RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 158, DECEMBER 2008

Transkript

1 RAPPORT FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE, NR 15, DECEMBER 0 NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄTEN - Resultat 0 och tillbakablickar mot åren av Mats Granvik LANDSTINGET DALARNA Huvudkontoret

2 FÖRORD Föreliggande utredningsrapport är framtagen i syfte att kunna erbjuda information till alla som snabbt önskar orientera sig om hur folk i Dalarna (och i landet i stort) svarat på några hälsopolitiskt intressanta frågor i Statens folkhälsoinstituts nationella befolkningsenkät. Vårvintern 0 genomfördes undersökningen för femte i året i följd. Landstinget Dalarna medverkade med ett tilläggsurval. Falun i december 0 Mats Granvik Utredare 2

3 NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄTEN Under 03 beslutade riksdagen om nya folkhälsomål för Sverige. Som en följd av detta fick Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att följa upp folkhälsans och dess bestämningsfaktorers utveckling över tid på nationell nivå. För att kunna genomföra sitt uppdrag utarbetade FHI en så kallad befolkningsenkät, FHI s nationella befolkningsenkät, benämnd Hälsa på lika villkor. Hälsa på lika villkor genomförs sedan 04 årligen i form av en postenkätundersökning. Förutom de uppgifter som samlas in via postenkäten inhämtas ett antal registeruppgifter från Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB), utbildningsregistret och inkomst- och taxeringsregistret. Deltagarnas svar i postenkäten skyddas av sekretesslagen (SFS 190:100, 9 kap. 4 ). Landstingen i landet erbjuds varje år medverka med tilläggsurval. Landstinget Dalarna har deltagit med ett sådant 04, 05 och 0. RESULTAT 04 OCH 05 Jämförelser mellan tidigare utfall för riket och Dalarna visade få signifikanta skillnader. Läget i Dalarna kunde därmed i stort anses vara detsamma som i riket i sin helhet, såväl 04 som 05. Även om det i några få avseenden rörde sig om statistiskt säkerställda skillnader, så var de inte av direkt anmärkningsvärda slagen, måhända med ett enda undantag och det gällde den i Dalarna lägre andelen män som varit utsatta för miljötobaksrök. I det avseendet rörde det sig om en skillnad gentemot riket på cirka procentenheter, annars på sin höjd om måttliga 3 procentenheter. Jämförelser visade också att män och kvinnor i Dalarna besvarade Folkhälsoinstitutets enkätfrågor på i stort sett samma sätt såväl 04 som 05. Förändringarna från ett år till ett annat vad gäller rapporteringen av olika hälsoproblem och levnadsvanor i Dalarna var i regel obetydliga beaktat förekommande slumpmarginaler. (Den största förändringen, minskningen av långvarig sjukdom bland män i Dalarna från 44% 04 till 3% 05, visade sig med nöd och näppe vara av det statistiskt signifikanta slaget.) Jämförelser av rapporteringen på närsjukvårdsområdesnivå visade att den geografiska faktorn varit av (viss) betydelse för de aspekter på folkhälsoproblematiken som satts i fokus. (Könsfaktorn visade sig emellertid kunna ha långt större betydelse.) De geografiska skillnader som framträdde på närsjukvårdsområdesnivå kunde dock, åtminstone delvis, tänkas bottna i olika åldersstrukturer i lokalbefolkningarna. Då avsikten varit att i första hand redovisa utredningsresultat ur något som kan liknas vid ett vårdbehovsperspektiv, så utfördes inte åldersstandardisering. Statistiskt säkerställda skillnader på kommunnivå kunde urskiljas, såväl ifråga om aspekter på hälsotillståndet som ifråga om aspekter på levnadsvanor. Jämförelser mellan kommunerna i länet gav dock, liksom beträffande jämförelserna på 3

