's 2% 5 1. LANDSTINGET BLEKINGE. N arvarande: Sammanträdesdag: Blekinge, Karlskrona, Martinsonsalen

Transkript

1 Sammanträdesdag: Sammantradesort: N arvarande: Ledamöter Blekinge, Karlskrona, Martinsonsalen Kalle Sandström Nils Olofsson Karl-Erik Karlsson Birgitta Sjölin-Johansson Gunni-Ann Berggren Alexander Wendt Ann-hristin Denebo Jan-Olof Wahllöf Gunilla Lennartsson Bengt Wittesjö förvaltningschef Blekingesjukhuset 5 4 Per-Ola Mattsson, landstingsråd $ Anders Rehnholm förvaltningschef primärvården Peter Lilja, landstingsdirektör $ Karin Nedfors, sjuksköterska Kompetenscentnim g 8 Jan Björkman, ordförande Trafiknämnden region Blekinge 5 9 Sekreterare Guda Björnson 5 1. Ordföranden hälsade valkomna och förklarade sammanträdet öppnat. Mötets öppnande 's 2% Pensionarsrådet beslöt att godkänna för sammanträdet upprättad föredragningslista Godkännande av föredragningslista

2 Pensionärsrådet beslöt - att utse Karl-Erik Karlsson att jämte ordföranden justera dagens protokoll. s 4. Förvaltningschef Blekingesjukhuset Bengt Wittesjö gav en lägesrapport över Blekingesjukhuset. Bokslut 2013 visade på ett överskott för verksamheten med 0,3 mnkr inklusive budgettillskott på totalt 85 mnkr. Landstinget Blekinge klarade tillgänglighetskraven för 2013 på ett tillfredsställande sätt (9 och en halv av 12 månader) och fick ta del av prestationspengarna. Kraven för kömiljarden nästa år (2014) och landstingets målsättning blir desamma som föregående år. Det som är bekymmersamt för Blekingesjukhuset ar trenden (aven nationellt sett) som började våren 2013 med ökad vårdtyngd och därmed ökade kostnader på personalsidan, likaså ökade kostnader för köpt vård. En djupare analys för var kostnaderna uppstår nar det gäller ökad belaggntngsgrad, vore önskvärd. Ska dock poängteras att Landstinget Blekinge låg på plats m 21 år och idag ligger Landstinget (2013) på plats nr 8, nar det gäller kostnadsindex (totalt 21 landsting) (se bilaga) Val av justerare Lagesrapport Blekingesjukhuset Svar på frågor Svar på fråpa 4 angende remiss från primärvården till ortopeden: Svaret är nej. För tillfredsställande behandling av frågan, hänvisas direkt till verksamhetschef på ortopeden. Övrip fråpa nar det galler robotassisterad kirurgi: Den första operationen som skedde 21 /l förlöpte val. Verksamheten ar igång och d ar enligt plan. Pensionärsrådet beslöt att lagga all information till handlingarna Förvaltningschef primärvården Anders Rehnholm gav en lägesrapport över primärvården. Bokslut för primärvårdens del visade på ett litet underskott - 1,9 mnkr. Budgetramen för kommande år (2014) ar oförändrat och det gäller att hålla i kostnaderna. Förvaltningschefen träffar alla verksamhetschefer och man ska gemensamt se över bemanningen på alla vårdcentraler. Målet ar att minska antalet hyrlakare, dels till nytta för patienten och dels för att minska kostnaderna. Bristen på lakare är ett nationellt bekymmer och man arbetar aktivt, på olika satt, med att få bukt på problemet. Parallellt med bemanningsfrågor arbetar man med olika utvecklingsprojekt t ex med att undvika onödig slutenvård, undvika återinlaggning, man arbetar med trygg hemgång samt att öka tillgängligheten genom att man som patient kan boka tider Lägesrapport primarvården Svar på frågor

3 själv via nätet. Pensionärsrådet beslöt &t lagga all information till handiingarna Landstingsråd Kalle Sandström klargjorde att det ar Landstingsstyrelsen som gett landstingsdirektören i uppdrag att göra en utredning kring inriktningen av framtidens hälso- och sjukvård. Landstingsdirektörens förslag var uppe för beslut i landstingsstyrelsen den 1012 men man beslöt då att bordlägga ärendet. Nästa gång ärendet kommer upp ar i Landstingsstyrelsen den 714. Landstingsdirektör Peter Lilja beskrev uppdraget utifrån offentliga sektorns uppbyggnad, ökat vårdbehov, hälsoteknik, lakemedelsutveclding och omvärldsanalys sett ur ett nationellt perspektiv och blekingska förhållanden. Landstingsdirektörens förslag ar att fastställa en investeringsram om mnkr under de kommande 10 åren samt att ta fram en investeringsplan för denna period (se bilaga) Lägesrapport landstinget Framtidens hälso- och sjukvård Pensionarsrådet beslöt &t lagga all information till handiingama Landstingsråd Kalle Sandström redogjorde för förändringar i den politiska organisationen. Man har tillsatt en primärvårdsberedning med uppdrag att utvärdera hälsovalet, att se över regelverket för halsoval samt att se över granssnitten sjukhus/primarvård, primarvård/kommunema. Man kommer att samla ihop kunskaper, värdera dessa och syftet ar att under årets gång komma fram till hur man ska forma framtida verksamhet. Parallellt med denna nya beredning har personalpolitiska beredningen fått ett uppdrag att se över personalsituationen i landstinget och framtida rekryteringsbehov. Vidare har en enig arbetsgrupp med representation från alla partier som är representerade i landstingsfullmäktige lagt förslag angående ny politisk organisation fr o m nästa år med fler nämnder och styrelser (Blekingesjukhuset, psykiatri och habilitering, primärvård och folktandvård med flera) samt bildandet av ett ungdomsråd. Beslut om ny politisk organisation fattas av fullmäktige i april. Politisk organisation Svar DA fråm 2 anpående storrepion: Man har bildat en ideell förening mellan södra Sveriges landsting och arbetar i ett antal grupper med olika frågeställningar rörande gemensamma frågor såsom sjukvård, kollektivtrafik, demokrati, internationella frågor, kultur etc. Våren 2015 kommer det att avgöras om berörda landsting ska lämna in en ansökan till regeringen om att bilda en storregion.

