RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 151, JANUARI 2008

Transkript

1 RAPPT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 151, JANUARI 2008 Hälsosamt och ohälsosamt levnadssätt och hälsosammanbrott av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Landstingsstyrelsens kansli

2 FÖRD Landstinget Dalarna har sedan år 1992 inom ramen för landstingskansliets, numera huvudkontorets, epidemiologiska utredningsarbete genomfört sju postenkätundersökningar så kallade befolkningsenkäter riktade till åringar bosatta i länet. Undersökningarna har satt fokus på dalfolkets hälsa, levnadsvanor, sociala situation och kontakter med hälso- och sjukvården och har tagit sina utgångspunkter i landstingets hälsopolitiska och sjukvårdspolitiska målsättningar. Syftet med undersökningarna har varit att erbjuda personer som är involverade i styrningen och planeringen av hälso- och sjukvården ett faktaunderlag, i första hand uppdragsgivarna, landstingsstyrelsens ledamöter. Postenkätundersökningarna har i sin datainsamlingsfas genomförts under vårvintrarna 1992, 1994, 1996, 1998, 2000, 2003 och Dalfolkets rapportering vårvintern 2006 har redovisats i ett par fristående utredningsrapporter som var och en har fokus på olika frågeområden i enkäten. Rapporterna har berört.. undersökningens uppläggning och genomförande (1), uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård (1), tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven (1), uppfattningar om telefontillgängligheten vid landstingets vårdcentraler (2), rådande uppfattningar om sjukvårdsupplysningens sätt att fungera (2), serviceprofiler för vårdcentralerna i länet (3), undersökningsdeltagarnas fritt framförda synpunkter på själva enkätundersökningen och det som undersökningen aktualiserat (3), rådande uppfattningar om bemötandet vid vårdcentralerna (4), förtroendet för hälso- och sjukvården (4), hur ofta (eller sällan) rök- och alkoholvanorna kommit på tal i mötet mellan befolkningen och hälso- och sjukvården (5), hälsotillstånd och levnadsvanor (6), sjukskrivning och specialistremisser (7) och uteblivna kontakter med vårdcentralerna trots upplevda kontaktbehov (7) samt läkemedelsanvändning (8). I de rapporter som berör hälso- och sjukvårdens sätt att fungera har utredningsresultat redovisats på såväl landstingsövergripande nivå som på närsjukvårdsområdesnivå, kommunnivå och vårdcentralsnivå. 2

3 Som framgått har en utredningsrapport kring åringars hälsotillstånd och levnadsvanor redovisats (6). Utgångspunkten var då de hälsopolitiska målsättningar som landstinget formulerat (ffa 9). I den utredningsrapport som nu tagits fram riktas uppmärksamheten på ytterligare ett par aspekter på åringars hälsotillstånd och levnadsvanor. Landstingets hälsopolitiska målsättningar har fortfarande varit en av utgångspunkterna, men nu också de kriterier för ett hotande så kallat hälsosammanbrott som docenten i medicinsk psykologi Alexander Perski () ställt upp. Falun i januari 2008 Mats Granvik Utredare 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid (FÖRD) ÅRS POSTENKÄTUNDERSÖKNING KOMPTTERANDE RESULTATREDOVISNING 5 2 UTREDNINGSRESULTAT Individer med sunda och osunda levnadsvanor Individer med hälsosammanbrott eller risk för ett sådant 16 3 STANDE KOMMENTARER 19 4 UTREDNINGSRAPPTERNA 22 REFERENSER 23 4

