musik på barns villkor

Transkript

1 musik på barns villkor Redaktör Ylva Holmberg

2 Innehåll Redaktören har ordet 9 av Ylva Holmberg Vad är Rösträtt? 9 Bokens uppbyggnad 10 För vem är boken skriven? 11 Rösträtt blir till 13 av Sofia Balic & Daniel Hansson Rösträttsprojektets signaturmelodi 12 Så här började det 13 Barnsången hotad 14 På barns villkor 15 Möte med förskolor 16 Modelleringsprojektet visade väg 17 Tidsaxel över projektet 18 Rösträtts värdegrund 21 av Sofia Balic Att göra demokrati 22 Barnkonventionen som grund 23 Delaktighet och inflytande 24 Delaktighetsstegen 26 Demokrati ett förhållningssätt 28 Barn ska höras och synas 29 Vad vill förskolan med barnet? 31 av Sven Persson Vad vill ni med mig? 31 Vad är förskolan för en plats? 32 Den institutionella doxan 33 Socialpedagogikens svar 34 Den skolförberedande förskolans svar 35 Slutsatser 36 Ett relationellt perspektiv 37

3 Barnet, rösten och ljudmiljön 39 av Anita McAllister Röst, tal och språk 39 Röst-, tal- och språkproblem 41 Att höra och höras 42 Pedagogen, rösten och ljudmiljön 45 av Viveka Lyberg Åhlander Problembild 47 Orsaker till lärares röstproblem 48 Förskolans ljudmiljö 50 Åtgärder 51 Gemensam sång 55 av Elinor Fryklund & Stina Wennberg Barnröstens förutsättningar 55 Att känna sig trygg i sin röst 58 Hållning 59 Andning 60 Magstöd 60 Röstklang 61 Den lekande rösten 62 Femårskör 63 Pedagogkör 63 Förskolan möter kulturskolan 65 Lekar Små och stora djur (ljud) 66 Slingrande namn (ljud, rörelse) 67 Luftsaft (ljud) 68 Tonrepet (melodi, ljud) 69 Sjung nu! (melodi) 70 Tonboll (melodi, ljud) 71

4 Rytmik i förskolan 73 av Ulrika Bohlin Skapandets design i rytmiken 73 Handlingens sinnliga spelrum 75 Musik och rörelse 76 Uppmärksamhetsfokus 77 Föra och följa 78 Rum, tid, kraft och form 80 Rytmikrörelseform 81 Tema och redskap 82 Rytmik i Rösträtt 83 Fantasi och improvisation 84 Sångsamling blir musikstund 85 av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg Delaktighet och inflytande i musikstunden 85 Utveckling av musikstunden 86 Att planera musikstunden 88 Övergångar för flöde i musikstunden 91 Planeringsmallar 92 Storma skapa scena 97 av Stina Abrahamsson & Stina Wennberg Storma 99 Skapa 100 Scena 102 Lekar Bygg en maskin (ljud, rörelse) 103 Ljudletare (ljud) 104 Ljuddagbok (ljud) 105 Ljudkollage (ljud) 106 Ljudmemory (ljud) 107 Ord-och-ljudorkester (ljud, melodi, ord) 108 Pluttkomposition (ljud, melodi, ord) 110 Tonboxbana (melodi) 111 Tonboxdirigenten (melodi) 112

5 Hur låter bilden? (ljud, rörelse) 113 Vad är det som låter? (ljud) 114 Konsert på barns villkor 115 av Stina Abrahamsson, Eva Fabricius & Stina Wennberg Plats på scen 116 Scena i storformat 117 Medskapande 119 Lekar Magiska lådan (ljud) 121 Packa magiska lådan (ljud) 122 Från ramsa till rap 123 av Stina Abrahamsson Rappens grunder 124 Rap i förskolan 126 Jamma med din mamma 128 Rappare på förskolebesök (krönika av Behrang Miri) 129 Lekar Ordpåsen (ord) 131 Rappa med rim (ord) 132 Rapberättelser (ord) 133 Beat med kroppen (ord, rörelse) 135 Beat med ord/ljud (ord, ljud) 136 Hiphop-statyer (rörelse) 138 Hiphop-ringen (rörelse) 139 Slutord 141 av Sofia Balic bokens författare 142 Att läsa vidare 145 Referenser 146 REGISTER 151 lekar 155