4 Svar DA fråm om Reson Blekinge: Frågan om landstinget och region Blekinge går ihop kommer förmodligen att aktualiseras när frågan om storregion blir aktuell. Pensionarsrådet beslöt att lagga all information dl handlingarna Sjuksköterska Karin Nedfors Kompetenscentrum redogjorde för övergripande bakgrund och resultat till webbkollen återinlagda och webbkollen hemma. Webbkollen ar en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre - Bättre liv för sjuka äldre - under ledning av Sveriges kommuner och landsting som sätter patientens upplevelse och delakaghet i centrum. webbkolien återinlagda webbkollen hemma Webbkollen återinskrivna behandlar personer över 65 år eller aldre och som blir oplanerat återinskrivna i sluten vård inom 30 dagar. Webbkollen hemma behandlar personer över 65 år eller äldre och som ar utskrivna från sluten vård. Med metoden kan onödiga sjukhusinlaggningar undvikas (se bilaga) Pensionarsrådet beslöt att lagga ail information dl handiingarna Trafiknämndens ordförande inom Region Blekinge, Jan Björkman, förklarade att Blekingettafiken ej har eller har haft rabatter riktade till olika grupper. Det man tillhandahåller ar generella rabatter. Den skrivelse från pensionarsorganisationerna angående fria bussresor som ligger till grund för dagens föredragning kommer att behandlas i nämnden och med största sannolikhet kommer man inte att fatta ett beslut om riktade rabatter, av ekonomiska hänsyn. Fria bussresor Pensionarsrådet beslöt att lagga all information till handiingama Ledamot Nils Olofssons fråga kring robotassisterad kirurgi besvarades under 4 under sammanträdet. Ledamot Birgitta Sjölin-Johansson ställde en fråga hur situationen kring fotvården ser ut i landstinget. Frågan kommer att behandlas på kommande sammanträde.

5 Pensionärsrådet beslöt Nästa sammanträde att nästa sammankomst med Länspensionärsrådet äger rum den - 3 april 2014, kl i Martinsonsalen på Landstinget Blekinge, Karlskrona. Då kommer projektledare för äldrelotsprojektet Annika Davidsson att närvara. Ordföranden tackade de närvarande för ett givande möte och förklarade mötet avslutat. Avslutning Karlskrona Gunilla B jörnson karl-e& Karlsson

6 u) L o (D N cc; O Q ' g 2 g a N

7 w 4 w- e mrno0 m w w m a m wmm\1 w m w\1m -mr)- r n m m m - v) 4! mowc\ w m m - w m - s * :o s QJ :o L c M S m c tm m m m m y :m 5 -P -e O- O- -0 w >

8 ~ 'a>* 1,,::d '! <...l ~ - ;, - 8 e ' ',, - k.:.. 2, 8 8 : ~ -l. ',.i.p i r.\

9 Resultat V diff diff (2W - f Utfall 20i3 Budget 2013 (budget - UtfaII 2012 m) Utfall 2Oll Intäkter Personal l l , - l onft j Avskrivningar Resultat Intäkter: Sald vard THX 22,7 mnkr, kömiljard 18,8 mnkr, EyeNet 10,4 mnkr, Medicinsk service 9,6 mnkr, Sjukskrivningsmiljard 6,8 mnkr, Asyl 6 mnkr Personal: Läkare och vardavdelningar underskott. Inhyrda läkare - 14,6 mnkr. Drift: Köpt vard - 26,8 mnkr, varav externt - 4,l mnkr. Sju kvardsarti klar -6,2 mn kr Läkemedel +0,8 mnkr Lablrtg - 1 1,6 mnkr Hjälpmedel -3,7 mnkr Övrig drift - 20,2 mnkr