5 ÅRS POSTENKÄTUNDERSÖKNING KOMPTTERANDE RESULTATREDOVISNING Vikten av att äta fettsnålt och fiberrikt, inte röka, inte bruka alkoholhaltiga drycker i ryskfyllda och skadliga mängder och att regelbundet ägna sig åt fysisk aktivitet (motion) har lyfts fram som hälsopolitiskt önskvärt såväl på det nationella planet som på det regionala och lokala, bland annat i Landstinget Dalarnas hälsopolitiska program från 1988 (9). Landstingets befolkningsenkät som riktats till åringar har under åren innehållit frågor om såväl kostvanor som tobaksvanor, alkoholvanor och motionsvanor. Med utgångspunkt från det hälsopolitiskt önskvärda kan individer med hälsosamma eller sunda levnadsvanor från det som rapporterats sägas utgöras av individer som inte dragits med besvär till följd av dåliga kostvanor, inte röker, inte använder alkoholhaltiga drycker på ett riskfyllt eller skadligt sätt och som motionerar på sin fritid åtminstone tre gånger i veckan. 170 och 120 gram alkohol i veckan har satts som undre gräns för män respektive kvinnor vad gäller en riskfylld eller skadlig konsumtionsnivå av alkoholhaltiga drycker. Med alkoholhaltiga drycker avses vin, starksprit, starköl och Systembolagets cider, alkoläsk och blanddrycker ( flaskgroggar ). Besvär till följd av dåliga kostvanor, rökande, ett användande av alkoholhaltiga drycker på ett riskfyllt eller skadligt sätt och ett fritidsmotionerande som inte når upp till en omfattning av minst tre gånger i veckan kan alla ses som kriterier på levnadsvanor som inte är önskvärda ur hälsopolitisk synvinkel. Om minst tre av de fyra kriterierna kan knytas till en individ, så betraktas han/hon i denna studie som en individ med ohälsosamma eller osunda levnadsvanor. I utredningsrapportens efterföljande resultatdel kommer andelen åringar med såsom det definierats sunda och osunda levnadsvanor att redovisas. Andelarna för kvinnor och män redovisas var för sig. Redovisningen görs dels på landstingsövergripande nivå, dels på kommunnivå. Alexander Perski () har betonat att individer måste ge sig tid att lyssna på de varningssignaler som kroppen ger ifrån sig. Det gäller, som Perski ser det, att stanna upp, tänka efter och göra något innan det är för sent. Perski:.. Jag tycker att du själv skall lära dig dina egna signaler att du går över gränsen och de är enkla: 1) Du mår inte bra! 2) Du börjar bli missnöjd med livet! och 3) Du känner dig trött! Det är alltså tre och eventuellt allvarliga sömnproblem. De här signalerna känner vi alla och de är inte svåra att begripa. Känner man igen dessa signaler från sin kropp kan man, enligt Perski, stå inför ett hotande hälsosammanbrott. Individer som upplever trötthet för jämnan och som samtidigt sällan eller aldrig är nöjda med livet och som dessutom ofta har sömnbesvär kan vara individer som står inför ett hotande hälsosammanbrott eller som redan råkat ut för ett sådant. Individer med den här typen av hälsoproblem torde, tveklöst, ha all anledning att försöka göra något förbättrande åt sin livssituation och antagligen också åt sina levnadsvanor. (Det finns dock en trötthet som kan vara följden av en allvarlig 5

6 kroppslig sjukdom och som inte kan elimineras med en förändring av vare sig livssituation eller levnadsvanor.) Andelen åringar med ett hotande eller redan inträffat hälsosammanbrott kommer att redovisas i utredningsrapportens resultatdel. Liksom beträffande andelen med sunda och osunda levnadsvanor kommer andelarna med ett hotande eller redan inträffat hälsosammanbrott att redovisas för kvinnor och män var för sig. Redovisningen görs också på såväl landstingsövergripande nivå som kommunnivå. Databearbetningen har byggt på åringars rapportering vårvintrarna 2003 och Det handlar om information om sammanlagt personer. De statistiska bearbetningarna har utförts på persondator (DELL OPTIPX GX 150) med hjälp av statistikprogrammen SPSS 11.0 och 14.0 for Windows. Internbortfallet har exkluderats vid beräkningarna av de procenttal som redovisas under kapitel 2.1 (bortsett från diagram 4c och 4d), men annars inte. Att hålla i minnet inför resultatredovisningen: Vid jämförelser (exempelvis mellan kön, kommuner..) blir det i ifrågavarande typ av urvalsundersökningar viktigt att alltid kunna beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna av olika fenomens uppträdande. I rapportens resultatdel redovisas därför genomgående 95-procentiga (så kallade) konfidensintervall som åskådliggör osäkerhetsmarginalerna. Ej överlappande konfidensintervall innebär vid jämförelser mellan objekten A och B att det i det studerade avseendet rör sig om en statistiskt säkerställd skillnad. Man kan då med fog påstå att det föreligger en skillnad. Om konfidensintervallen däremot överlappar varandra, så kan man istället med fog påstå att det inte föreligger någon skillnad (mellan jämförelseobjekten A och B ), även om skattningarna (de förväntade värdena) antar olika siffervärden. Att inte alltid beakta osäkerhetsmarginalerna i skattningarna ger en bild av falsk exakthet som kan bli direkt vilseledande för beslutsfattande. (En annan negativ konsekvens kan bli en överdriven fokusering på avvikelser. Många gånger kan det i ett beslutsfattande vara mera befogat att fokusera på ett fenomens nivå än på eventuella variationer mellan jämförelseobjekten (geografiska områden etcetera).) 6