4 närsjukvårdsområdesnivå, vid handen att statistiskt säkerställda skillnader var mera undantag än regel. Dock framkom det att det fanns klara skillnader mellan vissa kommuner, exempelvis när det gäller rapporteringen av svår värk i muskler och leder bland kvinnor i Avesta kommun (cirka 29%) och Falu kommun (cirka %). Ett annat exempel gällde rapporteringen av ett dagligt rökande bland män. Rapporteringen visade att cirka 17% av männen i Ludvika kommun rökte dagligen, men knappt hälften (cirka %) av männen i Mora kommun. Som ett tredje exempel kunde det omnämnas att det var klart vanligare att dricka alkohol minst två gånger i veckan bland män i Falu kommun, Hedemora kommun och Ludvika kommun än vad det var bland män i Malungs kommun och Älvdalens kommun. Män i Falu kommun och Hedemora kommun verkade dock inte ägna sig åt ett så kallat riskbruk mer än vad män gjorde på andra håll i länet. (Utredningsarbete som genomfördes kring 04 års undersökning visade att det viktnings- och kalibreringsförfarande som SCB använt sig av i syfte att reducera förekommande bortfallsskevhet i undersökningsmaterialen varit av mer teoretisk betydelse än praktisk.) NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄTEN VÅRVINTERN 0 0 års undersökning vände sig till slumpvis utvalda personer i -4-årsåldern. Det första utskicket nådde hushållen runt den 19 mars. De efterföljande påminnelseutskicken, tre till antalet, gjordes med cirka tio dagars mellanrum. Enkätutskicken administrerades av Statistiska centralbyrån (SCB). Tilläggsurvalet för Dalarna bestod i ett obundet slumpmässigt urval (OSU) om 500 personer. Tillsammans med det nationella urvalet för Dalarna kom urvalet för Dalarna ( nettourvalet ) att omfatta personer. Av dessa svarade personer, innebärande en svarsfrekvens uppgående till 59%, sex procentenheter lägre än förra gången och den för Dalarna hitintills lägsta. (Svarsfrekvensen för det nationella urvalet blev 56%, vilket gav besvarade enkäter.) Alla som ville kunde besvara enkäten via Internet. I Dalarna använde sig 50 personer av den möjligheten, det vill säga 11% av de svarande. (Andelen blev densamma för det nationella urvalet.) 4

5 RESULTAT 0 (MED TILLBAKABLICKAR MOT 04 OCH 05) Hur dalfolk i åldrarna -4 år nu och tidigare svarat på frågorna i den nationella befolkningsenkäten framgår ur bilaga 1 och 2. Redovisningen är inte uttömmande. Urvalet av frågor och svar har i första hand gjorts med utgångspunkt från vad som fokuserats ur folkhälsopolitiska perspektiv i Dalarna, i synnerhet aspekter på befolkningens alkohol-, tobaks- och motionsvanor samt psykiska hälsa och välbefinnande. Vad rapporteringen under 0 resulterat i på närsjukvårdsområdesnivå och kommunnivå framgår ur bilaga 3 och 4. (Då könsfaktorn i tidigare rapporteringar visat sig sakna betydelse för förekomsten av diabetes, högt blodtryck och långvariga sjukdomar, görs denna gång ingen könsuppdelning i dessa avseenden.) Intrycken från utredningsarbetet kan i korthet sammanfattas enligt följande: Förändringarna i hälsotillstånd och levnadsvanor för såväl kvinnor som män faller i allmänhet inom slumpmarginalen. Dalfolkets hälsa och levnadsvanor visade sig tidigare inte förändras på något direkt anmärkningsvärt sätt i ett ettårsperspektiv och nu inte heller i ett treårsperspektiv. Det kan dock med fog påstås att lätta besvär i form av trötthet bland män minskat under de senaste tre åren. Det kan också med fog påstås att det framkommit en tendens till att fler och fler män dricker alkohol minst två gånger i veckan. Andelen kvinnor och män med högt blodtryck tenderar också att öka, sannolikt, åtminstone delvis, som en följd av en åldrande befolkning. En tendens till en ökning av användningen av smärtstillande medicin utan recept kan även skönjas. Det gäller både bland kvinnor och män. Befolkningens förtroende för sjukvården är mångdubbelt större än för politiker i landstinget. (Ungefär var fjärde-femte i befolkningen har inget eller inte särskilt stort förtroende för sjukvården, men mer än varannan för politiker i landstinget.) Färre och färre (såväl kvinnor som män) har rapporterat svårigheter att klara löpande utgifter för mat, hyra, räkningar med mera. Runt var femte dalkulla och var åttonde dalkarl har under de senaste tre månaderna upplevt ett behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård. (De vanligaste orsakerna visade sig vara i fallande betydelse negativa erfarenheter fån tidigare besök, besvären gick över, hade inte tid och för långa väntetider.) Rapporteringarna från de fem närsjukvårdsområdena kan, med något enstaka undantag, betraktas som samstämmiga eller tämligen samstämmiga. Vid jämförelserna har både könsfaktorn och slumpvarationen beaktats. 5