10 ~ddstingets resultat i jämförelse J hed övriga landsting

11 Framtidens hälso- och t sjukvård i Blekinge Landstingsdirektör Peter Lilja Liinspensionarsrådet 13 februari

12 0 i:: 0

13

14 Folkhälsan i Sverige har generellt sett, i alla åldersgrupper, succesivt förbättrats sedan flera decennier. Medellivslängden har kontinuerligt ökat under de senaste hundra åren och var år 2012 for kvinnor 83,6år och for män 78,9 år. Prognosen är att denna ökning kommer att fortsätta. qw

15 patientg rupper svarar för luddelen av vårdbehov let: Patienter med kroniska, livslånga sjukdomar - t ex diabetes, reumatiska sjukdomar, Parkinsons sjukdom, allergi/astma Patienter med allvarliga sjukdomar med ett långvarigt förlopp - t ex cancer, hiviaids och Alzheimer demens Gruppen "äldre" och "äldre-äldrej' som med åren blir svårare sjuka och får allt större behov av både vård och omsorg. qc

16 :.-. 0 sjukhus - patientcentrerad vård - egen vård Idag! Patienten kommer till vården Imorgon Vården kommer till patienten

17

18 Halsoteknik L", --'--'Y-.-'-

19 ([I V) - 5 id r O O E ([I z V) - 5 id -, r E a V) L > x V).-, z- O V) t: ([I 2 O LL u, v), L ([I u ([I P) P) % 9 E :O Y- E O z 3.z' c O O u ([I 'T :s Y- O cn - :([I I ([I cn - :a I Lii r O O P). - z O >, 3 ([I x cn. - x.- O.- u E V) s x E e LL P) m-, V) z, 3 x V) m- O. - u E c O O k - ([I 2 O -. - P).- 8, V) >.- )r z E ([I >. - P) V), L ([I > E e t: ([I E O V) P) z M, P) m-, V) u ([I J, c E ([I V) * > c O O P).- z.- L t. - V), 0 3 c x 3-3 P) 3 m F o m > x 3 '3 E O u P) 3 r O O I E ([I m :b Y- 5 P) m- s E S P) n- s z O >, 3 cn.- L, ([I 3 2 ([I V) - :([I c O ([I x v) z E Q d ([I P) o m E :b Y- a -. - V) ([I Y- cn P) t Iz z I P) m-, cn u a J ([I cn - :([I r s.z :e rc E O U) L :O L-. - E e o m > ([I Q ([I x /)

20 Landstingsdirektörens förslag o Att fastställa investeringsram om mnkr under kommande tio åren O Att uppdra till landstingsdirektören att ta fram en investeringsplan som galler närmaste tioårsperiod.

21

22 tri L a, :O i I.. :O mr* o-a-a-a-a-a-

23

24 Framtidens hälso- och sjukvård i Bleki nge - investeringar kommande 10-års period Investeringsplan - vad innebar detta? Förstudier (respektive fastighetsobjekt, livslangd/verksamhet, nyproduktion) Projektorganisation LSAU som politisk styrgrupp - En första avstämning efter ca 4-6 månader Arbetet beräknas vara klart för beslut utgången 201 6

25 Blekinge Webbkollen aterinskrivna Jämförelse

26 Webbkollen aterinskrivna Jämförelse Bakgrund Webbkollen återinskrivna har sitt ursprung i en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre som genomfördes av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Uppföljningen heter "Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning" och Ulla Gurner ansvarade för genomförandet. Uppföljningen har haft en bärande ide i att inta individens/målgruppens perspektiv och genom det beskriva genomförda insatser från vård och omsorg samt de berördas upplevelser av samordning, tillit och trygghet. Uppföljningen från har förenklats och vidareutvecklas till en lättanvänd webbaserad uppföljning som fortfarande behåller individens perspektiv vid beskrivningen av upplevelse av sammanhang och trygghet för målgruppen och som dessutom kan visa resultat i form av antal insatser samt kostnader över tid. Webbkollen återinskrivna kan användas som ett stöd i att identifiera områden där det finns behov av förbättringsarbete runt den sjuka äldre. P; så vis skapas förutsättningar för att trygghet och kvalitet förbättras och därmed kunna minska de oplanerade återinskrivningarna. ovanstående text är hämtad från manualen till Webbkollen återinskrivna, som finns att läsa på SKL:s hemsida: Personer som är 65 år eller äldre och som blir oplanerat återinskrivna i sluten vård inom 30 dagar. Webbverktyget Webbverktyget består av 21 frågor om hur den äldre upplevde sin förra sjukhusvistelse, informationen och delaktigheten i planeringen inför hemgång, tryggheten och stödet i hemmet samt sin oplanerade återinskrivning i sluten vård. Webbverktyget finns att se i sin helhet på SKL:s hemsida:

27 Webbkollen Bterinskrivna i Blekinge I Blekinge genomfördes under perioden (96 dagar) första undersökningen med webbkollen återinskrivna på båda sjukusen i Blekinge av lotsarna i försöksverksamheten Äldrelots. Under 2013 genomfördes sedan en uppföljning för att se om förändringar skett. Perioden för uppföljningen var (114 dagar). Arbetsgången var densamma både vid det första tillfallet och vid det uppföljande tillfället. Arbetsgången var följande: Akutmottagningarna i Karlskrona och Karlshamn identifierade de äldre som blivit oplanerat återinskrivna inom 30 dagar i sluten vård. Berörda individer förmedlas till äldrelotsarna under vardagarna. Äldrelotsen kontaktade sedan den avdelning som individen var inskriven på och hörde sig för om det var möjligt att intervjua den äldre. Sjuksköterskan på avdelningen avgjorde i de flesta fall om en intervju var möjlig. Äldrelotsen gick sedan till avdelningen och frågade den äldre om den var intresserad av att delta i intervjun och inhämtade då samtidigt skriftligt samtycke till att delta i webbkollen återinskrivna. Intervju tog ca minuter att genomföra. I samband med intervjun erbjöds också de äldre en kontakt med en äldrelots. Under den uppföljande perioden under 2013 identifierades 278 oplanerade återinskrivningar av akutmottagningarna. De oplanerade återinskrivningarna var fördelade pa 217 individer, vilket innebär att ett antal individer blev oplanerat återinskrivna mer an en gan? under denna period. ede el åldern för de oplanerat återinskrivna var 81 ar och återinskrivningarna fördelade sig jämnt mellan de båda könen (50 O/O man respektive 50 O/O kvinnor). Totalt genomfördes 63 intervjuer med 58 individer under perioden. således genomfördes intervjuer på 23 O/O av de identifierade oplanerade återinskrivningarna. En och samma individ kan ha blivit intervjuad vid flera tillfällen då den har haft flera oplanerade återinskrivningar under perioden. I de fall som den äldre inte har intervjuats har individen bedömts vara för sjuklej adekvat (32 %), åkt hem (27%), inte intresserad (5 %) eller annan orsak (12%).

28 Ansvarig för sammanställningen Detta dokument är sammanställt av äldrelotsprojektet och Karin Nedfors. Diagrammen och kommentarerna/noteringarna under diagrammen ar hämtade från SKL:s analysportal för webbkollen återinskrivna. Vid eventuella frågor kontakta: Annika Davidsson Projektledare ÄIdrelotsprojektet dc

29 Resultat fran intervjuerna webbkollen aterinskrivna Jamförelse Könsfördelning Kvinna Svarande: 179 Könsfördelningen är en sammanställning både från första tillfallet under 2012 som stod för 114 intervjuer samt d8 även av de intervjuer (65 stycken) som gjordes under Under 2013 var det 32 (50%) deltagande man samt 33 (50%) deltagande kvinnor. Boendeform Ordinart boende Särskilt boende K-1 Seniorboende ~nnat alternativ B-1 1 I -- i I I 1 Svarande: 175 Översikt av boendeformen för de intervjuade ar en sammanställning både från första tillfället under 2012 som stod för 114 intervjuer samt då även för de intervjuer som gjordes under Under 2013 såg fördelningen för boendeformen ut enligt följande: ordinärt boende 54 stycken (82%), särskilt boende 6 stycken (9%), seniorboende 3 stycken (4,5 %) samt annat alternativ (4,5 O/O). *FY'

30 Hur har det varit hemma sedan du var har sist? 100% 4 ~åiigt sade bra och dåligt Svarande: 179 Uppföljningen 2013 visade att färre personer upplevde att det varit bra hemma sedan förra vårdtillfallet. Vad de tillfrågade ansåg fungerat dåligt visas med följande diagram: 100% Bekymmer med medicin +Anhörig orkar int Behovet av hjalpmedel har inte tillgodosetts -6Annat Hemtjänst har inte varit tillracklig ~ardcentralens insatser har varit otillrackliga -t Har inte m3tt bra Svarande: 60 --P-- I

31 Diagrammet visar på att en ökad andel av personerna inte mått bra. De fria kommentarerna från de intervjuade personerna uttrycker att kvarstående fysiska problem, exempelvis magsmartor, eller psykiska problem exempelvis oro, eller att stödfunktioner exempelvis kontakt med vårdcentralen, inte har fungerat. edans stående diagram visar på anledningen till att de intervjuade personerna ansåg att sjukhusvård blev nödvändig, såde vid undersökningen 2012 och 2013 var trötthet och andfåddhet de besvär som oftast genererade sjukhusbesök. Svarande: 157 I ---av-

32 Nar det tir dags att &ka hem, hur tror du det blir hemma d87 - Samre an innan Som efter förra bestiket Svarande: 179 De som anser att det blir bättre an innan samt sämre an innan ar i stort oförändrat mellan 2012 och Däremot har en förskjutning skett mellan de som tror att det blir som efter förra besöket samt de som inte vet. PS frågan hur de önskar att det skulle vara nar de kommer hem varierar svaren mellan att de vill klara sig själva i största möjliga utsträckning eller vill kanske komma till annat boende eller vill bli friska eller önskar att de ar lättare att få kontakt med exempelvis vårdcentral.