7 2 UTREDNINGSRESULTAT 2.1 Individer med sunda och osunda levnadsvanor Att inte ha dragits med besvär till följd av dåliga kostvanor, inte röka, inte använda alkoholhaltiga drycker på ett riskfyllt eller skadligt sätt och att motionera på sin fritid åtminstone tre gånger i veckan har satts som indikator på hälsosamma eller sunda levnadsvanor bland åringar. Med den definitionen kan ur hälsopolitisk synvinkel 22% [21,23] av de kvinnliga och 16% [15,17] av de manliga åringarna i länet sägas ha sunda levnadsvanor. I antal individer räknat betyder det uppskattningsvis runt kvinnor och män (bland cirka kvinnor och män). Av diagram 1 framgår att andelen kvinnor med sunda levnadsvanor är (signifikant) lägre bland åringar än bland åringar och åringar. Bland män finns däremot inga skillnader som kan knytas till åldersfaktorn. Med utgångspunkt från det som diagram 2a och 2b visar kan man med fog påstå att det inte framträder några anmärkningsvärda skillnader om kommunerna i länet jämförs med varandra och då den geografiska hemvisten för kvinnor och män jämförs var för sig. Andelen åriga kvinnor och män med hälsosamma eller sunda levnadsvanor kan anses vara ungefär densamma runt om i länet. Genomsnittsvärdena för länet som helhet kan sägas gälla även för samtliga kommuner. Med den definition som givits ohälsosamma eller osunda levnadsvanor kan 6% [5,6] av de kvinnliga och 8% [7,8] av de manliga åringarna i länet sägas ha sådana. Antalet åriga kvinnor och män i länet med osunda levnadsvanor kan därmed uppskattas till ungefär respektive När man betraktar procenttalen och de uppskattade antalen individer, så bör man givetvis tänka på att det rör sig om individer som befunnits ha flera ohälsosamma levnadsvanor. Har man enbart rökande, hög alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor eller brist på motion som ohälsosam levnadsvana, vilket även det kan vara ett hot mot hälsan, så fångas man inte upp med den nu använda indikatorn. (En indikator som bygger på förekomsten av minst en i stället för tre av de aktuella ohälsosamma levnadsvanorna (Se diagram 4c och 4d!) ger helt andra procenttal och ett helt annat antal individer. Det rör sig då inte längre om ungefär (kvinnor) och (män) utan om betydligt större antal, cirka och De högre antalen beror framför allt på att många, framför allt män, inte har ett fritidsmotionerande som når upp till minst tre gånger i veckan. Bortser man från motionsvanorna sjunker antalen kraftigt till och Det man kan slå fast är att relativt många bland kvinnor och män har åtminstone en ohälsosam levnadsvana vad gäller kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion och att relativt få har många ohälsosamma levnadsvanor av just de slagen. Det kan också slås fast att omfattningen på fritidsmotionerandet spelar en stor roll i sammanhanget.) Diagram 3 visar att de ur hälsopolitisk synvinkel osunda levnadsvanorna har kopplingar till åldersfaktorn, både för kvinnor och män. Vid kommunvisa jämförelser framträder endast ett par skillnader, vilka knappast kan anses som direkt anmärkningsvärda. Ett huvudintryck som går ut på att andelen åriga kvinnor och män med ohälsosamma eller osunda levnadsvanor kan anses vara ungefär densamma runt om i länet torde ha fog för sig. Genomsnittsvärdena för länet som helhet kan sägas gälla även för samtliga kommuner, med undantag för kvinnor i Vansbro kommun. Kvinnor i Vansbro kommun har en signifikant lägre andel med osunda levnadsvanor än genomsnittet för hela länet. 7

8 Diagram 1 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åringar med hälsosamma eller sunda levnadsvanor efter åldersklass och kön. Avser åren 2003 och Kvinnor % KI Sunda levnadsvanor Åldersklass Män % KI Sunda levnadsvanor, m Åldersklass 8

9 Diagram 2a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga kvinnor med hälsosamma eller sunda levnadsvanor efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Sunda levnadsvanor, kv Med förstoringsglas % KI Sunda levnadsvanor, kv

10 Diagram 2b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga män med hälsosamma eller sunda levnadsvanor efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Sunda levnadsvanor, m Med förstoringsglas % KI Sunda levnadsvanor, m

11 Diagram 3 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åringar med ohälsosamma eller osunda levnadsvanor efter åldersklass och kön. Avser åren 2003 och Kvinnor % KI Osunda levnadsvanor, kv Åldersklass Män % KI Osunda levnadsvanor, m Åldersklass 11

12 Diagram 4a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga kvinnor med ohälsosamma eller osunda levnadsvanor efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Osunda levnadsvanor, kv Med förstoringsglas % KI Osunda levnadsvanor, kv

13 Diagram 4b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga män med ohälsosamma eller osunda levnadsvanor efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Osunda levnadsvanor, m Med förstoringsglas % KI Osunda levnadsvanor, m