6 Redaktören har ordet Ylva Holmberg Rösträtt är en radikal och genomgripande insats för musik på små barns villkor. Projektet handlar djupast sett om demokrati och barns delaktighet och inflytande. Gemensam sång förkroppsligar ett demokratiskt samhälle där varje person har en röst och alla kan delta på lika villkor oavsett klass, kön och etnicitet. Det är ett barns rättighet att ut trycka sig konstnärligt och bruka sin röst i gemensam sång med andra. Att bruka sin röst kräver att man kan sjunga ut, med självförtroende och på den egna röstens villkor. 1 Vad är Rösträtt? Den här boken är sprungen ur projekt Rösträtt, som genomfördes vid Malmö högskola under åren Utifrån en upplevelse av att barnsången var hotad från flera håll, nedmontering av musik i lärarutbildningen, minskat fokus på musik i förskolan och problematisk ljudmiljö i stora barngrupper, påbörjade dirigenten Daniel Hansson och dramapedagogen Sofia Balic 2008 arbetet med att åstadkomma en bred och radikal förändring när det gäller musik och de yngre barnen. I ett samarbete mellan Malmö högskola, UNGiKÖR, RGRA och Körcentrum Syd samt med medel från Allmänna Arvsfonden utvecklades ett projekt som skulle fokusera barns rätt till sång på barns villkor. Projektet fick namnet Rösträtt, ett namn med en spetsfundighet som pekar på två perspektiv, dels att använda rösten på rätt sätt, dels möjligheten till delaktighet, inflytande och demokratiarbete i samband med musik. Projektet har med andra ord fokuserat på barns röst- och sångutveckling, den kollektiva sångens gemenskapande funktion och gemensamt musikskapande. 1 Ur Projektansökan 2008 GE Rösträtt REDAKTÖREN HAR ORDET 9

7 Genom arbete med högskolekurser, fortbildningar, workshops, personalkörer, femårskörer, konserter, konferenser, manifestationer och utveckling av digitala verktyg för musikskapande har projekt Rösträtt vuxit och sakta men säkert förändrat musikstunder på förskolor. Fokus förflyttades från enbart sång till att snarare handla om musik. I ljuset av barndomar i förändring finns det också öppningar för alternativ och komplement till de klassiska sångsamlingarna. Ett sådant alternativ var att uppmärksamma hur barnen förkroppsligade musiken. Det blev svårt att enbart använda begreppet sång när också rörelse och instrumentspel gjorde sig påminda. I boken används därför ordet musik som ett paraplybegrepp, vilket inkluderar sång, rörelse och instrumentspel. Bokens uppbyggnad Boken börjar i en berättelse om projekt Rösträtts historia. Därefter beskrivs projektets värdegrund som baserar sig på Roger Harts delaktighetstrappa. För att försättas i förskolans domän fokuseras sedan hur pedagoger i förskolan bemöter barnens röster och vikten av att förstå barnens röster ur ett relationellt perspektiv. I en bok som utgår från barns rätt till sång är naturligtvis rösten en viktig beståndsdel, såväl barnens som pedagogernas. Olika aspekter påverkar talad kommunikation och i två kapitel fokuseras barnets respektive pedagogens röst. Gemensam sång har i projekt Rösträtt använts för att få pedagoger och barn att våga använda sina röster och som ett sätt att förkroppsliga ett demokratiskt samhälle där allas röster är lika mycket värda. I ett kapitel beskrivs hur man kan arbeta med detta. Rytmikpedagogik är en annan viktig beståndsdel, som har varit både en förutsättning och en röd tråd i projekt Rösträtt. Rytmikpedagoger har varit anställda inom projektet och varje pedagog på förskolorna har därigenom fått möjlighet att inspireras och utveckla ett skapande förhållningssätt till musik utifrån rytmikpedagogikens tankar. En arbetsmodell för detta beskrivs i ett kapitel. Ett rytmikpedagogiskt arbetssätt kan också användas för att utveckla den traditionella sångsamlingen till förmån för ett alternativt, kanske mer inkluderande begrepp, nämligen musikstund. 10 Rösträtt REDAKTÖREN HAR ORDET GE 12300

8 För att hitta alternativ till rutiner som i värsta fall kan snäva in arbetet med våra förskolebarn kan man behöva tänka utanför boxen. En modell för detta kan vara en process som tar sin utgångpunkt i att storma, brainstorma, kring något för att ur detta tillsammans skapa något. Detta kanske till och med går att ta med sig till en scen för att scena, antingen för kompisarna på förskolan eller i en gemensam konsert tillsammans med flera hundra andra barn. Oavsett om det sker smått eller stort blir skapandet i denna process en konsert på barnens villkor. Ett kapitel om rap i förskolan behandlar både rappens grunder och hur man kan göra för att gå från ramsa till rap. Insprängt mellan de teoretiska kapitlen finns en mängd praktiska sångövningar och rytmikinspirerade lekar och aktiviteter att prova med barngruppen. För vem är boken skriven? Projekt stannar ofta vid att vara just projekt, men projekt Rösträtt har fått större påverkan än så. En förskollärarutbildning med musikprofil startade hösten 2013 i Malmö. Denna satsning från högskolans sida är ett direkt resultat av projektets arbete för musikens självklara plats i såväl lärarutbildning som på förskola. Det är också just här, dvs. på lärarutbildningar och förskolor, som boken är tänkt att fylla en funktion. Blivande och aktiva förskollärare, barnskötare och andra som är nyfikna på och arbetar med våra yngsta barn och musik, till er riktar sig boken. Boken är också tänkt för dig som arbetar inom kulturskolan. Samarbete mellan förskola och kulturskola är ett område med stora möjligheter till ömsesidigt utbyte för båda parter. Kanske kan boken uppmuntra till och vara en länk för öppnande av framtida nya projekt. Vi som har skrivit boken har saknat kombinationen tips och idé med lite filosofi bakom. Inte antingen eller, utan både och. På detta sätt hoppas vi att boken kan användas både som praktisk inspiration för musikstunder på en förskola och som inspiration för tankar om den verksamhet som bedrivs. På vilka sätt kan barn vara delaktiga och ha inflytande i samband med musik? GE Rösträtt REDAKTÖREN HAR ORDET 11

