksam sfi-lärare och 2015 års Inger Lindberg-pristagare. Jenny berättar om den kartläggning av sfi som gjorts av GR under , GRINT. Syftet med projektet var att undersöka hur sfi bedrivs i vår region, vad fungerar och vilka behov finns av ytterligare utvecklingsarbete. Kvalitet på sfi definierades av GRINT som: Utbildningen bedrivs utifrån ett elevperspektiv, där elevernas förusättningar, intressen och mål formar undervisningens innehåll och upplägget i tid och rum. Jenny lyfter några aspekter som är viktiga för att lära språk, exempelvis snabb respons, dialog och samspel, motivation/coachning, möjlighet att höra och säga (inte bara att läsa), studiehandledning och metodik. SFI består av tre studievägar; 1, 2 och 3. Beroende på studiebakgrund tillhör elever olika studievägar. Varje studieväg innehåller två kurser; A och B, B och C eller C och D. I vissa kommuner får elever som inte har gått i skola innan även komplettera med alfa-kurser. Varje kurs ska det ges betyg, A-F. Jenny lyfter några aspekter utifrån detta: Det kan vara svårt att förstå systemet som nybörjarelev, ex varför någon som inte kan någon svenska börjar på kurs C Det kan vara svårt att förstå betygssystemet som elev, ex varför någon får betyg A på kurs C Det finns en förväntan både från beslutsfattare och elev om att klara kurserna för att sedan ta sig vidare, vilket gör att betygsystemet A-F inte har samma funktion som i andra skolformer Det finns en stor bredd av bakgrund och erfarenheter bland eleverna som går samma studieväg, vilket gör att individanpassningen kan upplevas som en utmaning Kvalitet på sfi har utifrån det samband med introduktion och kartläggning, modersmålsstöd och tydliga strukturer för undervisningen. Nyckeltal som ofta lyfts i resultatuppföljning vilka ger inte eller liten och osäker information om kvaliteten på sfi: Närvaro/frånvaro Avhopp Antal tagna betyg Höga betyg SCB-resultat på nationella provet Elevens lärsträcka 2

3 Ett relevant kvalitetsmått på sfi kan istället vara förväntad lärsträcka utifrån elevkartläggning i förhållande till verklig lärsträcka. Det kräver hög kvalitet på kartläggning och analys av varför/varför inte utfallet blev som det blev. Systematiskt kvalitetsarbete lyftes av skolledare på sfi i Göteborsregionen som ett utvecklingsområde. Många menade att de var i uppstartsfasen av att starta ett sådant arbete. Det fanns överlag brister i systematik. Slutsatser från GRINTs kartläggning var att följande aspekter är viktiga att ta hänsyn till i systematiskt kvalitetsarbete på sfi: Elevernas röster behöver komma fram Enkät är en begränsad form på sfi Fokusgruppsintervjuer rekommenderas Behov av modersmålsstöd i kartläggning och utvärdering Behov av förbättrad kartläggning med uppföljning En välfungerande kartläggning behöver elevens förutsättningar, intressen och mål komma fram, nivåplacering och sfi-utbildningens struktur bör tydliggöras, möjlighet ges att uttrycka behov och frågor, möjlighet att få återkoppling och vägledning bör finnas. För att detta ska vara möjligt är en förutsättning i de flesta fall att stöd på modersmål finns tillgängligt. Kartläggningen bör sedan också påverka undervisningens innehåll. Jenny lyfter till sist ett framgångsexempel som GRINTs kartläggning kunde identifera: yrkesinriktad sfi. Anledningen är flera, så som koppling till yrkesmål och talträning i autentiska miljöer, men också att undervisningen är tydligare organiserad i delmål-träning-bedömning och att undervisningen sker i dialog. 4. Uppdrag: fördjupad konsekvensanalys av målgrupper och frågeinnehåll för den regiongemensamma elevenkäten Sara Stark, Stenungsund, ger en kort statusuppdatering om arbetsgruppens arbete med en fördjupad konsekvensanalys av målgrupper och frågeinnehåll för den regiongemensamma elevenkäten. Gruppen har ännu inte träffats, utan har sitt första möte i början av februari. Möten för våren är inplanerade, och gruppen kommer att träffas vid minst fyra tillfällen. Sara poängterar att det kommer vara viktigt att samtliga ledamöter kan ge inspel och argument i arbetet, ex på kommande nätverksmöten under våren. Arbetsgruppen har ambitionen att vara så transparenta i sitt arbete som möjligt. 