Nätverket för elevhälsa Göteborg 12 april 2018

Transkript

1 Nätverket för elevhälsa Göteborg 12 april 2018 Anteckningar Tid: torsdag 12 april, kl (inklusive lunch) Plats: GR, Anders Personsgatan 8 Närvarande Elisabeth Westin, ordförande Sarah Dalin, Alingsås Helen Svelid, Göteborg Karin Magnusson, Göteborg Maria Eriksson, Kungsbacka Maria Andergården, Mölndal Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska skolmyndigheten Stina Lindskog, GR, sekreterare Icke närvarande Linda Hoffberg, Ale Gunilla Cederberg, Härryda Christer Hagman, Kungsbacka Catharina Gustafsson Bengtsson, Kungälv Håkan Stenhede, Lerum Ingela Andersson, Lerum Karin Norlin, Partille Anna Sandell, Stenungsund Susanne Pettersson, Tjörn Anna Bondemark, Öckerö Leif Gardtman, Lilla Edet Ärendelista 1. Välkomna Ordförande Elisabeth Westin inleder mötet med att hälsa välkomna och frågar om det finns någon som önskar lyfta något till ventilen i slutet av mötet? Bertil Löfdahl, SPSM har en punkt om SPSM:s stödmaterial för elevhälsoteam. 2. Inkludering i relation till resursskolor, vad innebär det? Ordförande Elisabeth Westin leder mötets tema: Vad innebär inkludering i relation till resursskolor? Elisabeth inleder med att lyfta hur styrdokumenten ska tolkas, detta utefter en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2017 där det framkom att det inte finns några hinder i skollagen för att en kommun inrättar resursskolor för elever i behov av särskilt stöd. Vidare presenteras olika sätt att se på inkludering utifrån Claes Nilholms definitioner som nyttjas i rapporten Inkludering vad kan man lära sig av forskningen? (Kommunförbundet Skåne, 2015).

2 Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass (platsdefinitionen) Inkludering betyder att elever i svårigheter undervisas i vanlig klass och har en bra situation där (plats + kvalité för vissa elever) Inkludering betyder att alla elever har en bra situation (plats + kvalité för alla elever) Inkludering betyder att klassen är en gemenskap (community) (plats + ytterligare kvalitéer) Ytterligare definition: Inkludering = kvalité oavsett plats Gruppen svarar på frågan Vad är inkludering för er? Diskussionen berör särskilda undervisningsgrupper och balansgången dessa innebär, precis som vid resursskolor, mellan att vara inkluderade på så vis att elevens behov blir bemött (via små grupper och särskild kompetens hos personal) samtidigt som eleven inte ingår i den större gruppen som i elevens framtid kan vara samhället i stort. Gällande särskilda undervisningsgrupper görs många förändringar i klassrummet innan beslut om att eleven ska gå i en särskild undervisningsgrupp och målet är alltid att eleven ska komma tillbaka till hemklassen. I sammanhanget lyfts begreppet inkluderingsångest med meningen hur långt kan vi gå och ändå kalla det inkludering?. Ett sätt att se på inkludering är i relation till kompetens hos personalen. Att se över vilka elever som kommer till skolan och organisera utifrån pedagogernas kometens. Gruppen är eniga kring att fler elevassistenter inte är vägen att gå för att skapa en mer inkluderande skola. Också hur budgeten läggs påverkar möjligheten till inkludering, det är även i det avseendet viktigt att se till eleverna i olika klasser/årskursers behov snarare än att budgetera traditionsenligt. Hur förskolan ser på inkludering lyfts som något positivt och som grundskolan och gymnasieskolan skulle kunna ta efter. I förskolan görs mer i gruppen för att alla barn ska kunna trivas och delta, i skolan bildas oftare exempelvis särskilda undervisningsgrupper. Utifrån inledningen om skollagen rörande resursskolor och diskussionen om inkluderingsbegreppet besvarar gruppen nedan frågor. För vilka elever är resursskolor? Vad som gäller vid antagning av plats behöver utredas vidare. På vilket sätt kan resursskolor gynna elevernas lärande? Efter utvärdering av de särskilda undervisningsgrupperna i Alingsås där alla elever tillfrågas om kommenterar, framkommer att vissa elever anser att i det mindre sammanhanget är det första gången de tycker att de är bra på något. Elevernas självkänsla ökar när de inser att de lär sig saker. Kannebäckskolan i Göteborg lyfts, där all personal på skolan kan teckenspråk vilket gynnar elevernas lärande. Gruppen enas om att arbeta i ett mindre sammanhang, där personalen har en hög kompetens inom det område som kriterier för antagning till resursskolan ställts upp inom, rimligtvis gynnar elevens lärande. Vilken kompetens hos personal krävs på en resursskola? Som beskrivits ovan ser gruppen att det är positivt om personalen på en resursskola är kunniga inom det område som antagningskriterierna bygger på. Gruppen ger exempel på rektorer som vill anställa fler olika professioner till skolan och att det finns en risk i att skolan tar över andra välfärdsområden, såsom sjukvården. En resursskola möjliggör att anpassa personalunderlaget efter elevernas behov på ett tydligare sätt.

