Ordförande Elisabeth Westin inleder mötet med att hälsa välkomna. Anna Orvefors från Tjörns kommun är ny ledamot, alla i gruppen presenterar sig.

Transkript

1 Anteckningar NÄRVARANDE Elisabeth Westin, Lerum, ordförande Linda Hoffberg, Ale Gunilla Cederberg, Härryda Håkan Stenhede, Lerum Leif Gardtman, Lilla Edet Maria Andergården, Mölndal Karin Norlin, Partille Anna Orvefors, Tjörn Anna Bondemark, Öckerö Stina Lindskog, GR, sekreterare EJ NÄRVARANDE Sarah Dalin, Alingsås Maria Eriksson, Kungsbacka Christer Hagman, Kungsbacka Catharina Gustafsson Bengtsson, Kungälv Ingela Andersson, Lerum Pernilla Lundmark, Stenungsund Bertil Löfdahl, Specialpedagogiska skolmyndigheten 1. Frukost Gemensam drop in-frukost för samtliga ledamöter. 2. Välkomna Ordförande Elisabeth Westin inleder mötet med att hälsa välkomna. Anna Orvefors från Tjörns kommun är ny ledamot, alla i gruppen presenterar sig. 3. Delakonferens Håkan Stenhede, Lerum, inleder delakonferensen med att lyfta innehållet från en konferens han deltagit på i Stockholm där fokus var inkludering och tillgängliga lärmiljöer. Håkan menar på att ordet inkludering konstant behöver utmanas. Vad inkludering innebär bör diskuteras i hela styrkedjan, för att det ska ske en förändring för eleverna. Det är viktigt med en gemensam attityd och förhållningssätt från skolpersonalen. Konferensen i Stockholm startade med forskare Elisabeth Persson från Högskolan Borås som menar att ett sätt att tänka kring inkludering utgör en vägledande princip för det pedagogiska vardagsarbetet men med ett vidare syfte att bidra till ett mer inkluderande och hållbart samhälle där förmågan att bemästra framtida utmaningar är central (Persson & Persson, 2011). 1 (5)

2 Vidare lyfts ett kartläggningsmaterial där eleverna tillfrågas hur skolan kan skapa en bra lärmiljö för dem. Ett sätt att fånga skolpersonals intresse att genomföra kartläggningen kan vara att skolpersonalen först genomför kartläggningen för sina egna behov. Differentierad undervisning lyfts, hur kan skolpersonal arbeta vidare med det? Gruppen konstaterar att det är helheten kring begreppet inkludering som behöver arbetas vidare med, exempelvis att alla i styrkedjan ställer sig bakom innebörden av begreppet och arbetar därefter. Thomas Lidén, Göteborgsregionen tar vid för att hålla i en workshop om hbtq. Under workshopen uppmärksammas och diskuteras normer gällande sexuella läggningar, könsidentiteter och könsuttryck. Syftet är att utifrån hbtqperspektiv formulera utvecklingsområden för ett mer inkluderande bemötande av barn och unga inom elevhälsan. Thomas inleder med frågan Hur van är du att arbeta med hbtq-frågor, där alla skattade sin egen vana från Många gav uttryck av att de ville lära sig mer. Hbtq-personer mår många gånger sämre än de som tillhör normen, varför är det så? Vad kan de som tillhör normen ändra på, för att även de utanför normen ska må bra? Normen utgörs av det binära och det linjära, alltså kön där det endast finns man och kvinna att välja på och cis personer, alltså att det sociala, juridiska och biologiska könet stämmer överens. Det binära och det linjära är det som majoriteten identifierar sig med och det vi förväntar oss av andra vid ett första möte. Thomas beskriver de inom det binära och linjära som på en linje, om någon avviker från linjen eller ledet, syns dessa väldigt tydligt. Gruppen fick svara på följande frågor, initialt två och två och sedan i helgrupp: På vilka sätt kan det binära och linjära ta sig uttryck i samhället? Vilka fördelar har personer som följer det binära och det linjära? Det binära och det linjära tar sig uttryck på badhuset i omklädningsrum och för toaletter exempelvis. Det är enkelt att välja omklädningsrum för de binära och linjära, men svårare att välja för andra. Diskussionen rör sig kring varför det är viktigt för de flesta av oss att tilldela ett kön till andra människor? Och hur kan vi undvika att hamna i situationer där vi måste tilldela en annan människa ett kön? När är det viktigt att faktiskt tilldela någon ett kön? Exempelvis vid rent medicinska insatser, där kvinnor och män på grund av biologin erbjuds olika insatser. Även vid jämställdhetsarbete, där det är viktigt att 2 (5)

