Kvalitetsredovisning för Regnbågens förskola avdelning Björken läsåret 2007/08

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för Regnbågens förskola avdelning Björken läsåret 2007/08 Beskrivning av förskolan: Vi är en tre avdelningsförskola med barn i åldern 1-6 år. Det finns en småbarnsavdelning och två syskonavdelningar. På all avdelningar har vi temasamlingaar efter ett gemensamt valt tema. Inför temastart inventerar vi barnens kunskap genom intervjuer med frågor anknutna till temat. På Björken arbetar vi med barnen indelade i åldersrelaterade grupper där varje personal har sina ansvarsbarn. I dessa grupper har vi temasamlingar samt arbetar i Min bok som är en arbetsbok utarbetad efter förskolans läroplan. Personal: Björken har 1 fskl 100%, 1 fskl 75%, 1 bsk 60%, 1 vikarie 65% Barngrupp: Det finns 19 barn inskrivna på Björken i åldern 2-6 år Dagsprogram: Vårt veckoschema ser ut så här. Måndag utedag med olika aktiviteter Tisdag - rörelse, Gympa i fabriken för 4-5 åringar, veckans skapande presenteras Onsdag sångsamling och den stora lekdagen Torsdag temasamlingsdag Fredag Barnens val där två barn väljer aktivitet som vi alla kan göra tillsammans Varje dag har vi en gemensam morgonsamling med veckans tecken och ramsa. Den fria leken ser vi som mycket betydelsefull för barnens utveckling och den ses såväl inomsom utomhus varje dag. Vår närhet till naturen ger oss rika möjligheter till ett variationsrikt lärande och upptäckande med hjälp av naturen som inspirationskälla. Vi följer årstidens växlingar och uppmärksammar årets olika högtider. Vår skapande verksamhet märks varje vecka genom att vi målar, bakar och bygger i olika material. Vi ser på barnens utveckling med nyfikna öppna ögon och vet att varje dag är möjligheternas dag. Utvecklingsområde: Utepedagogik se bifogad BRUK redovisning för hela förskolan Utvecklingsområde: Språkutveckling Syfte Att utveckla kommunikativ kompetens Att ge barnen ett rikt och nyanserat talspråk och tecken Att utveckla deras förmåga att uttrycka sina tankar Att utveckla deras förmåga att lyssna, berätta och reflektera Läroplanens mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn: -som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet

2 samt sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål, -utvecklar sin förmåga att lyssna, berätta, reflektera och ge uttryck för sina uppfattningar, -tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att se sin omvärld, -utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar, -utvecklar sitt ord- och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt dess kommunikativa funktioner och -utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Björkens mål: Att alla lär sig lyssna på varandra. Att alla ges möjlighet till att berätta Vi har en tecknande miljö Rim och ramsor och sång varje dag Använder oss av ett varierat språk och benämner det vi pratar om med dess rätta ord Samtalar mycket i alla situationer Läser mycket Intervjuar barnen Observerar barnen i olika situationer Vår intention var att använda oss av en tecknande miljö i så stor utsträckning som möjligt. Det har blivit två tecken i veckan som vi koncentrerat oss på. Sedan har arbetslagets skiftande kompetens i teckenkommunikation gjort att vi ej använt oss av tecken i den dagliga verksamheten fullt ut. Däremot har den grupp där barn i behov av teckenstöd fått mer i såväl samlingar som i den dagliga verksamheten. Veckans ramsa har väckt barnens intresse för att leka med språket. De rimmar gärna och hittar på många egna rimord. Detta var något som vi tyckte saknades tidigare. Veli Toumelas föreläsning har fått oss pedagoger att tänka till mer om hur vi använder oss av språket. Våra barn samtalar mycket både med varandra och med oss i alla situationer. Vi valde att dela upp barnen i två grupper när vi skulle läsa bok. Detta föll bra ut, det blev lugnare med en bok anpassad till den aktuella barngruppen som nu var mer homogen. Två gånger om året har vi intervjuat barnen. Första intervjun byggde på vårt tema människan för att få reda på hur mycket barnen kunde inom det området. Den andra intervjun var en mer genusinriktad variant. Vi ser att barnen utvecklar språket de använder längre meningar och har ett rikare ordförråd detta syns även när vi använder oss av TRAS.