3 Hur ska styrningen/ledningen på en resursskola fungera? En resursskola bör ha en rektor som ingår i en rektorsgrupp som vilken skola som helst. Gruppen ser ett behov av att samverka med socialförvaltningen kring de elever som skulle kunna vara aktuella för en resursskola. Att socialtjänsten nu får fler anmälningar än tidigare lyfts. Lerum har beslutat om att införa en mellanorganisation mellan socialtjänst och skola. Ägarskapet delas lika och organisationen ska arbeta med förebyggande insatser. Familjen blir fokus för mellanorganisationen. I sammanhanget lyfts hur viktig samverkan med vårdnadshavarna är för elevens skolgång och välbefinnande. Hur ska en resursskola finansieras? Det finns olika alternativ att finansiera en resursskola, ett sätt skulle kunna vara att finansiera genom elevpengen. Vilka risker finns med en resursskola? Utgångspunkten är att kommunen enligt skollagen får starta upp resursskolor, gruppen diskuterar vilka potentiella risker som finns med att starta upp resursskolor. En fråga som lyfts är hur uppstartandet av en resursskola påverkar synen på inkludering? Hur påverkar det möjligheten att tänka inkludering från förskola till gymnasiet? Något som behöver utredas vidare, är huruvida en kommunal resursskola med uppsatta kriterier för vilka elever som får gå på skolan kan eller inte kan avböja en elev i skolans upptagningsområde plats om eleven uppfyller kriterierna. För resursskolor, likt Kannebäcksskolan i Göteborg med enhet för döv- och hörsel och tydliga kriterier för antagning samt ett i sammanhanget relativt begränsat antal elever som uppfyller kriterierna, är plats mest troligt inte ett problem. Det finns också en risk i att det i närvarande av en resursskola inte görs de extra anpassningar och erbjudanden om särskilt stöd till de elever som behöver i klassrummet utan snabbare än tidigare erbjuder en särskild undervisningsgrupp eller en resursskola. Gruppen befarar att en resursskola kan signalera att där finns en möjlighet för någon annan att erbjuda den här eleven stöttning. Samtidigt konstateras att det finns begränsningar i vad en skola kan erbjuda en elev, att det exempelvis inte går att ha mindre klasser beror på att de flesta kommuner har trångbodda skolor. Till det är det en ruljangs på pedagoger och i vissa kommuner rektorer vilket påverkar elevernas undervisning. Att eleverna utmanar oss mer idag kanske snarare beror på trångboddhet och pedagogruljangs snarare än något annat? Hur en elevs identitet och känsla av inkludering skulle kunna påverkas av att gå i en resursskola diskuteras. Som innan berörts finns en balansgång mellan att vara inkluderande på så vis att elevens behov blir bemött, samtidigt som det kan upplevas som exkluderande att inte vara en del i en större grupp som följer normen. Hur är nuläget i kommunen kopplat till diskussionen om resursskolor? Alingsås kommun funderar på att införa resursskolor, de har särskilda undervisningsgrupper på varje skola och ett par kommunövergripande särskilda undervisningsgrupper där nästa steg i så fall skulle kunna vara en resursskola. I Kungsbacka kommun förs inte en diskussion kring resursskolor, de tar ett krafttag kring lärmiljöer. I Lerums kommun förs en diskussion om en strategi för hur kommunen ska möta eleverna med störst behov av särskilt stöd. Vad den strategin landar i är ännu inte beslutat.