6 Statistiskt säkerställda skillnader på kommunnivå kan urskiljas också utifrån 0 års rapportering, såväl ifråga om aspekter på hälsotillståndet som ifråga om aspekter på levnadsvanor. Liksom tidigare är dock sådana skillnader mera undantag än regel. För ett vanligt hälsoproblem som sömnbesvär kan förekomsten anses vara densamma i samtliga kommuner även efter kontroll för könsfaktorn. Trots över svarande i det länsrepresentativa urvalet, så blir, vid kommunvisa jämförelser, slumpmarginalerna för de befolkningsmässigt minsta kommunerna (som Orsa, Vansbro och Älvdalen) lätt besvärande stora. Skillnaderna måste vara ordentligt stora för att bli statistiskt säkerställda. För fokusering på förekomsten av de dominerande och åtgärdsbara folkhälsoproblem behöver detta dock inte ställa till några som helst bekymmer. Större lokala undersökningsurval kan, å ena sidan, mycket väl (och sannolikt) möjliggöra ett avläsande av fler statistiskt säkerställda skillnader än vad som nu blivit fallet. Å andra sidan kan statistiskt säkerställda skillnader som baserar sig på många observationer bli små och utan praktisk betydelse för fokusering av folkhälsoarbete då nivån hellre än skillnader är av intresse. (Många observationer kan ha sina största förtjänster för måluppfyllelseanalyser och liknande.) Vid kommunvisa jämförelser gjorda utifrån 0 års rapportering framträder emellertid några statistiskt säkerställda skillnader. De tydligaste av dessa är: - Färre med dåligt hälsotillstånd bland leksandsborna än bland smedjebackenborna. - Färre med besvär till följd av övervikt/fetma bland män i Falu kommun än bland män i Smedjebackens kommun. - Färre med värk i muskler- och leder bland faluborna än bland hedemoraborna. - Färre med diabetes bland gagnefborna än bland avestaborna och smedjebackenborna. - Färre dagligrökare bland män i Vansbro kommun än bland män i Ludvika kommun. - Färre dagligrökare bland kvinnor i Vansbro kommun och Leksands kommun än bland kvinnor i Falu kommun, Gagnefs kommun, Hedemora kommun, Ludvika kommun och Smedjebackens kommun. Jämförelser kommer att göras mellan förhållandena i Dalarna och i riket i sin helhet när Folkhälsoinstitutet redovisat de senare. Utfallet kommer att redovisas i en fristående utredningsrapport. 6

7 UTREDNINGSRAPPORTERNA Denna rapport är framtagen inom ramen för det epidemiologiska utredningsarbete som bedrivs vid Landstinget Dalarnas huvudkontor. Epidemiologiskt utredningsarbete innebär studier av ohälsans utbredning och orsaker i en bestämd befolkning. En bred definition av det epidemiologiska arbetsområdet innefattar även studier av annat än sjukdomar och hälsobesvär, exempelvis riskbeteende (som rökning), livssituationer (som arbetslöshet), förebyggande och hälsofrämjande insatser (som alkoholintervention) och utnyttjande av hälso- och sjukvård. Det epidemiologiska utredningsarbetet vid landstingets huvudkontor (landstingsstyrelsens kansli) har under åren haft två huvudinriktningar, dels en som kan karakteriseras som folkhälsouppföljning, dels en som kan karakteriseras som verksamhetsuppföljning. Tyngdpunkten i utredningsarbetet ligger numera på verksamhetsuppföljningar, innebärande klarlägganden av sjukvårdens, i synnerhet primärvårdens, sätt att möta befolkningens behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från landstingets sjukvårdspolitiska målsättningar kring tillgänglighet, bemötande, förtroende och hälsorådgivning. Resultaten av utredningsarbetena har dokumenterats i en serie rapporter (Se rapportförteckning längst bak i rapporten!). Dessa kan göras tillgängliga via internet (Se länkar nedan!). Verksamhetsuppföljningar: 9.aspx Folkhälsouppföljningar: aspx 7

8 BILAGA 1: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTATSAMMANSTÄLLNING FÖR 0 OCH ÅREN AVSEENDE HÄLSOTILLSTÅND OCH LEVNADSVANOR Uppgifterna för 04 avser 1-4-åringar och för 05-4-åringar och har i huvudsak tillhandahållits från Statens folkhälsoinstitut. Skattningarna för 04 och 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 (-4-åringar) är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. 1(2) Kön: Män Kvinnor Undersökningsår: 0 04/5 0 04/5 Andel (%): Mycket bra eller bra allmänt hälsotillstånd Långvarig sjukdom Långvarig sjukdom med funktionsnedsättning Svår värk i rörelseorganen Ängslan, oro, ångest svåra besvär Sömnbesvär svåra Trötthet lätta/svåra besvär Trötthet svåra besvär Återkommande mag-/tarmbesvär lätta/svåra besvär Återkommande mag-/tarmbesvär svåra besvär Ganska eller mycket stressad Någon gång allvarligt övervägt att ta sitt liv