14 Diagram 4c Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga kvinnor med minst en osund levnadsvana (kost-, motions-, rök- eller alkoholvana) efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Ngn osund levnadsvana, kv Med förstoringsglas % KI Ngn osund levnadsvana, kv

15 Diagram 4d Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga män med minst en osund levnadsvana (kost-, motions-, rök- eller alkoholvana) efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas % KI Ngn osund levnadsvana, m Med förstoringsglas % KI Ngn osund levnadsvana, m

16 2.2 Individer med hälsosammanbrott eller risk för ett sådant Individer som samtidigt upplever trötthet för jämnan, som sällan eller aldrig är nöjd med livet och som ofta haft sömnbesvär kan vara individer som står inför ett hotande hälsosammanbrott eller som redan råkat ut för ett sådant. Andelen åriga kvinnor och män i länet med ett hotande eller redan inträffat hälsosammanbrott kan beräknas till 7% [7,8] respektive 5% [4,5]. I antal individer innebär det cirka kvinnor och män. Enligt diagram 5 skall åldersfaktorn inte ha någon större betydelse i sammanhanget, för män ingen alls. Vid kommunvisa jämförelser (diagram 6a och 6b) framträder (statistiskt säkerställda) skillnader endast i undantagsfall. Liksom när det gäller sunda och osunda levnadsvanor framträder inga direkt anmärkningsvärda skillnader. Vid en jämförelse med genomsnittsvärdena för hela länet är det endast kvinnor i Hedemora kommun som kan sägas uppvisa en signifikant avvikelse. Dessa har en något högre andel med inträffat eller hotande hälsosammanbrott. Bland individer med sunda levnadsvanor kan 3-5% stå inför ett hotande hälsosammanbrott eller så har ett sammanbrott redan inträffat. Den förra siffran gäller män och den senare kvinnor. Motsvarande siffror för individer med osunda levnadsvanor är 5-12%. Och bland individer som hotas av ett hälsosammanbrott eller då ett sammanbrott redan inträffat har 84-90% åtminstone en ohälsosam levnadsvana vad gäller kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion. Den förra siffran gäller kvinnor och den senare män. Diagram 5 Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åringar med hälsosammanbrott eller risk för ett sådant efter åldersklass och kön. Avser åren 2003 och % KI (Risk för) hälsosammanbrott Kön 95% KI Man 95% KI Kvinna Åldersklass 16

17 Diagram 6a Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga kvinnor med hälsosammanbrott eller risk för ett sådant efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas 0 95% KI (Risk för) hälsosammanbrott,kv Med förstoringsglas % KI (Risk för) hälsosammanbrott,kv

18 Diagram 6b Andel (%, 95% konfidensintervall (KI)) åriga män med hälsosammanbrott eller risk för ett sådant efter kommun. Avser åren 2003 och Utan förstoringsglas 0 95% KI (Risk för) hälsosammanbrott, m Med förstoringsglas 95% KI (Risk för) hälsosammanbrott, m

19 3 STANDE KOMMENTARER Vikten av att individer med stöd och uppmuntran från hälso- och sjukvården, inte minst från primärvården, tillägnar sig hälsosamma kostvanor (fettsnålt och fiberrikt), tobaksvanor (avhållsamhet), alkoholvanor (måttlighet) och motionsvanor (vardagsmotion) har lyfts fram som hälsopolitiskt önskvärt såväl på det nationella planet som på det regionala och lokala. Att hälso- och sjukvården även engagerar sig för en förbättrad psykisk och psykosocial hälsa i befolkningen har också lyfts fram som hälsopolitiskt önskvärt. Mot bakgrund av de hälsopolitiska ambitionerna har ett par indikatorer (index) konstruerats för att kunna uppskatta andelen individer med sunda och osunda levnadsvanor och för att kunna uppskatta andelen individer som råkat ut för ett hälsosammanbrott eller som hotas av ett sådant. De senare har definierats som individer som upplevt trötthet för jämnan och som samtidigt sällan eller aldrig varit nöjda med livet och ofta haft sömnbesvär. Information om levnadsvanor och hälsotillstånd har hämtats från de två postenkätundersökningar (befolkningsenkäter) som Landstinget Dalarna genomförde under vårvintrarna 2003 och Dessa vände sig till åringar som var folkbokförda och bosatta i länet. De databearbetningar som utförts har byggt på information från sammanlagt personer. Resultat: 22% [21,23] av de kvinnliga och 16% [15,17] av de manliga åringarna i länet kan sägas ha hälsosamma eller sunda levnadsvanor. I antal individer räknat betyder det uppskattningsvis runt kvinnor och män (bland cirka kvinnor och män). 6% [5,6] av de kvinnliga och 8% [7,8] av de manliga åringarna i länet kan sägas ha ohälsosamma eller osunda levnadsvanor. Antalet kvinnor och män med osunda levnadsvanor kan därmed uppskattas till ungefär respektive Relativt många bland kvinnor och män har åtminstone en ohälsosam levnadsvana vad gäller kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion och att relativt få har många ohälsosamma levnadsvanor av just de slagen. Omfattningen på fritidsmotionerandet spelar en stor roll i sammanhanget. Andelen åriga kvinnor och män i länet med ett hotande eller redan inträffat hälsosammanbrott kan beräknas till 7% [7,8] respektive 5% [4,5]. ]. I antal individer innebär det cirka kvinnor och män. Bland individer med sunda levnadsvanor kan 3-5% stå inför ett hotande hälsosammanbrott eller så har ett sammanbrott redan inträffat. Den förra siffran gäller män och den senare kvinnor. Motsvarande siffror för individer med osunda levnadsvanor är 5-12%. 19

