Anteckningar från möte i Kvalitetsnätverket

Transkript

1 ANTECKNINGAR Kvalitetsnätverket Anteckningar från möte i Kvalitetsnätverket Tid: Torsdag 18 april 2013, kl Plats: GR, Gårdavägen 2, rum Hållö Deltagare Andréas Mårtensson, Kungsbacka, tillförordnad ordförande Karin Bergqvist, Göteborg Sara Hjelm, Göteborg Ulrica Enderberg, Göteborg Ingibjörg Palsdottir, Härryda Magnus Fogelblad, Kungsbacka Marcis Morgensterns, Kungälv Markus Juhlin, Lilla Edet Jan Gott, Mölndal Kjell Westerlund, Partille Ann-Sofie Gillner, Stenungsund Margareta Ringius, Tjörn Kerstin B. Schiller, Öckerö Jenny Sjöstrand, GR Utbildning (kl ) Jenny Nordqvist, GR Utbildning, sekreterare Deltog ej Anders Nordgren, Ale Rachel Törnell, Alingsås Christian Jerhov, Lerum Sofia Gustafsson, Mölndal 1. Välkomna Tillförordnad ordförande hälsade alla välkomna till dagens möte i Kvalitetsnätverket. 2. Mötesplats Skola 2013 Sofia Larsson, gruppledare på Pedagogisk Centrum berättade om planeringen inför Mötesplats Skola 2013 som går av stapeln i vecka 44 (28-29 oktober). Bedömning, entreprenörskap, IT och lärande, utanförskap, systematiskt kvalitetsarbete och ledarskap kommer att vara i särskilt fokus. Kontakta gärna Sofia Larsson sofia.larsson@grkom.se om ni undrar över något eller vill dela med er av tips, tankar och idéer. Mer om Mötesplats Skola finner ni på: Vidare diskuterades artikeln Viktigast för skolresultat: Familjebakgrunden som publicerades i DN den 26 mars Artikeln är en del av DNs serie DN granskar skolan och innehåller en analys av vad som ligger bakom fallande kunskapsresultat i den svenska skolan. DNs analys pekar på att socioekonomiska faktorer, såsom föräldrars utbildningsnivå och arbetslöshet, har ett starkt samband med elevernas (prov)resultat. Socioekonomiska faktorer har större betydelse än till exempel ekonomiska resurser och personaltäthet, menar DN. 1

2 Diskuterades vad skolan kan göra för elever som tillhör målgruppen och om ett eventuellt innehåll på Mötesplats Skola kopplat till frågeställningen. Sofia berättade att UR (Utbildningsradion) ser över möjligheten att göra en dokumentär med tillhörande diskussionsunderlag i ämnet. Nätverket föreslog att kontakt tas med SCB för att undersöka om det finns skolor som lyckas bra i sitt arbete med målgruppen som skulle kunna dela med sig av sitt arbetssätt och erfarenheter på Mötesplats Skola. Nätverket framförde även önskemål om seminarium/innehåll kring att skapa goda föräldrakontakter på Mötesplats Skola. 3. Kvalitetsnätverket under hösten 2013 a. Ordförandeskap Ordförande Annika Sjöberg har tagit en paus från sin roll som ordförande i Kvalitetsnätverket. Utbildningschefsgruppen kommer att ta ställning i ordförandeskapsfrågan på mötet den 17 maj. b. Arbetsutskott Från och med hösten 2013 utgör ordförande, Jan Gott (Mölndal), Karin Bergqvist (Göteborg) och sekreterare Kvalitetsnätverkets arbetsutskott. Jenny Nordqvist kallar till möten i arbetsutskottet via mail. Första mötet i arbetsutskottet kommer att vara i mitten av augusti, före höstens första nätverksmöte. c. Höstens nätverksmöten Två nätverksmöten bokades in: den 11 september kl samt den 13 november kl Inbjudan med dagordning skickas ut cirka två veckor före respektive möte. 4. Öppna jämförelser 2013 Presenterades en sammanfattning av resultaten från Öppna jämförelser 2013 för grundskolan. Bilder bifogas anteckningarna. För mer information och material: ola Diskuterades hur Öppna jämförelser används i kommunernas kvalitetsarbete. Ur diskussionen: Används främst på verksamhets- och ledningsnivå, i liten grad av rektorer och lärare Viktigt att analysera vad kommunens resultat säger om elevernas resultat och kunskaper Tittar närmare på de kommuner som har lyckats göra en förändring och analyserar vad som ligger bakom förändringen. I någon kommun används Öppna jämförelser för att formulera ett utbildningspolitiskt mål (vilken plats kommunen skall hamna på i Öppna Jämförelser) En kommuns resultat i en jämförelse kan skilja sig mycket från samma kommuns resultat i en annan jämförelse. Exempel på olika jämförelser: Öppna jämförelser, Lärarförbundets skolranking, Föräldraalliansen Sverige Intressant att följa hur mätningarna används i valtider 2