9 BILAGA 1 forts. 2(2) Uppgifterna för 04 avser 1-4-åringar och för 05-4-åringar och har i huvudsak tillhandahållits från Statens folkhälsoinstitut. Skattningarna för 04 och 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 (-4-åringar) är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. Kön: Män Kvinnor Undersökningsår: 0 04/5 0 04/5 Andel (%): Allergi Astma 11 Diabetes Högt blodtryck Övervikt (25< BMI < 30) Fetma (BMI 30) Övervikt/fetma Stillasittande fritid Alkohol minst 2 ggr/vecka glas eller fler vid samma tillfälle varje vecka Dagligrökare Dagligsnusare Röker och/eller snusar dagligen Använt hasch eller marijuana Använt hasch eller marijuana senaste året

10 1(4) BILAGA 2: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTATSAMMANSTÄLLNING AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0 och 05. Uppgifterna avser - 4-åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. Skattningarna för 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. Kön: Män Kvinnor Intervjuade i: Under de senaste tre månaderna använt (%): magsårs-/magkatarrmedicin astma-/allergimedicin diabetesmedicin blodtryckssänkande medicin 1 sömnmedel/insomningsmedicin antidepressiv medicin lugnande eller ångestdämpande medicin smärtstillande medicin med recept smärtstillande medicin utan recept blodfettssänkande medicin åringar: sömnmedel/insomningsmedicin antidepressiv medicin blodtryckssänkande medicin åringar: sömnmedel/insomningsmedicin antidepressiv medicin blodtryckssänkande medicin

11 2(4) BILAGA 2: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTATSAMMANSTÄLLNING AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0 och 05. Uppgifterna avser - 4-åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. Skattningarna för 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. Kön: Män Kvinnor Intervjuade i: Andel (%): Under de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som man fått recept på Under de senaste tre månaderna upplevt behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård -64-åringar: Under de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som man fått recept på Under de senaste tre månaderna upplevt behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård 70-4-åringar: Under de senaste tre månaderna avstått från att köpa medicin som man fått recept på Under de senaste tre månaderna upplevt behov av läkarvård men ändå avstått från att söka vård 11

12 3(4) BILAGA 2: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTATSAMMANSTÄLLNING AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0 och 05. Uppgifterna avser - 4-åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. Skattningarna för 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. Kön: Män Kvinnor Intervjuade i: Andel (%): Ja, vid flera tillfällen på frågan Har det under de senaste tre månaderna hänt att du haft svårigheter att klara de löpande utgifterna för mat, hyra, räkningar mm? Ja på frågan Har du någon sjuk eller gammal närstående som du hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar? Ja på frågan Har du under de senaste månaderna blivit utsatt för fysiskt våld? Ja, flera gånger på frågan Har du under de senaste tre månaderna blivit behandlad/bemött på ett sätt så att du känt dig kränkt? Anställda: Trivs mycket eller ganska bra med arbetsuppgifterna

13 4(4) BILAGA 2: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTATSAMMANSTÄLLNING AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0 och 05. Uppgifterna avser - 4-åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. Skattningarna för 05 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 2-3 procentenheter. De lägre slumpmarginalerna för skattningar med värden omkring 10 procent och de högre omkring 50 procent. Skattningarna för 0 är behäftade med slumpmarginaler runt ± 1-2 procentenheter. Vid jämförelser mellan undersökningsår och mellan kvinnor och män måste alltid hänsyn tas till slumpmarginalerna om skillnader skall kunna anses existera. Kön: Män Kvinnor Intervjuade i: Andel (%): Ja på frågan Har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Ja, för det mesta eller alltid på frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? Deltagit i studiecirkel/kurs på fritiden under de senaste månaderna Ja på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Ganska eller mycket stort förtroende för sjukvården Ganska eller mycket stort förtroende för politiker i sitt landsting/region -64-åringar: Ja, för det mesta eller alltid på frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? 70-4-åringar: Ja, för det mesta eller alltid på frågan Kan du få hjälp av någon/några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? 13

14 BILAGA 3: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTAT PÅ NÄRSJUKVÅRDS- OMRÅDESNIVÅ AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0. Uppgifterna avser -4-åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. (95-procentiga konfidensintervall.) Närsjukvårdsområden: Södra sjukvårdsområdet: Avesta kommun, Hedemora kommun Mellersta sjukvårdsområdet: Säters kommun, Borlänge kommun, Gagnefs kommun Västerbergslagens sjukvårdsområde: Ludvika kommun, Smedjebackens kommun Falu sjukvårdsområde: Falu kommun Norra sjukvårdsområdet: Leksands kommun, Rättviks kommun, Mora kommun, Orsa kommun, Vansbro kommun, Malungs kommun, Älvdalens kommun 14

15 Bilaga 3: Diagram 1 Andel (%) -4-åringar som rapporterat dåligt eller mycket dåligt på frågan Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) dålig/mkt dålig hälsa Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 2 Andel (%) -4-åringar som rapporterat ängslan, oro eller ångest efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Ängslan/oro/ångest Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 15