20 Bland individer som hotas av ett hälsosammanbrott eller då ett sammanbrott redan inträffat har 84-90% åtminstone en ohälsosam levnadsvana vad gäller kost, motion, rökning och alkoholkonsumtion. Den förra siffran gäller kvinnor och den senare män. Vid kommunvisa jämförelser framträder (statistiskt säkerställda) skillnader endast i undantagsfall. Det gäller såväl beträffande sunda som osunda levnadsvanor som beträffande (hotande) hälsosammanbrott. Andelen åriga kvinnor och män med hälsosamma eller sunda levnadsvanor och med (hotande) hälsosammanbrott kan med fog anses vara ungefär densamma runt om i länet. Andelarna för kommun X kan därmed anses desamma som de som gäller för länet i sin helhet. De få undantagen är: Den i Vansbro kommun (signifikant) lägre andelen kvinnor med osunda levnadsvanor och den i Hedemora kommun (signifikant) högre andelen kvinnor med (hotande) hälsosammanbrott. Avvikelserna kan dock knappast sägas vara av det direkt anmärkningsvärda slaget. Det påfallande likartade utfallet på kommunnivå vad gäller andelen med sunda och osunda levnadsvanor och (hotande) hälsosammanbrott gör att en i rapportsammanhang (6, 12) tidigare dragen slutsats åter förtjänas att lyftas fram: Vid jämförelser mellan närsjukvårdsområden, kommuner, åldersklasser, kön och socioekonomiska grupper har förvisso statistiskt signifikanta skillnader kunnat identifieras, men de är inte av den arten att de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets alkohol- och tobaksvanor, fysiska aktivitet (övervikt) och psykiska/psykosociala hälsa inte kan anses relevanta på något håll i länet Att i folkhälsoarbetet i hälsofrämjande och förebyggande anda göra sitt allra bästa på de av landstinget ur hälsopolitisk synvinkel prioriterade områdena kring dalfolkets psykiska hälsa, tobaks-, alkohol- och motionsvanor kan göras med ett gott samvete på alla håll i länet. Vad gäller inträffade hälsosammanbrott och hotande sådana, vilka i denna studie visats ha starka kopplingar till ohälsosamma levnadsvanor, kan följande påpekas: Kalkyler som gjordes på basis av rapporteringen vårvintern 2000 (11) pekade på att ända upp till av totalt åringar i Dalarna skulle kunna ha mycket att vinna på att ordentligt lyssna på kroppens signaler och därefter snarast vidtaga åtgärder för ett hälsosammare liv. Bland personer (runt ) där ett hälsosammanbrott kunde bedömas ligga hotande nära hade bara runt 20% på senare tid resonerat med sjukvårdspersonal om sina levnadsvanor och sin sociala situation. (Redan långtidssjukskrivna och personer med långvarig sjukvårdskrävande sjukdom hade gallrats bort.) Då det tidigare visats att nio av tio åringar anser det viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal utöver rent sjukvårdande insatser också ägnar sig åt förebyggande när man kommer som patient, så bör ett resursmobiliserande engagemang från sjukvårdspersonalens sida i sina patienters livssituation och levnadsvanor i stort sett alltid övervägas. Hur distriktsläkare (läkare på vårdcentral) och distriktssköterskor verksamma i Dalarna skall förhålla sig till patienternas rök- och alkoholvanor har tydligt marke- 20