3 5. Regiongemensam elevenkät a. Inför leverans Totalt fyra sammanställningar med aktuell svarsfrekvens skickades ut till kommunrepresentanter och kontaktpersoner under perioden då datainsamlingen pågick. I samband med att undersökningen stängde kom det till GRs kännedom att Markör hade missat att skicka inloggningsuppgifter till nära hälften av deltagande fristående gymnasieskolor i Göteborg. Det framkom också att enstaka klasser i ett par kommuner hade fått svarsfrekvensen noll trots att man hade besvarat enkäten. Detta medförde att Markör, efter dialog med GR, skickade ut ett mail till samtliga kommunrepresentanter (Kvalitetsnätverket) och uppmanade alla att särskilt titta närmare på de klasser/skolor som hade svarsfrekvensen noll i respektive kommun. I majoriteten av fallen berodde svarsfrekvensen på att man hade använt fel inloggningskod och att svaret därmed går att spåra. Eftersom en hög svarsfrekvens är angeläget och särskilt efterfrågat i Utbildningsgruppen, öppnades enkäten under ett par dagar för berörda klasser/skolor i de kommuner som hade flaggat för att svarsfrekvensen var noll trots besvarade enkäter samt för de fristående gymnasieskolor i Göteborg som inte hade fått inloggningsuppgifter. Konsekvensen blir att leveransen försenas en vecka och sker den 3 maj istället för den 26 april. Markör har informerats om att leveransaccept inte har skett och en dialog förs med Upphandlingsbolaget om på vilket sätt GR kan vidta åtgärder enligt avtal för de delar som Markör har misskött sina åtaganden. Varje kommunrepresentant ombeds att förbereda en beskrivning av situationen i sin kommun. Jenny Nordqvist kommer via mail att be samtliga kommunrepresentanter att skicka in beskrivningen inför vidare dialog med Upphandlingsbolaget. Den totala svarsfrekvensen ser i nuläget ut att hamna i nivå med förra årets svarsfrekvens (74 %), tack vare att enkäten öppnades under vecka 15. För att höja svarsfrekvensen ytterligare i nästa års undersökning bör roller och ansvar förtydligas ytterligare (vem som är ansvarig att göra vad när svarsfrekvensen är noll). På så sätt kan också en liknande situation undvikas i framtiden. b. Leverans Vid förra mötet i nätverket presenterade Sofia Palmér (Markör) och Nicklas Halleröd (Göteborg) en rapportstruktur som nätverket godkände, med mindre justeringar. Jämfört med år ett (2011) och två (2012) är rapporten betydligt mindre omfattande till antalet sidor. Varje sida/bild innehåller dock mer information. En så kallad textuell rapport kommer att tas fram för att underlätta läsningen och skickas ut i samband med leverans. Vid leverans den 3 maj tillgängliggörs resultatet via Markörs server i rådata/spss/excel-, Power Point- och PDF-format. Inloggningsuppgifter till servern kommer att skickas via mail till kommunrepresentant och förvaltningschef i respektive kommun. Likt tidigare år kommer GR att skicka ut ett pressmeddelande och publicera regionrapporten på GRs hemsida. Detta kommer att ske under eftermiddagen den 7 maj. Kommunrepresentanterna tar ansvar för att inloggningsuppgifterna sprids sparsamt till dess att resultatet blir publikt. 3