16 Bilaga 3: Diagram 3 Andel (%) -4-åringar som rapporterat trötthet efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Trötthet Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 4 Andel (%) -4-åringar som rapporterat sömnsvårigheter efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Sömnsvårigheter Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde

17 Bilaga 3: Diagram 5 Andel (%) -4-åringar som rapporterat besvär till följd av övervikt/fetma efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Övervikt/fetma Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 6 Andel (%) -4-åringar som rapporterat värk i skuldror, nacke eller axlar svåra besvär eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias svåra besvär eller värk i händer, armbågar, ben eller knän svåra besvär efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Svår muskel-/ledvärk Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 17

18 Bilaga 3: Diagram 7 Andel (%) -4-åringar som rapporterat diabetes efter närsjukvårdsområde. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Diabetes Södra 1303 Mellersta 739 Västerberg 15 Falun 1465 Norra Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram Andel (%) -4-åringar som rapporterat högt blodtryck efter närsjukvårdsområde. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Högt blodtryck Södra 1303 Mellersta 739 Västerberg 15 Falun 1465 Norra Närsjukvårdsområde 1

19 Bilaga 3: Diagram 9 Andel (%) -4-åringar som svarat Ja på frågan Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? efter närsjukvårdsområde. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Långvarig sjukdom Södra 1303 Mellersta 739 Västerberg 15 Falun 1465 Norra Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 10 Andel (%) -64-åringar som svarat långtidssjukskriven (mer än 3 månader) på frågan Vilken är din nuvarande sysselsättning? efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Långtidssjukskr 3 mån--, Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 19

20 Bilaga 3: Diagram 11 Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man snusar dagligen efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Dagligt snusande Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde

21 Bilaga 3: Diagram a Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man röker dagligen efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Dagligrökare Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram b Andel (%) -64-åringar som rapporterat att man röker dagligen efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Dagligrökare, -64 år Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 21

22 Bilaga 3: Diagram 13 Andel (%) -4-åringar som rapporterat stillasittande fritid på frågan Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste månaderna? efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Stillasittande fritid Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 22

23 Bilaga 3: Diagram 14 Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man druckit alkohol minst 2 gånger i veckan under de senaste månaderna efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Alkohol minst 2 ggr/v Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 15 Andel (%) -64-åringar som rapporterat att man druckit alkohol minst 2 gånger i veckan under de senaste månaderna efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Alkohol minst 2 ggr/v, -64 år Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 23

24 Bilaga 3: Diagram Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man har inget eller inte särskilt stort förtroende för sjukvården efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) 44 Inget/inget stort förtr sjukv Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde Bilaga 3: Diagram 17 Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man har inget eller inte särskilt stort förtroende för politiker i sitt landsting/region efter närsjukvårdsområde och kön. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95- procentiga konfidensintervall.) 0 76 Inget/inget stort förtr lt/regpol Kön Man Kvinna Södra Västerberg Norra Mellersta Falun Närsjukvårdsområde 24

25 BILAGA 4: FOLKHÄLSOINSTITUTETS NATIONELLA BEFOLKNINGSENKÄT, MED TILLÄGGSURVAL FÖR DALARNA RESULTAT PÅ KOMMUNNIVÅ AVSEENDE RAPPORTERINGEN 0. Uppgifterna avser -4- åringar om inget annat angivits. Internbortfallen har inte exkluderats vid beräkningarna. (95-procentiga konfidensintervall.) Kommuner: AV = Avesta kommun BO = Borlänge kommun FA = Falu kommun GA = Gagnefs kommun HE = Hedemora kommun LE = Leksands kommun LU = Ludvika kommun MA = Malungs kommun MO = Mora kommun OR = Orsa kommun SM = Smedjebackens kommun SÄ = Säters kommun VA = Vansbro kommun ÄL = Älvdalens kommun 25

26 Bilaga 4: Diagram 1 Andel (%) -4-åringar som rapporterat dåligt eller mycket dåligt på frågan Hur bedömer Du ditt allmänna hälsotillstånd? efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Dåligt hälsotillstånd AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 26

27 Bilaga 4: Diagram 4a Andel (%) -4-åringar som rapporterat sömnsvårigheter efter kommun. Uppgifterna avser mäns rapportering 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Sömnbesvär, män AV 395 BO 493 FA 97 GA 5 HE 139 LE 2 LU MA MO 63 OR 7 RÄ 103 SM 9 SÄ 60 VA 63 ÄL Kommun Bilaga 4: Diagram 4b Andel (%) -4-åringar som rapporterat sömnsvårigheter efter kommun. Uppgifterna avser kvinnors rapportering 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Sömnbesvär, kvinnor AV 496 BO 632 FA 95 GA 175 HE 17 LE 272 LU 102 MA 1 MO 65 OR 109 RÄ 4 SM 2 SÄ 60 VA 64 ÄL Kommun 27