21 rats i av landstingsledningen särskilt utfärdade riktlinjer Dalasjukvårdens allmänna råd nr 3/98 (13). För att följa riktlinjerna måste distriktsläkare och distriktssköterskor ge muntlig och skriftlig information till tobaksanvändare med råd om rökslut. Distriktsläkare och distriktssköterskor måste också ge muntlig information om risker med högkonsumtion av alkohol och ge en rekommendation om en minskning av konsumtionen. Av riktlinjerna framgår också att distriktsläkare och distriktssköterskor ständigt måste hålla frågan aktuell vid kommande besök. (På det lokala planet har varje vårdcentralschef till uppgift att tillse att riktlinjerna efterlevs.) Svensk Förening För Allmänmedicin gav för några år sedan ut ett studiebrev om hur allmänläkare på ett smidigt sätt kan arbeta med högkonsumenter av alkoholhaltiga drycker/riskbrukare och alkoholintervention. Studiebrevet finns numera tillgängligt via Folkhälsoinstitutets hemsida ( Man kan gå in under Riskbruksprojektet, Verktyg och Familjeläkarnas/ST-läkarnas verktyg. Enligt allmänläkare Charlotte Hedberg skall alkoholintervention i korthet handla om följande: Tala om alkohol som livsstil, inte som alkoholmissbruk eller beroende Introducera individuell känslighet för alkohol i relation till patienternas symptom/labvärden Föreslå en halvering under tex 3 veckor Återbesök/uppföljning feedback Landstinget Dalarna har tagit fram en blankett som sjukvårdspersonal kan använda för att ordinera fysisk aktivitet som en behandlingsinsats. Blanketten är åtkomlig på landstingets intranät om man går in under Hälsofrämjande hälso- och sjukvård, FYSS fysisk aktivitet och Ordinationsblankett. Under Hälsofrämjande hälso- och sjukvård kan man även finna information om motiverande samtal, information som kan vara användbar inte minst för tobaksintervention. De utredningsresultat kring (hotande) hälsosammanbrott och hälsosamma och ohälsosamma levnadsvanor bland åringar i Dalarna som redovisats i denna rapport kan, framför allt, fungera som referensvärden i framtida uppföljningar av folkhälsoproblematiken. 21

22 4 UTREDNINGSRAPPTERNA Denna rapport är framtagen inom ramen för det epidemiologiska utredningsarbete som bedrivs på Utvecklingsenheten vid Landstinget Dalarnas huvudkontor. Epidemiologiskt utredningsarbete innebär studier av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning. En bred definition av det epidemiologiska arbetsområdet innefattar även studier av annat än sjukdomar och hälsobesvär, exempelvis riskbeteende (som rökning), livssituationer (som arbetslöshet), förebyggande och hälsofrämjande insatser (som alkoholintervention) och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Det epidemiologiska utredningsarbetet vid landstingets huvudkontor (landstingsstyrelsens kansli) har under åren haft två huvudinriktningar, dels en som kan karakteriseras som folkhälsouppföljning, dels en som kan karakteriseras som verksamhetsuppföljning. Tyngdpunkten i utredningsarbetet ligger numera på verksamhetsuppföljningar, innebärande klarlägganden av sjukvårdens, i synnerhet primärvårdens, sätt att möta befolkningens behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från landstingets sjukvårdspolitiska målsättningar kring tillgänglighet, bemötande, förtroende och hälsorådgivning. Resultaten av utredningsarbetena har dokumenterats i en serie rapporter (Se rapportförteckning längst bak i rapporten!). Dessa kan göras tillgängliga via internet (Se länkar nedan!). Verksamhetsuppföljningar: aspx Folkhälsouppföljningar: aspx 22

23 REFERENSER 1 Granvik M års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoeendet av de upplevda vårdbehoven. Utredningsrapport (nr 138). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun oktober Granvik M års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på sjukvårdsrådgivning per telefon och vårdcentralernas telefontillgänglighet. Utredningsrapport (nr 139). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun november Granvik M, Sandberg B-M års postenkätundersökning Serviceprofiler för landstinget Dalarnas vårdcentraler mm. Utredningsrapport (nr 140). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun november Granvik M års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för hälso- och sjukvården. Utredningsrapport (nr 141). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun januari Granvik M års postenkätundersökning Kompletterande resultatredoisning med fokus befolkningens levnadsvanor ur hälsofrämjande och förebyggande perspektiv. Utredningsrapport (nr 143). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun april Granvik M års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor. Utredningsrapport (nr 142). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun februari Granvik M års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på personer som på sin vårdcentral nekats sjukskrivning eller remiss till specialist och på personer som avstått från att kontakta sin vårdcentral trots ett upplevt kontaktbehov. Utredningsrapport (nr 144). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun juli Granvik M års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus på åringars läkemedelsanvändning. Utredningsrapport (nr 148). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun november Landstinget Dalarna (Kopparbergs läns landsting). Vi vill mota Olle i grind och förebygga ohälsa. Hälsopolitiskt program. Falun november TV2 (Intervju med Alexander Perski). Frågor till studion fortsättning på dramadokumentären En dag i taget om utbrändhet. 23