4 a. Resultat vårdnadshavare förskola/pedagogisk omsorg Ingibjörg Palsdottir, Härryda undrade om nätverket önskade en sammanställning av resultatet för vårdnadshavare till barn på förskola och pedagogisk omsorg likt den hon gjorde förra året. Nätverket tackade ja till detta. Kommuner som har enkäter till målgruppen är Ale, Alingsås, Kungälv, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö. b. Arbetsgruppen Jenny Sjöstrand, GR kommer att återgå till att vara sammankallande projektledare i höst. Utöver Jenny Sjöstrand ingår Andréas Mårtensson, Jan Gott, Sara Hjelm, Jonas Hassling (Partille) och Nicklas Halleröd (Göteborg) i arbetsgruppen. Jenny Sjöstrand kommer att kalla till ett möte i arbetsgruppen efter sommaren. c. Enkätfrågan framöver Jenny Nordqvist kommer att presentera årets resultat för Utbildningschefsgruppen (UC) den 17 maj och för Utbildningsgruppen (UG) den 23 maj. Till hösten kommer årets arbetsprocess att utvärderas, årets resultat att analyseras samt Regiongemensam elevenkät 2014 att planeras. Härryda framför önskemål att påbörja datainsamlingen tidigare än i år för att möjliggöra tidigare leverans. 6. Systematiskt kvalitetsarbete Lägesavstämning Tjörn o Rektorer skapar årshjul för sin verksamhet o Inrapportering och analys av resultat o Samverkan över skolgränser o Väl fungerande strukturer o Kvalitetsredovisningar på gång o Lärande samtal med samtliga rektorer Öckerö o Mycket är likt Tjörn o Arbetsgrupp som utvecklar årshjul o Årshjulet underlättar rektors arbete med kvalitetsrapporten, arbetet kan ske mer löpande under året o Hälften av rektorerna är nya Kungsbacka o Tack vare rektorsutbildningen är det systematiska kvalitetsarbetet än mer i fokus. o Distinktion mellan förskolechefens/rektors ansvar kontra verksamhetschefens ansvar där den senare tar fram gemensamma förbättringsområden o Förståelse av att äga sitt kvalitetsarbete (rapportering kontra verksamhetsansvar) o Vuxenutbildningen hur ska anordnarna/utförarna utvärderas? Kungälv o Arbetet går framåt om än inte i den takt som hoppats på o Verksamhetsrapport hämtar in data och sammanställer en rapport, använder Skolinspektionens tre nivåer (enhet/sektor/kommun) Stenungsund o Tittar på huvudmannens roll/ansvar i förhållande till förskolechef/rektor o Lanserar förskolans kvalitetsverktyg i grundskolan som gör verktyget till sitt eget 4

5 o En gång per månad hålls en verksamhetsdialog tillsammans med politiker. Tittar till exempel närmare på fritidshem. o Chefer i samma geografiska område identifierar och arbetar med skolformsövergripande utvecklingsområden. Mölndal o Positiv inställning till och efterfrågan på systematiskt kvalitetsarbete tack vare nytillträdd förvaltningschef o Självvärdering för huvudmannanivå utifrån allmänna råd Göteborg o Stadsdelarna har tillsammans tagit fram ett verktyg och implementeringen har påbörjats. Verktyget är ett komplement till Göteborgs uppföljningssystem och innehåller fem områden. o Statistikpaket till stadsdelarna för att synliggöra trender på skolnivå o Rappet/Stratsys fungerar som ett årshjul o Programmet för kvalitetsutveckling har under det senaste året bland annat innehållit en heldag med Michael Fullan, arbete med att ta fram verktyg för speglingsbesök och självvärdering, inköp av material av Dylan William och en pedagogisk marknad för skolledare. Härryda o Nya utbildningspolitiska mål som har brutits ner på verksamhetsnivå med tillhörande indikatorer o Kvalitetsdokument Kvalitet Mål, kvalitet, resultat o Tacksamt att göra brukarundersökningar Lilla Edet o Befinner sig i en period av omorganisation då verksamheten kartläggs o Rektorerna deltar i en utbildning som arrangeras av GR o Skapar system för att förändringar implementeras i alla led, från förvaltning till verksamhet Partille o En lång, men nödvändig process, som började med att skapa en gemensam tanke kring vad som är kvalitet o Årshjul på arbetslags-, enhets- och förvaltningsnivå med fokusområdena lärande och utveckling, delaktighet och inflytande, likabehandling och barn- och elevhälsa, ekonomi samt arbetsmiljö o Det kvalitetsskapande mötet bygger på Skolverkets loop (Var är vi? Vart ska vi? och så vidare) 7. Andra aktuella kvalitetsfrågor i kommunerna Punkten togs inte upp av utrymmesskäl. 8. Övriga frågor Jämförelsetjänster Diskuterades olika tjänster som granskar och jämför skolor i allmänhet och DNs Skolkollen, Aftonbladets Skollistan och Svenskt Näringslivs Gymnasiekvalitet.se i synnerhet. Belystes att vissa skolformer, till exempel fritidshem och förskola, sällan lyfts fram. Kungsbacka bygger upp en jämförelsetjänst för förskola, skola, vuxenutbildning, hemtjänst m.m. som beräknas vara klar till hösten. 9. Avslutning Tillförordnad ordförande avslutade med att tacka alla för ett givande möte. Marcis Morgensterns önskades varmt lycka till med höstens åtagande pensionen. 5