33 Hur kom du till sjukhus? - Fardtjanst Taxi Körde bil Svarande: 179 Vart att notera i denna jämförelse mellan 2012 och 2013 ar att ambulanstransporterna till sjukhuset har ökad. Vem tog initiativet till att du skulle aka till sjukhuset? b- Hemtjanst +Annan vbrdgivare J- Boendepersonal Annat alternativ Svarande: 179

34 Initiativtagare till sjukhusbesöket är vid uppföljningen 2013 i större utsträckning någon form av vårdpersonal exempelvis distriktssjuksköterska eller personal på boende. Personen själv som initiativtagare till besöket har minskat något. 47 O/O av de tillfrågade uttrycker att ett besök av distriktsläkare eller disktriktssjuksköterska hade kunnat få dem att stanna hemma. 20 O/O av de tillfrågade menar aven att kontakt med hemtjänst hade kunnat förhindra deras sjukhusvistelse. Lika stor procentsats, 20 %, uttrycker att ingen åtgärd hade kunnat förhindra sjukhusvistelsen. Värt att notera att till denna fråga är det endast 15 av de intervjuade som svarat. Tror du att du kommer att laggas in igen? ' --Ja, inom kort tid (ex, inom 30 dagar) -Ja, men inte snart (ex, inom 6 månader) Nej, det tror jag inte 1 vet ej Svarande: 179 Jämförelsen mellan 2012 och 2013 visar att de personer som anser att de fått hjälp med sina besvär under sjukhusvistelsen har minskat från 74 O/O till 69 %. I samband med sjukhusvistelsen så har andelen personer som tror att de kommer att bli återinlagda inom kort tid minskat, detta medan en ökning kan ses avseende inläggning inom ett längre tidsperspektiv. En tydlig minskning kan även ses av dem som tror att de inte kommer att återinläggas. En tydlig ökning av antalet som inte vet och kan uttala sig om eventuell återinlaggning kan ses. W L och M i n g *v'

35 Nar du kom hem fran sjukhuset förra gangen. Fick du da den hjalp du behövde? 100% + Nej Vet ej Ej aktuellt Svarande: 179 En tydlig minskning ses på de personer som anser att de fått den hjalp de behövde i hemmet efter förra utskrivningen. De olika procentandelarna har sedan fördelat sig förhållandevis jämt över de andra tre valmöjligheterna. Av de personer som svarat ja, att de fick det stöd som de behövde, så fick de hjalp av företrädesvis hemtjänst eller närstående. *E%!&V och Lridsting

36 Fick du med dig nagon information om vad som planerats, nar du &te hem? 100% Svarande: 179 En ökad andel, från 47 O/O 2012 till 54 O/O 2013, av de tillfrågade personerna ansåg sig inte ha fått vara med och påverka sin utskrivning. Vart att notera ar aven att en ökad andel inte heller fick med sig någon information, eller inte visste om de fått det eller inte, gällande fortsatt planering i samband med utskrivning. rågan ställdes aven om personen visste vart den skulle vanda sig om frågor uppkom, dessa siffror ar i princip oförändrad mellan 2012 (52%) och 2013 (54%). Ungefär 50 O/O var inte medvetna om var de skulle vanda sig om problem uppstod. l

37 Fick du nagon skriftlig sammanstallning över dina mediciner vid utskrivningen? Svarande: 179 Ungefär 50 O/O av de tillfrågade anger att de fått någon ny medicin insatt i samband med vårdtillfället, en nastan oförändrad siffra mellan 2012 och De tillfrågade fick även frågan om de visste vilka läkemedel de tog och varför. Ungefär 70 O/O hade kunskap om sin medicinering, detta likaså en nastan oförändrad siffra mellan 2012 och irka 30 O/O angav därmed att de inte hade kunskap om sin medicinering eller inte visste om de hade det. ovanstående bild visar på att de tillfrågade personerna i större utsträckning vid utskrivning fått med sig en skriftlig sammanställning över sina mediciner, men detta hade således inte påverkat att procentandelen som hade kunskap gällande sin medicinering.

38 Slutsats Sammanfattningsvis finns det fortfarande värdefulla förbättringar att genomföra för att bidra till en trygghet för den äldre individen och därmed förhindra återinskrivningar. Av varde att förbattra ar rutinerna samt informationen gällande var individen ska vanda sig nar problem uppstår. den äldre individen kontakt med distriktsläkare alternativt distriktssjuksköterska eller hemtjänsten upplever många av de tillfrågade att detta kanske hade kunnat förhindra återinskrivning på sjukhus. I slutanden hade detta eventuellt aven kunna minska antalet ambulanstransporter. Hälften av de tillfrågade individerna anser att de fått vara med och påverka sin hemgång, något vilket borde ligga i intresse att förbattra för att individen ska kanna sig tryggare i hemmet. 30 O/O av de tillfrågade individerna har ingen kunskap om vilka läkemedel de använder, Detta trots att de i större utsträckning vid denna uppföljning fått med sig en lakemedelslista från sjukhuset i samband med utskrivning. Lakemedelslistan kanske genererar mer ansvar an att bara skriva ut och lämna till den äldre individen, detta för att individens kunskap gällande sin lakemedelsanvandning ska kunna förbättras.