24 11 Granvik M. Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning avseende dalfolkets rapportering av utbrändhet. Utredningsrapport (Nr 120). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun december Granvik M. Föredragning i landstingsstyrelsen 5 november 2007 Overheadbilder. Utredningsrapport (nr 147). Landstinget Dalarna. Landstingsstyrelsens kansli. Falun november Landstinget Dalarna. Riktlinjer för distriktsläkares och distriktssköterskors intervention gentemot dagligrökande patienter och patienter som är högkonsumenter av alkohol. Dalasjukvårdens allmänna råd nr 3/98. 24

25 RAPPTER FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Nr 1 Granvik, M, Den epidemiologiska strategin, juli 1981 Nr 4 Granvik, M, diagnoser i Kopparbergs län, april 1982 Nr 9 Granvik, M, Ett lokalt hälsoarbete utifrån en epidemiologisk strategi (Förslag till slutrapport), september 1982 Nr 34 Granvik, M, Vad kan vi rikta uppmärksamheten på i folkhälsoarbetet?, september 1986 Nr 88 Granvik, M, Precisera beställarkraven! - information i landstingsstyrelsen, september 1995 Nr 90 Granvik, M och Sandberg, B-M, Demografi, socioekonomiska förhållanden, vårdutnyttjande, sjuklighet och dödlighet - Vad kännetecknar länets sjukvårdsområden?, december 1995 Nr 92 Granvik, M, Blev grund- och gymnasieskolorna rök- och snusfria?, februari 1996 Nr 99 Fritzell, P och Granvik, M års befolkningsenkät - resultatredovisning: Personer med värk i länd- och korsryggen, april 1997 Nr 112 Granvik, M, Hur gick det? En uppföljning av landstinget Dalarnas hälsopolitiska målsättningar för år 2000, december Nr 117 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning med fokus på frånvaro från arbetet på grund av egen sjukdom och långtidssjukskrivna (minst 90 dagar), juli Nr 120 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 2000: Kompletterande resultatredovisning avseende dalfolkets rapportering av utbrändhet, december Nr 122 Granvik, M och Hallberg, H, Hinner inte? Orkar inte? Allmänläkares uppfattningar om förebyggande och psykosocial problematik, augusti Nr 124 Granvik, M, Hälsa och levnadsvanor bland niondeklassare i Dalarna höstterminen 2002, mars Nr 128 Granvik, M, Kommer levnadsvanor och social situation upp till diskussion då befolkningen besöker hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina hälsoproblem?, januari Nr 132 Granvik, M, Ungdomsenkäten höstterminen 2004, april 2005 Nr 133 Granvik, M, Kvinnor med långvarig sjukvårdskrävande ohälsa av psykiskt eller psykosocialt slag mm Vilka orsaker och vägar till förbättringar kan identifieras?, mars

26 Nr 134 Granvik, M, Patientenkäter och befolkningsenkäter som instrument för att mäta primärvårdens sätt att fungera, augusti 2005 Nr 136 Granvik, M, Vårdbarometern Resultat för åren , december 2005 Nr 137 Granvik, M, Nationella befolkningsenkäten Resultat för åren , januari 2006 Nr 138 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven, oktober 2006 Nr 139 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på sjukvårdsrådgivning per telefon och vårdcentralernas telefontillgänglighet, november Nr 140 Granvik, M och Sandberg, B-M, 2006 års postenkätundersökning Serviceprofiler för Landstinget Dalarnas vårdcentraler mm., november Nr 141 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för hälso- och sjukvården, januari Nr 142 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor, februari Nr 143 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus befolkningens levnadsvanor ur hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, april Nr 144 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på personer som på sin vårdcentral nekats sjukskrivning eller remiss till specialist och på personer som avstått från att kontakta sin vårdcentral trots ett upplevt kontaktbehov, juli Nr 145 Granvik, M, 2007 års äldreenkät, september Nr 146 Granvik, M, Paperin, A. Öppna jämförelser till gagn för alla och som avstamp för framtiden?, oktober Nr 147 Granvik, M, Föredragning i landstingsstyrelsen 5 november 2007 Overheadbilder, november Nr 148 Granvik, M, 2006 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus på åringars läkemedelsanvändning, november Nr 149 Granvik, M, Paperin, A. Öppna jämförelser -avstamp till ett platt fall!, november