4 3. Avstämning UC-uppdraget Nätverket för barn-och elevhälsa har haft i uppdrag att se över gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd vid avtal och uppföljning av skolplaceringar utanför hemkommunen för särskilda målgrupper. Elisabeth stämmer av läget i kommunerna, där några ska presentera underlaget för ledningsgruppen men ingen ännu behövt nyttja materialet. Dock ställer sig alla bakom att dokumentet kommer vara till hjälp och att det hittills varit nyttig läsning. Från föregående mötesanteckningar lyfts följande fråga: Möjlighet att göra om dokumentet till en annan form och att någon på GR står för kontinuerlig revidering av riktlinjerna? Svar från Theresa Björnström (GR) och Fredrik Zeybrandt (GR) är en önskan om att nuvarande underlag testas innan nästa steg om ny form tas. Vidare ges svaret att nätverket står för kvalitetssäkringen av materialet, exempelvis som en årlig punkt. Theresa kan efter behov göra justeringar i underlaget. Gruppen beslutar att följa upp nedan frågor som kvalitetssäkring under årets sista möte i november: Hur har implementeringen påverkat arbetet på hemmaplan? Finns dilemman som behövs hanteras i nätverket? Finns behov av revidering? 4. Ventilen (övriga frågor) a. Bertil Löfdahl, SPSM om stödmaterial till elevhälsan Enligt skollagen ska elevhälsan främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Stödmaterial elevhälsa har tagits fram av Specialpedagogiska skolmyndigheten för att ge skolor stöd att utveckla ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt i hela skolan. Underlaget går att beställa från SPSM:s hemsida. b. Fråga om GR:s elevenkäter och små elevgrupper I enkäter som GR är ansvariga för visas endast resultat för elevgrupper där det finns fler än sju respondenter, för att inte röja en respondents identitet. Ett problem som uppstår är dock för de elevgrupper som går i mycket små klasser, som exempelvis döv- och hörselklasser, tal- och språkklasser, samt särskola och gymnasiesärskola. Ofta har dessa klasser så pass få svarande att de inte får något resultat, och att aggregera svaren mellan klasserna gör att svaren blir svåra att jobba med. Inkommen fråga från Jenny Sjöstrand (GR) sekreterare för kvalitetsnätverket kopplat till området är: Hur kan vi arbeta med systematisk kvalitetsutveckling i små grupper? Är enkäter rätt väg att gå, eller finns det andra, bättre metoder? Gruppen ställer sig försiktigt frågande till för hur många elever och klasser detta gäller? Och anser att det är upp till huvudman och rektor att systematiskt kvalitetssäkra sin verksamhet och därmed eventuellt göra egna enkäter och/eller andra undersökningar för att ta reda på vad dessa elever anser om sin utbildning.

5 c) Nya deltagare till hösten Susanne Samsson Pettersson, Tjörns kommun går i pension och kommer därmed inte delta på fler nätverksmöten. Det gör inte heller Helen Svelid, Göteborgs kommun som i samband med omorganiseringen för grundskolan eventuellt gör något annat till hösten. 5. Tema för kommande möte och sammansättning av arbetsgrupp Gruppen beslutar att inte släppa diskussionen om resursskolor kopplat till inkludering, utan detta ges en egen punkt på kommande möten. Tema för kommande möte beslutas till Tillgänglighet och lärmiljöer vid nybyggnation. Här finns möjlighet att diskutera hur inköp kopplat till lärmiljö görs, hur elevhälsans perspektiv genomsyrar arkitekturen och hur allas perspektiv på skolan bör lyssnas in alltså elevens och personalens. Arbetsgruppen beslutas att vara Maria Eriksson Kungsbacka, Bertil Löfdahl SPSM samt Stina Lindskog GR. Stina sammankallar till arbetsmöte. Kommande mötestider: 21 september (13.00 inklusive lunch) 16 november (13.00 inklusive lunch) 6. Mötet avslutas Elisabeth Westin Ordförande /Stina Lindskog Sekreterare