39 Blekinge Webbkollen hemma Perioden

40 Bakgrund Under genomfördes en kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre, Bättre liv för sjuka äldre - en kvalitativ uppföljning, under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting. Uppföljningen från förenklades och vidareutvecklades till en Iattanvand webbaserad uppföljning, Webbkollen Aterinskrivna. Uppföljningen speglar individens perspektiv vid upplevelse av sammanhang och trygghet för malgruppen. Webbkollen återinskrivna har i mars 2013 använts vid 1150 intervjuer och används nu av samtliga Ian. Under hösten 2012 startade utvecklingen av en ny webbenkat, Webbkollen Hemma, som kan användas då personen har kommit hem. Vad ar Webbkollen hemma? Genom att ta del av sjuka äldres beskrivning av sin upplevelse av delaktig het och trygghet i sam band med utskrivningen från sjukhuset kan vården få en fördjupad förståelse för vad som krävs för att ge en ökad trygghet i hemmet och minska risken för onödiga sjukhusvistelser. Urvalsgrupp Personer som ar 65 år och äldre och är utskrivna från sluten special istsju kvård. Syftet med Webbkollen Hemma är att förbättra livskvaliteten för sjuka äldre och deras anhöriga, genom att vara ett stöd i det lokala förbättringsarbetet. Med metoden kan förbättringsområden enkelt identifieras och förutsättningar för förbättringar skapas. Därmed kan risken för onödiga sjukhusvistelser minska. Webbverktyget - Kommuner och Landrting Webbverktyget till Webbkollen Hemma påvisar hur personer som ar 65 år och äldre upplever sin utskrivning och vistelse i hemmet en kort tid efter utskrivning avseende följande punkter: - information och delaktighet i planeringen inför hemgång - kännedom om personen vet vart hon/han kan vanda sig med eventuella frågor - upplevelse av trygghet och stöd i hemmet - uppföljning av genomförandet av den eventuella planering som gjordes på sjukhuset inför hemgång v-

41 ovanstående information angående Webbkollen hemma finns att hämta i manualen till Webbkollen Hemma, vilken finns att läsa på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) hemsida: P; hemsidan finns aven webbverktyget i sin helhet. Webbkollen hemma i Blekinge I Blekinge genomfördes under perioden (139 dagar) första undersökningen med Webbkollen Hemma i Blekinge. Detta gjordes i Äldrelotsprojektets regi, men ar utfört av sjuksköterskor som ar bekanta med avdelningarna eller arbetar på plats. Arbetsgangen var enligt följande: P$ fyra avdelningar på Blekingesjukhuset genomfördes Webbkollen Hemma. Den genomfördes på de personer över 65 år som skrevs ut från avdelningarna till ordinärt boende. Avdelningarna noterade samtliga utskrivna personerna över 65 år och informerade sedan de sjuksköterskor som skulle ringa upp. Hade dessa sjuksköterskor möjlighet pratade de aven med personen innan den skrevs ut från avdelningen. Om inte sjuksköterskorna hade den möjligheten så informerade avdelningspersonalen om att personen skulle bli uppringd ett par dagar efter utskrivningen. Efter utskrivningen, vanligen inom tre dagar, blev sedan personen uppringd. Efter att personen godkänt att delta i Webkollen Hemma så fördes en dialog med hjalp av webbverktyget. 328 samtal genomfördes jämnt fördelade mellan könen. ede el åldern på de uppringda personerna var 78 år. 13 äldre individer var inskrivna pa sjukhuset vid flera tillfallen under perioden för webbkollen hemma, således blev de aven uppringda efter varje utskrivning. Genomsnittligt tog samtalen 15 minuter i anspråk. Samtalen tog längre och kortare tid, en del av de uppringda var nöjda med vården och en del hade något problem som de behövde hjalp med att lösa. Om det fanns frågetecken kunde det första samtalet tendera att ta lite mer tid i anspråk. Vid 20 tillfallen krävdes det aven att individen återigen ringdes upp för att ge kompletterande information. 109 personer som identifierades exkluderades för webbkollen hemma. I de fall dar telefonintervju inte genomförts med den äldre var de vanligaste orsakerna enligt följande: utskriven till särskilt boende (3I0/o), inget svar (18%), annan orsak (17%), för sjuk (17%), återinskriven på sjukhus (6%)

42 Ansvarig för sammanställningen Detta dokument ar sammanställt av äldrelotsprojektet och Karin Nedfors. Diagrammen och kommentarerna/noteringarna under diagrammen är hämtade från SKL:s analysportal för webbkollen hemma. Vid eventuella frågor kontakta: Annika Davidsson Projektledare Äldrelotsprojektet -v

43 Resultat fran intervjuerna webbkollen hemma Kön Man Kvinna Respondenter: 328 Boende Ordinart boende a Särskilt boende 0,91% (3) Seniorboende -H 0,396 (1) 1 Respondenter: 328 Dagar sedan utskrivning 1 dag före detta samtal 22% (72) 1 2 dagar före detta samtal 26% (86) 3 dagar före detta samtal 20% (67) Respondenter: 328 irka 70 O/O av intervjuerna utfördes inom 3 dagar efter utskrivning från sjukhuset. I 89 O/O av fallen skedde intervjuerna med personen själv, i resterande fall med närstående.