3 Analys och bedömning av resultaten Att all personal ej tecknar i så stor utsträckning gör att vi inte kan uppfylla vårt mål att i att ha en tecknande miljö. Just nu är det så att den personal som tecknar mest använder sig av det i större utsträckning och de andra fyller i med vad de kan. Vi ser att insatserna för barn i behov av mer språkligt stöd har utvecklat deras kommunikationsförmåga och deras relation till kompisarna har på så vis blivit mycket bättre. Det tar mycket tid att planera och utvärdera dessa punktinsatser som riktade jobbastunder och tecken som stöd men det ger resultat! Till våra barn med tvåspråkighet vore det önskvärt att hemspråkslärare åkte ut till förskolorna och läste för barnen samt hjälpte oss med vissa observationer för att se vad de kan och förstår på sitt hemspråk. För då ger det oss större möjligheter att arbeta vidare med dessa barn på bästa sätt. Vi ser/hör att barnen inte använder sig så mycket av beskrivande ord så vi pedagoger måste tänka på att prata mer målande med barnen för att ge dem adjektiven. Det är mest substantiv och verb i deras ordförråd. Barnen har t.ex. svårt att använda begreppet tung-lätt det blir hellre hårdmjuk när de ska beskriva en sak, detta får vi jobba vidare med. Rimmande och ramsande har blivit populärt att vi utökat den delen i verksamheten har verkligen gett respons. Nu gäller det att hitta fler utmaningar inom det området och bygga vidare på intresset att leka med språket. Nya sånger har varit svårt att få genomslag för nya sånger kanske beror det på att avdelningarna Björken/Linden ansvarar för den stora sångsamlingen varannan vecka utan att introducera nya sånger gemensamt. Till hösten ska vi ha en bättre dialog för att förbättra införandet av nya sånger som man då kan få bättre förutsättningar att befästas hos barnen. Vi tänker ha mer kapitelböcker i våra lässtunder för att skapa en röd tråd från gång till gång. Barnen får då möjlighet att träna sitt minne och att utveckla återberättandet. Vi måste tänka till på hur talutrymmet används och hur ger vi barnen större del utav det. Som alltid i vår verksamhet är det viktigt att vi pedagoger är här och nu med barnen och inte ställer för höga mål som gör att vi i stunderna med barnen har tankarna på nästa sak för missar vi poängen med att se barnen. Utvecklingsområde: Trygghet Syfte Att barn och föräldrar ska känna sig trygga i att vara/lämnas här Läroplanens mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar -öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, -förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, -sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

4 Utvecklingsområde: Hälsa -förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och -respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Björkens mål: Att vi finns där barnen är Vi leker med barnen samt observerar dem i olika situationer Möter barn och föräldrar runt tamburen Samtalar om barnen varje dag med föräldrarna Barngruppen har krävt att vi behöver vara med barnen i händelsernas centrum mer än tidigare. Vi måste vara på alerten för att undvika att barnen blir otrygga. Så länge vi ej kan lita på att barn med dålig impulskontrol utsätter andra barn för våld kan vi inte lämna de ensamma. Vi startade upp lekgrupper där vi pedagoger skulle leka tillsammans för att träna socialt samspel med barnen dessvärre rann detta ut i sanden då vi haft mycket vikarie i barngruppen. Mötet med barn och föräldrar runt störa av barn som inte ska vara där för tillfället, det blir jobbigt när de hör saker de inte ska höra. Lämningen på morgonen fungerar oftast bra men dessvärre lämnar en del föräldrar bara in sina barn utan att söka kontakt med oss personal. Kontakten med föräldrarna fungerar bra, vi upplever det som att de säger vad de tycker samtidigt som de lyssnar på oss och vi på dem, ömsesidig respekt! Analys och bedömning av resultaten Det är viktigt att vi ser vad som händer i barngruppen och är närvarande i vårt arbete, även om vi inte alltid kan stoppa impulsiva negativa aggressiva händelser så vet vad som hänt och hur det gick till. Gör vi inte detta så finns risken att vi skapar en negativ stämning i barngruppen, barn kan bli stämplade för att bara hitta på dumma saker eller bli utsatta för illa behandling. Lekgrupperna är tänka till att motverka detta och skapa en vi-känsla och trygghet i gruppen, så detta får vi ta tag i till hösten, det har högsta prioritet. Tambursituationen vid lämning/hämtning som vi personal upplever som jobbig ska vi försöka lösa genom att prata med barnen om varför de inte ska vara där ute om inte deras föräldrar är där. Vi har nog inte lyckats fullt ut med att samtala kring alla barn alla dagar med föräldrarna. Detta får vi jobba vidare med till hösten. Syfte Att barnen utvecklar sin identitet och känner si trygga i den. Att barnen utvecklar självständighet och tillit till den egna förmågan. Att barnen utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