28 Bilaga 4: Diagram 4c Andel (%) -4-åringar som rapporterat sömnsvårigheter efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Sömnbesvär, män o kvinnor AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 2

29 Bilaga 4: Diagram 5a Andel (%) -4-åringar som rapporterat besvär till följd av övervikt/fetma efter kommun. Uppgifterna avser mäns rapportering 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Övervikt/fetma, män AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Bilaga 4: Diagram 5b Andel (%) -4-åringar som rapporterat besvär till följd av övervikt/fetma efter kommun. Uppgifterna avser kvinnors rapportering 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Övervikt/fetma, kvinnor AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun 29

30 Bilaga 4: Diagram 5c Andel (%) -4-åringar som rapporterat besvär till följd av övervikt/fetma efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Övervikt/fetma AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 30

31 Bilaga 4: Diagram 6 Andel (%) -4-åringar som rapporterat värk i skuldror, nacke eller axlar svåra besvär eller ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias svåra besvär eller värk i händer, armbågar, ben eller knän svåra besvär efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Muskel-/ledvärk AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 31

32 Bilaga 4: Diagram 7 Andel (%) -4-åringar som rapporterat diabetes efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Diabetes AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun Bilaga 4: Diagram Andel (%) -4-åringar som rapporterat högt blodtryck efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Högt blodtryck AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 32

33 Bilaga 4: Diagram 9 Andel (%) -4-åringar som svarat Ja på frågan Har Du någon långvarig sjukdom, besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem? efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) %KI Långvarig sjukdom AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 33

34 Bilaga 4: Diagram 10 Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man snusar dagligen efter kommun. Uppgifterna avser mäns rapportering 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Dagligt snusande, män AV 395 BO 493 FA 97 GA 5 HE 139 LE 2 LU MA MO 63 OR 7 RÄ 103 SM 9 SÄ 60 VA 63 ÄL Kommun 34

35 Bilaga 4: Diagram 11a Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man röker dagligen efter kommun. Uppgifterna avser mäns rapportering 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Dagligrökare, män AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Bilaga 4: Diagram 11b Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man röker dagligen efter kommun. Uppgifterna avser kvinnors rapportering 0. (95- procentiga konfidensintervall.) Dagligrökare, kvinnor AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun 35

36 Bilaga 4: Diagram Andel (%) -4-åringar som rapporterat stillasittande fritid på frågan Hur mycket har du rört och ansträngt dig kroppsligt på fritiden under de senaste månaderna? efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Stillasittande fritid AV 91 BO 15 FA 192 GA 300 HE 317 LE 5 LU 190 MA 37 MO OR 196 RÄ 227 SM 2 SÄ 1 VA 7 ÄL Kommun 36

37 Bilaga 4: Diagram 13a Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man druckit alkohol minst 2 gånger i veckan under de senaste månaderna efter kommun. Uppgifterna avser mäns rapportering 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Alkohol minst 2 ggr/v, män AV 395 BO 493 FA 97 GA 5 HE 139 LE 2 LU MA MO 63 OR 7 RÄ 103 SM 9 SÄ 60 VA 63 ÄL Kommun Bilaga 4: Diagram 13b Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man druckit alkohol minst 2 gånger i veckan under de senaste månaderna efter kommun. Uppgifterna avser kvinnors rapportering 0. (95-procentiga konfidensintervall.) 36 Alkohol minst 2 ggr/v, kvinnor AV 496 BO 632 FA 95 GA 175 HE 17 LE 272 LU 102 MA 1 MO 65 OR 109 RÄ 4 SM 2 SÄ 60 VA 64 ÄL Kommun 37

38 Bilaga 4: Diagram Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man har inget eller inte särskilt stort förtroende för sjukvården efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) Inget/inget stort förtr sjukv AV FA HE LU MO RÄ SÄ ÄL BO GA LE MA OR SM VA Kommun Bilaga 4: Diagram 17 Andel (%) -4-åringar som rapporterat att man har inget eller inte särskilt stort förtroende för politiker i sitt landsting/region efter kommun. Uppgifterna avser rapporteringen 0. (95-procentiga konfidensintervall.) 90 5 Inget/inget stort förtr pol lt/reg AV BO FA GA HE LE LU MA MO OR RÄ SM SÄ VA ÄL Kommun 3