44 Nar du lag pa sjukhuset fick du hjalp med det du sökte för? Nej Vet ej Respondenter: O/O av de tillfrågade personerna upplevde att de fått den hjalp de behövde och resterande procentandel hade besvär som var under fortsatt utredning eller som ej gick att bota. Fick du med dig nagon information om vad som planerats, nar du &te hem? Aktuellt urval Totalt i riket vet ej j Respondenter: O/O av de tillfrågade personerna upplevde att de var delaktiga i planeringen i samband med hemgången från sjukhuset. 51 O/O fick med sig information angående vad som var planerat i samband med utskrivningen, en siffra som är sämre i jämnförelse med övriga riket.

45 Vet du vilken medicin du far och varför? Aktuellt urval Totalt i riket Ej aktuellt 0% (0) I 0.92% (44 Vet ej. '.. Respondenter: 328 I samband med sjukhusvistelsen ordinerades 74 O/O av personerna nya Iakemdel eller gjordes justeringar i befintliga ordinationer. 87% av de tillfrågade personerna vet vilken medicin de får och varför. Fick du nagon utskriven sammanstallning över dina mediciner fran avdelningen? Totalt i riket Vet ej '.. Respondenter: O/O fick en utskriven Iakemedelslista i samband med hemgång. Ett observanda ar att detta till trots så beskriver de fristående kommentarerna att mycket problem upplevs relaterat till läkemedel. Enligt de fristående kommentarerna kan detta exemplifieras med att lakemedelslistor varit felaktiga och/eller att personen saknar en aktuell Iakemedelslista efter hemgång.

46 Hur fungerar det nu nar du har kommit hem? p-gm Aktuellt urval 1 Totalt i riket såde bra och dåligt b Respondenter: 328 Väl hemma i sitt ordinära boende upplever 70 O/O av de tillfrågade att det fungerar bra. Detta enligt det fristående kommentarerna relaterat till att de har känt sig piggare och att hemsituationen har fungerat med eventuellt stöd av hemtjänst eller närstående. Resterande 30 O/O av de tillfrågade upplevde att deras problem kvarstod och då relaterat till att de fortfarande inte mådde bra. Saledes hade de kvarstående problem med sin sjukdom eller till nyinsatta läkemedel eller till situationen i stort. Vad som fungerat dåligt visas med nedanstående diagram. Vad ar det som fungerat daligt? Bekymmer med medicin Behovet av hjalpmedel har inte I Herntjanst har inte vant tillr&klig Har inte matt bra f k, Anhdrip orkar inte Annat alternativ / Kommentar 29% (4141 Respondenter: 99

47 Vet du till vem du ska vanda dig med eventuella fragor? Ja, det vet jag Aktuellt urval Totalt i riket 71% (3149) - Nej, det vet jag inte Vet ej om jag känner till det Respondenter: O/O visste vart de skulle vända sig efter hemgång om eventuella problem uppstod. En siffra som är sämre i jämförelse med övriga landet (71 %). De som svarade ja på ovanstående fråga fick följdfrågan om vart de skulle vanda sig med resultat enligt nedanstaende diagram. Akuten p-!yl vårdcentralen 5% (07) ~jukvårdsradgivningen/ % (2) - Specialistmottagning (ex. medicinmottagning, ortoped) 2996 W t Annat alternativ Respondenter: 73

48 Nar du kom hem fran sjukhuset fick du d% den hjalp du behövde? 8% (26) Vet ej Ej aktuellt Respondenter: 328 Endast 8 O/O upplevde at de inte fick den hjalp de behövde i samband med hemgång. 51 O/O upplevde att de fick den hjalp de behövde, detta en siffra som ar sämre an riksgenomsnittet (65 %). De fristående kommentarerna uttrycker att det ibland kan uppkomma problem i uppföljningen. Exempelvis gällande återbeök, återkoppling av information, provtagning, lakemedelshantering mm. 99 O/O av intervjuerna genomfördes av personer anknutna till sjukhuset. I 105 av 328 fall hänvisades till andra vårdinrättningar för fortsatt lösning av eventuella frågetecken. Enligt nedanstående diagram togs aven för den intervjuade personens rakning kontakt med olika instanser för att lösa lite mer akuta angelägenheter som exempelvis missvisande EKG eller behov av korrekt lakemedelslista. Detta skedde efter 67, av totalt 328, samtal. b ~Jrdcentral SS '-1 X Aktuellt urval Totalt i riket Sjukhusmottagning 7 Akuter Annan 69% (46) Respondenter: 67 G,