27 FÖRTECKNING ÖVER ARTIKLAR, PROJEKTPLANER, VERKSAMTS- BESKRIVNINR MM FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Granvik, M och Lindbom, G, Utveckling av hälsopolitisk verksamhet i Kopparbergs läns landsting, Sjukhuset, nr 2, s 68-70, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Att utreda och förebygga sjukdomar och skador - erfarenheter från Kopparberg, SM-Nytt, nr 6, s 206-2, 1982 Bolin, H och Granvik, M, Dödlighet i cerebrovaskulära sjukdomar hos kvinnor i Älvdalens kommun, Allmänmedicin, nr 3, s , 1984 Granvik, M och Hallberg, H, För-tidigt-döda-män i Borlänge kommun, Allmänmedicin, nr 4, s Granvik, M, Lundström, N och Nordbäck, B, Besök på en distriktsläkarmottagning i Dalarnas glesbygd, Allmänmedicin, nr 1, s 30-33, 1986 Granvik, M, profiler - till vad nytta?, Allmänmedicin, nr 2, s 59-61, 1986 Granvik, M, Jerdén, L, Hjort, H, Näs-Persson, C och Öyen, B, Hälsoundersökning av medelålders män i Falun, Allmänmedicin, nr 5, s , 1986 Granvik, M, Karakterisering av patienter med många läkarkonsultationer ("storkonsumenterna") vid en vårdcentral i glesbygd med hjälp av AID-analys, utkast till artikel, augusti 1986 Granvik, M, Att vilja men inte kunna planera behovsbaserat eller att kunna men inte vilja?, Socialmedicinsk tidskrift, nr 5-6, s , 1990 Granvik, M, Sandberg, B-M, Friberg, L, Lind, B, Nilsson, B, Låga halter av bly och kadmium i blod hos skolbarn i såväl tätbygds- som glesbygdsområden i Dalarna, Läkartidningen, vol 85, nr 5, s , 1988 Granvik, M, Rökning bland skolbarn visar sig i förhöjda tungmetallhalter i blodet, Wårt landsting, Kopparbergs läns landsting, nr 1, s 11, 1988 Granvik, M, Jäverfalk, T och Wahlberg, S-E, Särskild hälsoundersökning av personer bosatta i vissa försurningsdrabbade områden i Dalarna, Projektplan, Granvik, M och Nilsson, L, Rökruta bara på två av grundskolorna, Debattartikel, Dala-Demokraten, Granvik, M, Länets äldre nöjda med sjukvården, men..., Debattartikel, Nya Ludvika Tidning,

28 Granvik, M och v Schultz, M, Effekten av kostinformation för bättre blodfettvärden minskade på sikt, AllmänMedicin, nr 1, s 33-34, 1995 Granvik, M, Felaktig uppfattning om Dalarnas sjukvård, Debattartikel, Falu-Kuriren, Granvik, M, Läkares råd om rökstopp en potential i folkhälsoarbetet?, AllmänMedicin, nr 2, s 9-111, 1996 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård?; Läkartidningen, Vol 95, Nr 5, s , 1998 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård! inte alltid enbart en fråga om brist på pengar, AllmänMedicin, nr 1, s 17-19, 1998 Granvik, M, Sysselsättning, ekonomiska svårigheter och ohälsa i Dalarna, Socialmedicinsk tidskrift, Nr 6, s , 1998 Granvik, M och Nilsson, L, 15-åringars rökvanor i Dalarna, Hälsa & Miljö i Skolan, Nr 3/Läsåret , s 18-19, Förlagshuset Gothia, Göteborg Granvik, M och Melander, A, Utreds alkohol- och motionsvanor vid oro, ångest och sömnsvårigheter? Medikament, Nr 3, s 83-85, Granvik, M, Har det förebyggande fått vad det förtjänar?, AllmänMedicin, Nr 3, s , Granvik, M, Hallberg, H, När tiden inte räcker till, AllmänMedicin, Nr 6, s 332-9, Granvik, M och Hallberg, H. Marianne, 40 år, en fiktiv patient med symtom på utbrändhet - Allmänläkarna sjukskrev, men kom inte dialogen med patienten i skymundan?, Läkartidningen, Vol 0, nr 12, s 36-41, Granvik, M, Få psykologiska effekter i Dalarna av Irakkriget, Medikament, Nr 3, s 50-51, Granvik, M, Paperin, A. Hälso- och sjukvården är på rätt väg i Dalarna. Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren m fl) Granvik, M, Paperin, A. Måste lokalpressen alltid ha svarta rubriker om Landstinget Dalarna? Granvik, M, Paperin, A. Orättvis rangordning i Öppna jämförelser. Dagens Medicin, Nr 45/2007 (s 35). Granvik, M, Paperin, A. Platt fall för SKL:s Öppna jämförelser. Dagens Medicin, Nr 48/2007 (s 43). 28