39 RAPPORTER FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS (HUVUDKONTORETS) EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Nr 1 Granvik, M, Den epidemiologiska strategin, juli 191 Nr 4 Granvik, M, Kommundiagnoser i Kopparbergs län, april 192 Nr 9 Nr Nr 90 Nr 92 Nr 99 Granvik, M, Ett lokalt hälsoarbete utifrån en epidemiologisk strategi (Förslag till slutrapport), september 192 Granvik, M, Precisera beställarkraven! - information i landstingsstyrelsen, september 1995 Granvik, M och Sandberg, B-M, Demografi, socioekonomiska förhållanden, vårdutnyttjande, sjuklighet och dödlighet - Vad kännetecknar länets sjukvårdsområden?, december 1995 Granvik, M, Blev grund- och gymnasieskolorna rök- och snusfria?, februari 1996 Fritzell, P och Granvik, M års befolkningsenkät - resultatredovisning: Personer med värk i länd- och korsryggen, april 1997 Nr 1 Granvik, M, Hur gick det? En uppföljning av landstinget Dalarnas hälsopolitiska målsättningar för år 00, december 00. Nr 117 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 00: Kompletterande resultatredovisning med fokus på frånvaro från arbetet på grund av egen sjukdom och långtidssjukskrivna (minst 90 dagar), juli 01. Nr 1 Granvik, M, Befolkningsenkäten vårvintern 00: Kompletterande resultatredovisning avseende dalfolkets rapportering av utbrändhet, december 01. Nr 2 Granvik, M och Hallberg, H, Hinner inte? Orkar inte? Allmänläkares uppfattningar om förebyggande och psykosocial problematik, augusti 02. Nr Granvik, M, Kommer levnadsvanor och social situation upp till diskussion då befolkningen besöker hälso- och sjukvården för att få hjälp med sina hälsoproblem?, januari 05. Nr 132 Granvik, M, Ungdomsenkäten höstterminen 04, april 05 Nr 134 Granvik, M, Patientenkäter och befolkningsenkäter som instrument för att mäta primärvårdens sätt att fungera, augusti 05 Nr 136 Granvik, M, Vårdbarometern Resultat för åren 03-05, december 05 Nr 13 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Beskrivning av metod och material och resultatredovisning med fokus på befolkningens uppfattningar om väntetiderna inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård och tillgodoseendet av de upplevda vårdbehoven, oktober 06 Nr 139 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på sjukvårdsrådgivning per telefon och vårdcentralernas telefontillgänglighet, november

40 Nr 1 Granvik, M och Sandberg, B-M, 06 års postenkätundersökning Serviceprofiler för Landstinget Dalarnas vårdcentraler mm., november 06. Nr 141 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på bemötandet vid vårdcentralerna och förtroendet för hälso- och sjukvården, januari 07. Nr 142 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på hälsotillstånd och levnadsvanor, februari 07. Nr 143 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus befolkningens levnadsvanor ur hälsofrämjande och förebyggande perspektiv, april 07. Nr 144 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Resultatredovisning med fokus på personer som på sin vårdcentral nekats sjukskrivning eller remiss till specialist och på personer som avstått från att kontakta sin vårdcentral trots ett upplevt kontaktbehov, juli 07. Nr 145 Granvik, M, 07 års äldreenkät, september 07. Nr 147 Granvik, M, Föredragning i landstingsstyrelsen 5 november 07 Overheadbilder, november 07. Nr 14 Granvik, M, 06 års postenkätundersökning Kompletterande resultatredovisning med fokus på -64-åringars läkemedelsanvändning, november 07. Nr 151 Granvik, M. Hälsosamt och ohälsosamt levnadssätt och hälsosammanbrott, januari 0. Nr 152 Granvik, M, besök på allmänläkarmottagningarna vid fyra vårdcentraler i Dalarna, september 0. Nr 153 Granvik, M, Allmänläkares erfarenheter av att arbeta med en väntrumsenkät som arbetsinstrument, september 0. Nr 154 Granvik, M, Om väntrumsenkäten föredragning i landstingsstryrelsen 6 oktober 0, oktober 0. Nr 156 Granvik, M, Nya perspektiv på frågan om det förebyggande fått vad det förtjänar, oktober 0 Nr 157 Granvik, M och Paperin, A, Rött ljus för Öppna jämförelser!, november 0. Nr 15 Granvik, M, Nationella befolkningsenkäten Resultat 0 och tillbakablickar mot åren 04-05, december 0.