49 Avslutningsvis så ställdes i slutfasen av telefonintervjun frågan om det fanns något ytterligare som personen ville uttrycka och inte fått möjlighet till genom de angivna frågorna i Webbkollen Hemma. Dessa svar berörde följande områden: Medicinlistan stämmer inte (Antal: 7). Har inte fatt sin medicinlista med sig hem och istället fatt den hemskickad (Antal: 6). Ej blivit informerad om nyinsatt eller utsatt medicin (Antal: 4). Fanns ej recept p8 mediciner. Under vardtiden fatt felmedicinering, som har lett till en Lex Maria anmalan. Patienten står bara pa Waran och har bara varit inlagd en natt. Inga medicinandringar och far sin ordination ifran en mottagningsköterska. Patienten tar sina egna mediciner och tar inte dem p8 ratt tider. Hade behov av utökad hjalp i hemmet (Antal:5). Tyckte att han kunde fatt ligga kvar ett tag till p8 sjukhuset. ~alig eller mycket lite information om uppföljning efter utskrivning (Antal: 2) Var planerad för fortsatt utredning samt undersökningar (Antal: 3) Brister och problem i uppföljning pa vardcentral exempelvis i samband med uppföljande provtagning (Antal: 3) Patienten kande sig inte delaktig i beslutet om att 8ka hem och visste inte vart han skulle vanda sig om han har fragor... Patienten hade idag varit hos sin lunglakare och fatt bade svar p8 en del fragor och blivit uppföljd. Patienten hade en del fragor gallande hennes sjukdom. vi pratade igenom det och jag skickar hem information till henne Patienten uttrycker att det skulle varit bra om man hade fatt möjlighet att vid behov p8 helgen, kunna prata med specialiserad personal, istället för att behöva aka till akuten och sitta Iange. Kanske kunnat f8 direktinlaggning pga komplicerad och ovanllg sjukdom. Patienten har manga olika sjukdomar. Hans Iakare pi V skall sluta. Är orolig inför framtiden och vill ha en Iakare som kan se över hans situation. Patienten har en oklar infektion och fatt Doxyferm insatt. Ont under skulderbladen och smartan har nu gatt fram 1 bröstet lite. Har andrat karaktar. Intervjun gjordes med dotter som ar sjuksköterska. Patienten skickades hem med TSH p8 över 40 och hon kom in för att hon ej tagit sina mediciner som hon ska. Dottern var mkt upprörd. Patienten har otillracklig smartlindring nattetid. Har dock ordinationer vb och samtalar om detta. Rader honom att utvardera och sedan höra av sig till mottagningen som han ar kopplad till. Har under vardtiden kant sig otrygg vid ett par tillfallen pga att flera olika Iakare har varit inkopplade pi pat. Och att pat. Har fatt vanta ca 112 h efter att hon har larmat innan hon har fatt hjalp. Pat. har varit i kontakt med lakaren som skrev ut honom, da han fortfarande har ont trots ökningen av smartlindring. Han har haft svart att ta p8 smartpitistret sjalv och behöver ha hjalp med det. Han har tills för 2 dagar sedan skött om sin dementa fru. Patienten blev inlagd pi samma sal som en som hade maginfluensan, pga platsbrist och fick detta med. Hamnade ej p8 ratt avdelning, pga platsbrist och har KOL, vilket var det som hon sökte för. Upplevde att hon inte fick den hjalpen som hon behövde för sin KOL. Organisatoriska fragor galiande exempelvis ordningen p8 akuten (Antal: 2) Pat. har inga mediciner. Blev otrevligt bemött av öronlakaren. Mycket nöjd med varden (Antal: 7) Har barn som jobbar i varden och kanner sig trygg. Har aldrelots.

50 Slutsats Sammanfattningsvis finns det fortfarande värdefulla förbättringar att genomföra för att bidra till en trygghet för den äldre individen och därmed förhindra återinskrivningar. I jämförelse med Webbkollen kerinskrivna känner den telefonintervjuade gruppen sig bättre informerade gällande vilka läkemedel de använder och varför. 77 O/O fick även med sig en utskriven läkemedelslista, men dessa var alltför ofta på olika sätt felaktiga. ~ågot som inte borde förekomma och kanske hade behövts se över för att säkerställa patientsäkerheten. p ånga av de äldre individer som telefonintervjuades kände sig delaktiga i planeringen för utskrivningen, men mindre än hälften hade inte fått nagon skriftlig information angående vårdtiden och den fortsatta planeringen. Med förankring i detta kan även nämnas att en tredjedel av de tillfrågade inte var medvetna om var de skulle vända sig efter utskrivningen från sjukhus om problem skulle uppstå. Värt att notera i samband med detta är att vid samtalen för Webbkollen Hemma krävde 67 av 328 samtal att intervjuaren kontaktade annan vårdgivare för lösning av kvarvarande eller problem relaterade till utskrivningen. I 105 av 278 fall hänvisades den äldre själv att ta kontakt med annan vårdgivare. Att få med sig skriftlig information vid utskrivning kan tänkas underlätta för den äldre, både gällande vad som gjorts, vad som ska göras och var de kan vända sig om problem uppstår. Bättre informationsöverföring mellan olika vårdgivare skulle även kunna trygga för den äldres säkerhet och välbefinnande, Förbättringsarbete inom dessa områden skulle kunna leda till en äldre individ som känner sig mer delaktig och tryggare i vardagen.