5. Uppdrag: Regiongemensam enkät till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg Marika Abrahamsson, Partille, ger en kort statusuppdatering om arbetsgruppens arbete med den regiongemensamma enkäten till vårdnadshavare inom förskola och pedagogisk omsorg. Marika informerar om att gruppen har träffats vid två tillfällen. Fokus för första mötet var att förstå sitt uppdrag och det andra på frågorna i enkät och självskattningsmaterial. En reflektion från Marika är att det inte är så många frågor, men mycket mer textinramning än exempelvis i den regiongemensamma elevenkäten. Den är också mer direkt kopplat till läroplanen för förskolan. Vid det senaste mötet var också enkätleverantören Indikator på plats för att gå igenom layout och distribution. Fråga lyfts angående vad enkäten kommer att kosta för kommunerna. Projektledare Jenny Sjöstrand som finns på plats informerar om att det är knutet till den tidigare upphandlingen som gjorts av enkätleverantör för den regiongemensamma elevenkäten. I den finns tillägg gällande ytterligare enkäter, 3

4 ex förskoleenkät. I nuläget går inte att ge ett definitivt besked om kostad, eftersom förskoleenkäten det kommer vara ett förändrat tillvägagångs- och distributionssätt från elevenkäten. Marika lyfter aspekten att mejldistribution kommer innebära andra och eventuellt ökade krav på ledamöterna i Kvalitetsnätverket, vilka ansvara för samordningen av förskoleenkätens genomförande. Om det frågor finns gällande processen är ledamöterna välkomna att ta kontakt med Marika eller någon annan i arbetsgruppen. 6. Uppdrag: Analysstöd för regiongemensamma nyckeltal Magnus Fogelblad, Kungsbacka och Christian Jerhov, Lerum, ger en kort bakgrund till uppdraget om att ta fram analysstöd för regiongemensamma nyckeltal. Anledningen är att de befintliga spindeldiagrammen inte är så välanvända på regional och kommunal nivå, och inte heller så välkända i kommunerna. Uppdraget består av två delar; dels att se över de nyckeltal som utgör befintliga spindeldiagram och föreslå eventuella förändringar av dessa, och dels att ta fram ett analysstöd för spindeldiagrammen. Avgränsning för uppdraget är att inte utveckla själva modellen, utan det kommer fortsatt vara spindeldiagram som används. Spindeldiagrammen inriktar sig i dag på grundskolan, årskurs 8 och 9. Arbetsgruppen har funderat på om frågan ska ställas till UC om även gymnasiet ska inkluderas. Magnus och Christian berättar att de i arbetsgruppen har sett över nyckeltalen i spindeldiagrammen. De har testat olika nyckeltal för att se vad de ger för resultat. Nyckeltal som då använts är sådana som redan finns sammanställda, ex av SKL, SCB eller Skolverket. En aspekt som lyfts är skillnaden mellan flickor kontra pojkar, vilket kan synliggöra intressanta resultat i kommunerna. En synpunkt lyfts att inte ställa flickor mot pojkar, då det är bara en parameter av flera som påverkar resultaten, och kanske inte heller den viktigaste parametern. Forskning lyfter att vi ska arbeta för att lyfta allas resultat, och inte enbart fokusera på pojkar som grupp. Christian lyfter då att Lerum efter antagen policy måste visa statistik för pojkar och flickor separat. En fråga lyfts om de vid nästa presentationstillfälle kan ta med statistik som nätverket kan diskutera och analysera gemensamt, ex skillnader mellan pojkar och flickor i kommunerna. 7. Uppdatering uppdrag: Regiongemensam elevenkäts genomförande Karin Tidlund, Indikator, ger en statusuppdatering om nuläget för elevenkäten samt presenterar vårens process. Karin berättar att packningen av brev och missiv pågår just nu. Allt packas kommunvis, en bunt per klass, ett brev per kontaktperson och ett följebrev i varje försändelse. Karin visar missiven som eleverna kommer få. Medvetet väldigt sparsamt med information till grundskoleelever, medan det är mer information till gymnasieelever. Alla buntar ska anlända senast fredag 5/2. Fråga lyfts om vilken information som ges innan v. 8, dvs om någon person använder länken tidigare än tänkt. Det är viktigt att det finns genomtänkt 4