41 FÖRTECKNING ÖVER ARTIKLAR MM FRÅN LANDSTINGSKANSLIETS (HUVUDKONTORETS) EPIDEMIOLOGISKA UTREDNINGSARBETE Granvik, M och Lindbom, G, Utveckling av hälsopolitisk verksamhet i Kopparbergs läns landsting, Sjukhuset, nr 2, s 6-70, 192 Bolin, H och Granvik, M, Att utreda och förebygga sjukdomar och skador - erfarenheter från Kopparberg, SFAM-Nytt, nr 6, s 6-210, 192 Bolin, H och Granvik, M, Dödlighet i cerebrovaskulära sjukdomar hos kvinnor i Älvdalens kommun, Allmänmedicin, nr 3, s 5-130, 194 Granvik, M och Hallberg, H, För-tidigt-döda-män i Borlänge kommun, Allmänmedicin, nr 4, s Granvik, M, Lundström, N och Nordbäck, B, Besök på en distriktsläkarmottagning i Dalarnas glesbygd, Allmänmedicin, nr 1, s 30-33, 196 Granvik, M, Kommunprofiler - till vad nytta?, Allmänmedicin, nr 2, s 59-61, 196 Granvik, M, Jerdén, L, Hjort, H, Näs-Persson, C och Öyen, B, Hälsoundersökning av medelålders män i Falun, Allmänmedicin, nr 5, s , 196 Granvik, M, Karakterisering av patienter med många läkarkonsultationer ("storkonsumenterna") vid en vårdcentral i glesbygd med hjälp av AID-analys, Utkast till artikel, augusti 196 Granvik, M, Att vilja men inte kunna planera behovsbaserat eller att kunna men inte vilja?, Socialmedicinsk tidskrift, nr 5-6, s , 1990 Granvik, M, Sandberg, B-M, Friberg, L, Lind, B, Nilsson, B, Låga halter av bly och kadmium i blod hos skolbarn i såväl tätbygds- som glesbygdsområden i Dalarna, Läkartidningen, Vol 5, nr 5, s 3-322, 19 Granvik, M, Rökning bland skolbarn visar sig i förhöjda tungmetallhalter i blodet, Wårt landsting, Kopparbergs läns landsting, nr 1, s 11, 19 Granvik, M, Jäverfalk, T och Wahlberg, S-E, Särskild hälsoundersökning av personer bosatta i vissa försurningsdrabbade områden i Dalarna, Projektplan, Granvik, M och Nilsson, L, Rökruta bara på två av grundskolorna, Debattartikel, Dala-Demokraten, Granvik, M, Länets äldre nöjda med sjukvården, men..., Debattartikel, Nya Ludvika Tidning, Granvik, M och v Schultz, M, Effekten av kostinformation för bättre blodfettvärden minskade på sikt, AllmänMedicin, nr 1, s 33-34, 1995 Granvik, M, Felaktig uppfattning om Dalarnas sjukvård, Debattartikel, Falu- Kuriren, Granvik, M, Läkares råd om rökstopp en potential i folkhälsoarbetet?, AllmänMedicin, nr 2, s ,

42 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård?; Läkartidningen, Vol 95, nr 5, s , 199 Granvik, M, För dyrt att söka sjukvård! inte alltid enbart en fråga om brist på pengar, AllmänMedicin, nr 1, s 17-19, 199 Granvik, M, Sysselsättning, ekonomiska svårigheter och ohälsa i Dalarna, Socialmedicinsk tidskrift, nr 6, s , 199 Granvik, M och Nilsson, L, 15-åringars rökvanor i Dalarna, Hälsa & Miljö i Skolan, nr 3/Läsåret , s 1-19, Förlagshuset Gothia, Göteborg 199. Granvik, M och Melander, A, Utreds alkohol- och motionsvanor vid oro, ångest och sömnsvårigheter? Medikament, nr 3, s 3-5, Granvik, M, Har det förebyggande fått vad det förtjänar?, AllmänMedicin, nr 3, s , 02. Granvik, M, Hallberg, H, När tiden inte räcker till, AllmänMedicin, nr 6, s 332-9, 02. Granvik, M och Hallberg, H. Marianne, år, en fiktiv patient med symtom på utbrändhet - Allmänläkarna sjukskrev, men kom inte dialogen med patienten i skymundan?, Läkartidningen, Vol 100, nr, s , 03. Granvik, M, Få psykologiska effekter i Dalarna av Irakkriget, Medikament, nr 3, s 50-51, 04. Granvik, M, Paperin, A. Hälso- och sjukvården är på rätt väg i Dalarna. Dalarnas Tidningar (Falu-Kuriren m fl) Granvik, M, Paperin, A. Måste lokalpressen alltid ha svarta rubriker om Landstinget Dalarna? Granvik, M, Paperin, A. Orättvis rangordning i Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 45/07 (s 35). Granvik, M, Paperin, A. Platt fall för SKL:s Öppna jämförelser. Dagens Medicin, nr 4/07 (s 43). Granvik, M. Reflektioner kring patienters rapportering av rök-, alkohol- och motionsvanor i en väntrumsenkät, AllmänMedicin, nr 6, 0. 42