5 kroppsuppfattning. Att barnen får förståelse för vikten att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande. Läroplanens mål: Förskolan skall sträva efter att varje barn -utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande Björkens mål: Att få barnen att upptäcka glädjen i att röra på sig och leka både ute och inne. Att få kunskap om vilken mat man skall äta för att må bra Att alla vågar smaka på all mat Genom daglig utevistelse Genom återkommande utedagar med varierande innehåll-lek i skogen Gymnastik och rörelse för alla barn Återkommande bad i simhallen Sång och rörelselekar inne och ute Ge möjlighet för träning av grundrörelserna Positivt matprat vid alla måltider Alla smakar på all mat Samlingar om matens och rörelsens betydelse Vi har varit ute varje dag, genom att vi går ut direkt efter frukost får vi inte någon chans att skjuta upp utevistelsen pga vädret. Vi har gått tills skogen på måndagar och det har fungerat bra. Det har hänt att man stannat kvar på gården när det har varit vikariebrist. Gymnastiken med olika upplägg i fabriken har varit mestadels uppskattat av barnen. För en del barn har promenaden till gympan varit jobbig men som man säger övning ger färdighet och vi märker att barnen orkar gå längre sträckor. Barnen är gärna ute på dagarna och föräldrarna är väldigt tacksamma över att vi är ute så mycket som vi är. Många säger att de upplever barnen mindre sjuka. Vi har väldigt god mat så att prata positivt om maten vid måltiderna är inte svårt. Vi skickar ut önskemål till köket om ex att vi önskar mer råkost till lunch. De barn som vill får äta upp överblivna morotsstavar, paprikaringar m.m. efter huvudmålet för att få i sig extra grönsaker. Vanan att äta grönsaker är viktig den bär dem med sig hela livet. Något som vi inte arbetat med är rörelsen och matens betydelse för kroppens välbefinnande. Det har inte blivit eftersom vi lagt fokus på andra delar i vårt tema kring människan. Men till hösten planerar vi lägga in en hälsovecka för att belysa detta lite extra. Analys och bedömning av resultaten Barnen har blivit duktiga på att smaka på allt det är inte längre ett problem vid måltiderna. Barnen påverkar varandra börjar en ta lite och våga smaka så hakar gärna fler på.

6 Att ha ett varierat rörelseutbud med planerad skogslek, utelek, promenader, gympa, bad rörelsesånger m.m. gör rörelse roligare och mer omväxlande. Just promenerandet ser vi som viktigt, vi använder sällan vagn barnen får gå efter egen förmåga vilket verkligen utvecklar deras kondition och uthållighetsförmåga. Likabehandlingsplan: Se bifogad likabehandlings plan för hela förskolan Utvecklingsarbete: Analys och bedömning av resultaten Utvärderingens verksamhetsnytta: Utvärderingen är viktig för att lyfta verksamheten och analysera varför det blir som det blir. Den hjälper till att se vad vi ska lägga fokus på för att förbättra verksamheten. Att vi utvärdera verksamheten tillsammans med föräldrarna är också betydelsefullt för att känna att de är delaktiga i verksamheten och ges möjligheter att påverka sina barns tillvaro här på Förskolan. Utvecklingssamtalet är en viktig utgångspunkt när vi utvärderar trygghet. Vad gäller hälsa och språk är det enklare att se en förändring då man kan följa dokumentation kring barnen och utvärdera efter den. Utvärderingsmetoder: Vi dokumenterar mycket av det vi gör tillsammans med barnen och sätter upp det på väggarna vilket skapar många samtal både mellan barn-personal, barn-barn och föräldrar-barn. Sedan utvärderar vi tillsammans med barnen där de får tycka till om vad vi gjort med utgångspunkt från dokumentationen. Den är också vikig att använda till att reflektera över hur samlingen gick och varför det blev som det blev både för den enskilda pedagogen som i arbetslaget. Vi kan bli bättre på att utvärdera och skapa mer rutiner för utvärdering. Utvecklingssamtalen och mötena med föräldrarådet ger möjligheter att utvärdera tillsammans med föräldrarna. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter med rim och ramsor och utvecklar sångsamlingarna genom att införa nya sånger som vi planerar tillsammans mellan avdelningarna Björken och Linden för att skapa bättre kontinuitet. Vi tänker använda oss av sagokort för att ge barnen en hjälp på traven

7 att utveckla sin fantasi och berättarförmåga. Vi som pedagoger ska använda oss av många adjektiv när vi berättar för att ge dem ett variationsrikt språk. Boken Nya bokpuffar är tänkt att ge oss inspiration till sagor och berättande i verksamheten. Vi behöver bli bättre på att berätta om barnens dag för alla föräldrar när de går hem från förskolan. Vi får inte släppa fokus på barn som allt kan hända runt omkring för att undvika att sätta dem i fel situationer. Viktigt att informera vikarie om den aktuella situationen i barngruppen för att undvika konfliktskapande mellan barnen. Fokus ska läggas kring nyttan av att äta hälsosamt och röra på sig. Vi ska göra egna kostcirklar med barnen. Jobba med hygien-främst handtvättning efter toalett besök, utevistelse och innan maten. Försöka hitta pappershanddukar som barnen enklare kan hantera idag tar de en hel hög varje gång de ska torka sig och det är inte bra. Hur bra är vår förskola se bifogat papper gällande hela förskolan Förbättringsplan Namn / deltagare: Ann-Christin Bucht AnnMari Turesson Linda Johansson