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57 bokens Författare Stina Abrahamsson är rytmiklärare, utbildad vid Musikhögskolan i Malmö. Hon arbetar sedan 2011 i projekt Rösträtt, Malmö högskola, och sedan 2013 i Malmö Kulturskolas verksamhet El Sistema. Tidigare har hon varit verksam som musik- och rytmiklärare inom grundskolans lägre åldrar. Sofia Balic är dramapedagog, kreativ producent, fil.mag. i utbildningsvetenskap och doktorand. Som projektledare på Sveriges Musik- och Kulturskoleråd arbetar hon med frågor om barns och ungas inflytande och medbestämmande i kulturskolan. Sofia var med och startade projekt Rösträtt barns rätt till sång på barns villkor vid Malmö högskola. Ulrika Bohlin är lärarutbildare med yrkeserfarenhet även från grundskola, fritidshem, förskola och kommunal musikskola. Hon har utbildat sig till instrumental- och ensemblelärare i rytmik, grundskole- och gymnasielärare i musik och filosofie magister i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Malmö. Ulrika brinner i sitt arbete för barns och ungdomars rätt till musik och rörelse i förskola, skola och fritidshem. Eva Fabricius är kreativ producent och projektledare för Rösträtt. Hon har arbetat på flera kulturförvaltningar i Skåne med arrangemang, festivaler och olika kulturuttryck som scenkonst, litteratur och musik för och med barn och ungdomar. Eva brinner för barns medbestämmande och människors rätt till kultur. Elinor Fryklund utbildade sig till sång- och körpedagog vid Musikhögskolan i Malmö samt vid Operaakademiet vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. De två senaste åren har hon bland annat arbetat i projekt Rösträtt och som sångpedagog vid Kulturskolan i Svedala. Elinor undervisar även i metodik vid Musikhögskolan i Malmö och som sångpedagog vid S:t Sigfrids folkhögskola i Växjö. 142 Rösträtt Bokens FÖRFATTARE GE 12300

58 Daniel Hansson är verksam som dirigent och har dirigerat ensembler som Monte Carlo Philharmonic Orchestra, Malmö symfoniorkester, Manaus Opera mfl. Som Director Musices vid Malmö högskola är han bland annat ansvarig för lärosätets ensembleverksamhet. Daniel är initiativtagare till projektet Rösträtt. Ylva Holmberg är förskollärare, rytmikpedagog och filosofie doktor i pedagogik. Hon arbetar som lärarutbildare vid Malmö högskola där hon undervisar i musik och ansvarar för en förskollärarutbildning med musikprofil. Hennes avhandling Musikskap: musikstunders didaktik i förskolepraktiker fokuserar didaktiska frågor som kan ligga till grund för kritiska och kreativa reflektioner i arbetet för musikskap. Viveka Lyberg Åhlander är leg. logoped med mångårig erfarenhet av att undervisa om och behandla röster och röstproblem, både i klinik och även vid logopedutbildningen vid Lunds universitet. Viveka disputerade 2011 på en avhandling om lärares röster: Voice Use in Teaching Environment, Speakers Comfort. Anita McAllister arbetar som lektor på enheten för logopedi, CLIN- TEC, Karolinska Institutet och undervisar på logopedprogrammet där. Hon disputerade 1997 med en avhandling med titeln Perceptual and Acoustic Measurements of Children s Voices. Hon har haft ett fortsatt intresse kring barns röster och röstproblem och medverkar i flera nätverk kring röstfunktion. Behrang Miri är rappare, skådespelare, programledare, debattör, krönikör, föreläsare, pedagog och aktivist. Han var med och grundande RGRA Rörelsen gatans röst och ansikte i Malmö Hiphop som folkbildningsverktyg, flerspråkighet, tematisk pedagogik, social mobilisering, interkulturell och interreligiös dialog samt intersektionell samhällsanalys är områden som Behrang arbetar, föreläser och fortbildar inom. GE Rösträtt Bokens FÖRFATTARE 143

59 Sven Persson är professor i pedagogik och föreståndare för Centrum för professionsstudier vid Malmö högskola. Han har ett särskilt intresse för relationell pedagogik, professionell utveckling och villkor för de yngre barnens lärande, utveckling och hälsa. Stina Wennberg är utbildad vid Musikhögskolan i Malmö till instrumental- och ensemblelärare med inriktning rytmik. Hon arbetar sedan 2011 på Malmö högskola i projekt Rösträtt. Utöver detta är hon verksam rytmikpedagog i förskolan och körledare både för barn och vuxna. 144 Rösträtt Bokens FÖRFATTARE GE 12300