3 gruppera för att kunna belysa diskriminerande strukturer. Istället för att endast erbjuda gruppering enligt man eller kvinna, flicka eller pojke, finns möjlighet att erbjuda val likt: varken flicka eller pojke, flicka och pojke alternativt fritext. Thomas menar att det är viktigt att erbjuda fler kön, inte att ta bort kön. Gruppen fick svara på frågan: På vilka sätt kan normer kring det binära och det linjära begränsa barn och unga er i verksamhet? En situation lyfts, i klassen eller i grupper där det ofta strävas efter en balans mellan könen, att det är viktigt för dynamiken i en grupp. En sådan ingång begränsar de som inte tillhör flicka eller pojke. På högstadiet finns på vissa skolor tjejgrupper och killgrupper vilket i sig inte behöver vara fel i alla lägen. Thomas menar att det exempelvis är vanligt att unga tjejer inte är bekväma att prata om mens inför andra än tjejer i samma ålder. För att de ska få utrymma att prata om mens, kan uppdelade grupper vara ett alternativ. Men, det är då viktigt att även den andra gruppen pratar om mens som ett sätt att arbeta för att alla oavsett kön ska kunna prata om mens. Vidare diskuteras att i förskolan arbetar personalen aktivt med ett inkluderande förhållningssätt, där de också inkluderar vårdnadshavarna. Eleverna har många gånger kommit längre i arbetet än vad vuxna gjort. Thomas visar en film av MUCF samt går igenom några begrepp, dessa återfinns i den bifogade presentationen. Avslutningsvis lyfter Thomas att en ingång i att inkludera fler kön, är att arbeta vidare utifrån de system som finns på plats, exempelvis likabehandlingsplan. Börja inte i det som ni inte har kunskap om, börja i det ni har kunskap om och bygg vidare. 4. Avstämning UC-uppdraget Nätverket för barn-och elevhälsa har haft i uppdrag att se över gemensamma riktlinjer som kan utgöra ett stöd vid avtal och uppföljning av skolplaceringar utanför hemkommunen för särskilda målgrupper - nu följs det arbetet upp. Hur har implementeringen påverkat arbetet på hemmaplan? Några kommuner har haft stort stöd och nytta av materialet, framförallt har det använts för att förtydliga saker och ting gentemot mottagande enhet utanför. I ett par kommuner har ledamöterna lämnat materialet vidare till annan chef och har inte vetskap om materialet används eller inte. 3 (5)

4 5. Avstämning resursskolor och inkludering Från föregående möten beslutades att följa tankar och insatser kopplat till resursskolor och inkludering. Hur hitta möjligheter för alla barn? Vad händer i kommunerna kopplat till resursskola och inkludering? Partille arbetar aktivt med inkludering, de har inte några särskilda undervisningsgrupper längre. Det arbetet har visats sig framgångsrikt men det är några elever som fortfarande faller utanför. Därför kartläggs nu hur kommunen kan tänka kring de elever som det gäller, hur kan kommunen organisera för att möta de eleverna? Lerum har gjort en liknande resa och landat i att eventuellt starta en resursskola för eleverna detta gäller. Här lyfts hur viktigt det är att diskutera inkludering i samband med att starta resursskola. En utmaning ligger i vilka antagningskriterier som ska ligga till grund för att få gå på resursskolan. Det förs också en diskussion kring att tänka på elevens hela skolgång, att den ska klara gymnasiet och få bra förutsättningar att bli en del av samhället. 6. Ventilen (övriga frågor) Från Theresa Björnström (sekreterare UC) För kännedom: Under 2012 genomfördes, efter önskemål av utbildningscheferna, en genomlysning av GR Utbildnings nätverk. Den resulterade bland annat i en uppdelning av nätverken i nätverk och grupper samt att syftesbeskrivningarna uppdaterades. Nu ska ny genomlysning ske, syftet är att se över nätverkens och gruppernas syftesbeskrivningar och sammansättningar så att dessa motsvarar de behov som finns i kommunerna. Detta planeras genomföras under våren Från Håkan (Lerum) Fråga: Hur arbetar medlemmarna i nätverket med frågan om internet och den ständiga uppkopplingen, sociala medier, påverkan, kunskap och kompetens inom området? Det finns risker med internet och det kan vara stressande att barn och ungdomar har ständig uppkoppling till dessa risker. Vi vet riskerna, men vad vet vi om användandet av internet, digitala verktyg och sociala medier? Vad byggs ett agerande på, vetenskap eller beprövad erfarenhet? Tycke och smak? Ale är en IT-kommun, och följer den linjen. På Tjörn har de haft en utbildning om unga och internet för initialt årskurs 7, men nu för yngre åldrar då det kunde konstateras att det var för sent med en sådan utbildning i årskurs 7. Flera kommuner instämmer i att arbetat bör påbörjas tidig i åldrarna, redan i förskolan. Ordförande Elisabeth fastslår att detta är en större fråga, vilket skulle kunna utgöra ett tema för ett av vårens möten. Exempelvis digitalisering och samverkan mellan skola och hemmet. 4 (5)

5 Från Projekt Blodigt allvar Tips: På blodigt allvar lyfter mensvärk och informerar främst ungdomar om rättigheter, vård och sjukdomar. Projektet är nu i slutspurten, ett halvår kvar, och den 1a oktober lanserades en hemsida med filmklipp, artiklar och ett mensvärkstest. Karin Norlin, Partille lyfter en fråga rörande logopeder och var dessa befinner sig i kommunens organisation och vem som är ansvarig över dem? Diskussion förs men tiden rinner ut, Elisabeth föreslår att vi tar upp frågan igen vid kommande möte. 7. Vårens möten Vårens möten beslutas till: 22 februari , troligtvis på Tellus i Mölnlycke. 26 april (inklusive frukost och lunch) i Göteborgsregionens lokaler. Tema för kommande möten beslutas av ordförande Elisabeth Westin och kommuniceras av sekreterare Stina Lindskog. Mötet avslutas. Antecknat av: Stina Lindskog Projektledare Göteborgsregionen 5 (5)