5 information där redan nu, många personer inblandade i processen och tydlighet är viktigt. Karin meddelar att hon ska kolla över denna information. Karin ställer fråga till nätverket om det ska gå att fylla i enkäten tidigare än v. 8, dvs hållas öppen. Nätverket är överens om att den ska vara stängd fram till v. 8. Fråga lyfts från Alingsås angående hur lång tid lärarna ska planera för genomförandet. Anledningen är att de nu håller på att ta fram en lathund. De andra ledamöterna att det behövs minst 60 minuter för en genomsnittlig klass. 8. Kvalitet i arbetet med nyanlända Verksamheter befinner sig i nya processer med ex start av nya organisationer. Många upplever att fokus just nu ligger på att hantera, istället för att systematiskt följa processen. Gemensam diskussion och erfarenhetsutbyte om hur kvalitetsarbetet kan utvecklas i relation till arbetet med nyanlända elever. Exempel på insatser som nämndes var: organisationsförändringar för att bättre möta behovet återkommande punkt på ledningsmöten genomgripande kompetensutvecklingsinsatser för personal påbörjat arbete för ta fram indikatorer personer med särskilt uppdrag att utvärdera arbetet framtagande av riktlinjer för mottagande rutiner för närhetsprincipen kontra fördelning mellan skolor ökat fokus på kartläggning och introduktuon Summering och slutsatser efter rundan är att det fortfarande är väldigt mycket fokus på struktur, och inte särskilt mycket fokus på innehåll. Professor Nihad Bunars forskning menar att vi bör fokusera tvärtom, att det viktiga är kvaliteten på innehållet. Kvalitetsarbetet bör kopplas till elevers progression i högre grad, där individuella studieplaner kan vara en viktig del i uppföljnings- och kvalitetsarbetet. Ledamöterna är överens om att vi bör återkomma till detta ämne, för att gemensamt kunna byta erfarenheter gällande hur kvalitetsarbetet gällande nyanlända kan utvecklas. En fråga lyfts om det finns nätverk på GR som har fokus på frågor om nyanlända. Sofia berättar att det finns två Kommungemensamma plattformar för nyanlända (en för vuxna och en för ensamkommande), där ledamöterna har olika typer av ansvarsområden ex utbildning, socialtjänst, arbetsmarknad. Utöver det har de flesta av GR Utbildnings nätverk frågor om nyanlända uppe på sina möten. Utöver det har det diskuterats om det kan skapas temporära nätverk/erfarenhetsutbyten under året. Ledamöter menar att det finns ett behov av mer erfarenhetsutbyte kring dessa frågor. Det vore värdefullt om olika yrkesgrupper kan träffas i tillfälliga konstellationer för att byta erfarenheter, ex kring kartläggning och introduktion. 9. Litteraturseminarium: Förståelsen av jämförande system Diskussion utifrån boken Flip the System: changing education from the ground up (kapitel 12). Frågor som ledamöterna skulle reflektera över var? - Vad är excellens i utbildningssystem? Jmfr. Finlands utbildningssystem. - Vad för roll har/bör mätningar ha i våra verksamheter? Reflektioner från gruppen är i urval att det var intressant att ta del av de reformer som genomförts i Finland, då förförståelsen var att de inte genomfört särskilt många sådana. Det särskilt i ljuset av att Finland lyfts som ett 5

6 framgångsexempel. En annan reflektion är att det i dag inte bedrivs någon tydlig linje gällande skolan i Sverige i dag, utan att det lappas och lagas istället. Det lanseras olika skolpaket för att stötta upp de brister som finns. Ytterligare en reflektion är att Sverige på vissa sätt målat in sig i ett hörn gällande likvärdighet. Det är svårt att jobba för likvärdighet när det finns regler och marknadskrafter som motverkar det, ex det fria skolvalet. Sara Hjelm, Göteborg, påminner om konferensen Research Ed som genomförs i Göteborg 19 mars. Många av författarna i boken kommer medverka som föreläsare. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Kvalitetsnätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Anneli Schwartz, ordförande /Sofia Reimer 6